Nu sluts leden mot regeringens matematiksatsning

En insiktsfull lärare påpekade en gång att efersom man räknar exakt samma matte i tre år på rad så är det bara ett sundhetstecen att elever ine gillar matte.

Vad hjälper 2,6 miljarder om inte ministern har uppfattat så enkla punkter angående matteundervisningen. Det hela är snarast pinsamt dåligt för regeringen. Om man inte anstränger sig för att verkligen uppfatta vad som händer inom sitt specialområde så borde man kanske inte vara minister.

Jan Björklund, du har svenska folkets parlamentariska stöd för att genomföra nödvändiga reformer för att åter sätta kunskap i centrum för skolan. Regera, agera, genomför!

Om det är något ämne som inte lämpar sig för katederundervisning så är det matematik. De som hänger med kan lika gärna läsa och räkna i boken och de som inte hänger med vågar inte säga något och får därför ingen hjälp.

Det som krävs är att ämnet matematik ges sin rätta roll och att man slutar tvinga på matematik på elever som aldrig kommer att använda den.

Uppenbart att Bo T inte förstår i hur hög grad matte är implementerat i allt vi har runt omkring oss och hur viktigt det är.

Och om det är något ämne som är totalt ämnat för katederundedrvisning så är det just matte.
Att elever skulle fixa generellt att förstå integralkalkyl, derivator på egen hand visar skolresultaten på sistonde att det gör dom inte.

Jag tycker förslaget är det bästa i skolan på länge och att sossarna gör partipolitik av att få skolan att haverera för att kunna i efterhand skylla på borgarna är stor skam.

Kör över lärarfacken och genomför reformen.
Hög tid att flummet i skolorna tar slut.

Bo T, ska vi ge upp att lära ut läsning till dem som har svårt för det också? Där läsförståelse fattas är det bara att ge upp?

Bra artikel.
Skolverkat är uppenbart en myndighet som sysslar med politisk verksamhet och struntar i vad som fungera och inte. Man har en idé om hur det borde vara. Verkligheten spelar för skolverket ingen roll.
Det verkar som att stora delar av personalen måste bytas ut. Åtminstone ledningen.

Bra skriven artikel. Visst är det väl typiskt svenskt, att obstruera istället för att acceptera? Även Björklund måste förstå det, det är en svår pedagogisk uppgift för honom. Om han lägger fram sina förslag på ett sätt som gör att lärare eller Skolverk obstruerar så är pengarna helt enkelt bortkastade. Vilket är otroligt, eftersom samtliga parter faktiskt vill att svenska elever lär sig mer matte. En ministers jobb är inte bara att ge pengar, det är också att leda.

Bra artikel. Det sorgliga är att ministern inte har någon makt. Lärarlyftet som implementerades för några år sedan blev ett fiasko. Dessa pengar kommer att på samma sätt förspillas. Orsaken är som författaren påpekar att ministern har institutioner under sig som har andra intressen. Det är inte pengar som saknas i skolan.Kommunerna är nerlusade med skattepengar och lånade pengar som de använder som de vill. Det krävs en statlig myndighet som styrs av ett regelverk godkänt av riksdagen. Det regelverk som så omsorgsfullt har rivits ner.Regering och riksdag får allt mindre makt. Makten ligger hos kommunerna och ett hos skolverk som gör som de vill.Björklund måste börja med att återta skolan till staten.Därefter låta piskan gå i skolverket och på lärarhögskolorna.

Det bästa är att vi som gillar kunskap, och även kunskap om kunskap, ...för att inte tala om kunskap för kunskapens egen skull, ...bara kan skita i rödingarnas gnyn.

De får nivellera sina barn efter någon minsta gemensam nämnare i sni barngrupp om de vill det.

Jag gillar det inte, jag tycker synd om deras barn, men jag har inte med det att göra.

Om rödingarna har förmågan att inse vad detta innebär för dem och deras påbud rörande mina barns undervisning tvivlar jag på...

Jag gick sk. ämneslärarutbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm i början på 70-talet. I stort sett allt som predikades där var att betrakta som flum. Lärarkandidaterna var beredda att genomlida spektaklet för att senare, i sin yrkesutövning, stödja sig på sitt eget förnuft och på sin professionalism. Gymnasierna hade lektorer i nästan alla ämnen på den tiden. Det hade varit meningslöst att försöka tillämpa tramset man lärt sig på lärarhögskolan i undervisningen, om någon nyutexaminerad till äventyrs skulle ha försökt. Lektorerna, som oftast också var huvudlärare, såg till att så inte skedde.

