Arbetslösheten idag är ett gott tecken!

Helt rätt.
Färre och färre kommer att producera i framtiden. Med nuvarande system blir det då färre och färre som tjänar pengar. Oproportionerligt mycket pengar. Så mycket pengar att dom varken har behov eller möjlighet att spendera dom på egen konsumtion. Då stannar kretsloppet.
Rikedomen från industrins och informationsteknologins effektivisering måste fördelas jämnare i befolkningen. Sorry nyliberaler. Skattesänkningar och marknadskrafter kan inte göra det jobbet åt oss.

Precis som den kommunistiska grundtanken så låter detta som en bra lösning. Det som driver evolution och naturen är dock att individer alltid strävar efter att ha det lite bättre än omgivningen för att ge bästa förutsättning till kommande generation och ingen lyckas i längden att besegra moder natur på den punkten.
Det leder till att vissa alltid kommer att arbeta lite hårdare för att nå "toppen" och när man väl etablerat sig där kommer man inte att dela med sig broderligt/systerligt. Those with power seek to use it.

#1 Olof Lindberg skriver "Sorry nyliberaler". Vet du någonting om nyliberalismen? En av de personer som starkast påverkat nyliberalisen inom det ekonomiska fältet är Milton Friedman. En man som också är den främsta hjärnan bakom utformandet och utvecklandet av modeller för negativ skatt (som i princip är samma som medborgarlön/basinkomst). Inom Chicagoskolan (och andra nyliberala nationalekonomiska skolor) så finns ett starkt teoretiskt stöd för medborgarlön.

Visst är det en lockande tanke. Dock finns en massa pratiska problem med medborgarlön/negativ skatt/basinkomst (eller vad man nu vill kalla det). Det finns flertalet storskaliga experiment i USA på 70 och 80-talen, samt flera större experiment i övriga världen efter. Resultaten varierade men i alla experiment så upptäcktes många problem av olika svårighetsgrad och modellerna för medborgarlön måste finjusteras och lösa dessa problem innan man kan införa det på regional/nationell nivå. Tyvärr verkar det som att forskningen inom detta område har stannat av totalt, både hos höger och vänsterakademiker.

#1 Olof Lindberg: Ekonomin måste inte per nödvändighet vara kopplat till tillfredsställandet av de nedre trappstegen i Maslow-trappan eller ens till materialistiska värden. En allt större mängd människor arbetar inom yrken som går ut på att underlätta för andra människor. En maskin kan inte ersätta vad som händer när någon av arten homo sapiens berör din hud och ger dig massage. En maskin kan inte heller lösa många av de komplexa problem som vi har i vår vardag. Visst kan vi lägga över det monotona arbetet på maskiner, men en maskin kan inte göra intellektuellt arbete därför att maskiner saknar förmågan att tänka självständigt. Visst kan vi skapa begränsade AI, men vi har ännu inte skapat något som kan tänka utanför ramarna som dess algoritmer sätter upp. Tänkandet utanför lådan står människan fortfarande för.

Vi kanske inte längre behöver skörda potatisen själva eller genomföra operationer själva, men vi kommer fortfarande behöva vidareutveckla kulturen, teknologin, och många andra områden. Var så säker, nya jobb kommer aldrig att upphöra att skapas. Nya möjligheter kommer aldrig att sluta växa fram. Och nästa generations vinnare är de som hittar dessa möjligheter och förstår att utnyttja dem. Ekonomin kommer alltid att hitta nya arenor därför att människor har ett behov av att rangordna sig. Och ytterst är det vad pengar handlar om. Social status.

Artikelförfattaren har rätt i det mesta; endast angående detta stycke:
"Vi kommer även kunna ägna mycket mer tid åt familjen och barnuppfostran eftersom vi har en garanterad trygghet att stå på. Vi kommer kunna utbilda oss i större utsträckning både i skola men också privat vilket leder till mindre ignorans som leder till fördomar, rasism, hat, etc, etc." vill jag vifta varnande med fingret! De, som genom generationer byggt upp den delen av det så kallade välfärdssamhället som sysslar med barnomsorg och uppfostran, kommer med näbbar och klor att bekämpa den beskrivna utvecklingen, helt enkelt därför att de inte längre får monopol på formandet av sin framtida valboskap. Samma problematik som då vissa partier ville förbjuda friskolor, privata satellit-TV-mottagare och annat mer. Inte kan man tillåta föräldrar att själva forma sina barn! Vet hut!
Tanken att det kan slå fel och omöjliggöra medborgarlönen för all framtid är också högst realistisk. En hel del mörkrets gärningar kommer att ske i det tysta för att torpedera denna impuls. Vi måste se till att det första försöket blir så bra att det blir slutgiltigt!

”eftersom vi har en garanterad trygghet att stå på.”

Det finns inget garanterat med att ett politiskt beslut skulle tas om medborgarlön, det kan när som helst ändras. Självklart ska alla som är arbetsföra bidra till den gemensamma försörjningen, mängden arbete som behövs avgör hur mycket som vi behöver arbeta. Vi tycker i allmänhet att det är helt OK att gamla, barn, sjuka etc som av olika anledningar inte kan arbeta kan leva på den produktion som skapas av de arbetsföra. Men varför skulle fullt friska arbetsföra göra det? Det finns en rad mänskliga behov som måste tillfredsällas för att folk ska kunna överleva på ett hyggligt sätt, alla arbetsföra bör i princip dra sitt strå till stacken. Det finns inte heller några naturlagar som säger att nivån på inkomsterna på olika sorters arbete måste vara på ett visst sätt, det är en fråga om makt och politik.

Att dagens arbetslöshet skulle vara ett tecken på teknikutvecklingen är mer än befängt. Vi har arbetslöshet därför att vi bedriver en ekonomisk politik som ger det resultatet, inte att folk inte skulle behövas därför att teknikutvecklingen skulle gjort så.

#3 Henrik Eriksson

När nyliberalismen verkligen var ny på 1960-70-talet med Milton Friedman som guruh så ingick ju faktiskt medborgarlön i paketet, även om idén i sig går tillbaka på Thomas Paine - en 1700-talsliberal.

Men nu när nyliberalismen har några år på nacken är det solklart att den har tagits över av mer radikala (läs libertarianska) krafter, som på ett absolutistiskt sätt är HELT EMOT ALLTING SOM HAR MED SKATT, STAT & OMFÖRDELNING ATT GÖRA; och deras socialistiska spegelbilder har alltid varit emot mb också.

Så frågan är vilket parti som ska driva frågan när nu också mp har släppt den.

#6 Klerken
Professor Gunnar Adler-Karlsson hade idén att alla nödvändiga arbeten kunde täckas upp genom några års tjänsteplikt i samhällets tjänst, liksom forna tiders värnplikt. Tjänstetidens längd skulle kunna räknas ut efter individens approximativa andel av GDP.
De adrenalinstinna hannarna av alla kön (se, vad jag lärt mig!) kan jobba på och tjäna jättemycket pengar utan att utlösa den kungliga svenska sjukan. De som vill arbeta idéelt med sådant som inte står på den för tillfället vedertagna dagordningen, kan göra så utan bekymmer om brödfödan. Då bleve framtiden spännande även för ungdomar som annars fort tappar sugen.

