Valfriheten förbättrade vårt stelbenta välfärdssystem

Vad hade hänt eller inte hänt om allt fått varit vid det gamla? SNS är väl beroende av uppdrag för sin verksamhet. Artikeln slutar därför med en jobbansökan.

Det är som Widar skriver. Den (lilla) del fri företagsamhet som har införts i Sverige, inom skola dagis och sjukvård, har använts till "förändring" och för att pressa priser.Inte till förbättring. Sjukvårdspolitikerna har som högsta prio att pressa ner priset, privatiseringen används enbart för detta mål. Inte så konstigt att det inte blir bättre med privata alternativ, när de folkvalda alltid väljer det billigaste.

Jag vill ha fria marknadskrafter. Men jag förstår också att SNS-undersökningen visar sanningen. Det har inte blivit bättre inom sjukvården efter privatiseringar. Min fru jobbar som sjuksköterska på ett stort (landstings-)sjukhus. Hon berättar om den extrema ineffektiviteten som finns på många ställen. Den måste bero på att det inte finns någon konkurrens. Patienten som kommer till henne har inget val, i Malmö finns inga privatsjukhus. Det är när kunden kan välja mellan 2 alternativ som marknaden börjar fungerar. INTE när sjukvårdspolitikern väljer mellan landstingsvård och en extremt prispressad privat aktör. Jämför med upphandlingen av tågen i Skåne/Malmö. Priset blev för lågt, tåget fungerar sämre än förut, och till sist går tågfirman i konkurs. Man är tillbaka på ruta ett.

Jag vill kunna VÄLJA bland flera sjukvårdsgivare i Sverige. Då börjar marknadskrafterna fungera. Dagens upplägg ger inga fördelar. Jag hoppas alliansen förstår detta.

Precis som Widar Andersson är jag samtida med denna epok.

Men i motsats till honom tillhör jag dem som entusiastiskt förespråkade de här förändringarna, och sedan under 25 års yrkesverksamhet på golvet i den offentliga sektorn har haft oturen att se dessa mina drömmar gå i uppfyllelse.

Det har varit en plågsam process.

I några fall har det inneburit ett steg frammåt och två bakåt, som t.ex genom att göra alternativ pedagogik i skolor praktiskt tillgänglig, men samtidigt befrämja segregering och en myriad av "gymnasie"-utbildningar som ingen människa kan relatera till.

I andra fall har det varit ren kräftgång och en effekt rakt motsatt den jag själv hade föreställt mig, som t.ex avskaffandet av radiomonopolet och utförsäljning av stora statliga verksamheter.

Detta är inte rätt plats för någon långrandig listning av misslyckade privatiseringar, men jag värjer mig mot Widar Anderssons uppifrån-perspektiv som beskriver "det mesta" som mycket bättre nu än för 20 år sedan.

Fast på en punkt är Widar Andersson och jag uppenbarligen överens: Betygsinflationen må ha förvärrats av privatiseringen, men det är betygssystemet som möjliggör inflation, precis som det betygssystemet gjorde som avskaffades när de relativa betygen infördes.

"Samtidigt har elevers, föräldrars, patienters och omsorgstagarnas möjligheter att välja mellan olika leverantörer ökat dramatiskt."
-Jaså? Att välja en skola som ligger tre milj bort - är det ett val?

den statligt stela skolbyråkratin
-Vilken kombination. Två stelheter som förstärks av ordet "stela". Det känns väldigt seriöst och väl underbyggt.
Jag har gått i den statligt stela skolbyråkratin, men skulle snarare formulera det som en för alla medborgare statligt ansvarstagande institution, vars mål var att utveckla kritiskt tänkande, kreativitet och utbildning i baskunskaper. Utöver detta statliga ansvar, togs också ansvar för generösa lånevillkor, så att alla kunde fortsätta med studier, inklusive en planering av de bostäder som behövdes för att tillgodose behovet. Detta var planstyrt och hela samhället användes som rekryteringsgrund till allt från musik till företagsledning.

"Jämfört med då är det mesta mycket bättre nu."
-Ja, det visar ju resultaten, inte minst det Vidar själv beskriver om betygsinflation från privata skolor.

