C:s svek i vargfrågan hotar hela alliansen

Det är genetiken som sätter gränserna, vi behöver i praktiken en vargstam på 2000 djur för att upprätthålla tillräcklig genetisk variation i den i stort isolerade skandinaviska vargstammen.

Vargen var nära utrotning 1966, var var Jägarförundet då? Jägarförbundet har redan haft sin chans till förvaltning av vargstammen. Med fiasko till resultat.

Nu ingrep EU mot miljöminister Carlgrens och Alliansen huvudlösa politik där man jagar utrotningshotade djur. De fick en rejäl näsbränna.

Jägarförbundet har sådan makt att de ställer villkor till landets politiker.

Man får anställa särskilda nationalparkspoliser och poliser som arbetar med att skydda biologisk mångfald.

Man får helt enkelt följa känsliga populationer i fält och skydda viltet mot tjuvskyttarna samt lagföra påträffade tjuvskyttar för jaktbrott. Staten kan inte tillåta anarki i skogsbygderna.

Det skulle ur genetisk synpunkt kunna behövas 2000 djur om vi ville bygga upp vår egen skandinaviska vargras som aldrig funnits i naturen med en svensk flagga i toppen. Vår vargstam är dock påverkad av den finska. Enligt EUs riktlinjer för rovdjursförvaltning så skall migrationen vara minst 1 varg per generation för att man skall kunna tala om en gemensam vargstam. Den sista varggenerationen har det kommit två migranter från öster, så migrationen är tillräcklig även med naturlig invandring. En invandrare är nu på väg att etablera sig i norra Dalarna. Avlivas den inte med missriktad skyddsjakt är det mycket goda chanser det blir en ny etablerad invandrare. Avkomman till en invandrare har tidigare i år dödats med skyddsjakt, naturvårdverket verkar vara ett hot mot vargens bevarandestatus medan licensjakten inte är ett hot utan en tillgång.

På motsvarande sätt står den finska vargstammen i kontakt med den rysk-karelska och denna står i kontakt med andra mer avlägsna vargförekomster och det blir en stam på kanske hundratusen vargar vilket ligger långt över vad genetiker tycker behövs.

Inaveln är för närvarande hög och den genetiska varitiationen läg. De nya invandrarna har gjort att inaveln sänkts och den genetiska vartiationen ökats de senaste åren. Den trend som nu har inletts kommer förmodligen att fortsätta i den överblickbara framtiden. Dock är processen långsam och osäker och statsmakterna har initierat ett genetiskt förstärkningsprogram för att hjälpa på traven och snabba på processen.

Jakt som undantar de sk genetiskt värdefulla vargarna förstärker effekten av invandrare. Licensjakt är sådan jakt.

De tillförda vargarna får större effekt i en liten än i en stor population. Därför bör vargstammen inte tillåtas växa innan inaveln sjunkit mera än den gjort hittills. Detta föreslås också av rovdjursutredningen, som regeringen åberopar för att ta bort taket, men gäller denna hänvsning till att ta bort taket så bör det ligga kvar i praktiken.

Statsmakernas program hittills med licensjakt och tak har varit väl ägnat för att minska inaveln och höja vargens bevarandestatus.

Det blir svårare nu, men det finns fortfarande möjighet att hålla antalet nere genom utvidgad skyddsjakt och rikta skyddsjakten huvudsakligen mot icke genetiskt värdefulla vargar.

Storleken av den vargstam som behövs i Sverige på lång sikt är inte en fråga där genetiska argument bör vara centrala. På kort sikt är dock det genetiska svaret att vargstammen inte skall tillåtas öka över nuvarande tak innan inaveln sänkts.

Jag tycker anklagelserna från jägareförbundet och artikelförfattaren mot centerns representanter i regeringen än så länge är orättvisa eller ivarjefall för tidiga. De åtgårder som beslutats för nästa år behöver om de tillämpas klokt inte eliminera inavelsminskningen. Det var en nödvändig taktiskt reträtt för att slippa att ha EUs paragrafrytteri flåsande i nacken saboterande Sveriges ambitioner att förbättra vargens bevarandestatus och nå en bredare acceptans. Kritiken borde snarare rikttas mot EU än regeringen.

Möjligen bättre och reglera antalet jägare i Sverige om inte antalet vilt räcker till ?

Låter mycket sundare än att utrota en djurart i Sverge för att några skjutglada tjommar ska få panga på några veckor om året.

Testa i tex Värmland att dra in säg 70% av alla jaktlicenser och se om viltet räcker till de kvarvarande.

Dag, det är ju uppenbart att tillflödet till sverige från utlandet av vargar är liten. Den svenska stammen är i stort isolerad.

Ibland kanske du som läser det här åker förbi ett hjorthägn - en stor samling vilt tätt samlade på en liten yta.

Detta är Jägarförbundets vision för Sverige. Ett gigantiskt vilthägn utan några predatorer.