De flesta tänkande människor är nog överens om att framtidens sysselsättning i huvudsak handlar om icke nödvändiga tjänster och produkter. Det nödvändiga kan i framtiden åstadkommas av en nästan försumbar del av mänskligheten.
Vad ska då resten göra? Vänta på att några få ofattbart rika människor funderar ut vilken lyx dom vill vältra sig i eller se till att en stor del av deras förmögenhet fördelas till flertalets glädje och nytta?
Marknaden är en oöverträffad regulator mellan jämbördiga människor. Mellan ojämlika är den inkompetent och destruktiv.
Vill vi rädda marknadsekonomin måste vi minska ojämlikheten genom ekonomisk omfördelning. Mänskligheten blir mer och mer välinformerad och mindre och mindre tolerant för orättvisor. Omfördelar vi inte med demokratiska medel blir omfördelningen mer våldsam. Att undvika den går inte. Det är bara att välja.

#9 Olof Lindberg: Värt att nämna är att "ekonomisk omfördelning" i verkligheten betyder att en maktfullkomlig elit av populister med hjälp av militärt hot stjäl vad människor arbetat ihop och förvärvat genom egna uppoffringar och egna satsningar.

Sen att definiera vad som är ett "nödvändigt" jobb är en rätt omöjlig uppgift. När vi löst maten på bordet så kommer vi på något annat som vi behöver jobba med. Människan strävar alltid efter att göra tillvaron snäppet bättre. Det spelar ingen roll om vi kommer på att det är supernödvändigt för alla att få göra rymdresor eller något annat, vi kommer alltid att hitta på något att göra. Det kommer alltid finnas ett steg till att ta vilket gör att vi aldrig någonsin kommer att göra oss själva onödiga.

#10 Johannes Westlund

Vad innebär då ett förbud mot omfördelning i verkligheten?

Förbud mot allmän rösträtt, eftersom en majoritet kan rösta för omfördelningspartier? M.a.o. en auktoritär elitistisk enpartistat som Kina, som rullar ut tanksen hellre än att hålla fria val?

Eller kanske en återgång till ren medeltida feodalism, skrota alla maskiner och håll alla i hårt fysiskt arbete med basproduktion på några få privatägda storgods?

#11 stefan hallgren: Demokratin har sina uppenbara brister. Bland annat så kan man demokratiskt besluta om att mörda andra människor, demokratiskt besluta om att förstöra jorden och demokratiskt besluta om att ägna sig åt egendomsstöld. Men gör det något av detta rätt? Är det vettigt i ett modernt samhälle att vara för att stjäla från människor med hjälp av vapenmakt och hot om fängelse? Anstår det verkligen ett modernt samhälle?

I vilka av verklighetens demokratier har man lagligt majoritetsbeslutat att mörda andra människor eller förstöra jorden?

Vill du jämföra verklighetens förvisso imperfekta demokratier med något annat, så bör det vara något annat som finns eller har funnits i verkligheten också, och då är frågan hur ditt alternativ ser ut just i verkligheten.

Är det dagens Kina? Medeltidens Europa? Eller kanske 1700-1800-talens kolonialism när man omfördelade naturresurser genom att ta från indianer, aboriginer och rivaliserande nationer med våld?

#12 Johannes Westlund:

Det gör fysiskt ont i mitt hjärta att läsa det du skriver. Och det skrämmer mig att denna egoistiska syn breder ut sig mer och mer i ett samhälle som just av denna egoism håller på att kollapsa.

Det du anser vara stöld anser jag vara solidariskt ansvarstagande för en medborgare som vill vara en del av ett fungerande samhälle.
Det finns inte en enda individ i världen som har skapat sin rikedom helt själv. Vi lever inte i vakuum och alla människor bygger vidare på vad föregående generation har byggt upp. Så vem ska ha rätt till välfärden? Personen som uppfann en produkt? Personen som tillverkade den? Personen som såg till att materialet togs fram? Ägaren av marken materialet fanns på? Samhället som såg till att det fanns en miljö där skapande processen kunde utföras i? Samhället som skapade värdet av produkten genom konsumtion? Planetens befolkning som tillsammans borde ha delad rättighet till jordens resurser?

Vem är det egentligen som skapar värdet och vinsten?
Ge mig ett exempel på en person som du anser har 100% rätt till sin vinst så ska jag ge dig 10 anledningar att varför alla har en viss rättighet till den vinsten.

Sedan kan vi ju diskutera vad som är nödvändigt... hur svårt är det? Definitionen av nödvändigt är just det absoluta någon kräver för att vara vid liv. Sen kan man tänja på den definitionen en bit när man har så pass hög välfärd som man har i Sverige men gränsen för vad som är nödvändigt går garanterat långt innan rymdresor.

Det äcklar mig att det finns en enda svältande människa på denna planet när vi har möjlighet att mätta det dubbla antalet människor om vi bara hjälptes åt och samarbetade.

Är det verkligen vettigt att några ska svälta medan andra vältrar sig i rikedom? Är det verkligen rätt att vissa ska födas med guldsked i mun medan andra föds in i ett liv av fattigdom?

Ska vi ha rätt att ärva rikedom? Isf kanske vi ska ärva skuld?

Varför anser du att du har rätt att utnyttja människor genom en anställning där du inte ger dom deras fulla värde? Jag menar varje gång någon anställer någon annan så betalar ju inte arbetsgivaren ut 100% av vad den anställda tillför i vinst till företaget? Varför är det så? Borde inte det anses som stöld? Anstår det verkligen ett modernt samhälle? Att man utnyttjar sin nästa för att lägga rikedom på hög när andra knappt har råd med mat för dagen. Och vem bestämmer egentligen att man ska få äga mark? Borde inte landets mark tillhöra alla landets medborgare som i sin tur kan hyra ut den till den som vill bruka marken?

Ett samhälle bygger på samarbete och att man delar med sig. Det är väl det som är definitionen av ett samhälle? Om inte borde det vara det... vad är annars meningen med samhället?

En annan sak som är värd att nämna är att "den fria marknaden" i verkligheten betyder att en maktfullkomlig elit av kapitalister med hjälp av militärt hot och medial hjärntvätt stjäl vad människor arbetat ihop och förvärvat genom egna uppoffringar och slavarbete.

Ps. Det finns många sätt att finansiera en medborgarlön och inkomstskatt är bara en av dem och den är förmodligen inte speciellt bra när färre och färre blir utan arbete. Då vore t.ex. konsumtionsskatt, produktionsskatt, landsskatt, miljöskatt, transaktionsskatt bättre alternativ.

#14 Christian Kultmaster Malmqvist: På vilket sätt är skatt inte stöld? Jag kan hålla med om att man kan argumentera för fördelarna med denna stöld, men det är likväl stöld, och begränsande av människors frihet och kapital. Idag fungerar skatten som en slags metod för en liten elit politiker att bestämma vad vi ska lägga våra pengar på, dvs en förflyttning av makt och bestämmanderätt från ett stort antal individer till en extremt liten grupp beslutsfattare. En stor del av skatterna är ett underkännande av människors intellekt och förmåga att fatta egna beslut.

Vidare om vem som ska ha pengarna är ju frågan enkel. Den som förstår att göra pengar av produkten. En bit land som för dig är värdelös hittar någon annan en värdefull mineral i. En tredje förstår att den mineralen kommer att vara mineralen alla vill ha om 5 år. Den tredje tar alltså och investerar i markbiten. Person 1 får alltså så mycket pengar han trodde att landbiten var värd. Person 2 får precis så mycket utdelning som han satsade. Person 3 kommer med stor sannolikhet att göra stora vinster. Men det finns naturligtvis en risk att tvärt om händer, dvs att alla investerade pengar var pengar i sjön. Självklart ska person 3 ha eventuell vinst eftersom han 1. Insåg värdet, och 2. Tog den ekonomiska risken.

