Sundhetstecken att svenska elever inte gillar matte

Jag blir sorgsen när jag läser Göran Grejders text men litar på att han föregår med gott exempel och hindrar sina barn och barn-barn i deras utveckling, samtidigt som han förstås skiter i att jag med många andra uppskattar att vi äntligen har en utbildningsminister som inte föraktar kunskap.

Socialism fungerar bara i en värld där Grejders människosyn härskar, tack vare Ronald Reagan drevs en påle genom i socialismens ruttnande kött 1989 och sedan dess är det bara ett allt mer illaluktande mausoleum över denna sjuka ideologi kvar…

Hej då Göran...

Kommer att tänka på en gammal skivrecension: "liket reste sig, och dog".

Göran Greider!

"mer än trettio år senare, att jag vaknar av mardrömmar om matematiklektioner"

Det är inte så konstigt! Matematik handlar ju om att tänka logiskt och då är det inte så konstigt att just du får yrsel. Ännu värre är ju att det måste gå ihop också och smatidigt vara sant. Du förstår nu bättre själv varför du blev sosse. Att inte förstå samband och storheter är liksom Sveriges största folkrörelse.

Göran
Tänk.
Jag får tvärtemot dig mardrömmar av alla språkligt begåvade människor som har makten i samhället fastän de likt förbaskat inte klarar av logikkedjor längre än ett stycke.

Språkbegåvade människor utan matematisk logik är nog de farligaste för ett samhälle.

Ja, vad säger man. Artikeln talar liksom för sig själv och är ett lysande exempel på vad som händer när man ersätter det förhatiliga borgerliga bildningsidealet men antiintellektualism. Glöm plikt, ansvar, långsiktighet och ersätt det med lust, snabb behovstillfredsställelse, narcissim och lättkränkthet så har vi skapat Greiders idealsamhälle, eller?

Det där var det värsta dravlet jag har läst sen jag började bojkotta Aftonbladet.se. Var får du din världsbild ifrån? är du helt från vettet?
Matematik är att tänka logiskt. Alla kan tänka logiskt. Alla kan lära sig matematik, allt annat är skitsnack. Men man kan inte vara bra på allt, olika människor har olika färdigheter. Det är en av otroligt många orsaker varför en marknad fungerar och en centralstyrd socialiststat inte fungerar förövrigt.

Varför ska det inte finnas klasser eller skolor för människor som vill fördjupa sig i matematik? det finns ju idrottsklasser och musikskolor, inget konstigt med det.

Nu tror jag visserligen att detta mattelyft inte direkt blir något lyft eftersom det är så det brukar bli med olika satsningar men jag välkomnar att man åtminstone väljer att lägga folkets pengar på detta och inte något helt vansinnigt som genuscoacher i varje klass eller kameraövervakning i korridorerna.

Matematiken sitter i en genibur?
Detta var något nytt för mig.

Sedan skriver Greider att det självklart finns ett hantverk som måste övas och tränas in, en uppsättning enkla (! mitt utropstecken) tillvägagångssätt som måste sätta sig i ryggmärgen.

Det är väl detta som sker i matteundervisningen som han anser tråkar ihjäl eleverna.

Sedan till det som jag anser vara den svenska skolans sjunkbomb; att undervisningen måste få en mer lekfull karaktär.
Skolan kan och bör aldrig tävla med underhållningsindustrin.

Eleverna har rätt att upptäcka sin kapacitet och det sker genom att de märker att ansträngning lönar sig.
Att utvecklas är den bästa belöningen som finns. Den stolthet och tillfredsställelse som infinner sig efter att ha förstått något svårt ger blodad tand.

Till detta behövs en engagerad lärare som kan sitt ämne och förstår dess betydelse.
Här är det av allra största vikt att lärarutbildningen blir bättre och att lärarlönerna höjs kraftigt för att bromsa Sveriges utförsbacke vad gäller skolresultaten.

Sedan att inte alla ändå blir bra i matematik kan vi inte göra något åt då vi faktiskt är olika.

Hur vet Greider att högstadieelever är intresserad av jordens och biosfärens överlevnad samt att de aldrig riktigt får veta att klimatmodellerna just är matematiska?
OM de skulle få veta detta sammanhang skulle de då plötsligt bli intresserad av matte? För att de enligt Greider är överlevnadsfrågor?

Om lärarförbundet höjer ett varnande finger få förvånar det inte mig. De omfamnar allt som sänker en bra skola anser jag.

Detta kan vara det sämsta som skrivits i den svenska skoldebatten någonsin. Greiders anekdoter framför han själv som sanningar. Inget underlag, varken från forskning eller debatt. Intellektuellt slött av en övervintrad socialist som redan för länge sedan gått över bäst före datum och inte längre vet, eller har vett, att underbygga sina alster.

Greider vet inte vad han pratar om och i den mån han har något att tillföra skoldebatten...nej just det, bara egna anekdoter...VSB, av honom själv i detta inlägg!

Surt, sa räven... Jag kan inte låta bli att känna att GG tyckte det var obehagligt med matematik och kände sig underlägsen när han gick i skolan. Lösningen kan då vara att man pluggar lite mer för att förbättra sina resultat. Eller så kan man racka ner på hela den vetenskapen, ifrågasätta den, utnämna den till männsikofientlig o s v. GG valde det senare.