Återigen visar en politiker prov på total brist på kontakt med verkligheten. Att tycka först och konstruera argumenten efter.

Formuleringen: "den statligt stela skolbyråkratin" till kalkonlistan.

Ju snabbar vi stänger privatskolorna, desto bättre. Skadan kommer att vara omfattande inom 5 år.

Man ska komma ihåg att Widar Andersson talar i egen sak. Norrköpings tidningar rapporterar:

"Dels är han rådgivare åt det privata sjukvårdsbolaget Carema, dels åt friskolebolaget Academedia där han ger råd åt styrelsen och företagsledningen."

Källa: http://www.nt.se/nyheter/?articleid=6882491

Det är en perfekt taktik att anställa en Socialdemokrat för att motverka vänsterpolitik.

Sent igår kväll läste jag om SNS kritiska rapport mot privatiseringarna. Och direkt rycker den före detta ordföranden för friskolornas riksförbund ut för att motverka fakta.

Om man har tillräckligt mycket pengar och det har friskolor och vårdföretag, kan man framställa motgångar som framgångar, dåliga resultat som bra resultat och svart som vitt.

Privatiseringarna kommer att fortsätta.

Han uttrycker sig ganska svävande också, det verkar inte som han läst rapporten.

SNS är ju en del av Svenskt Näringsliv, jag tycker egentligen att effekterna av privatiseringarna under de senaste tjugo åren är för viktiga för att inte utvärderas i statliga utredningar.

#5 Doktor Eleph@nt..."effekterna av privatiseringarna under de senaste tjugo åren är för viktiga för att inte utvärderas i statliga utredningar."

Visst är det så. Det är alltid så att det är staten som står som garanten, allt från banker till utredningar. Det är den demokratiskt valda institutionen STATEN, som folket lutar sig mot.

Vidar Andersson är en målvakt, en "nyttig idiot". Hans onyanserade och förgrovade retorik blir till propaganda redan i ingressen. Man kan sluta läsa där.
Men förmodligen tjänar han bra med pengar på sitt smutsiga hantverk. Där finns ju miljardbelopp i vinster för de riskkapitalbolag som väntar runt hörnet för att få flytta skattekronorna till New Jersey och Luxemburg. Alltmedan skolan levererar alltfler analfabeter.

Ja herre gud, mycket ska man läsa innan man får nog. Men nu är vi vid gränsen för anständigheten.
Jag har varit med under den till WA säger sig verkat. Jag minns hur han satt i TV tillsammans med K-A Westerberg och betonade med emfas hur viktigt det var med arbetarrörelsens medverkan i samhällsbygget. Nu, och se´n en tid tillbaka hörs hans röst, som Skytte, snacka en massa "skit". Den stelbenta starka staten som fanns då behövs även idag. För att inte säga mer än nånsin. Så låt oss slippa det WA propagerar för. Det är inget annat än småborgerligt surr, utan kontakt med det samhälle han har att tacka för sin karriär.

I Sverige råder det helt absurda systemet att skattebetalarna tvingas betala för att privata aktörer ska kunna driva friskolor och privatkliniker. Hur betalar skattebetalarna för detta? Jo, genom att vi alla tvingas hjälpa till att göra svenska friskolor avgiftsfria för eleverna och privatklinikerna lika billiga för patienterna som landstingsdrivna vårdinrättningar. I andra länder måste föräldrarna betala höga avgifter för att deras ungdomar ska få gå i privatskola, och privatkliniker tar ut likaså ut mycket höga avgifter för att erbjuda vård. Men så är det inte i Sverige. Varför inte?

Jo, det beror på att vi skattebetalare betalar avgifterna. Hoppas att du, käre skattebetalare, gillar friskolorna i din kommun. Du finansierar dem nämligen.

Offentlig verksamhet i Sverige måste hålla budgeten. I själva verket har den offentliga verksamheten ofta ett krav på sig att ständigt skära ner. Varje år ska verksamheten kosta mindre än den gjorde föregående år.

Hur är det med den privata verksamheten, den som betalas med skattemedel men likväl är privat? I den verksamheten har myndigheterna ingen insyn, framför allt inte när det gäller frågan om hur ekonomin sköts.