Samma sak gäller ju också verksamheter som inte är direkt kopplade till landägande. Två män förstod att någorlunda små och billiga datorburkar kommer att vara framtiden. Gates och Jobs. I sina garage byggde de vad som kom att bli Microsoft och Apple. Vem som helst hade kunnat göra det, men det var Gates och Jobs (och några i deras närhet) som till fullo förstod efterfrågan efter den här typen av produkt. Sannolikt är det mer rättvist att säga att det var de som förstod efterfrågan samt också lyckades med att verkligen hitta och uppmärksamma sin marknadsnisch på denna nya produkt. Men igen så ser vi mönstret. Den som förstår vad framtidens marknad kommer efterfrågar och investerar i det ska självklart ha pengarna idén eller produkten genererar. Inte per nödvändighet innovatören, utan snarare entreprenören/investeraren. För det är dessa som faktiskt gör något av idén, förädlar den och tar den från ritbordet till verkligheten.

Man kan ju argumentera för att innovatören borde ha pengarna. Men varför då? Han var ju först med idén, men uppenbart gjorde han ingenting av den. Och en idé som ingen gör något av samlar damm. Det som tillför mervärde till världen det är att föra produkten till marknaden. Det visas ju också tydligt i hur ekonomin fungerar. Det är inte den som uppfinner utan den som förstår potentialen i en idé som tjänar pengar på den. Man kan sitta på världens största oljefyndighet. Förstår man inte värdet av den så kommer man inte tjäna pengar. Det är ju helt i sin ordning. Man tjänar ungefär så mycket pengar som man förväntar sig att det man sitter på är värt. Svårare än så är det inte.

Det som äcklar mig ännu mer än att det finns rika människor är att 10% av USA's försvarsbudget skulle kunna utrota fattigdomen. Sen finns det lite olika uppfattningar om hur många munnar vi kan mätta, klimat och miljö-nissar gillar ju att säga att vi lever över världens begränsningar och det påståendet går att backa upp genom lämpligt val av statistik. Vad gäller att födas in i rikedom så visar det sig ofta att 2:a och 3:e generation i familjeföretag lyckas med bedriften att förskingra de miljarder som byggts upp. Att vara rik är inte att ha mycket pengar. Det är en konsekvens av att förstå vad rikedom är. Jag gillar att tänka på (ekonomisk) rikedom som tillståndet som uppkommer när inkomster exklusive lön överstiger utgifter. Det har alltså inget om mängd pengar på kontot att göra. Det handlar mer om finansiell intelligens.

Stöld är "det att olovligen ta en annan individs ägodelar till sina egna". En anställning är ett samtycke. Jag vet inte om du noterat det, men ett anställningskontrakt upprättas i två exemplar och skrivs under av båda parter där ena parten tillhandahåller en trygg ekonomisk ersättning, och eventuellt andra tryggheter och förmåner. Som motprestation ger arbetstagaren sin arbetsförmåga till arbetsgivaren. Det är alltså ett kontrakt som upprättats i samtycke baserat på frivillighet. Då kan det ju inte vara stöld!

Vidare ens idén om att en anställd skulle kompenseras till 100% av vad denne tillför är ju smått suspekt. Det tar ju bort sjäva poängen med att anta det enorma ansvar det innebär att anställa någon. Arbetsgivaren är den som tar ekonomiska risker, den som måste leda företagets utveckling, den som är ansvarig för strategi och så vidare. Arbetstagaren gör bara en väldefinierad del, agerar på något sätt en kugge i företaget. Arbetsgivaren är den som måste få allting att samverka och generera vinst. Arbetsgivaren har alltså betydligt större ansvar. Men vem som helst kan ju bli arbetsgivare istället för arbetstagare. Men de flesta väljer att bli just arbetstagare därför att de vill ha den anställdes trygghet. Ekonomisk vinst är förenat med risktagande och ansvar, förmåga att utforma den bästa strategin frammåt. Arbetsgivaren erbjuder människor att slippa undan risker och säljer känslan av trygghet. Valutan arbetstagaren betalar med är arbete. Avtalen är frivilliga och ingen tvingas till något. Vem som helst kan välja att istället bli arbetsgivare. Men många väljer trygghet. Trygghet genererar inte vinst.

Den fria marknaden tvingar ingen till någonting. Du är faktiskt inte tvingad under vapenhot eller något annat att konsumera något alls. Du kan sätta dig och odla din egen mat och tillverka dina egna kläder. Men de flesta anser att marknaden löser det bättre och betalar alltså hellre för att få dessa sysslor utförda och bara kunna plocka tetrapack och betala över disk. Den fria marknaden är väl ur något perspektiv människor som förstår att utnyttja möjligheter som kommer av tillgång och efterfrågan, som ser nya möjligheter, behov och marknader. Det är återkommande detta som bygger vinst. Förmågan att se chanser där ingen annan ser dem.

Det där med konsumtionsskatt har vi, den heter moms och gör allting 25% dyrare för vanliga människor i Sverige. Vi andra vet att om man startar en firma så kan man enkelt komma undan moms på många produkter. Produktionsskatt hade vi tidigare, oms, och det gynnade stora företagshärken som gjorde råvara till produkt i huset. Det omöjliggjorde praktiskt taget konceptet med specialiserade företag som löser sin lilla bit bättre än någon annan, det med underleverantörer och så vidare. Det gjorde att praktiskt taget ingen kunde slå sig in på marknaden för det var billigast att äga en hel process. Och normalt har man inte råd att sätta upp en hel process, utan vill fokusera på en liten bit.

Transaktionsskatt är ju också en sjuk grej. Premiera pengar på hög istället för pengar i omlopp trots att pengar i omlopp gör att fler får del av dem, att pengarna utnyttjas. Miljöskatt bör ersättas med miljöavgift och debiteras på allt som förstör naturen på olika sätt. Detta för att ekonomin faktiskt bör balanseras att ta hänsyn till mer långsiktiga värden.

Sen då slutligen om vad som kan anses nödvändigt. En gång var väl mat på bordet, bostad och kläder nödvändigheterna. Sen hygienartiklar, medicin, vård, omsorg. Sen blev transportfordon nödvändigt. Sedan kom dator och internet, som är en mänsklig rättighet i Finland vill jag minnas. Aftonblaskan har ju deklarerat att det är en nödvändighet att kunna åka på internationella solsemestrar samt att samtidigt äga ett fritidshus, dvs dubbelt boende. Och så fortsätter det. Ju högre vår standard blir desto mer kommer människor anse vara nödvändigt. Så som sagt, risken är inte att möjligheter att tjäna pengar tar slut. Det är ekvivalent med att vi aldrig kommer att få slut på jobb.

Fantastiskt vad olika man kan se på saker :)

”Stöld är "det att olovligen ta en annan individs ägodelar till sina egna"”... vad heter det när man tvingar eller lurar av någon individ dess ägodelar för egen vinst?

Du påstår att det är den som har "kapitalet" att skapa vinst är den som är berättigad till vinst medan jag anser att både den som äger "resurserna" (råvarorna som tas från marken vilket borde vara ägt av medborgarna) plus "produktionen" (Folket som ger sin arbetskraft) och sedan till viss del "kapitalet" (verktygen som formar resurserna och produktionen). Det ena är beroende av det andra för att skapa mervärde och borde anses ha en del av den slutgiltiga vinsten. Detta anser jag självklart om man ser till logiken.

