Kvinnor marginaliseras trots aktiv roll i frihetskampen

Terrorattentatet i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Det ledde till militära interventioner i Irak och Afghanistan samt en intensiv kamp mot den internationella terrorismen där Mellanöstern har utgjort en central arena. Det finns viktiga slutsatser att dra från det decennium som nu gått sedan 11 september 2001. Frihetsupproren i Mellanöstern och Nordafrika ställer också nya och högre krav på Europa och USA att bredda sitt utrikespolitiska engagemang för denna del av världen.

Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors rättigheter, är helt grundläggande för vårt fria samhälle. Det har varit ett framgångsrecept. Ett fritt och rättvist samhälle skapar säkerhet och välstånd. Frihet och öppenhet är också vårt främsta vapen i kampen mot terror och fundamentalism.

De här värderingarna tar vi med oss i Sveriges och EU:s internationella arbete. I våra framtida relationer med länder som Libyen, Egypten och Tunisien kommer demokratiarbetet att vara centralt. Europa och USA måste ta lärdom av hur vi tidigare agerat gentemot Nordafrika och Mellanöstern. Såväl under de senaste 10 årens krig mot terrorismen, som under det kalla kriget, har vår politik ibland styrts av en önskan att skapa stabilitet, snarare än att stödja frihetliga krafter.

EU:s nya grannskapspolitik spelar en viktig roll för att förändra relationerna med länderna både i söder och i öster. I grannskapspolitiken betonas vikten av stöd till stater som är demokratiska och som respekterar mänskliga rättigheter. Det är inte fråga om ett villkorslöst stöd utan EU kommer att ställa krav på reella framsteg för fortsatt bistånd.

Kvinnors situation och rättigheter är en central del i arbetet för mänskliga rättigheter. Många av samhällena i arabvälden av idag är starkt patriarkala och kvinnor nekas tillträde till offentlighet och makt - såväl politisk som den ekonomisk. Glädjande är att kvinnor spelat en aktiv roll i flera av de folkliga resningarna i både Nordafrika och Mellanöstern.

Det är dock inte självklart att det deltagandet kommer att leda till ett större inflytande efter revolutionen. Historiskt finns flera exempel på hur kvinnor fortsatt att marginaliseras trots att de deltagit i frihetskampen. Algeriet efter frigörelsen på 1960-talet och Iran efter den islamiska revolutionen 1979 är nedslående exempel.

När det gäller kvinnors rättigheter kan vi från Sveriges sida göra skillnad. I Sverige finns en lång tradition och bred samsyn kring vikten av jämställdhet. Det är något som i grunden är en rättighetsfråga, men ett mer jämställt samhälle är också säkrare och mer demokratiskt och dynamiskt.

Dels ska arbetet för kvinnors rättigheter genomsyra hela vår utrikespolitik, dels ska vi använda vår speciella kompetens på området och arbeta med specifika projekt som stärker kvinnors ställning. Det kan handla om att ge kvinnor tillgång till utbildning, stärka kvinnor som ekonomiska aktörer eller satsningar på kvinnors hälsa och rätt till sin sexualitet. I Moderaternas nya utrikespolitiska proposition lyfter vi kvinnors rättigheter som ett område där Sverige kan göra mer.

En intressant aspekt när det gäller den arabiska våren och kvinnor är den roll som nya medier har spelat. Kvinnor har bland annat varit aktiva via Facebook och andra sociala forum och manat till protester. Sociala medier och internet kan vara bra inkörsport till ökat inflytande och synlighet för många kvinnor. Kvinnliga programledare på till exempel TV-kanalen al-Jazeera är också förebilder för unga arabiska kvinnor som vill ta plats i samhället. Sverige gör idag en hel del för att stödja friheten på nätet och det är också ett område där vi kan bidra med värdefull kompetens.

Slutligen är en god ekonomisk tillväxt viktigt för att den demokratiska utvecklingen ska lyckas. En av de främsta utlösande faktorerna bakom den arabiska våren var just att de stelnade diktaturerna inte lyckades att skapa drägliga levnadsvillkor för de snabbt växande befolkningarna. Överhuvudtaget är svaga stater ett stort hot mot säkerheten i världen och kan i värsta fall bli baser för internationell terrorism

Världen har de senaste decennierna blivit mer demokratisk och säker, trots vissa bakslag. Så här 10 år efter 11 september är det viktigt att vi stannar upp och reflekterar över hur den händelsekedja som startade i New York har påverkat oss. Vilka positiva och negativa effekter har de antiterroråtgärder Sverige och andra länder vidtagit haft?

Inte minst viktigt är det för att vi ska kunna göra rätt i framtiden när världen återigen står vid ett vägskäl i den arabiska vårens spår. Ett vägskäl där människorna i Nordafrika och Mellanöstern måste vara de som bestämmer över sin egen framtid.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39214

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mänskliga rättigheter har aldrig haft någon hög prioritet i västvärldens politik gentemot mellanöstern och Nordafrika. Sverige med moderaterna i spetsen har emellertid full frihet att visa på en annan linje om man bara vågade agera mer självständigt istället för att vara en liten, nästan anonym röst i en EU-hållning baserad på minsta gemensam nämnare.

Permalänk | Anmäl #1 Per L, 2011-09-07, 07:16

Ja, det är obegripligt att den moderata regeringen gör allt för att undergräva kvinnans position i samhället, både här i Sverige och i Mellanöstern.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2011-09-07, 12:01