Björklunds idéer var framgångsrika redan på 80-talet

Medias minne är kort brukar det sägas. Samma sak gäller tydligen också för bloggare och andra kommentatorer på nätet. Knappast någon har nämnt att Jan Björklunds matematikutspel nästan är en kopia på vad den socialdemokratiske skolministern Bengt Göransson drev igenom på 80-talet. Kritiken mot Jan Björklund nu är också nästan identisk med den som drabbade Bengt Göransson då. Det talades om ministerstyre och om det förkastliga i katederundervisning. Att 80-talets matematiksatsningar blev en stor framgång tycks också ha glömts bort av kritikerna.

1982 övertalade Olof Palme den gamle folkbildaren Bengt Göransson att ställa upp som skolminister. En av den nye ministerns första åtgärder var att satsa på uppryckning av matematiken bland annat genom mer direktledd lärarundervisning och prat om ämnet med hela elevgrupper. Alldeles för stor del av matematiklektionerna i skolan ägnades åt enskilt elevarbete enligt Göransson. Flera förändringar gjordes för att få matematiken mera lustbetonad på alla stadier. Bland annat infördes Matematikbiennaler. Praktiskt taget alla dåvarande matematiklärare och matematiklärarutbildare såg positivt på Bengt Göransson matematikinitiativ, men många andra var ytterst kritiska. Det talades om ministerstyre och om reaktionära skolidéer.

Efter några år kunde vi dock notera förbättringar i de svenska elevernas resultat vid internationella undersökningar. I början an 90-talet låg vi inte längre i botten utan i mitten vid matematiktester.

Då var emellertid Bengt Göransson sedan länge avpolletterad. TCO-s lärarförbund m.fl. hade uppvaktat Ingvar Carlsson och bett honom byta ut den misshaglige skolministern, som förutom traditionell undervisning också ville ha betyg och annat "reaktionärt". Efter 1988 års val byttes Göransson ut mot Göran Persson från Katrineholm. Under ledning av denne driftiga minister blev det snart full fart i utförsbacken för den svenska skolan. Först genomfördes en kommunalisering, som gav carte blanche för en mängd dilettanter på skolområdet och vars skadeverkningar Mazeij Zaremba utförligt beskrivit i en artikelserie. Sedan gjordes gymnasiet om till förlängd grundskola. Som grädde på moset kom en lärarutbildningsreform med kraftig nedtoning av ämneskunskapers betydelse. Till betydande del blev utbildningen gemensam för gymnasielärare och förskollärare. Skadeverkningarna av Göran Perssons skolreformer kommer undan för undan i dagen. Nedtoningen av ämneskunskapers betydelse har varit extra olyckliga för matematikämnet, där okunniga och för ämnet ointresserade lärare gjort stor skada.

Kritiken mot Jan Björklunds matematikutspel nu är nästan identisk med den som drabbade Bengt Göransson på 80-talet. Ordföranden i TCO-s lärarförbund går nu liksom då i spetsen och andra av typ Göran Greider och Mikael Damberg fyller på med negativa kommentarer om Björklund och hans reformer. Det kommer att ta mycket lång tid att vända den negativa utvecklingen för svensk skola. Jan Björklund har själv räknat med att det kommer att ta ända till 2019 innan vi kan se resultat av de reformer han själv initierat. Den nya och förbättrade lärarutbildningen är nog det viktigaste, men där tar det självfallet lång tid innan vi får ett genomslag.

Till de många kritikerna av Björklunds matematikutspel finns det anledning att uppmana till studium av vad Bengt Göransson åstadkom på 80-talet. Många har inget lärt och inget förstått av det positiva som hände med skolmatematiken då. Göransson har själv sagt att han inte hade tillräckligt stark ställning i partiet för att kunna vända hela skolutvecklingen utan att han bara kunde bromsa färden i utförsbacken. Inom matematikämnet åatadkom han dock en vändning, som verkligen borde studeras av dem som nu kritiserar Jan Björklund. Hans utspel nu är i stora delar en kopia av vad Bengt Göransson så framgångsrikt drev igenom på 80-talet.

Sven Georg Ericsson (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39324

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tumme upp !

Lärare ska lära ut kunskaper inte gå runt och påpeka att man nog inte ska spela dataspel på lektionstid.

Men i vissa fall ska man tydligen göra det i dagens skola.
Helt otroligt...

Permalänk | Anmäl #1 Mats F Eriksson, 2011-09-12, 18:53

En intressant artikel. De här eviga problemen med skolan illusterar att man vill så mycket oförenliga saker samtidigt.

Det är bra för sittande regering med inte alltför högavlönade lärare då löneökningar skulle skicka kompensationkrav genom hela kommunala sektorn.
Det är bra för vänstern med så lågavlönade lärare som möjligt för att lärarna skall få rätt klassperspektiv att förmedla i sin undervisning.
Det är dåligt, speciellt för barn utan studietradition, med en icke kunskapscentrerad skola. Bättre och mer motiverade lärare kräver höga löner. Om läraryrkets status ökar kommer de politiska preferenserna sannolikt att ändras över tid osv, osv.

Samma skiva, årtionde efter årtionde.

Permalänk | Anmäl #2 Anders Lindfors, 2011-09-12, 18:55

Mycket intressant tillbakablick som ger perspektiv på skolans och skolämnet matematiks utveckling de senaste 30 åren. Man blir sugen på att läsa Mazeij Zarembas artikelserie. Är den månne lika saklig och balanserad som Ericssons inlägg?

Permalänk | Anmäl #3 Jonas Erkman, 2011-09-20, 22:21