Och att det är entreprenören som ser potentialen till vinst som ska ha 100% av vinsten är också en väldigt snedvriden och korrupt syn.
Som exempel: En gammal tant ska sälja sitt hus och har ingen aning om vad det är värt. Du kommer dit och ser att här kan du tjäna pengar på en gammal ovetande tant. Du vet att huset är värt minst det tredubbla av vad tanten begär så du köper det utan att berätta för tanten om det verkliga värdet. Alltså lurar du av tanten hennes hus för egen vinst. Anser du att detta är ett nobelt sätt att bedriva vinstdrivande verksamhet på? Detta är ett stort problem i din modell av "den fria marknaden". Folk ljuger och manipulerar alla i sin omgivning för att få ut maximal vinst och sedan vägrar man dela med sig av den eftersom det är "stöld" att beskatta vinst.

Ett annat exempel: Ett Afrikanskt land är obildat och för fattigt att nyttja sin mark och skapa mervärde. En västerländsk kapitalist kommer dit och köper marken för "ingenting" för att sedan "satsa och riskera" sina egna pengar på att odla "valfri" monokultur som förstör marken och skapar ännu mer problem för de redan fattiga invånarna. Men den rika kapitalisten erbjuder invånarna att arbeta för 5kr per dag. De blir tvungna att ta anställning hos kapitalisten för att försörja sin familj. Detta anser du vara ett "frivilligt" kontrakt mellan kapitalisten och infödingarna...

Kan du förklara på vilket sätt man skulle kunna överleva i Sverige utan pengar i dagens ekonomi? Vart skulle man bo? Vad skulle man äta på vintern? Vart skulle man få materialet från för att sy sina kläder? Kan du förklara vad som är frivilligt med att tvingas in i arbete för att kunna överleva från dag till dag?

Med en Medborgarlön skulle folk kunna välja själva om de ville gå med på att bli utnyttjade. Det är frihet. Långt ifrån vad vi har idag.

Ca. 70% av dagens arbete skulle kunna automatiseras med teknologi vi har idag och om några år kan nog den siffran stiga ännu mer. Sen om vi tar bort alla service yrken som faktiskt är onödiga i ett samhälle som inte är lika stressat, missbrukar mindre, konsumerar mindre, är sjuka mindre, har mindre förslitningsskador, etc, etc, så är det säkert bara 5-10% av arbetet vi idag ser som är nödvändigt. Ska då 90-95% av befolkningen vara utan inkomst för att de inte äger något av de automatiserade företagen som skulle frigjort dom från förvärvsarbete för att låta dom engagera sig i samhället på ett mer produktivt sätt?

Idag är det extremt svårt att tjäna pengar på det viktiga arbetet (hemarbete, barnuppfostran, forskning, kultur, personlig utveckling, omsorg) men extremt lätt att tjäna stora pengar på att producera meningslös och onödig teknik produktion som har inbyggd nedbrytning för cyklisk konsumtion. Varför är det så?
Varför är det mindre värt att arbeta med att hjälpa missbrukare ur sitt missbruk än att tillverka tuggummi med ostsmak?

Redan idag överproducerar vi för att sedan luras till överkonsumtion för att hålla dagens ekonomi igång... "supply and demand" är ett minne blått. Idag producerar vi för planerad vinst och sedan manipulerar vi för att uppnå den konsumtion och önskade vinsten. Detta kallar du "fri marknad" ... fri marknad för vem? För dom med störst kunskap i manipulation? Ja kanske.

Att låta Aftonbladet diktera vad som anses vara nödvändigt... ja det behöver jag nog inte ens kommentera.

Och att du tycker att 10% av Amerikas försvarsbudget skulle räcka för att utplåna fattigdomen i världen... hur skulle det gå till om vi lyssnade på sådana som dig som tycker det är "stöld" att betala skatt. Är inte försvarsbudgeten uppbyggd av skatt?

Här är en intressant artikel som visar att tom media börjar fatta vad som är på gång:

http://edition.cnn.com/2011/OPINION/09/07/rushkoff.jobs.obsolete/index.html

Glömde...

På precis samma sätt som du anser att skatt är stöld anser jag isf att vinst är stöld eftersom man tar t.ex. arbetskraft från någon och betalar mindre än vad det är värt. Den enda vinst som inte är stöld är när man kollektivt skapar mervärde genom utveckling, utbildning, forskning, kreativitet och samarbete. Inte när man utnyttjar situationen till sin egoistiska fördel... då förlorar någon något samtidigt som du vinner något.

Skatt är ju bara ett sätt att stjäla tillbaka lite av värdet som har blivit stulet av kapitalisten. Det är väl ett ganska rimligt sätt att se på det?

Och på precis samma sätt som man inte var tvingad att skriva ett kontrakt med en arbetsgivare som inte betalar dig ditt fulla värde är du heller inte tvingad att skriva kontrakt med staten om du inte vill betala skatt... eller hur?

Om vi var solidariska nog att inse att vi behöver samarbeta och dela med oss av våra individuella kunskaper och vinstförmåga skulle vi ju varken behöva skatt eller anställningskontrakt.

Och varför låter inte arbetsgivaren dela med sig av sitt ansvar att producera vinst och driva företaget till sina anställda? Cooperativ är ett utmärkt sätt att driva företag.

Christian Kultmaster Malmqvist: Jag gillar ditt exempel med pensionären. Hon säljer sitt hus för precis vad hon anser att det är värt. Spekulanten köper huset och vet att detta hus med rätt köpare är värt mycket mer. Han säljer sedan huset till nästa brukare för vad han anser att det är värt. Alla får precis så mycket som objektet är värt i deras ögon. Det är för övrigt fundamentet för fastighetsspekulation. Det du vänder dig emot är att någon förmår tjäna mera pengar på en resurs än andra. Avundsjuka är ett mer ärligt ord.

Den som kan nyttja värdet har rätt till värdet, det är väl ett rätt vettigt sätt att se saken på? Det är ett utvecklingsfokuserat synsätt. Antag att ett afrikanskt land säljer ett stycke mark man själv inte förmår att använda. En västerländsk förmåga investerar och det han tillför är dels kunskap, dels kapital och dels distributionskanaler. En komplett värdelös landbit för afrika blir plötsligt värdefull. Men nu tillhör den inte afrika. För afrika själv kunde inte nyttja värdet. Man hade inte det som krävdes för att utveckla och utnyttja den där landbiten. Antag motsatsen. Att Afrika inte hade sålt. Ja då hade den landbiten fortsatt vara värdelös. Nu kan i alla fall medborgarna i Afrika få 5 kr om dagen för den där landbiten. En oändlig förbättring faktiskt. För afrikanerna blev det bättre. Problemet du har är inte det utan att någon annan fick det ännu bättre. Igen handlar det om avundsjuka. Det är som relativ fattigdom. Det som är ett problem är när folk får det olika mycket bättre. Alla ska ju vara lika...

Medborgarlön är inte frihet. Det är ett totalberoende av staten. Istället för att du äger dig själv så blir du ägd av staten. Undra vad som händer om man har en avvikande åsikt eller så... Undra om bidraget "upphör" då. Om man typ ifrågasätter feminsmen eller så. Redan idag kan man ju som man förlora vårdnaden för sina barn helt om man gör det. Dessutom kan man fundera på vad som ska bekosta medborgarlönen. Jo det kommer de som bidrar till GDP att göra. Alltså kommer de som driver utveckling straffas för det genom att inte få behålla det värde de skapade emedan de som latar sig kommer att belönas genom att få sitt liv bekostat av "staten".

"Och på precis samma sätt som man inte var tvingad att skriva ett kontrakt med en arbetsgivare som inte betalar dig ditt fulla värde är du heller inte tvingad att skriva kontrakt med staten om du inte vill betala skatt... eller hur?"