Om GG köper en dålig bil skulle han vilja att alla andra skulle köpa samma sort bara för att han själv inte ska behöva känna sig dum.

GG: Matte är kul. Det är intellektuellt stimulerande och förhindrar uppkomst av Alzheimers.

Däremot har du fel om du tror att klimatforskarnas modeller baseras på matematik. Där handlar det mer om kristallkulor är jag rädd :-)

Jag tackar Gud för att inte GG har någon makt i det svenska samhället.

Göran Greiders inlägg påminner mig om att de flesta vuxna människor inte har en aning om vad matematik är. Det är inte den "räkning" ni stackare led så mycket av i skolan. Matematik handlar om att upptäcka och utforska mönster och samband i kvantifierbara abstraktioner. Matematik är en av hörnstenarna i mänsklig kultur, men ack så missförstådd. Tyvärr vet inte heller skolpolitiker något om ämnet, varför risken med Björklunds utspel är att vi kommer få se än mer uttråkande och repetitivt algoritmräknande på dessa 120 nya grundskolelektioner.

Sammanfattning;

Att svenska elever presterar sämre och sämre i skolan är inte dåligt utan bra.

Roten ur Jan Björklund är naturligtvis rötan. Det är ju elementär matematik.
Rötan * rötan = Jan Björklund.

Herr Björklund tycker att kunskap och forskning är viktiga ting.
Detta hindrar honom dock inte från att inte ta del av forskningen och ännu mindre tillämpa dess slutsatser.

Googlingen "Jan Björklund saknar stöd i forskningen" gav ungefär 140 000 resultat (0,29 sekunder)

Överhuvudtaget behöver den hönsgård som går under samlingsnamnet Alliansen befrias från sina arbetsuppgifter.

Lösningen på matematikintresset sker under gatlyktan, men problemet finns i den mörka gränden. Bl a vill Björklund öka produktionen genom övertid för eleverna.

Det är inte ens kul längre att dessa överbetalda charlataner leker bort våra skattepengar.

GG har fel på så många sätt och plan att det är svårt att veta var jag skall börja, men jag skall göra ett försök. Om det jag skriver framstår som osammanhängande ber jag om ursäkt, men påpekar på att det beror på chocken av att ha läst ovanstående artikel.

Om jag får börja med stycket
"På det sättet binds matematiken - trots att den själv givetvis är oskyldig till det - samman med en gammal, hierarkisk människosyn. Några är begåvade, andra inte. Det finns en elit och det finns alla vi andra."
har jag en kommentar: matematik skiljer sig inte nämnvärt från något annat ämne i detta avseende. I en genomsnittlig skolklass kommer det att finnas några elever som är bra på matematik och några som är dåliga. Men det samma gäller idrott: vissa kan skjuta mål från halva planen, medan vissa missar från två meters håll. Andra åter kan utan vidare få till Boeuf Bourgoingon på hemkunskapen medan vissa kämpar för att inte bränna makaronerna de skall koka. Vissa elever kan lära sig hur diverse religioner ser på saker, vad de predikar, vad deras gudar heter och så vidare medan samma saker förefaller helt omöjliga att komma ihåg för andra elever.

GG skriver vidare:
"Elever som står inför dessa ändlösa militärkolonner av övningstal kroknar lätt och det är svårt att i läroböckerna urskilja vare sig den praktiska nytta man kan ha av matematik eller - vilket är ännu värre - den filosofiska nytta vi kan ha av matematiken."
Till viss del kan jag hålla med honom här: matteböcker har av tradition mängder med tal för eleverna att räkna. Och det tar tid att räkna alla dessa tal. Så långt är jag beredd att hålla med GG. För min fråga är: om eleverna inte får öva på det de skall lära sig, hur skall de kunna bli bra? Är det någon här som tror att Zlatan hade varit lika bra fotbollsspelare om han inte övat flera timmar varje dag? Vilket proffslag hade anställt honom om han latjat lite med bollen, i en kvart eller så, och sedan deklarerat att "Det här är tråkigt!" innan han satt sig framför TV:n?

Vad gäller nyttan med matte kan jag upplysa om att den finns överallt i samhället idag. Du behöver inte se matematiken direkt, men utan den skulle dagens samhälle inte fungera alls. Inte bara det att ingenjörerna behöver matematik för att kunna räkna ut tex hur stora balkarna skall vara i broar, den behövs också för att tex styra trafiken på internet. Eller för att se till att när du betalar dina räkningar på internetbanken så kan ingen utomstående tolka trafiken din dator genererar. Den behövs till lite mer handfasta saker också: räkna ut hur ofta mediciner skall doseras, och i hur stora doser. Eller låta banken räkna ut hur mycket du är skyldig dem i ränta på huslånet. Eller hur mycket (oftast lite) du själv skall ha i ränta på dina bankkonton.