Vad blir följden? Antag att en kommunal eller landstingsdriven verksamhet "sköter sig". Men en likadan privat verksamhet slösar med sina resurser, kanske genom att ägarna tar ut en stor vinst. Då uppstår det underskott i budgeten. Vad gör myndigheterna då? De kan inte kräva att få granska de privata aktörernas bokföring. Deras ekonomi är deras ensak. De privata aktörerna får visserligen mycket pengar från skattebetalarna för att driva sin verksamhet, men inga myndigheter har rätt att granska hur de håller budgeten. Om de vill slösa, så slösar de. Om de vill ta ut ganska stora vinster, så gör de det. Och det är ju just så privat verksamhet ska fungera. För varför driver man en privat verksamhet, om inte för att göra vinst?

Men det uppstår alltså underskott i budgeten på det här sättet. Då kan de privata aktörerna kräva mer pengar för att kunna driva sin verksamhet. Kommunen eller landstinget, som inte har rätt att granska den privata verksamheten, är ändå tvungna att betala för den.

Skulden flyttas alltså över till de kommunala eller landstingsdrivna verksamheterna. Där har myndigheterna full insyn. Där har myndigheterna rätt att avskeda personal eller att dra ner på verksamheten. Så sker också. Myndigheterna är ju tvungna att spara, och eftersom de inte har någon kontroll över de privata verksamheterna, som de ändå måste finansiera, så är de tvungna att spara på den kommunala och landstingsdrivna verksamheten.

Tanken med skolor, sjukhus, äldreboende, kollektivtrafik, räddningstjänst, elektricitet, telefoni m.m. är att de ska erbjuda service som alla medborgare har rätt till för sig själva eller sina anhöriga. Därför ska sådan verksamhet drivas för att fungera bra för medborgaren, inte för att göra vinst. Men när sådan verksamhet privatiseras övergår den till att bli ett företag vars syfte är att ge vinst åt sina ägare. Samhällsservicen blir något sekundärt.

Att Sverige har privatiserat så mycket av det som borde vara samhällsservice är redan det en skandal. Att den kommunala, statliga och samhällsdrivna verksamheten har kravet på sig att gå med vinst är orimligt. Vilket är bäst, att SJ:s verksamhet går med överskott eller att tågen över huvud taget går?

Statlig, kommunal och landstingsdriven verksamhet ska vara skattefinansierad just därför att den ska ge en fungerande samhällsservice till alla medborgare. Privat verksamhet ska vara privatfinansierad just därför att ägaren driver sin verksamhet i avsikt att göra vinst. Men i Sverige tvingas all medborgare finansiera privat verksamhet vars egentliga syfte inte är att ge oss samhällsservice, utan att ge sina ägare vinst.

Detta är helt vansinnigt. Vi tvingas betala för att de som driver friskolor och privatkliniker ska bli rika. Vi betalar deras utgifter. De kammar hem vinsten. Och samtidigt blir vi av med den statliga, kommunala och landstingsdrivna verksamheten, eftersom det inte längre finns tillräckligt med pengar för att sköta den. Fungerade samhällsservice måste urholkas eller läggas ner därför att allas våra pengar måste gå till att ge vinst åt några få.

Det här systemet är en skandal av pyramidala mått. Det är ofattbart att det får pågå. Det är sanslöst. Och det är fruktansvärt att politiker på vänsterkanten inte ryter till och kräver att det här vansinniga systemet avskaffas.

I valet mellan planekonomi och marknadsekonomi finns det bara ett system som alltid kan ges the benefit of the doubt. Detta är viktigt för att man, som SNS skriver, skall kunna skapa ”en mer saklig debatt om den svenska välfärdsmodellen, utan ideologiska skygglappar.” http://svenerland.wordpress.com/2011/09/07/en-bredsida-mot-hogern/

Det borde kanske nämnas i presentationen av artikelförfattaren att han är avlönad rådgivare åt det privata sjukvårdsbolaget Carema och friskolebolaget Academedia...

Jag tycker ändå att det är tankeväckande att etablissemanget i 20 år, alltså 20 år, hävdar att privatisering alltid är bättre. Utan att det ställs några kritiska frågor.