Jo, faktum är att jag är tvingad. Testa att vägra skatt och deklarera egen stat. Då kommer "staten" med militärmakt (eller ja, polisiär makt blir det väl antagligen om det bara är en enskild) och tvingar dig under hot om fängelse att betala. Om inte det är "tvingande" så har jag svårt att se vad som är det...

Påståendet om att vinst är stöld är rent ut sagt löjligt för övrigt. Vinst uppstår då någots värde ökar av någon anledning. Det mest uppenbara är att jag tar min täljkniv och gör en snygg trähäst och säljer. Då har jag tillfört ett mervärde till träbiten. Ska jag då alltså inte få detta mervärde? Varför skulle det tillhöra någon annan än mig? Den som från början ägde träet valde att sälja det till mig för x kronor och jag tillför värdet y. Alltså kan jag sälja det för x+y = z kronor. Har jag då stulit y kronor?

Samma resonemang är överförbart på när jag köper ett hus eller en bit mark. Jag tillför mervärdet genom att uppmärksamma rätt investerare som kan tänka sig att betala en summa pengar som är y kronor mer än den summa x jag betalade från början. Har jag då stulit y kronor?

Samma resonemang går att applicera på arbetskraftsköp. Det som händer när jag nyttjar arbetskraften är att jag skapar ett högre värde i produkten än vad arbetskraften kostade, alltså höjde jag värdet av produktionsförmågan hos arbetaren. Om nu arbetaren kan göra samma sak själv så kan han starta sitt eget företag och göra det. Men uppenbart eftersom han tog anställning hos mig ville han inte det utan jag står för ramverket som gjorde att hans värde ökade. Jag har med andra ord rätt till värdeökningen. Men naturligtvis så brukar duktiga arbetare premieras med löneförhöjning. Med en mer individualiserad lönesättning så skulle det vara möjligt i ännu större mån.

Sen det här om nödvändigt. Tja... vem definierar vad som är nödvändigt. Ge efter förmåga, ta emot efter behov har alltid det problemet att man inte objektivt kan fastställa vare sig behov eller förmåga. Den bakomliggande ideologin har lett till ekonomiska katastrofer. Marknaden styrs av alla som väljer att vara en del av den och varje individ har valet av vad denne har möjlighet att efterfråga. Betydligt mer rättvist. Varje individ får välja det alternativ som passar denne bäst.

Slutligen om det där med att inte delta i konsumtionen. Det är idag praktiskt omöjligt därför att staten envisas med att stjäla pengar från folket. Man måste ha en inkomst för att kunna bo och leva. Men man har självklart rätt att välja om man vill vara arbetsgivare eller arbetstagare eller frilans. Man har också rätt att välja till vilken grad man vill vara konsument. Det är individen som sätter gränserna. Det är vad jag kallar frihet.

Fin men naiv tanke. För oss yngre räcker det att jämföra tillgängligheten på en torrenttracker med ratio med en utan för att se vilka praktiska fördelar det finns med pengar. På en tracker med ratio får man _alltid_ väldigt hög nedladdningshastighet eftersom alla kämpar om att få "pengar". Visst kan folk vara altruistiska till viss del i vissa situationer, men system byggda på altruism fungerar sällan bra i samhällsskala.

Sen kan man ju fråga sig om jag som utvecklare av ny, arbetsminskande teknik vill jobba i ett land där jag får betala skyhög skatt eftersom jag är en av 10% som fortfarande jobbar, eller i ett land där det är betydligt mindre skatt. Speciellt relevant blir denna fråga när intellektuellt arbete kan skötas virtuellt från vilken dator som helst på jorden.

Det arbetslösa samhället ligger minst 50-100 år bort.

Johannes: Om man ser på dina argument från andra änden av tråden får man helt andra svar. Det beror ju på vad man vill få fram för svar... men det du förespråkar är ju problematiskt eftersom det är just därför planeten ser ut som den gör.

Miljöförstöring, svält, fattigdom, u-landsproblem, depression, livsstilssjukdommar som fetma, diabetes och hjärtsjukdomar.

Om man bara följer konsekvenserna av det du förespråkar så dyker det upp stora problem. Och spår man bakåt så ser man också en problematik.

T.ex. vem ägde den där pinnen du köpte för att tälja och sälja? Och vem ägde den innan han? Vem ägde trädet? vem ägde marken? Vem köpte han marken av? Vem ägde marken först och vem köpte han den av? Vem bestämde att han fick köpa marken? Var det samhällets gemensamma beslut eller tog (stal) han marken från folket som bodde på det?

Med din argumentation så är det inte artisten som skapar musiken som har skapat något av värde utan kapitalisten som seglar in och lurar av artisten hans skapelse genom att inte berätta vad det potentiella värdet är.

Vem är det egentligen som tillför värde? Skaparen eller utnyttjaren?

Det du kallar "avundsjuka" kallar jag samarbete, sympati, empati, folkvett, välvilja, medmänsklighet, rättvisa, solidaritet, etc, etc.

Hur kan du ha mage att säga att det är fullkomligt berättigat att lura av människor deras tid och saker för att göra vinst på det?

Borde du inte klassa barn och äldre som inte kan ta hand om sig själva tjuvar också?

Ska inte barn ”låna” (med ränta då självklart) till sin uppväxt av sina föräldrar för att sedan betala av det när de börjar arbeta? För du tycker väl inte det är rätt att barn ”stjäler” pengar från sina föräldrar?

Och varför ska man vänta tills man är 18 år för att börja arbeta? Man är väl arbetsför redan vid 8-10 års ålder? Ju tidigare man börjar arbeta desto snabbare börjar man ju ackumulera sin egen rikedom. Eller?

Fast det du förespråkar är ju att man inte ska skapa mervärde själv utan att låta någon lättlurad människa slita häcken av sig så du sedan kan storma in och lura av den allt den har för att sedan göra vinst på dennes arbete.

Kanske det är du som är avundsjuk på att du inte kan skapa något själv förutom ekonomisk vinst på bekostnad av andra?

#20 Mårten:

Och jag som trodde man delade med sig av saker på torrent...

Det arbetslösa samhället låg minst 50-90 år bort för ca 50-90 år sedan.

Den libertarianska modellen skulle kanske kunna fungera OM världen var obegränsad på något sätt (eller om ett stort antal jorden-liknande planeter fanns inom räckhåll att emigrera till), men eftersom detta inte är fallet förblir den libertarianska modellen bara en utopisk fantasi som inte kan realiseras.

Vad som händer i den verkliga och resursbegränsade världen med icke-omfördelning är nämligen följande: välstånd ackumuleras till ett fåtal, nämligen (a) de som klarar att skapa sin egen förmögenhet, och (b) de som ärver den. Övriga, dvs den stora majoriteten, kommer att födas som egendomslösa, och eftersom de inte är berättigade till någon omfördelning, så kan de enbart försörja sig själva genom lönearbete för dem som äger något, men eftersom dessa är så få, och maskinerna är så många, så kommer inte alla att vara efterfrågade på arbetsmarknaden, hur billigt de än säljer sin arbetskraft.

I en obegränsad värld skulle de då kunna emigrera till nya, obebodda områden, för att med sitt arbete skapa sitt eget ägande av de naturresurser som finns där, och som ingen annan redan äger.

Men världen vi faktiskt lever i är inte denna obegränsade värld. Vad återstår då för de oanställningsbara massorna som inte kan få någon omfördelning via stater att göra? Att svälta ihjäl, eller att göra revolution. Är de många och unga kommer de att göra det senare, som i typ Nordafrika-Mellanöstern på sistone. Antingen lyckas då auktoritära regimer att krossa detta med våld, eller också lyckas de inte, och lyckas de inte vet ingen om resultatet kommer att bli något bättre eller värre.

