Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Tio år sedan ”9/11”. Säkerhet för vem?

Hans Linde om Tio år sedan ”9/11”. Säkerhet för vem?

Kriget mot terrorismen har aldrig varit feministiskt

Det så kallade kriget mot terrorismen har aldrig varit något feministiskt krig och de afghanska kvinnorna väntar fortfarande på sin befrielse efter tio år av krig som utkämpats i deras namn, skriver Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson.


Om författaren

Hans Linde (V) är riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson.

Det är få gånger man hör så många känslosamma och högtravande tal om kvinnors rättigheter i riksdagen som när det är dags att förlänga den svenska insatsen i Afghanistan. Den som lyssnar på debatterna skulle lätt kunna tro att kriget i Afghanistan utkämpas mellan liberala jämställdhetsvänner och medeltida mörkermän, ett krig som handlar om kvinnors rätt att slippa bära burka och få utbildning. Men det så kallade kriget mot terrorismen har aldrig varit något feministiskt krig och de afghanska kvinnorna väntar fortfarande på sin befrielse efter tio år av krig som utkämpats i deras namn.

I mars besökte jag Afghanistan, denna frontlinje för det så kallade kriget mot terrorismen. Till skillnad från andra svenska politiker reste jag inte med Försvarsmakten utan med Svenska Afghanistankommittén vilket gav mig möjlighet att resa runt utan säkerhetsvakter och skyddsvästar.

Ett av de starkaste intrycken jag tar med mig hem efter att ha vandrat runt på gatorna i Kabul, besökt en skola för funktionshindrade barn i Mazar-e-Sharif och pratat med eleverna vid barnmorskeutbildningen i Ayback är hur avlägsen kvinnornas befrielse fortfarande är i Afghanistan. Snart tio år efter talibanernas fall fladdrar fortfarande burkorna i vinden både i Kabul och på de dammiga bygatorna i Samangan-provinsen. Våldet eskalerar och drabbar även de afghanska kvinnorna hårt. Under första halvåret 2011 dödades 1462 civila, en ökning med 15 %. Maj blev den blodigaste månaden i Afghanistan sen talibanregimen föll för snart tio år sedan. Enligt Human Rights Watch har 52 % av de afghanska kvinnorna utsatts för våld, samtidigt som ytterst få män ställts inför rätta för våld eller sexuella övergrepp mot kvinnor. Brott mot kvinnor får sällan konsekvenser och straffriheten är utbredd under den regim som Sverige och Väst idag stödjer.

Men de afghanska kvinnorna rättigheter hotas inte bara av det eskalerande våldet och de konservativa talibanerna. Även det nya styret i Kabul har visat sig vara ovilligt att agera för att stärka kvinnors rättigheter. I mars 2009 röstade det afghanska parlamentet genom en ny familjelag för den shia-muslimska minoriteten som bland annat förbjuder kvinnor att lämna hemmet utan makens tillstånd, gör kvinnor arvslösa och slår fast att "en hustru är skyldig att uppfylla hennes makes sexuella önskemål".

Framsteg har samtidigt gjorts och ska självklart inte förringas. Men dessa framsteg har ju inte byggts av militärer, utan av civila biståndsorganisationer. För även om våra svenska soldater är välutbildade så kan de inte utbilda barnmorskor och det ligger inte i deras uppdrag att följa flickor till skolan.

Fler afghaner har tillgång till sjukvård, men 20 000 afghanska kvinnor dör varje år i samband med en graviditet. Det är med andra ord långt farligare att bli gravid i Afghanistan än att vara utländsk soldat i landet. Fler afghanska barn, i synnerhet pojkar, kan gå i skolan. Men efter tio år av krig i de afghanska kvinnornas namn är Afghanistan fortfarande det land i världen med högst andel kvinnliga analfabeter och bara 4 % av flickorna genomför årskurs 10 till 12 i grundskolan.

I sammanhanget kan man påminna om att den svenska insatsen beräknas kosta 1,9 miljarder kronor bara i år samtidigt som en säker förlossning drygt 35 kronor. Enligt Svenska Afghanistankommittén motsvarar kostnaden för en svensk soldat i Afghanistan årslöner för 50 välutbildade afghansk lärare eller årskostnaden för 1 400 afghanska flickors utbildning.

"Kvinnor är inte en prioritet för vare sig vår egen regering eller det internationella samfundet. Vi har glömts bort!" säger Shinkai Karokhail, en av de kvinnliga parlamentariker jag träffade när jag var i Afghanistan. Det är inte svårt att hålla med.

I december är det dags att förlänga den svenska militära insatsen i Afghanistan igen. Vi kommer garanterat få höra känslosamma inlägg från talarstolen om de afghanska kvinnornas situation och i regeringens proposition kommer man säkert skriva utförligt om FN-resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, men frågan är hur många afghanska kvinnor som känner av det i sin vardag?