Det måste ju handla om tusentals debattartiklar, artiklar på ledarsidor, debattprogram, nyhetsartiklar och nyhetersprogram, debatter i Riksdagen osv där detta förnumstigt hävdats.

Varfriheten av vårdcentral har gjort att folk lättare får antibiotika när de inte behöver.
Widar pratar om att man förr byggde skolor utan reellt elevunderlag, men i stockholms län är det tvärtom. där finns det elevunderlag för både förskolor och skolor men det byggs inga.
Det är fortfarande så att om man bor på fel ställe och vill byta skola så ökar avståndet till nästa skola med många kilometer eller t.o.m. mil.

Sen har vi alla andra privatiseringar som gett oss oligopol och ökade priser.

När en lärare sätter betyg så agerar denne i princip som en byråkrat. Skolverket är fullt av byråkrater och de är väl förankade i den flumiga politiken. Kännetecknande för byråkrater är att de vill bestämma och tror att de är bra. Därför föredrar de betyg framför intagningsprov och därför har betygssystemet spårat ur och blivit ett lotteri och många väljer utbildning och skola efter betygstaktik. Betyg är allmänt korrumperande.

I bland annat USA används för nästan all intagning till utbildning efter grundskolan omfattande prov och de fungerar ungefär som högskoleprovet. Det finns olika prov för olika utbildnngar. Då kan en skola i princip själv avgöra om den ska använda betyg. Skolan är naturligtvis bortkopplad från provet och inte delaktig som i de korrupta svenska nationella proven. Och då behövs inte heller något politiskt trams om betyg i sig.

Svenskarna själva är delaktiga i idiotin eftersom de gärna vill anstränga sig för makthavarna och få en stjärna. Och eleverna verkar bara bli dummare och dummare.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bekampa-betygsinflationen_6113177.svd

Widar Andersson, schefredaktör, socialdemokrat och lobbyist. Knappast en bra grund för att få gehör för sina åsikter i det offentliga samtalet. för det gemnsammast bästa..
UH

SNS missar tyvärr en viktigt aspekt. Det räcker inte med att släppa konkurrensen fri i det offentliga systemet. Som systemet idag handläggs betyder det inte så mycket om vård, skola, omsorg etc bedrivs i privat eller offentlig regi.

Eftersom det finns regelverk för hur skola, omsorg etc skall bedrivas (bla enligt lag), måste också spelreglerna för aktörerna anpassas för detta. Och vem skall sätta dessa spelregler om inte politiker och tjänstemän?

Om konkurrensen släpps fri utan att man också ställer krav kommer aldrig den önskade kvalitetsförbättringen att uppnås. Därför är det viktigt att upphandlingen av verksamheter blir tillräckligt noggrann. Riktiga upphandlingar saknas och därför ställs heller inte de rätta kraven på bl a kvalitet.

Det finns ingen kvalitetssäkring av verksamheterna efter det att upphandling gjorts. En kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamheterna saknas. Som ett brev på posten kommer ju också rubriker om vanvård på äldreboenden m m, m m.

Om politiker och tjänstemän lärde sig åtminstone elementa i hur en upphandlingsprocess går till skulle kraven kunna ställas på rätt sätt, kvaliteten säkras, oegentligheter beivras och också (kanske framförallt) kunderna, d v s medborgarna bli mer nöjda.

Varför missar SNS dessa aspekter?

Ett sorgligt faktum som starkt påverkar den allmänna aningslösheten och likgiltigheten i denna fråga är att Sverige numera är ett åsiktsmonopol, där de som borde protestera mot privatiseringarna har förlorat sin offentliga röst. Med det menar jag att de som borde protestera mot nedmonteringen av samhällsservicen numera inte äger någon inflytelserik dagstidning eller TV-kanal. Aftonbladet, som har samma ägare som den konservativa Svenska Dagbladet, har förlorat sin trovärdighet genom att ständigt göra sensationella utspel av olika slag. Förutom Aftonbladet finns helt enkelt ingen naturlig "vänsterkanal" in i svensk offentlighet. Vi översköljs av en våg av borgerliga hyllningar av privatiseringarna av borgerliga tidningar och de facto-borgerliga TV-kanaler.