GG fortsätter:
"Mycket riktigt betonar Björklund att matematiken har sitt berättigande för att rädda Sverige i den globala ekonomiska kampen. Så är det med hans kunskapssyn: matematik är en hammare att slå med, ett slags vapen, inget annat. Men det kommer inte att väcka ungars nyfikenhet."
Hans liknelse med hammaren är inte helt fel, men ändå långt ifrån rätt: matematik är inget vapen att slå med, utan ett verktyg för att lösa problem. Om du har ett problem, som kan uttryckas med det matematiska språket, så kan du också räkna ut svaret på problemet. Det behöver inte vara svårare än "Vad kostar 3 kg potatis om varje kilo kostar 8:50?" Det kan dock vara avsevärt svårare (googla tex Fermats sista sats).
Och vad gäller att väcka ungars nyfikenhet tror jag inte man kan använda matematiken för att väcka intresse för matematiken själv, jag tror att man måste gå omvägen via något annat ämne: genom att visa på något intressant vardagsproblem som kan lösas med hjälp av matte tror jag ungarna kan tycka att matte är ganska kul.
Om jag får spåna på mina förutfattade meningar så kan du inte få grabbarna (för det är ju "bara" grabbar) som går fordon på gymnasiet att tycka att derivator är kul. Inte innan du visar hur man kan använda derivator för att räkna ut hur mycket man kan plana toppen innan det är risk att motorn sprängs i bitar när man gasar för fullt. Och det samma gäller all annan matematik: det gäller att hitta någon inkörsport i ett annat ämne, ett ämne som berör eleverna i fråga.

Vad gäller avsnittet
"Jag har då och då suttit sena kvällar med min dotter som alltså på fritiden - långt från varje lärare - ställts inför matteproblem som det inte finns en chans i världen att lösa om inte en lärare är där."
så tycker jag inte att felet ligger i ämnet matematik, utan i antingen i undervisningsmaterialet eller något annat. Kanske undervisningsmaterialet och läraren går för fort fram för eleven i fråga, men det är inte matematikens fel. Dessutom har jag svårt att tänka mig att det skulle förekomma räkneuppgifter eller problem i skolböcker som förutsätter mer kunskap än eleverna skall ha inhämtat när de kommer till uppgiften/problemet i fråga.

Varför är helt plötsligt matematik så jevla viktigt???

Vem, förutom en hel drös "nördar", har någon nytta av matematik?

Vad bryr sig den vanliga människan om ekvationer, pythagoras sats och massa annat totalt obegripligt?

Vad är nyttan med det?

Satsa stålarna på något som verkligen ger något tillbaka.
Det spelar ingen som helst roll hur många miljarder vi i sverige satsar på matematik för ute i världen, läs Kina, Indien, så finns det hur många som helst som är och kommer bli mycket bättre än några tusen svenska ungdomar.

Men låt dom ungdomar som har fallenhet för matematik plugga detta men att det ska "satsas" miljarder och tro att det kommer göra någon skillnad är puckat...

#14 Mats Jansson
Tycker man "ekvationer" är helt obegripligt så är det givetvis svårt att inse nyttan med dem. Du kanske gör bäst i att fråga någon som faktiskt förstår "ekvationer" om det finns någon nytta med dem, istället för att försöka göra bedömningen själv...

Finns det något arbete, eller livssituation där man inte har någon nytta av matematik? Ytterst tveksamt, men en del tycker ju det är för jobbigt att tänka...

Hur kan du kalla pythagoras sats obegriplig? Har du aldrig sett ett geometriskt bevis för den?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats

#14 Mats Johansson. Det är möjligt att du är ironisk. Om inte så bör du veta att du har nytta av matematiken varje dag. Det är nämligen nördarna som står bakom byggande av infrastrukturen, kommunikationsmedlen, forskningen m m som du drar nytta av varje dag.
Fast du var säkert ironisk, eller hur? Och det var säkert också Greider, eftersom inte ens en politisk redaktör kan vara så verklighetsfrämmande.

”Diktatorspedagogik”

Utbildningsminister Björklund anslår enl. dagens (6 september) SvD 2,6 miljarder kronor till förbättrad matematikundervisning.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mattelyft-for-26-miljarder_6446150.svd
I SVT:s rapport samma dag framträdde Björklund med budskapet att en stor del av anslaget ska utnyttjas för att lära matematiklärarna katederundervisning.

Så här kommenterade en tidning Björklunds nya idéer.
”Speciellt matematiken är ett ämne där elevens möjlighet till nya framsteg i hög grad bygger på redan förvärvad kunskap. Eventuella kunskapsluckor kan därmed innebära ett oöverstigligt hinder för framgång. Om läraren då ägnar sig åt förmedlingspedagogik kan några dagars frånvaro vara kritisk för eleven. Frånvaron må bero på sjukdom, extraferier eller tom. ren skolk. Varken eleven ifråga, skolan eller samhället är betjänt av att någon slås ut av sådan anledning. Rätten att få handledning på den egna kunskapsnivån måste bestå och därmed är en eventuell återgång till förmedlingspedagogiken omöjlig beträffande matematikämnet.”

Om eleven tar ”extraferier” eller skolkar så skulle det alltså uteslutande vara skolans ansvar att reparera uppkomna skador! Sverige har faktiskt skolplikt, vilket kan förtjäna att påpekas.