De afghanska kvinnorna behöver en omvärld som på allvar stödjer deras kamp för jämställdhet och rättvisa, inte ett misslyckat krig som utkämpas i deras namn.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39256

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hans Linde skriver:

”Den som lyssnar på debatterna skulle lätt kunna tro att kriget i Afghanistan utkämpas mellan liberala jämställdhetsvänner och medeltida mörkermän, ett krig som handlar om kvinnors rätt att slippa bära burka och få utbildning.”

Men att kriget skulle handla om ”kvinnors rätt att slippa bära burka och få utbildning” är bara hittepå.

För att få svaret på frågan vad kriget handlar om får vi gå tillbaka till 2001 då det inleddes och då finner vi att målen med kriget var tre.

1. Fånga Usama bin Ladin,
2. utrota al-Qaida, och
3. få bort talibanregimen.

Mål ett är uppåt i och med att Usama bin Ladin inte längre är bland de levandes skara.
Mål är tveksamt om det kan uppnås mha av kriget i Afghanistan då al-Quaida förefaller att ha omgrupperat. Här finns alltså en risk för att konflikten eskalerar och drar in Pakistan

Mål nummer 3 att få bort Talibanregimen är uppnått men som läget är så skulle dom antagligen komma tillbaka om inte väst gav den nuvarande regimen militär hjälp. Och det är väl den främsta orsaken till att detta krig i dagsläget pågått i fyra år mer än andra världskriget.

Man kan inte som Hans Linde hitta på en egen krigsorsak och sedan angripa den. Om det handlat om kvinnors rätt så borde man hellre anfalla Saudiarabien som genom sina skolor för präster som skickas till väst har större inflytande på islam i väst än vad Afghanistan någonsin haft .
Men det kommer man inte att göra.

Permalänk | Anmäl #5 Lars Johansson, 2011-09-08, 10:40

Helt rätt Hans Linde, och det var väldigt bra att du tog upp dessa ekonomiska jämförelser som du gjorde. Människor borde förstå utan ekonomi, men gör de inte det så är det klokt och intressant att se vad pengarna går till, vad det kostar och vad man skulle kunna få istället.

Permalänk | Anmäl #7 Backfire, 2011-09-08, 11:52

Kriget mot terrorismen är till största delen ett helt jävla meningslöst krig som har drabbat mänskliga rättigheter på många sätt. Den ena skit lagen efter den andra har införts för att "öka vår säkerhet" oftast till priset av vår personliga frihet. Kriget har kostat otaliga liv och varit en bidragen orsak till att USA idag är på gränsen till att vara ruinerat.

Jag är alltså inte någon större försvarare av kriget emot terrorismen, men jag måste dock fråga varför vi nu är inne på sex artiklar om hur illa kriget mot terrorismen är emot just kvinnor. Kanske dags att helt enkelt påpeka att kriget mot terrorismen har lett till mer makt för staten på bekostnad av individens frihet. Fokuset på kvinnan gör att man ignorerar hur staten slår emot både män, kvinnor och barn.

Permalänk | Anmäl #8 Robert Johansson, 2011-09-08, 12:06

Alla tycker inte att "kriget mot terrorn" är meningslös.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/uppgift-om-terroratal-mot-svenskar

Permalänk | Anmäl #9 u_17443, 2011-09-08, 12:18

Talibanerna i Afghanistan, och i andra liknande länder, där kvinnorna tvingas täcka sig och leva som andra klassens medborgare. Har en sak gemensamt. Dom följer alla, i varierande grad, en gemensam ideologi.
Men så länge man inte kan (får) föra en öppen debatt om detta, så kan mörkermän, ostört, predika att samma samhällssystem är det som ska gälla i Sverige och Europa.
Varför skydda talibaner och andra hatspridare genom att döda debatten med censur?

Permalänk | Anmäl #10 Lena Bengtsson, 2011-09-08, 15:46

Två saker vet vi

Kriget i Afghanistan kommer aldrig att sluta.

Vi kommer aldrig att sluta att ha trupp där.

Permalänk | Anmäl #11 Anders Olsson, 2011-09-08, 17:07

Bra artikel faktiskt.

Permalänk | Anmäl #12 Martin A, 2011-09-08, 17:44

Jo, Hans Linde har rätt!

Alla krig utkämpas med bombastiskt, vackert prat om frihet, rättvisa och framtid. Oberoende av VEM som talar.

Som feminist har jag plågats av missbruket av "kvinno-prylen" i Afghanistan-debatten. Ofta framförd av personer som annars inte bryr sig om sånt. Ofta framfört av personer som har behov av att svartmåla en "fiende", talibanerna. Men som blundar för att Karzai/USA-regimen är ungefär lika svår mot kvinnor.

Kvinnoförtrycket är så uppenbart hårt i Afghanistan! Om detta är alla ense. Men vi glömmer ofta att tänka på en annan sak. De afghanska männen har det verkligen inget vidare heller, de är också hårt förtryckta.

En lösning, ett arbete för en bättre framtid i Afghanistan måste väga in också detta.

Permalänk | Anmäl #13 Gunnel Gomér, 2011-09-10, 14:49


Forsvar och sakerhet
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.