Nu finns varken lektorer eller lärare av "den gamla stammen". Alla inom båda dessa kategorier har nu pensionerats. Kommunerna har dessutom tagit över huvudmannaskapet för skolorna.

Flummet har kommit som en skänk från ovan för kommunerna. Eleverna ska söka sin kunskap själva, så lärarna behöver inte längre ha någon gedigen ämnesutbildning och ofta inte ens utbildning vid någon lärarhögskola. Många politiker talar också mycket riktigt om att antalet "vuxna" måste öka i skolorna. Att vara "vuxen" är knappast ett argument för högre individuell lön, så kommunerna kan därmed spara pengar. Välutbildade lärare anses vara överutbildade och har därför inte heller några övertygande argument att framföra i lönesamtalen.

Det har blivit populärt med "utomhuspedagogik". Man framhäver hur nyttigt det är med frisk luft och att tex. matematiken kan kombineras med den motion som utomhuspromenader ger. Det verkliga skälet är emellertid att man kan friställa lokaler på det sättet. Den pedagogiska aspekten är bara en patemkinkuliss. Pengar sparar man ofta på de tomma klassrummen, som alltså faktiskt brukar stå tomma. Pengarna sparas helt enkelt genom att man interndebiterar sina egna lokaler. Var lärde man sig denna typ av bokföring? Antagligen har man sneglat mot de fallna kommuniststaterna i Östeuropa där man var duktiga på att ljuga med statistik. Och eleverna kanske inte är utomhus, när allt kommer omkring! De kanske sitter på McDonald's och tar sig en hamburgare istället. Men, att se genom fingrarna med sådant är ju helt i linje med hur man för statistik i skolsammanhang.

När dumheter gått alldeles för långt är desperata åtgärder vanliga. I gratistidningen Metro intervjuades nyligen en lärare som anser sig kunna undervisa i matematik genom dans. Antagligen tror vederbörande även att regndans verkligen framkallar regn. En annan desperat åtgärd är att kasta 2,6 miljarder kronor i sjön och samtidigt tro att detta avhjälper dåliga matematikkunskaper. Det kommer att ta en hel generation att bygga upp en kunnig lärarkår, med goda ambassadörer för matematiken. Väldigt få matematiklärare har någon stabil grund att bygga fortbildning på. Att ersätta lärarna med datorer vore också en åtgärd i desperation. Tyvärr måste man alltså inse att det kommer det att ta mycket lång tid att komma tillrätta med dagens matematiksituation.

Hur borde man då göra? Är situationen tom. så hopplös att vi svenskar borde ansöka hos någon instans om kollektiv dödshjälp?

Nej, det kan finnas lösningar som sakta leder framåt. En av mina gamla studenter, som numera är matematikdoktorand, har tagit initiativ till att hålla vad han kallar "inspirationsföreläsningar" i matematik runt om i skolorna. Tanken var att ta upp matematiska spörsmål som kunde väcka ett ämnesintresse. En annan tanke var att verksamheten skulle vara ideell och oarvoderad. Jag har tillfrågats om jag ville deltaga i verksamheten och givit ett positivt svar. Alla kontaktade skolledare har dock konsekvent avböjt erbjudandet. Skälen, eller snarare svepskälen, har varierat:
Man betalar, som nämnts, internhyra för lokaler och därmed finns likväl en "kostnad". Vidare har man talat om det oöverstigliga extrabesväret att låsa upp och sedan låsa lokalen för aktiviteten. Det skulle behövas en extra städresurs, osv. Man inser lätt att det i själva verket handlar om skolledare som föraktar matematik och inte är beredda att ens lyfta ett finger till förmån för ämnet.

Två eldsjälar skulle förstås ändå inte förslå. Men, på landets universitet och högskolor finns många entusiastiska matematiker som gärna skulle ha uppdrag av det beskrivna slaget i sin tjänst. Det skulle naturligtvis kosta, inte minst på grund av resor, men i detta sammanhang skulle 2,6 miljarder kronor verkligen kunna göra nytta!

Man kan även tycka att det är mycket gnäll för ingenting. Det finns gott om jobb idag där arbetsmetodiken är i ständigt utvecklande.