Jag tror på katederundervisning, speciellt i ämnet matematik. Vad jag reagerar mot är däremot alla påbud som kommer uppifrån och är riktade till lärarkåren. Det är inte länge sedan just katederundervisning var tabu. Eleverna skulle räkna själva. Läraren behövde inte vara ämneskunnig. Katederundervisning häcklades och kallades av många för ”diktatorspedagogik”. Lärare som fortsatte med sin kateder- och tavelundervisning fick naturligtvis sämre lön, i och med de individuella lönepåslagen. Nu ska man plötsligt inte bara göra på ett annat sätt, utan precis tvärt om. De lärare som inte hänger med i svängarna och fortsätter att låta eleverna räkna enskilt kommer istället att ligga dåligt till i löäneförhandlingarna. Helomvändningar av det slaget är kännetecknande för diktaturer.

År 1939 slöt Sovjetunionen och Tyskland den sk. Molotov-Ribbentroppakten. Sovjetiska lärare som varit politiskt korrekta och predikat att det nazistiska Tyskland utgjorde ärkefienden men råkat missa nyheten om pakten råkade illa ut. Över en natt rådde plötsligt stor vänskap länderna emellan. Men 1941 inledde Tyskland operation Barbarossa utan någon krigsförklaring. Då gällde det åter för lärarna att illa kvickt vända kappan efter vinden. Det gällde att snappa upp de nya vindarna omedelbart, för att kunna klara livhanken.

I dagens Sverige är det inte livsfarligt att stå för en egen åsikt. Men, man gör klokast i att lämna sin professionalism därhän och hålla ett fuktat finger i luften för att kunna få en (förhållandevis) hygglig löneutveckling.

Kanske att den lärare som uttalar sig på sida 10 i dagens Metro (stockholmsupplagan) nu känner sig akterseglad. I ett stort reportage beskrivs nämligen hur han lär ut matematik genom att låta eleverna dansa. Varken tavla eller kateder har någon större funktion i hans undervisning. Jag beklagar inte om det sätts stopp för sådant flum. Vad jag istället reagerar mot är diktatorsfasoner från politiker och skoltjänstemän.

Det finns inget bristande intresse för matematik.
Det finns ett jätteintresse för allting annat och precis som nyliberalismen driver utvecklingen mot mot korta daytraderklipp, så påverkas den "enskilde svenske LAN-spelaren" i jakten på omedelbar behovstillfredsställelse. Det finns inget samhällskontrakt, medborgarnas drömmar är inte inriktade på sammanhållning och solidaritet eller drömmen om utopia. Det är nuet som ska tillfredsställas.
Den nyliberala sinnessjukdomen har nu nått så långt att datorer handlar på börsen enbart på trender. Datorerna har ingen aning om bolagens innehåll utan står bara som sugrör i systemet och tömmer det på pengar. Den ultimata kriminaliteten har ställt sig mitt i det finansiella systemet. Den yttersta cynismen har renodlat "att tjäna pengar" och man gör det legalt och "Anders Borg ska titta på det".

Samhället är daytrading och den som utnyttjar den andre mest vinner. Detta rinner hela vägen ner till individnivå och att den enskilde eleven skulle ha det långsiktiga perspektiv som en abstrakt matematik kräver är långt borta för svensken. I synnerhet när den skolpolitik som tidigare syftade att rekrytera från hela befolkningsunderlaget, nu har blivit en angelägenhet för plånboken, där geniet säljer McDonalds och rikemanssonen gives överbetyg för att kunna befolka handelshögskolan.

Lärarnas käpphäst är att dom som är bra på matte svenska engelska klarar sig bra i livet.

Problemet är att jag aldrig stött på någon rekryterare som säger att du behöver inte yrkeskunskaper du är bra i tre grundämnen. Alltihop känns som sjuttiotalet, men det var väl då lärarna var ute på arbetsmarknaden sist.

Hade Göran Greider svårt för matte i skolan, eftersom han uttrycker sig på detta sätt. Själv hade jag svårt för matte men anser, att Jan Björklund är inne på rätt väg när han ställer krav i stället för flummighet. Andra länder går ju om oss och det är inte bra för Sveriges utveckling.

Det är självklart, att man också ska satsa på humaniora och inte negligera ämnen som språk. litteratur, konst o s v. Det ena behöver väl inte betraktas som mer värdefullt än det andra.

Jag anser, att vi har fått en bra skolminister som satsar på lärande. Sen kan man ju diskutera en massa läxor eller inte. Det är ju dock bra att man nu vill satsa på mera katederundervisning. Bra för de elever som inte kan få tillräcklig hjälp i hemmet.

Det är sorgligt att läsa framstående personer såsom ovan hävda sådant nonsens att matematik inte är viktigt då det har genomslagskraft hos så många som inte förstår att tänka kritiskt.

Sumererna, egypterna, grekerna, aztekerna osv osv förstod vikten av att förstå algebra, ekvationer och matematiska formler. Idag förkastar vi den kunskapen och ersätter den med genusvetenskap in absurdum. Genusvetenskap har aldrig byggt några samhällen.

Människans evolution har nått sin topp och dalar nu utför.