Idag den åttonde september hyllas "valfriheten" som skulle ha åstadkommits genom privatiseringarna av Dagens Nyheter, Sveriges mest prestigefyllda tidning. Så här skriver Dagens Nyheter bland annat:

"Få saknar väl Televerket som eventuellt kunde laga telefonen på torsdag i nästa månad"

Kära Dagens Nyheter, min fasta telefoni började krångla i mars, och det tog Telia FEM månader att få ordning på den. Jag har förmodligen suttit i allra minst femton timmars telefonkö för att över huvud taget kunna komma i kontakt med Telia och berätta om mina problem. För ett par dagar sedan fick jag ersättning av Telia för att jag under fem månaders tid haft ständiga avbrott i min telefoni och saknat möjlighet att ringa på min fasta telefon under sammanlagt cirka en och en halv månads tid. Min ersättning från Telia? En check på 370 kronor som jag kan lösa in i några butiker.

MIn mamma fick sin TV-kabel avgrävd när Comhem eller någon annan leverantör grävde upp marken utanför hennes hus för att reparera hennes GRANNES TV. Därefter uppstod en ren cirkus där hon fick sitta i ständiga telefonköer för att försöka få sin kabel reparerad. Ingen leverantör visste vad som gällde. Den leverantör som hade förstört hennes TV hade å andra sidan lagat hennes grannes TV, och eftersom det ärendet var avklarat fyllde man efter några dagar igen det hål där man hade grävt av mammas TV-kabel och reparerat hennes grannes. Det dröjde minst några veckor innan någon, högst motvilligt, åtog sig att gräva upp marken igen och laga mammas TV-kabel.

Visst lever vi i den bästa av världar? Eller som Dagens Nyheter uttrycker sig: "Valfriheten innebär i sig en välfärdsvinst." Visst måste vi hålla med om det? Vi får ju välja mellan sjutton olika elbolag, och elen i Sverige har gått från att vara den billigaste i Europa till att ha blivit en av de absolut dyraste. Detta måste ju bero på att vi som konsumenter har valt fel bolag. Å andra sidan kan vi ju alla glädja oss åt att en massa elbolag gör jättevinster.

Vi får också välja vår egen pension. Visst är det underbart? Om du skulle stå utan försörjning när du har blivit för gammal för att orka jobba, kära medborgare, så är det ditt eget fel. Att du har valt fel så att du nu är pank kan väl inte samhället hjälpa?

Du har i alla fall blivit lyckligare över att du har fått lov att välja så mycket, och det måste ju vara sant, eftersom Dagens Nyheter har talat om det för oss. Dagens Nyheter säger också att vi har fått alla de här privatiseringarna därför att det var vi väljare själva som ville ha det så. Själv kan jag inte påminna mig om att diskussionen om alltings privatisering någonsin har varit en valfråga, i varje fall inte när privatiseringarna började genomföras och det gigantiska systemskiftet redan hade införts.

Ann S, du är inne på något viktigt när du resonerar kring valfrihet.

De flesta skulle till exempel välja lågt pris snarare än högt pris. Men det valet förnekas de, det skrivs det inte om på ledarsidorna när man talar om valfrihet.

Medborgaren är fri att välja olika dyra elavtal. Netto har antagligen valfriheten minskat.

Elen har blivit dyrare pga skattehöjningar men också som ett resultat av oligopolet.

Marknadens aktörer är inga helgon men det är inte sjukvårdspolitikerna heller.

I den kommun där jag bor förstörde regionens politiker den ledande vårdcentralen. De avskedade den chef som hade personalens förtroende och tillsatte en okunnig chef som var mer lydig. Många i personalen sade upp sig och försvann därifrån. Patienterna försöker hitta annan vård.

Nu har en konkurrerande vårdcentral satts upp inom kommunen, driven i privat regi. Vi som bor i kommunen är tacksamma att privata företag vill försöka bygga upp den vård som ansvarslösa och inkompetenta sjukvårdspolitiker har förstört.
(http://www.skanskan.se/article/20110414/ESLOV/704139891)

Vi i kommunen vet vad som INTE fungerade, nämligen politikerstyrningen. Nu hoppas vi att marknadsstyrnngen ska fungera. Vi får se hur det blir.