Därför ser liberal demokrati med någon grad av omfördelning fortfarande bättre ut än alternativen i verkligheten. Och om man nu ändå de facto accepterar principen omfördelning, varför inte göra den så enkel och lika för alla som möjligt, dvs i form av medborgarlön?

#19 Johannes Westlund:

Några frågor:
Vi kan ta exemplet med tanten och huset igen.

Tanten har ett hus som är värt 1 miljon. Hon har ingen aning om vad huset är värt så hon sätter ut det för 500k. Du kommer och tittar på huset och ser direkt att huset är värt 1 miljon, du tiger om det riktiga värdet och köper det av henne för 500k. Sedan säljer du det till en annan person för 1 miljon och gör en personlig vinst på 500k.

Vad som sker är att du omfördelar vinsten på huset så du får 50% av det riktiga värdet. Men vad har du tillfört i mervärde för samhället? INGENTING!

Säg då att samma tant säljer samma hus för samma pris men istället kommer hennes granne och tittar in. Han ser direkt att huset är värt 1 miljon och säger till tanten detta. Han rekommenderar henne även att annonsera i en bra fastighetstidning vilket hon gör. En vecka senare säljer hon huset för 1 miljon.

Ska då grannen ha 500k av tanten för att han gjorde ditt jobb i första exemplet? Varför? Varför inte?

Vad tillförde han samhället i form av mervärde? Tja en god gärning och mänsklighet.

Frågan är alltså vad du tillförde samhället genom att lura av tanten huset för halva värdet och istället ta vinsten i egen ficka?

Menar du att detta är så du vill att samhället ska fungera? Att folk springer omkring och lurar av folk sitt rätta värde för egoistisk vinning och utan att samhället får ut något av det? Är det vilda western du förespråkar?

Vad är det för människosyn du förespråkar?

Vem är det som vinner på detta system?

Inte är det samhället i stort eftersom inget av vinsten går till det genom "stöld" som du kallar det.

När du köpte huset omfördelade ju du värdet så att du fick 50% av värdet själv utan att du tillförde något mervärde för samhället.

Varför kan inte då samhället välja att omfördela vinsten du gjorde så att samhället får 50% av din vinst? Dom är ju åtminstone ärliga och upp front med stölden och använder den till att skapa bättre förutsättningar för andra att starta företag som själ från andra ovetande människor.

Eller?

Pengar i sig skapar ingenting. Det borde vara olagligt och straffbart med stöld att skapa vinst enbart genom att lura av folk deras värde för mindre än vad det är värt.

Vi kan leva i ett samhälle där alla är vinnare. Det du förespråkar har alltid förlorare... och dom växer i antal för var dag som går.

#24 Olof Lindberg: Vad är skatt om det inte är stöld? Det stämmer i alla fall in på definitionen av stöld (om man nu inte lägger till att det måste vara mot lagen, vilket är ganska godtyckligt och föränderligt). Sen om skatt är bra eller dåligt är en annan sak. Skatt är stöld,det hela är ganska enkelt. Skatt är en avgift jag inte kan välja bort, alltså staten tar min egendom utan mitt samtycke. Stöld är att någon tar min egendom utan mitt samtycke. P => Q. Mycket enkelt.

Och jag vet inte om du insuinerar att jag skulle befinna mig bland samhällets mera utsatta eller så, jag vill bara upplysa dig om att jag är akademiker, teknolog samt egen företagare.

Och samhället styrs av en liten grupp människor. Det kan väl knappast betvivlas. Jag åsyftar att numerären är liten och att det har betydelse. För inte ens en socialist kan väl hävda att 349 personer är annat än en liten grupp i jämförelse med 9 miljoner? Men gruppen politiker är tämligen homogen som sådan. Om man nu ska diskutera det här med politisk elit... Men det känns lite lustigt att bli associerad med en psykiskt sjuk massmördare. "Association by guilt". Alltid olustigt.

Vidare känner inte du min bekantskapskrets. Jag har en ganska heterogen bekantskapskrets och umgås gärna med oliktänkande för att jag uppskattar politiska samtal. Bland mina bästa vänner återfinns socialistiska miljöpartister, en kommunist, socialister, moderater med flera. Jag förstår inte riktigt vad mitt umgänge har med debatten att göra dock.

Jag skulle uppskatta en mer saklig debatt som handlar mindre om vem jag umgås med och huruvida jag sympatiserar med mördare, vilket jag för övrigt inte gör, och mer om våra respektive åsikter och ideologiska slutsatser.

#2 Din uppfattning stämmer inte med vetenskaplig kunskap. De tidigaste mänskliga samhällena var väldigt jämlika och kollektiva samhällen, inte alls präglade av konkurrens inom varje stam. Mellan stammarna däremot kunde det bli tuffare.

#25: skatt är en del av vår sociala organisation. Fördelningen av egendom via löner, vinster etc är också en del av vår sociala organisation. Det ena är liksom inte mer ursprungligt eller naturligt än det andra.
Nästan all produktion av nyttigheter idag är egentligen social, gemensam. Vad en enskild person producerar är omöjligt att veta eller mäta. Ta bort en yrkesgrupp t.ex. städarna från en fabrik och snart brakar hela produktionen samman (undantaget är cheferna, de kan man oftast ta bort och verksamheten flyter på bra ändå). Fördelningen av produktionsresultat, grunden för din och andras egendom, är därför inte mindre godtycklig än skattesystemet.

Ett mänskligt samhälle är med nödvändighet en gemensam verksamhet. Detta innebär också att majoriteten ibland kommer fatta beslut som minoriteten inte håller med om, och minoriteten måste acceptera det. Till exempel om skatter.

Utan skatter skulle ditt företag inte ha några vägar att flytta sina produkter på, inget skydd av polisen osv.

Jag håller annars med artikelförfattaren i mycket, men jag undrar om inte sänkt arbetstid vore en enklare väg än medborgarlön?

#26 Jon Weman: Gällande din kommentar på #2 så visar det enbart att människan är ett flockdjur. Man arbetar för flocken, men flocken är normalt inte mer än 50 individer. Större flockar kommer sönderfalla i delmängder och konkurrera med varandra. När jag jobbar vill jag att det ska gynna mig och mina närstående. Jag är ointresserad av om det gynnar barnen i afrika eller uteliggarna på gatan eller någon ensamstående förälder. För mig personligen är drivkraften att jobba för min egen flocks vinning och jag är övertygad om att det är så de flesta ser på det hela. Man vill gynna sig och sin flock. Flocken är oftast en lös sammansättning av familjen, nära vänner, släkt. Försöken att institutionalisera flocken eller överföra flocken på större mängder människor har misslyckats. Man ser det här sönderfallet. Stammarna delar sig och går skilda vägar och börjar konkurrera.

Sen angående din kommentar om min kommentar. Oavsett om skatt är en del eller inte en del av en social organisation så är det stöld. Här anförs vanligen idén om ett socialt kontrakt. Men hur kan jag automatiskt ingå i ett kontrakt utan att samtycka till det? Har jag ens en teoretisk möjlighet att ställa mig utanför? Slutsatsen är att det inte är ett kontrakt utan ett tvång. Jag tvingas oavsett min vilja att lämna ifrån mig min egendom under hot om fängelse. Skatt är en form av stöld. Oavsett om det går till något bra eller något dåligt.