BETYG mot BEHÖRIGHET: Väldigt viktigt att förstå är att betyg är oerhört komplext att läsa upp. Behörighet är däremot väldigt väldigt enkelt att läsa upp, vill man ha behörighet till läkare eller civilingenjörsutbildningar så finns naturvetenskapligt- och tekniskt basår. Har man detta avklarat kan man söka på sina gymnasiebetyg (oavsett hur dåligt man gjorde sitt basår), man kan även söka på sitt högskoleprov (även om man prestera dåligt under basåret). För att göra det ytterligare orättvist mot de som läst teknik/natur har basår även reserverat platser på de olika programmen (även de mest populära).

Kontentan: Välj så enkelt gymnasieprogram som möjligt (t.ex samhäll före natur) och maxa dina betyg, allting annat går att fixa i efterhand genom basår (som dessutom ger reserverat platser och möjlighet att söka på högskoleprov).

MERITPOÄNG: Söker man en utbildning som kräver Matematik E, t.ex Chalmers civilingenjör, så ger det 0 i meritpoäng. Språk krävs nästan aldrig på utbildningar så detta ger nästan alltid meritpoäng.

Kontentan: Meritpoäng gynnar språk men ej matematik

Så vad är alternativet? Björklund, lyssna nu! Detta är viktigt! Jag tror vi vill nå samma resultat!
1. Folk som läser natur/teknik skall INTE behandlas på samma sätt som de som läst t.ex samhäll (eller liknande) bara för att de gör högskoleprovet/basår.
2. Istället för meritpoäng bör samma sak gälla matematik och språk som gäller gymnastik, betyget kan bara höja ej sänka snittet. Detta är något som är så genialt jämfört med meritpoäng att jag känner att jag kippar efter andan.

Gynnar det samhället att folk kan matematik och språk bör ni implementera mina råd. Vill ni att (som folk gjorde på min tid) att Sveriges elever läser svampplockning istället så är det fortsatt kurs som gäller.... Undrar vilket som ger bäst Sverige bäst internationell konkurrenskraft.... :(

/Chalmers Teknolog 5:e året
(varför lyssna på mig: jag är ärlig och vet eftersom jag nyligen gick ut hur systemet fungerar)

Jag kan förstå kritiken mot skolministern. Vem är han att bedöma hur matemaitksundervisning skall bedrivas?

Sverige har en tradition av att frikoppla poliitiken från utförandet. Det har gjort att expertis har fått i uppgift att tolka de politiska direktiven. Fördelen med detta kan ses i vårt samhälle: vi har som helhet kanske världens mest effektiva samhällsapparat (jag bor utomlands, arbetar nära politiken, och ser Sverige utifrån).

Detta gör att verksamheterna ute hos eleverna har blivit skyddade från politiska utspel och direkt poltiisk påverkan. Man har kunnat bygga i lugn och ro och på lång sikt.

Den nuvarande regeringen har gått ifrån denna princip kraftigt och vi har börjat få en utspelspolitik som direkt påverkar verksamheterna och skapar instabilitet och osäkerhet. (s) visade dessa tendenser också innan 2006. Resultatet är ineffektiva reformer och pengar kastade i sjön, men väldigt fina rubriker för poliitkerna.

Skolan är ett av de trögaste samhällssystemen vi har. Samtidigt, "reform"-takten har aldrig varit så hög som de senaste fem åren. Ändå ser vi resultaten falla som en sten i skolan. Frågan är när vi skall låta politikerna ta det politiska ansvaret för detta misslyckande?
Om man som politiker går in med en hög ambition och vill förändra snabbt så måste man väl ändå ta ansvar för just detta?

Nej, jag tycker nog både lärarfacken och Skolverket gör rätt i att inte slicka Jan i rumpan. De följer en svensk förvaltingstradition som varit oerhört framgångsrik. Men framförallt så har ju inte Jan visat att hans tidigare förslag gjort skillnad. Det är ändå utifrån det som hans insats skall mätas. Han har politiskt lyft skolan i samhällsdebatten och det skall han ha cred för. Men hans insatser på pedagogikens område skall vi nog försöka glömma fort.

Om man nu behöver ett litet antal riktigt bra ingenjörer med gedina mattekunskaper, varför kör man inte den franska modellen, att man i ett litet antal utbildningar kör en start med två års studier av matte och fysik innan huvudprogrammet drar igång?

Det vore relevant matteundervisning på rätt plats.

#14, under de två första åren på de allra flesta civilingenjörsprogram så läser man mest matte och fysik.