Matematik är otroligt viktig kunskap, även om du inte blir ingenjör, läkare, matematiker, ekonom eller statistiker. Matematik är inte bara nödvändigt för att klara av att budgetera sin hushållsbudget, det är också väldigt viktigt för att kunna ta del av den demokratiska debatten. Idag är statistik, ekonomiska modeller och annan matematik regerande i den politiska debatten. Satsningen på matematiken är efterlängtad, och speciellt satsningen på mer katederundervisning.

@ 14, Mats "Det spelar ingen som helst roll hur många miljarder vi i sverige satsar på matematik för ute i världen, läs Kina, Indien, så finns det hur många som helst som är och kommer bli mycket bättre än några tusen svenska ungdomar." så enligt detta resonemang kan vi ju lägga ner hela sverige, eftersom vi aldrig kommer kunna tävla på samma villkor som USA, Kina, Indien, Tyskland osv. Finns det 1 "duktig" svensk person kommer det alltid finnas 200 lika "duktiga", eller bättre personer ute i världen. Men att bygga välstånd handlar inte om ANTALET "duktiga" personer, det handlar om ANDELEN "duktiga" personer.

Att man inte gillar något kan visst vara ett sundhetstecken…

…men det är ingen ursäkt att slippa ansvaret att lära sig saker och ting. Jag gillade inte alls trafikskolans läroschema och det var nog det tristaste som jag behövt lära mig men det handlar både min och andras säkerhet att kunna trafikreglerna. Och den sistnämnda betecknar jag som absolut sundhetstecken.

Matte behövs tack och lov för körkort! Men det handlar om exakt samma ansvar att kunna ta sig fram i samhällets trafik på vitt skilda områden för att få de chanserna som vi alla ändå vill ha.

Göran Greider har tyvärr av allt att döma drabbats av intellektuell härdsmälta.

Aldeles lysande kommentar om matematiken av Bo T. Håller med fullständigt.
Matematik är ett logiskt system, där den ena kunskapsbiten bygger på det den andra, Kommer eleven efter, så är det svårt att komma igen. Speciellt om han/hon har sårt för den matematiska logiken, som ju många har. Och tappar eleven intresset, då är det omöjligt att lära sig matematik, eller överhuvud taget någon annan kunskap.
Man kan fråga sig hur länge högpresterade elevers kunskaper finns kvar i deras minne, oavsett ämne? Skulle man undersöka detta, så kommer man med säkerhet att finna, att de har glömt bort det mest elementära.

Ulf H

@Alf Carlsson #12: När jag googlade på "Jan Björklund saknar stöd i forskningen" (med citationstecken) fick jag två träffar – båda till ditt inlägg...

"För vad betyder det egentligen att matematiker kan räkna på saker som ännu inte upptäckts i den fysiska världen? Vi ser bara tre dimensioner. Matematikerna kan räkna med uppåt ett dussin."

Dels förstår han inte att datorn han använder för att skriva sitt inlägg (förutom alla tillämpningar i ekonomi, geneteik, teknik, meterologi osv) använder sig av rätt många fler än tre dimensioner. Dels verkar han fått för sig att det finns någon slags begränsning vid tolv dimensioner?!

Det är alltid lika skrämmande när svenska journalister och politiker bevisar sin okunskap och brist på allmänbildning. Och sen dessutom har mage att klaga på Sarah Palin...

Jag tycker Greiders inlaga är sympatisk genom att engagera sig i problemet. Det är synd att det är så få av våra yppersta matematiker som gör sig hörda i debatten. Bland våra giganter Lennart Carleson och Lars Hörmander hörs dock Lennart Carleson då och då.

Det är roligt att ta del av Lennart Carlesons tidigare inlägg, främst debattboken "Matematik för vår tid - En presentation och ett debattinlägg" från 1968.

Den visar nämligen hur det svenska samhället förändrats sedan dess. Denna "debattbok" skulle aldrig tryckas idag (pga otillgänglighet) då den faktiskt syftade till att presentera de frågeställningar matematiken arbetade med runt 1968: "Denna debattbok har två syften. Främst önskar jag så kortfattat och enkelt som möjligt ge en föreställning om vad matematik av idag är och peka på några av de problem som den fortfarande arbetar med. Speciellt har jag önskat belysa matematiken relation till tillämpningarna, inte genom att betona områden där matematik används nu utan tvärtom genom att betona den matematik som är okänd men som kan ha potentiella användningsområden."

Kanske dags att skaka liv i Carlesons gamla bok?

Carleson har vidare skrivit en mycket läsvärd debattartikel i Nämnaren från 2008

"Matematiken, tillämpningarna och
undervisningen", http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0305_08_1.pdf

Den bör du läsa Göran Greider.

Tack, #27 Ulf Henell. Det förefaller som om många kommentatorer inte förstår skillnaden mellan matematik och att räkna.

Matematik är ett extremt abstrakt ämne som mycket få har någon direkt nytta av och som är extremt överskattat i den akademiska världen.

Att räkna är den konkreta tillämpningen av matematiken som alla behöver mer eller mindre.

Matematiken är överskattad. Sluta slösa med flertalet människors tid och lär eleverna sådant som de har nytta av istället.

Matematik är svårt - Därför ska vi strunta i att anstränga oss, så löd strategin på 70- 80 talet och det ledde oss till Björlunds skolan då man kunde lätt konstaterats att i konkurrens med andra länder främst i Asien, den Svenska skolan hade mycket att önska.