Men alla Ni som dömer ut marknadslösningar får vara så hyggliga och förklara varför Ni tror att politikerstyrd vårdproduktion automatiskt är bättre än marknadsstyrd. Gärna med verkligt underlag, inte med skolbänkssocialism.

Bertil R, skojig anekdot men faktum är att det finns någon evidens, enligt SNS, för att privata alternativ är bättre.

Men du vill väl inte gärna tro på det där, kanske tror du också att man kan skrika i vakuum bara man skriker tillräckligt högt.

Intressanta synpunkter här och där. Somligt mer konstigt. Som t ex påståenden att jag skulle mörka mina engagemang i privata välfärdsföretag. Den som läser min artikel ser att jag tvärtom frontar med mina erfarenheter som Socialdemokratisk politiker/skribent och med tidigare och pågående uppdrag i företag inom rehabilitering, sjukvård och utbildning.
Dess breda erfarenheter gör att jag har ett hum om det jag skriver. Vilket inte är så dumt.

Jag vet Widar det är känsligt att jag påpekar det, "konstigt" som du säger. Men sanningen svider ju som bekant.

Har läst SVD och DN:s ledarsidors frenetiska försök att förklara bort rapportens resultat. Underhållande!

Särskilt roligt var Maria Ludvigssons försök att mästra forskarna om hur forskning ska bedrivas. He, he.

Marknadens aktörer är inga helgon men det är inte sjukvårdspolitikerna heller.

I den kommun där jag bor förstörde regionens politiker den ledande vårdcentralen. De avskedade den chef som hade personalens förtroende och tillsatte en okunnig chef som var mer lydig. Många i personalen sade upp sig och försvann därifrån. Patienterna försöker hitta annan vård.

Nu har en konkurrerande vårdcentral satts upp inom kommunen, driven i privat regi. Vi som bor i kommunen är tacksamma att privata företag vill försöka bygga upp den vård som ansvarslösa och inkompetenta sjukvårdspolitiker har förstört.
(http://www.skanskan.se/article/20110414/ESLOV/704139891)

Vi i kommunen vet vad som INTE fungerade, nämligen politikerstyrningen. Nu hoppas vi att marknadsstyrnngen ska fungera. Vi får se hur det blir.

Men alla Ni som dömer ut marknadslösningar får vara så hyggliga och förklara varför Ni tror att politikerstyrd vårdproduktion automatiskt är bättre än marknadsstyrd. Gärna med verkligt underlag, inte med skolbänkssocialism.

Så här skriver DN:s ledarsida (Wolodarski?). DN konstaterar att SNS-rapporten har blivit stort uppmärksammad och fortsätter:

Citat:
"Inte dåligt för en artikel och bok vars viktigaste slutsats är ”Vi vet inte, det behövs mer forskning”.

Men det är inte så den har tolkats, forskningsrapporten ”Konkurrensens konsekvenser” från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle. I stället ses den som ett bevis för att en av grundpelarna i de senaste decenniernas ekonomiska politik, nyttan av konkurrens i välfärdssystemen, är rest på lösan sand." slut citat

Vi har alltså genomfört ett systemskifte under 20 år utan empiriskt stöd för att det är bättre och utan att bry sig om att skaffa något. Det är anmärkningsvärt. Och det inser DN.

Men det DN inte inser eller vill vidkänna är bevisbördan. De vill istället skifta den på anhängarna av offentlig sektor. Men den som uttalar ett starkare påstående bär bevisbördan.

Borgerligheten inklusive DN har under 20 år hävdat att:

Privat är billigare för skattebetalarna och har högre kvalitet.

Det är ett starkt påstående och borgerligheten bär alltså bevisbördan. Att uttrycka skepsis mot att det är sant är däremot ett svagt påstående.

Och borgerligheten bär därmed också ansvaret för att visa att så är fallet. SNS-rapportens slutsats är att det inte finns något sådant empiriskt stöd. Det är inget annat än SENSATIONELLT!

En sensationellt misslyckande för borgerligheten.