Sedan kan man specialisera välja i vad man vill ha i 4-5 året (istället för 3-5, men man har ju valt ett program när man sökte). Detta är dessutom EU-standard, Bolognaprocessen, där alla grundutbildningar skall vara 3 år bachelor/kandidat + 2 år master.

En virrig sak här är t.ex skillnaden mellan de tre första åren för en högskoleingenjör och en civilingenjör är ganska stor. Utbildningarna behöver nog slås ihop, men hur?

Medelmåttorna kämpar förstås emot att statusen för matematik ens höjs. Utan gedigen matematisk mognad kan en person inte tillgodogöra sig många av de viktigaste utbildningarna. Utan gedigna kunskaper i matematik kan det moderna samhället inte skötas utvecklas. Inga datorer, ingen elektricitet, inga flygplan, inga bilar, ingen oljeborrning, oljeraffinering, inga avancerade merdicinska metoder, inga kommunikationssystem. Inte heller samhällsvetenskaperna och humanvetenskaperna skulle kunna bedrivas eftersom ingen skulle förstå systematiken i vetenskapliga undersökningar. Visst skulle personer som nöjer sig med att det känns rätt kunna fortsätta att ha åsikter om allt möjligt och omöjligt. Ja, det skulle kanske vara ett drömscenario för egot hos en självgod, vårdslös pratkvarn eftersom den mänskliga kunskapen skulle bli så grund så det skulle vara svårt att avgöra om hon eller han hade rätt eller fel. Det är oroande att så många i kommentarstrådarna under dessa artiklar har visat sig inte ha en aning om sambanden mellan matematisk kunskap och förmåga och såväl vår grundläggande välfärd som våra möjligheter att överhuvutaget kunna förändra något till det bättre. Skäms på er era ansvarslösa pratkvarnar! Rannsaka era motiv! Handlar det om medemåttornas revansch?

BRA!!!! I 50 år har flummiga idéer fått styra skolans utveckling till dagens, ursäkta mig, skräpskola.De som gått i bräschen för denna fördumning av skolan sitter nu på Skolverket och Skolinspektionen och understöds av lärarnas fackliga organisationer. Socialdemokraternas satsning på att politisera hela den kommunala och statliga förvaltningen lyckades till 100 % så Björklunds uppförsbacke är enorm men man får hoppas att han lyckas.

Använd pengarna till studiebesök i finska skolor. Kolla vad som skiljer skolsystemen och korrigera det svenska skolsystemet.
Man kommer inte att lösa problemen med svenska elevers matteproblem genom att vidareutbilda mattelärarna.
Dåliga resultat i matematik är bara ett symptom på det ruttna svenska skolsystemet.

Ombilda eller lägg ner Skolverket! När vi nu har nått botten i skolträsket, är det lika bra att börja om på nytt med nya tankegångar som är kongruenta med skolministerns intentioner. Våra barn behöver matematikundervisning som är värt namnet. Ge endast ämnesbehöriga licens, men kanske de först borde genomgå en testomgång för att fånga upp de med svaga kunskaper i ämnet. Bevisligen med facit i hand, borde mörkertalet vara rätt högt beträffande olämpligheten och okunskapen i lärarkåren. Men allt är inte mörker, för det måste även finnas ett antal mycket kompetenta individer i massan av lärarna. Att skolvärlden betraktas utifrån och dess strukktur argumenteras och kritiseras är sunt. Om inte förändringarna kommer inifrån denna värld, då måste omvärlden reagera, vilket nu har hänt. Målet är nu att den negativa trenden skall vända.

De viktigaste är att man nivågrupperar elever. Som lärare är det viktigt att hålla rätt tempo vid katedern. Då måste eleverna ligga på någorlunda samma nivå.
en stor grupp a 25-30 elever med högt tempo.
en grupp a 15-20 elever mellantempo
en grupp a 5 elever lågt tempo.
Alla blir nöjda. Alla får bra undervisning.
Been there, done that.

Felet med Björklunds utspel är att han använder fel metoder för att få igenom något iofs. bra.
Som påpekats ovan, så har vi i Sverige en tradition av att politiker inte ska gå in och detaljstyra verksamheter. Björklund bryter mot detta, vilket givetvis retar upp de institutioner som värnar om sin självständighet.

Faktiskt påminns jag om en artikel jag just läste, om USA:s insatser i Afghanistan... Hur talibanerna härskar överallt bortom de asfalterade vägarna. Här är det Björklund som spelar USA:s roll och med maktmedel försöker påtvinga talibanerna - Skolverket m.fl. sina idéer. Detta fungerar dåligt.