Tyvärr är det så i livet att man ska inte bara lära eller klara av det som är roligt, utan det som behövs för överlevnaden. Om Göran var född med en författarhjärnan där orden har varit centralt i hans karaktär och identitet, och inte "matte" jag då var det för att vi är inte lika och klarar olika uppdrag olika bra, naturen har skapat oss i en oändlig mångfald så vi kan klara olika målsättningar i samhället. Du Göran ska inspirera oss med din prosa, tyvärr en prosa som inte inrikta sig till humanismen i allmän eller till en allmän inkännande hos alla oss medborgare, utan en politisk en som, bara de med samma politisk färg kan uppskatta och njuta av.

Matte är som den spiken du måste sätta ditt på taket så du inte får problem senare på vintern, en sak du måste klara av, inte alla kan bli bra på det. Och om detta kunde generera mardrömmar hos dig i skoltiden, då ska du använda din författarfantasi du använder dig som retoriker och tänka på dem som lider av olika dyslexivarianter som har upplevt mardrömsliknande minnen från skoltiden, fast inom något du Göran verkar älska...ord, text, grammatik och poesi.

Man ska vara sparsam med retoriken som går ut på att medborgarna luras in i en falk trygg famn, som lovar att plocka bort det otrevliga och svåra i livet, i den nödvändiga och ibland tuffa existensen och däremot förstärka, det i min mening är en bristvara i Sverige nämligen att inspiration och rusta upp de nya generationerna till de nya tiderna.

Gällande Matte kan bara säga att det märks att du har en missuppfattning om vad Matematik är och har gjort för vår mänskliga utveckling, precis som andra discipliner som gör det möjligt för oss att förstå vår värld. Litteratur inte minns som ger oss den inspiration vi många gånger behöver i form av andras berättelser, andras erfarenhet och upplevelser, och filosofi för att ta de första skisserna till nya vetenskapsinriktningar och poesi som talar direkt till vår kognitiva utvecklade hjärna, där vi hämtar den själsliga kraften och inspiration att fortsätta att kämpa.

Hur skolan ska hantera dessa frågor vet jag inte exakt, men hoppas att det inte blir genom att man att göra Matte obefintligt, för då har man inte spikat fast taket inför vintern och det kommer att bli säkerligen problem längre fram. Bra pedagogik och inspiration är en bra start.

#33 Georg Maxwell. Man behöver inte kunna bevisa den allmänna gaslagen matematiskt för att kunna köra en bil (även om den allmänna gaslagen är fundamental för hur en förbränningsmotor fungerar).

Matematik är viktigt men det är bara ett litet fåtal som behöver hålla på med det. Resten av oss klarar oss gott på tillämpningar som gjorts extremt enkla tack vare den tekniska utvecklingen.

#28 Sven-Arne S...du kan bortse från mina två och läsa in dig på dom andra 140 000. Björklund är en charlatan med tunnelseende, som vill bygga en matematikfabrik med obetald övertid.

Tänk att det finns sådana kufar kvar fortfarande. Eller så gör Greider det som på nätet kallas att "trolla". Han skojar med oss och vi låter oss provoceras.

#34 Bo T,
"Matematik är viktigt men det är bara ett litet fåtal som behöver hålla på med det. Resten av oss klarar oss gott på tillämpningar som gjorts extremt enkla tack vare den tekniska utvecklingen."

Om beslutet att fattas baserad på BEHOV i vidare studier eller tillämpning för vår dagliga livet, då kunde man lika ifrågasätta annat ex, ifrågasätta varför vi lär oss historia, om den som har tolkningsföreträdet har färgat sin version av en allmän verklighet som ständigt måste förnyas när nya strukturer i samhället gör sig gällande.

#34. Jag tycker din kommentar anknyter till ett långt viktigare problem, nämligen skillnaden mellan kunskap och information. Hur stor del av skolan ägnar sig åt kunskapsuppbyggande respektive informationsförmedlande verksamhet och vilken är bästa strategin.

I takt med den tekniska utvecklingen kan man ju (som ungdomarna redan gör) ifrågasätta nyttan av skolämnen som rättstavning, geografi etc, då dessa funktioner kan byggas in i iphones mm. Abstrakt tänkande går dock inte att få in i en iphone.

Till skillnad från Greider?! anser jag att pluggskolan utgör en nödvändighet för kunskapsinhämtning. Det är från en stor mängd fakta (såväl språkliga som rumsliga/spatiala) som hjärnan formar kunskap och nya tankar.

Man ska nog vara en fast förankrad vänster-drömmare för att få det till något DÅLIGT att staten satsar extra pengar på matematiken. Och att påstå att det är elitism att vissa kan matematik bättre än andra.

Av någon anledning nämner inte Greider alls huvudproblemet, det sjunkande kunskapsresultatet bland just svenska barn de senaste 20 åren. Den som tror att det var ett "lekfullt sätt" som fick dem att kunna mer matte för 20 år sedan kan räcka upp handen. Tvärtom hade man mer betyg, mer läxor, mer kateder, särskild och allmän kurs i matte, större utgallring. Det är heller inte ett resursproblem. Sverige har världens dyraste skola och den högsta bemanningen av alla länder. Däremot slutade skolan fokusera på kunskap någon gång på 1970-talet. Det är Björklund som vänt på detta. Tack för det.