Jakt kommer alltid att finnas men det får bli en slags Svanen-märkt jakt som tar hänsyn till biologisk mångfald.

Vi har en jobbig resa framför oss generellt när det gäller att ställa om till en livsstil som naturen tål långsiktigt.

Jägarna är inga primadonnor som kan slippa sådana krav.

Nu är vi dock så lyckligt lottade att vi lever i ett glesbefolkat land, vi borde kunna tillåta oss att ha stora, särskilt avgränsade områden där viltstammarna får finnas utan större predatortryck - där man alltså får skjuta av predatorer i hög utsträckning.

Men i den allra största delen av landet måste biologisk mångfald gå före alla andra krav.

De renägande samerna är har ju sig själva som största fiende, genom att ta kål på alla rovdjur sätter de det naturliga urvalet ur spel. Därmed överlever mindre gynnsamma gener som normalt slagits ut och stammen försvagas - på sikt.

Tycker artikeln är lite förvirrande då den inte, för mig i alla fall, lyckas klargöra exakt vad det där licensjakt kan åstadkomma som inte olika former av skyddsjakt kan åstadkomma.

Licensjakten är och förblir där skon klämmer. Finns inte den kan inte gemene jägare gå ut och fälla en varg och bocka av en sådan på sin jaktkarta.

Alla andra argument om viltbestånd, överetablering med mera är bara dimridåer så länge man inte kan påvisa att olika former av reglerar skyddsjakt inte på ett adekvat sätt kan stå för regleringen av en vargstammen.

#4 Jag har närmare utvecklat effekten av migration (invandringen av vargar från Finland) på
http://vargdag.wordpress.com/2011/09/04/migration-sanker-inaveln/

du kanske tycker den är liten, men den kan på sikt vara tillräcklig för att sänka inaveln till den nivå som rovdjursutredningen föreslår. Trots det stöder jag statsmakternas planer på en genetisk förstärkning så att det skall gå säkrare och på rimlig tid.

#6 Fördelarna med licensjakt på
http://vargdag.wordpress.com/2011/09/07/vargjakt-sanker-inaveln/

Det går att göra skyddjakt så den fyller samma funktion om man undantar de genetiskt värdefulla vargarna och håller stammen konstant, men frågan är om naturvårdsverket kommer att utforma den på det sättet. Av regeringens instruktion att dömma verkar det inte så.

Här kring Bengtsfors i Dalsland där jag bor har vi en del varg som har angripit kalvar och hundar. Skulle vargen försvinna blir det inte mycken gråt här.
Vad man kan göra är att skaffa lamadjur för att skydda boskapen. Lamor ogillar hunddjur som varg och räv och dödar dem om de får chansen.
Sen tror jag att man får avvakta tills vargen dödar något barn. Då kommer problemet att lösa sig självt...

Rovdjurspolitiken måste vara överordnad ett fritidsintresse.
Och att ett fritidsintresse, jakt, ges status som ett allmänintresse och centralt för regeringsmakten är helt absurt.

Jägaförbundet klarar inte av att reglera viltstammarna själva. Dom har själva deklarerat att vargstammen bör minskas till ett minimum. Vilket ställer jägarna helt offside utan stöd av någon demokratisk instans. Men uppenbarligen är jägarna rättshaverister vilket förkarar deras agerande.

Länsstyrelsen bör undersöka vilka individer som bör jagas i varje fall och skälen bör vara skydd av tamdjur.

Den slutsats Dennis Andersson kommit till, fast han inte formulerat den i klartext, är att den fortsatta utvecklingen av demokratin förutsätter att vi inför begränsningar för dess räckvidd. Vi kan helt enkelt inte låta majoritetens tyckande få bestämma på områden där de inte är kompetenta, där de saboterar andras verksamhet, där de inskränker sina medmänniskors frihet, där de kränker andras integritet.
Förutom vargfrågan har vi liknande demokratiproblem på andra områden. Exempelvis äganderätten, FRA, trängselskatter mm.
Om vi inte snabbt får en bred debatt om demokratins begränsningar kommer extremister med allehanda enögda tokpreferenser att bryta ner demokratins legitimitet. Kvar blir ett särintressenas krig alla mot alla.

#7 Tack Dag. Ögnade igenom artikeln från Jägareförbundets hemsida och den får mig dock faktiskt bara mig att klia mig i huvudet.

Exakt vad är det med licensjakt som gör att inte skyddsjakt kan utföras på bakgrund av samma principer angående hur man kan stärka vargarnas DNA bas och förhindra inavel?

Jag har skrivit det tidigare här på Newsmill. Den här frågan kommer aldrig att lösas förrän jägarsidan ställer sig upp och erkänner att det handlar lika mycket om just DERAS rätt att få panga varg som det handlar om de hot som vargen utgör. Och vi trädkramare här i Storstaden måste erkänna att vi mest upprörs över att en massa skjutglada gubbar ska få leva ut sina inre grottmän med en bössa och en kamera.

