Vägen till framgång i skolan går inte genom förstatligande

Argumenten för ett förstatligande av skolan, som bland annat Folkpartiet och Lärarnas Riksförbund förordar, har bland annat handlat om den orättvisa resursfördelningen som den kommunala styrningen bidragit till. Resurser brukar oftast mätas i lärartäthet och kostnad per elev. Det finns dock inga studier som visar att vare sig en hög lärartäthet eller kostnad per elev automatiskt leder till bättre resultat. Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest pengar på skolan och variationen mellan användningen av resurserna och t ex lärartäthet, har minskat mellan kommunerna sedan kommunaliseringen.

Skillnaden mellan kommuner i resultat är inte så stora att decentraliseringen i sig kan vara en orsak till den generella försämringen. Det är istället skillnader mellan och inom skolor. Familjens bakgrund, t ex socioekonomiska förhållanden eller migrationsbakgrund, är inte heller av större betydelse enligt flera omfattande studier. Elevens resultat är istället beroende av föräldrarnas och lärarnas höga förväntningar, samt om lärarna behärskar olika undervisningsmetoder.

Det skulle därför inte medföra några direkta effekter om lärarna blev statligt anställda igen. Förskola, skolmat, fritids, hälsovård och lokaler har kommunerna alltid varit ansvariga för. Staten har å andra sidan alltid ansvarat för läroplaner och lärarutbildning och det är dessa som bidragit till den rådande kaoset i Sveriges skolor. Läroplanerna och lärarutbildningarna har de senaste årtiondena gått från att ha varit ämnesfokuserade till att bli mer inriktade på lärarens flexibilitet i både ämneshandledning och ansvar. Den förra läroplanen, Lpo 94, ställde krav på bredare och mer ytliga ämneskunskaper, förmåga att handleda elever i sina individuella arbeten i alla ämnen, samt ta ett stort socialt och administrativt ansvar. De mål som varje elev skulle nå i läroplanen, var det upp till varje lärare att hitta metoder för att uppnå. Något hur, fanns aldrig beskrivet.

Lärarutbildningen var utformad så att alla lärarstuderande fritt kunde välja kurser, vilket innebar att många blivande svensk- och matematiklärare för årskurs 1, fick en lärarexamen utan några kunskaper alls i läs- och skrivutveckling eller metoder hur man lär ut matematik från grunden. En hel del av Sveriges 6- och 7-åringar har därför börjat sin skolgång med lektioner där läraren inte har en aning om hur denne ska bemöta varje enskild elevs inlärning. I framgångslandet Finland har däremot lärarna för de lägre årskurserna en 5-årig utbildning med omfattande kurser i just undervisningsmetodik. Finland har en kommunalt styrd skola med mycket små skillnader mellan skolor i resultat.

Den nya läroplanen Lgr 11 och de nya lärarutbildningarna är mer ämnesspecifika och inriktade på årskurser. Men det hjälper inte de nu verksamma lärarna i deras undervisningsmetoder. Staten behöver därför satsa på en kompetensutveckling i ämnes- och årskursspecifik metodik, samt allmän tvärvetenskaplig undervisningsmetodik. För att alla elever ska få en likvärdig och effektiv skolgång, behövs även den tvärvetenskapliga forskningen ingå i utformningen av undervisningen. Det finns en mängd forskning att tillgå, både nationell och internationell. Det betyder att man inte behöver vänta in ny svensk forskning, eftersom svenska barn inte heller är unika i inlärningssituationer. Lösningarna finns redan, vi har inte råd att låta eleverna vänta längre.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39268

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den vetenskapliga forskning som skulle kunna vägleda lärarna finns tyvärr knappast alls. Skolnära forskning är oftast upplevelsestudier med några få undersökningdeltagare i intervjuundersökningar. Sådana upplevelser vägleder ingen.

Permalänk | Anmäl #1 Bertil Törestad, 2011-09-09, 11:50

Symptomatiskt att debattörer från TIMBRO framhåller Finland som föredöme utan att notera deras frånvaro av fritt skolval och låga förekomst av privata skolor.
Oavsett lärarkompetens kan vi aldrig mäta oss med Finland sedan vi gjort oss av med förutsättningen för en jämn och hög kvalitet i skolan.
Sammanhållning och lika villkor.
Att TIMBRO är en av de starkaste propagandisterna bakom eländet gör ju inte saken bättre för artikelförfattarna.

Permalänk | Anmäl #2 Olof Lindberg, 2011-09-10, 13:28

Jaha det kan inte vara som så att i Sverige till skillnad från Finland börjar det fler 7-åringar än nånsin som knappt har hört svenska talas som språk?
Sen håller jag med om att lärarutbildningen har varit flummigt, och att pedagogik har varit viktigare än teoretiska kunskaper i engelska, svenska o matte.

Permalänk | Anmäl #3 Maria Nilsson, 2011-09-10, 16:27

naturligtvis ska skolorna vara statliga. Garantera att varje elev får just det stöd som han/hon behöver för att utvecklas. Sverige som är ett litet land har inte råd att förlora de kreativa barn som finns i massan. Vi vet av erfarenhet att avregleringar på marknaden när det gäller banker, infrastruktur, vård/omsorg, skolor har gett ett katastrofalt resultat. Vinstintresset har fått ge vika för kvalitet, vilket visat sig gång på gång.
Vi ska ha bra statliga skolor med innehåll och kvalitet för barnen. Vår framtid!

Permalänk | Anmäl #4 Emma Kristensson, 2011-09-11, 10:24

Är det SKL eller LF som betalar?

Permalänk | Anmäl #5 Bernt Johansson, 2011-09-29, 22:11