Re:Alf Carlsson

Googlar man "Jan Björklund saknar stöd i forskningen" får man två svar, båda från denna artikel, inte 140 000 some Alf Carlsson skrev. 140 000 svar får man om man googlar: Jan Björklund saknar stöd i forskningen. Dvs utan citationstecknen.

Använder man inte citationstecknen när man googlar en fras så hittar man orden helt oberoende av varandra. Man hittar till exempel artiklar som säger att Jan Björklund vill satsa mer resurser på forskningen.

Att lära sig hur google-sökningar fungerar innan man försöker använda dem som argument vore logiskt....

Matematikinlärning ställer vissa krav för att fungera som uppfylls dåligt i dagens svenska skola. Ämnet bygger på ackumulerande kunskap dvs det går inte att hoppa över ett avsnitt utan att det blir problem att gå vidare. Saknas studiediciplin och arbetsro i klassrummet påverkar det resultatet. Om man ersätter det med underhållning med det blir det svårt med matematiken och räknandet.
Krister Renard har tagit upp problemet med matematikkunskapernas utveckling i en artikel:
Svenska skolan — anstalt för utbildning eller inbillning?
http://www.gluefox.com/kontr/skola.shtm
Han visar där hur matematikkunskaperna har blivit sämre med åren.

Vilka penibla, sorgliga kommentarer.. Det som är självklart för alla som kan något om skolan är ju att det som behövs är fler lärare i skolan. Precis som socialdemokraterna föreslog innan senaste riksdagsvalet. Att det är så många som köper Jan Björklunds princip om att hårdare tag i skolan är det som behövs visar ju bara på vilken total avsaknad som finns för att skapa "lusten att lära". Detta är vad lärarna ska lägga fokus på och genom det skapas det goda resultatet. INTE genom tidigare betyg och dyl...

För att lärare ska känna att de har energi till att inspirera och uppmuntra elever så kan man inte lägga för mycket fokus på dokumentation utan man behöver skapa förutsättningar för att lärare har tillräckligt med tid för att kunna behålla fokus på det som är relevant, nämligen att vägleda elever till kunskap. Alla som säger att det är flum kan faktiskt INGENTING om hur man får elever att lära sig..

#30
Jag har faktiskt vissa idéer om hur dans och matematik kan knytas an till varandra. Vad jag tänker på är bla. sk. modulär aritmetik och dessutom på symmetrier, men jag tvivlar på att dessa saker var vad läraren som framträdde i Metro avsåg.
Jag är dock intresserad av att få veta litet mer om hur dans och matematik hänger ihop, om de nu gör det.

#38 Gunilla Madegård

"För dem som är professionellt verksamma med teknikutveckling krävs självklart kunskaper om de rumsliga / matematiska förhållanden som du nu refererar till, men varför ska det anses nödvändigt även för alla andra"
Det handlar om allmänbildning. En motfråga är "Varför ska jag i skolan lära mig om tonsättare och musikaliska verk?" Någon som inte känner till Mozart uppfattas som att vara på Sarah Palin-nivå, att ha glömt bort Pytagoras sats uppfattas som mer förlåtligt.

"Det är väl bättre att de i stället får ägna tid åt att träna upp de förmågor som de kommer att ha större nytta av såväl i sitt privat -som yrkesliv."
Som vadå? "Social kompetens"?

"De flesta av använder sig ju i sina egna vardagsliv knappast alls av matematik, allrahelst inte sedan det tillkommit miniräknare."
Aritmetik utgör endast en del av matematiken, dessutom kan du väl hålla med om att det är ganska bra om många svenska medborgare exempelvis kan tolka diagram, ha en grundläggande förståelse för funktionsbegreppet och lite geometri...

"Fast vad det gäller förståelsen av komplexa holistiska system har människan begåvats med ett mycket mer adekvat förhållningssätt än det linjärt logiskt - matematiska tänkandet nämligen det hermeneutiska."
Ja, det hermeneutiska tankesättet har verkligen bidragit till vår världs välstånd till skillnad från det logiska...

Alf Carlsson: Du är uppenbart djupt okunnig om du tror att det är på grund av nyliberalism som det finns tradande datorer. Det är en så dum tes att jag baxnar. Det är extremt få nyliberaler som är för att staten betalar ut stödpaket till banker och jag skulle till och med vilja påstå att man inte har förstått ideologin om man kallar sig nyliberal och är för statliga stöd. Om vi tar bort statligt stöd ur ekvationen, varför är det negativt för dig att någon annan handlar med hjälp av en dator? har du rätt att förbjuda det?
Problemet är ju inte datorhandeln i sig, problemet är att staten backar upp bankerna så att risken försvinner. Därmed blir datorhandeln extremt volatil, datorerna programmeras ju till att en enorm risk inte är någon risk alls...

Ditt inlägg bevisar bara vad jag redan vet: människor som kritiserar nyliberalism till höger och vänster vet inte vad de pratar om och har inte förstått vad nyliberalism är.
Nyliberalism = klassisk liberalism förresten, hur den blev ny vet jag faktiskt inte, antingen är man liberal och erkänner andra människors okränkbara rätt till sitt liv eller så är man inte liberal och det finns inget nytt med det.