Vad gäller diskussioner om yrkesgrupper och hur viktiga de är så är min åsikt att det är oväsentligt hur viktiga yrkesgrupperna är. Det är den som sätter samman kuggarna i ett koncept som gör resultatvärdet större än de ingående värdena som ska ha vinsten. För utan dennes risktagande hade det inte funnits något företag att jobba på. Då hade alla andra stått där och varit proffs på att städa, räkna ekonomi, utveckla programvara, underhålla stora datorsystem osv utan att ha nytta av sina kunskaper och färdigheter.

Ett annat sätt att betrakta det på är att man faktiskt i och med att man ingår i anställningsavtal med arbetsgivaren ger upp rätten till vinsten på det mervärde man tillför under ens arbetstid mot en fast ekonomisk ersättning. Man byter osäker och instabil chans till massor pengar mot en liten men säker kaka. Om man nu ska diskutera just fallet med anställda inblandade. Om nu anställda ska ha 100% av vad de tillför så bör de ju gå in som delägare utan lön. Jag tror inte så många är villiga att göra det om jag ska vara ärlig. Man vill ha tryggheten som anställningen erbjuder. Och i någon mån så köper man trygghet när man säljer sin arbetsförmåga. Alltihop är dessutom en helt frivillig grej. Man måste faktiskt inte skriva under kontraktet om man är missnöjd på något sätt. Det finns inget som hindrar en från att starta eget, eller välja en annan arbetsgivare. Varje människa kan alltså ta båda rollerna, men de flesta väljer rollen som anställd. I min värld är det att ge upp att erhålla 100% av värdet på ens arbete.

Vidare vill jag gärna se den studie som visar att ett företag utan kompetent ledning blir lyckosamt. Visar inte diverse kommunistiska experiment ungefär motsatsen? Att vilken arbetare som helst inte gör ett bra jobb som chef? Jag är osäker dock.

OK, låt oss för argumentets skull säga att skatt är stöld, vad ska då libertarianer göra åt det?

De har ingen som helst strategi eller policy för att göra något åt det, men vad de kan och gör är att ge eldunderstöd åt konservativa krafter som vill skära ner på allting för de fattigaste och medelklassen. Det är vad som händer i USA.

Skatterna är dock kvar, och ju mindre progressiva de är, desto hårdare drabbar de dem med lägst inkomster, medan de högsta inkomstskikten kan vältra sig i pengar som de inte vet vad de ska göra av.

Detta är verkligheten med libertarianskt inflytande i politiken. De är dagens kommunister. De vill helt enkelt avskaffa verklighetens liberala demokratier för en utopi som inte kan uppnås, och de banar därmed vägen för mer hårdföra krafter som kommer att utöva MER våld för att upprätthålla SIN ordning istället.

#27 Johannes Westlund:
Du skriver:
"När jag jobbar vill jag att det ska gynna mig och mina närstående. Jag är ointresserad av om det gynnar barnen i afrika eller uteliggarna på gatan eller någon ensamstående förälder. För mig personligen är drivkraften att jobba för min egen flocks vinning och jag är övertygad om att det är så de flesta ser på det hela."

Detta gör mig väldigt ledsen att höra och jag är ledsen för din skull att du inte kan känna empati för folk utanför din egna vänskapskrets. Detta måste ju anses som en slags välfärdssjukdom som är ett symptom på ett allt mer segregerat samhälle där man kan köpa sig fri från ansvar och moral. Att leva denna illusion om att man enbart ska bry sig om sig själv måste vara extremt tärande både fysiskt och psykiskt eftersom man måste tro att alla är ute efter en hela tiden. Och jag hoppas verkligen att du har fel i att "de flesta" ser det som du gör... tragiskt nog är det nog en hel del som gör det i dagens samhälle men därför måste vi ju arbeta ännu mer på att föra samman folket och skapa en bättre framtid där alla kan leva och ta ansvar för varandra.

Kika gärna på denna webbsida:

http://www.equalitytrust.org.uk/

Det vore intressant att höra hur du förklarar din motsättning till (denna forskning och bevis på) att samarbete och jämlikhet förbättrar miljön för alla, inte bara de fattiga...

Det är ju så otroligt logiskt att samarbete medför en bättre miljö för alla.

T.ex. om två konkurrerande personer spenderar 5 år att utveckla en produkt så kostar det sammanlagt 10 år av utveckling. Skulle de samarbeta med att utveckla samma produkt skulle det förmodligen ta ca 2,5-3,3 år att utveckla samma produkt. En vinst på 66-75% om man räknar effektiviteten och mervärdet i samhället. Iofs skulle kanske den ekonomiska vinsten inte bli lika stor men den är ju en illusion och inte något verkligt värde ändå vilket vi börjar inse nu.

Förklara gärna hur det skulle vara kontraproduktivt med samarbete och medmänsklighet.

#27
"Men hur kan jag automatiskt ingå i ett kontrakt utan att samtycka till det? Har jag ens en teoretisk möjlighet att ställa mig utanför?"

Nej, det är just det du inte har! Eller strängt taget, du har en möjlighet att ställa dig utanför och det är att leva som eremit ute i vildmarken, men det är oerhört tufft och de flesta skulle inte överleva många veckor, kanske skulle du göra det, vad vet jag. Men i praktiken så har du inget annat val än att ingå i ett samhälle, vilket innebär att underkasta dig regler som du ibland kanske inte gillar. Till exempel skatter.

#29 Christian Kultmaster Malmqvist: Jag belyser med ett exempel varför konkurrens driver utveckling. Om Ryssland och USA inte hade haft kapprustning och kapplöpning till månen, hade vi då varit på månen? Sannolikt inte.

Hade vi haft löpande bandet om människor inte konkurrerade om att göra billigast produkter? Antagligen inte.

Vi hade suttit med svindyra handskruvade bilar som bara ett fåtal hade haft råd med. Jag är osäker på vem som gynnas av det. Antagligen ingen.

Angående människosynen vill jag fråga dig om du berörs mer av att tusentals svälter ihjäl i Afrika eller av att något tiotal ungdomar blev ihälskjutna i norge, eller av att någon rövar bort ditt barn?

Svarar du ärligt på frågan så berörs du mest av att ditt barn blir bortrövat, skulle du rangordna så skulle du bry dig mest om barnet och minst om Afrika. I alla fall om du är den statistiskt genomsnittlige människan. Alltså betraktar du ditt barn som minst 1000ggr viktigare än ett Afrikanskt barn. Egentligen finns ingen värdeskillnad. Den är det du som subjektivt tillför. Samma sak även om det inte handlar om tråkiga saker. Får du löneförhöjning så bjuder du din familj på resa till Cypern. Du bjuder inte de hemlösa på ett barnhem i vitryssland. Du arbetar för din egen och din lilla bubblas bästa. Du kan förneka det i ord men den genomsnittlige människan bekräftar det i handling.

Ytterst har det inget med syn att göra. Vi kan tycka vad vi vill om det. Men likförbaskat så sätter vi de våra främst.

Vore intressant om du kunde länka till fakta och forskning som backar upp dina "åsikter"...

Självklart känner jag mer empati för de jag har närmast mig men det betyder absolut inte att jag inte känner ansvar för hemlösa och svältande människor jag aldrig träffat. Jag arbeta på att hjälpa folk så att de i sin tur kan hjälpa andra. Visst är det bra att börja med att hjälpa de i sin närmsta omgivning för det är ju lokalt man kan vara med och påverka mest. Men personligen tycker jag det är absurt att vi tycker det är mer skrämmande det som hände i Norge än de hemskheter som händer runt om i världen på en daglig basis. Jag tror det beror på ignorans, förnekelse och försvarsmekanismer som går igång för att vi inte ska bli totaldeprimerade och tappa funktionsförmågan helt. Men sanningen är ju att om vi kunde hjälpa länder i Afrika till en bättre standard och få dom på fötter skulle dom också kunna bidra mer till planetens välfärd.