Och DN:s och SVD:s samt borgerlighetens försök att tala om annat och "feltolkning" av rapporten är helt fel.

Rapportens resultat är mycket viktigt. Odiskutabelt. Låt inte DN och SVD lura dig. Men DN har rätt i en sak. Vi skeptiker har fått vatten på vår kvarn.

@#23 Dr E, det är inte särskilt sensationellt att effekter av policybeslut om ett nationellt system inte kan bevisas vara bättre än alternativen.

Som Widar påpekar i sin artikel är den relevanta jämförelsen dessutom snarare med det sjukvårdssystem (och andra offentliga/privata lösningar) som vi ANNARS skulle ha haft; alltså om vi INTE hade infört valfrihet mellan privata och offentliga utförare. (Det kan ju hända att privat konkurrens förbättrat offentlig vård.) Det slagets studier blir kontrafaktiska och därigenom ganska spekulativa. Man kan inte få både säkerhet och relevans i ett bedömningsunderlag i dessa frågor.

Så Du får nog pruta på det Du antar om bevisbördan, om Du vill vara saklig.

Jämförelser tenderar att inriktas på ett medelvärde, så SNS jämförelse mellan vårdsystem. I och med att både privat och offentlig vård i Sv håller hög kvalitet, blir skillnaden i medelvärde givetvis liten. (Men Widars poäng är fortfarande bärig.)

Men som mitt exempel (#22) eventuellt gjort klart för några deltagare i den här debatten, så kan valfrihet mellan offentligt och privat hjälpa till att plocka bort en del ruttna äpplen ur båda korgarna. Sådana effekter kan man inte alltid avläsa via ett medelvärde utan kvalitetshöjningen består i en reduktion av variationen.

Mitt exempel har dessutom fördelen att vara verkligt - politikerstyrning kan ibland leverera ruttna äpplen (finns det någon som tror motsatsen?). I så fall är valfrihet viktig.

Det är alltså svårt att dra bärande, generella slutsatser eller att ställa hårda krav på bevisbörda då det gäller nationella system. Kanske tråkigt om insikten sätter käppar i hjulet för en färggrann retorik men sensationellt är det ju inte.

Bertil Rolf, du har tydligen förr anslutit dig till tesen om att privat är bättre på det sätt jag beskrivit ovan. Ni bär bevisbördan att visa att detta är sant.

Du hävdar igen att de privata system vi har nu är bättre än det gamla och hänvisar till Widar men återigen bär ni bevisbördan att visa att detta är sant.

Efter att ha läst Expressens, DN:s och SVD:s ledarsida är jag övertygad om att jag har med fanatiker att göra, de vill inte ta till sig fakta utan slingrar sig och kommer med bortförklaringar.

Som sagt: Har man tillräckligt med makt kan man beskriva motgångar som framgångar, falskt som sant och svart som vitt.

Förlorarna blir svenska folket.

#25 Dr E,
Vi tar det här i tur och ordning.

1. Du glömde att svara på min förklaring om bevisbördan. Saken är långt mycket svårare än vad Du vill tro. Att Du upprepar Dina gamla ord gör dem inte riktigare.

2. Jag har inte anslutit mig till den tes Du tillvitar mig. Det brukar vara bra för sakligheten i ett meningsutbyte att man inte hittar på repliker åt sina motståndare. Försök att läsa en gång till och stärk Dig gärna gärna med citat från min text.

3. Varken Du eller jag har underlag för att dra slutsatser om vilket av de gamla och nya systemen som är bäst och i vilka avseenden. Du försöker skifta över bevisbördan eftersom ingen av oss kan ha underlag för att veta. Tycker Du att de som tror på en privat tjänstemarknad på andra områden - banker, restauranger eller frisörer etc - också har en bevisbörda för att få kunna välja privata alternativ?

4. Naturligtvis blir allt enklare för Dig om Du förutsätter att Du har med fanatiker att göra. Det förklarar också en del av Ditt tonläge och nyansering.

5. Jag tror inte att det är lönt att upprepa mig, så jag slutar här. Beklagar att jag inte kan erbjuda Dig en tillräckligt pajkastningsvänlig måltavla.