Dra inte en vals om Milton Friedman nu är du snäll.

Och Gunilla Madegård vräker ur sig totala vansinnigheter helt utan förankring i något som ens kan likna verkligheten. Allt är som vanligt med andra ord. Var får du din världsbild ifrån?

"Det som är självklart för alla som kan något om skolan är ju att det som behövs är fler lärare i skolan."

Ja, eller färre elever, #44 Gary Novak. Regeringen gör allt fel. Det kan vi vara överens om.

#38.

"Fast vad det gäller förståelsen av komplexa holistiska system har människan begåvats med ett mycket mer adekvat förhållningssätt än det linjärt logiskt - matematiska tänkandet nämligen det hermeneutiska."

Har du någon kommentar kring denna hermeneutiska text? Vad har man lärt sig av den och hur mycket klokare har man blivit?

"Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity"

http://compbio.biosci.uq.edu.au/mediawiki/upload/f/f9/Sokal-transgressin...

#38, forts #52. Från inledningen i artikeln ovan:

"There are many natural scientists, and especially physicists, who continue to reject the notion that the disciplines concerned with social and cultural criticism can have anything to contribute, except perhaps peripherally, to their research. Still less are they receptive to the idea that the very foundations of their worldview must be revised or rebuilt in the light of such criticism. Rather, they cling to the dogma imposed by the long post-Enlightenment hegemony over the Western intellectual outlook, which can be summarized briefly as follows: that there exists an external world, whose properties are independent of any individual human being and indeed of humanity as a whole; that
these properties are encoded in ``eternal'' physical laws; and that human beings can obtain reliable, albeit imperfect and tentative, knowledge of these laws by hewing to the ``objective'' procedures and epistemological strictures prescribed by the (so-called) scientific method."

Är det inte detta du pratat om i en mycket stor mängd inlägg?

Problemet är inte att ungdomar inte kan förstå eller förklara de tolv dimensioner matematiken kan beräkna. Problemet är när sommarjobbaren i kiosken behöver miniräknare för att räkna växeln på min 100-lapp efter glassköpet!

Matematik är inte bara viktigt för att klara sig praktisk ute i livet; det är viktigt därför att det utvecklar individens förmåga att tänka logiskt. Tänker på min gamle professor i nationalekonomi som sa: "Det spelar ingen roll vad du läser så länge det är svårt". För många är matematik svårt, men det är väldanande för själen.

Bra rutet Greider. Vad jag under ett långt liv har behövt kunna är de fyra räknesätten, procenträkning och viktigast: huvudräkning. Det har jag klarat med på. Den som har talang för matematik, fotboll eller musik ska naturligtvis stöttas och få utvecklas. Men alla vi andra klarar oss utmärkt utan logaritmer och sannolikhetskalkyler. Fy bubblan!

Alla ni som klagar på vad GG skriver, har ni ens riktigt läst artikeln? För om ni har så borde ni nog öva på er läsförståelse. GG skriver INTE en hattext mot matematiken, han hyllar ju bland annat dess filosofiska kvalitéer, utan mot en stelbent matematikundervisning som är exkluderade, vilket har lätt till att många har väldig ångest för ämnet.. Det är just den ångesten som får GG att säga att det kanske inte endast är negativt, att givet en felaktigt pedagogisk paradigm, då det visar på att elever har vänt sig ifrån något som skadar dem.
Vidare säger han att han inte tror att Jan Björklund är lämpad att bryta denna trend, då han misstänker att Björklund är för stadgad i just den pedagogiska modell som har skapat dessa problem. Slutligen är han rädd att satsningen inte är så stor som det framstår och ej heller är kopplad till en behövd ökning av personal i skolan, vilket kommer öka beroendet av utomstående med matematisk kompetens, och därmed klasskillnader.

Jag säger i och för sig inte att jag håller med om så mycket av vad GG säger, förutom ett visst fördömande av den rådande undervisningen (skulle gärna se att vi gick mot en mer japansk inkluderande matematisk undervisning) men kritisera honom för vad han faktiskt säger, inte vad ni läser in.
Slutligen, matematik och logik är INTE samma sak, matematik är inte ens nödvändigtvis "logiskt", läs er Gödel innan ni besserwissrar er.

Om jag får dra slutsatser från min egen skolgång skulle jag vilja se följande reform: Dela upp klasserna efter kunskapsnivå, detta gäller inte bara matematik.

Jag älskade matematik från första klass i ca 15 minuter under varje lektion. Sen hade jag inget mer att räkna och pratade med folk runt omkring mig, vilket borde ha stressat upp folk som inte räknade lika fort. När vi kom till högstadiet blev det riktigt kul då delade de upp oss efter kunskapsnivå i tre nivåer detta istället för klass fördelning. Detta gjorde att vi som ville driva på kunde göra det, men det innebar också att lärartätheten kunde ökas mot de grupper som inte var lika effektiva. Man förutsatte helt enkelt att vi som var i högsta gruppen kunde hjälpa varann och att det var bättre att lägga tid på de som inte hängde med.