Som ett annat exempel kan vi ju ta krig. Tror du det finns vinnare i krig? Om ja. Verkligen? På vilket sätt då?

Och om vi ska spekulera fritt tror jag att vi säkert hade haft kolonier på månen om vi lärt oss att samarbeta bättre för länge sedan. Vi kanske till och med hade haft ett löpande band som skickade superbilliga bilar som var tillverkade helt till 100% av automatiserade robotar. (Iofs tror jag vi skulle haft bättre utvecklad och effektivare teknologi än bilar som färdmedel om vi hade lärt oss samarbeta istället för att konkurrera och kriga upp våra resurser). En anledning att vi inte utvecklat och tillåtit batteribilar är ju för att oljeindustrin har köpt patenten på batterierna och därmed "förbjudit" produktionen. Detta är vad du kallar "positiv utveckling genom konkurrens"... Grattis!

Men som sagt... länka gärna till forskningen som stödjer dina åsikter och varför det då skulle vara på det sättet. Och om det nu finns forskning som stärker dina åsikter och förklarar varför det är så, ska vi inte försöka evolvera bort från så destruktiva beteenden? Är det inte därför vi har fått medvetenhet och "fri vilja"?

Här kan du lära dig om vad som motiverar oss:
http://www.youtube.com/watch?v=_mG-hhWL_ug

Sen skulle det vara fantastiskt spännande vad du har för teori om orsaken till upploppen i London och alla oroligheter i Sverige som vi kunde se på Uppdrag Granskning igår på SVT. Vad tror du?

Att bry sig "mer" om sitt eget barn än folk i Afrika betyder inta att man inte bryr sig om folket i Afrika alls. Det är ju bara ett urdumt argument. Du kanske bara har ett så litet hjärta att det bara räcker till ett par individer men min kärlek räcker till hela planeten och det blir ändå över... Ju mer kärlek man ger desto mer kärlek kan man ge.

Om mitt barn har tillräckligt med emotionell och materiell trygghet och mat i magen så delar jag gärna med mig av överflödig vinst till både svältande, hemlösa och missbrukare så länge det jag delar med mig används på ett kreativt och konstruktivt sätt som hjälper de som behöver det att bygga upp deras självförtroende och möjligheter till en framtida självförsörjning eller åtminstone en plats i samhället där de kan känna sig delaktiga och där dom får vara med och bestämma, hjälpa till och känna sig värdefulla. Där har du en stor anledning till varför samhället är som dom visade i Uppdrag Granskning. En hel generation av unga som inte känner sig värdefulla eller delaktiga i samhället. Och varför är det så? Jo för att vi konkurrerar om allt i detta samhället... och varför gör vi det? För att vi lever en lögn där vi fortfarande tror på att vi har brist på basbehoven... Vi måste vakna upp och inse att det finns och blir över bara vi samarbetar och delar med oss.

Anledningen till att människor i liberala demokratier röstar på partier som är för någon form av omfördelning är att majoriteten inser sitt rationella egenintresse av att det finns trygghetssystem som även de själva och deras barn kan komma att behöva. Debatten om egoism vs altruism är således ett sidospår.

"It is a right, and not a charity," skrev Thomas Paine i det första kända förslaget till någon form av medborgarlön 1797. Skatt kanske är stöld, men mycket av landägandet har också tillkommit genom stöld, eller organiserat storskaligt våld, dvs krig och invasioner. Den normandiska invasionen av England 1066 t.ex. omfördelade nästan allt land till normandiska feodalherrar. Därför är skatt på land som går till omfördelning ett mindre ont än fortsatt skriande orättvis fördelning eller att ta fram giljotinerna.

#34 Stefan:

Absolut! Jag anser att medborgarlön är en mänsklig rättighet i samhället och inte ett bidrag.

Att skapa vinst sker inte i ett vakuum. Om jag har en pinne och säljer den till dig så är det ju du som genererar vinsten. Då borde ju du ha en rättighet till lite av vinsten eftersom utan dig skulle inte det finnas någon vinst :) Blåser man upp detta koncept till samhället så tillför mer eller mindre alla människor en högre vinst.
Bor många respektabla människor i ett område går priset på bostäder upp. Är det då de som bor i området eller den som äger bostaden som har rätt till vinsten? Båda eftersom om alla flyttar därifrån minskar värdet på bostäderna och vinsten minskar.

Börjar folk köpa mer glass kan man öka priset på glass. Det är därför folkets "demand" som gör att man kan ta ut mer vinst på sin glassförsäljning. Men om folket bestämmer sig för att inte köpa glass så är glassen i sig inte värt någonting. Så vem är det egentligen som genererar vinsten och har rätt till den?

Det är en alldeles för komplext system för att man ska kunna beräkna exakta tal på vem som tillför vad. Och det är ju ganska meningslöst med. Varför inte dela med sig av den vinst man faktiskt inte behöver. Hur många lyxkryssare "behöver" en individ köpa samtidigt som andra inte har en möjlighet att ta sig in på "marknaden" eftersom de förutsättningar som behövs inte finns där för folk kallar det "stöld" när man omfördelar resurserna i samhället så att alla kan leva ett drägligt liv med jämställda förutsättningar att bli en medborgare som i sin tur får hjälpa till att generera välfärd.

Jag drömmer om ett samhälle där vi inte längre behöver skatt, ett samhälle där vi inte längre behöver pengar. Ett samhälle där vi har vuxit ur behovet av att justera folk med lagar och valutor och där folk medvetet inser vad som är bäst för individen OCH samhället. Där vi slipper kriminalitet och missbruk eftersom allas grundbehov är tryggade.

Det är ingen utopi utan fullt möjligt bara folk vaknar upp och blir mer medvetna om hur världen fungerar och hur ALLT hänger ihop.

Folk har faktiskt börjat vakna upp men det kanske krävs en rejäl kris och katastrof för att folk ska vakna upp på riktigt. Ibland behövs det en rejäl käftsmäll.

Nej, det där med att försöka reda ut vem som skapar vilket värde egentligen förlorar sig snart i någon slags mysticism. Vad det egentligen handlar om är någon slags moralistisk gut-feeling om att vissa är värda mer, eller BORDE vara det, för att de jobbar mer, eller är smartare och investerar bättre osv, och något kan det ju ligga i det, att man har rätt till frukterna av sitt arbete, och sina val s.a.s. Men en medborgarlön skulle ju på intet sätt ta bort detta, eftersom det bara handlar om basal grundtrygghet, inte om absolutistisk millimeterrättvisa där ALLT ska fördelas exakt lika. Är det det man vill ha föredrar man nog den byråkratiska bidragsdjungelmodellen med mycket blanketter och kontroll. Ja, den vi har alltså, fast den inte fungerar så bra för allt större grupper som hamnar mellan stolarna.

Men när medelklassen börjar inse att det även kan bli deras barn som föses in i fas3 o.dyl., så kanske påhejandet av den typen av politik avtar något.

Att medborgarlön i sig skulle avskaffa ALLA problem inklusive ondska, dumhet och missbruk tror jag dock inte på. Det handlar bara om ett något mindre dåligt system jämfört med alternativen.

Helt rätt Christian, ett nytt sätt att tänka och ett nytt system som gynnar människan och kreativiteten är det enda rätta inför framtiden.