Det där är, tyvärr, diskussionens kärna.

#11 Tack för kommentaren! Första gången någon kommenterar denna fördel med licensjakten faktiskt!
Jag är tyvärr inte så pedagogisk och det är inte lätt att förklara. Vad man behöver är ett bollplank och jag hoppades att någon på jägareförbundet kunde fungera som sånt när jag sände in artikeln, eftersom jag tycker innehållet ligger i deras intresse att få klart framställt. Men tji fick jag, det tog fem månader utan livstecken och sedan publicerades det enligt mitt utkast fast jag sagt att jag gärna skulle vilja ha en dialog omkring före. Anmäl dig gärna som hjälpsamt bollplank i kommentarsfunktionen på den sida jag hänvisade till. Det kan säkert ge något för träd-vargkramarna. Jag är förresten trädkramare själv, fast kanske inte i den mening du lägger i ordet.

Jag är INTE jägare eller jägarkramare, jag är mer intresserad av frågan som ett problem. Jag tycker jägarna själva och deras organisationer i onödigt hög grad bidragit till den något ensidiga schabloniserade bild du målar.

Definitionsmässigt bryr sig "skyddsjakt" bara om den olägenhet vargen orsakar (t ex dödar får upprepade gånger), och struntar i vargens DNA.

Licensjakten kan utformas med vilka restriktioner som helst. I licenjakterna 2010 och 2011 ingick att inte skjuta invandrare eller deras barn. Detta är lätt, de revir de uppehåller sig i undantas från jakt. En del har radiosändare så man kan avlysa jakt där de rör sig. Det finns fler trick. Utfallet blev 100% framgång. Gör man detta sker det ett urval av vargar som ger minskad inavel. Jag försöker till jägarna sälja iden att de skall se sig (eller ivarjefall utåt sälja sig) som vilt- (varg-) vårdare istället för att leva upp till den bild du målat, Jag har räknat ut hur mycket detta gör och sas försökt populariserat så det är en chans att förstå iden. Om populationen hålls konstant och det tillämpas ca 8 år efter invandringen så förväntas det ungefär fördubbla effekten.

Det skulle gå att lägga in denna funktion i vad som officiellt kallas skyddsjakt, och delvis har det väl också gjorts. Men då blir det inte längre definitionsmässigt ren skyddsjakt. I den instruktion regeringen skrivit till naturvårdsverket nämns det inte. Jag har framfört mina synpunkter till naturvårdsverket och de har tackat för synpunkten.

Det går utmärkt att få den förstärkning av tillförda vargar jag vill se genom operationer under kontroll av naturvårdsverket med deras val av utförare och former för operationen. Därmed elimerande vad du ser som ett huvudproblem och den allmänna licensjakten. Men jägarna är villiga att acceptera restriktionerna, medan naturvårdsverket verkar svårflirtat.

Så tills jag sett naturvårdsverkets planer för skyddsjakten, skall jag göra mitt bästa att kritisera det stelbenta paragrafrytteriet på EU som framtvingat en reträtt av regeringen vilken missgynnar den svenska vargstammen.

#12. Tack för genomgången. Misstänkte att det var just i definitionen och inte i tillvägagångssättet som skillnaden låg. Men det, precis som du beskriver, är ju såpass lätt att rätta till att jag liksom har förutsatt att ingen kan se det som ett hinder. Men Naturvårdsverket verkar ju lyckas med det.

"Jag är INTE jägare eller jägarkramare, jag är mer intresserad av frågan som ett problem. Jag tycker jägarna själva och deras organisationer i onödigt hög grad bidragit till den något ensidiga schabloniserade bild du målar."

Vill poängtera att den inte är min schablonbild jag målade. Utan den som jag tror är representativ för samhället i stort. Jag, som tillhör trädkramarna, är fullt varse mina egna kunskapsluckor och de emotionella och logiska svagheterna i min argumentation för vargen. Men grupper i samhället som svepskälsargumenterar har jag ingenting för över huvud taget. Den striden tar jag kategoriskt.

"Så tills jag sett naturvårdsverkets planer för skyddsjakten, skall jag göra mitt bästa att kritisera det stelbenta paragrafrytteriet på EU som framtvingat en reträtt av regeringen vilken missgynnar den svenska vargstammen."

Det låter, tyvärr, som en nödvändighet. Tack för insikten om vad nästa slag i den här debatten bör handla om.

Vem behöver vargen?
Är det någon som tänker på alla djuren som går en plågsam död till mötes bara för att några vill ha den "exotiska" vargen i skogarna?

Är man en äkta djurvän gör vi slut på vargen och sätter några ex i djurparker. Människan sköter ändå skogsbestånden. Får rådjuret välja, väljer hon nog att bli skjuten framför att gå en långsam död till mötes genom att bli uppäten levandes från bakdel/mage.
Vargen har blivit anarkistens symbol.
Fy för er som viker er.
/Per, Medlem i C Svalöv