De självutnämnda kostexperternas angrepp är osakliga

För någon veckan sedan diskuterads fettfrågan på Svenska Dagbladets ledarsida. Häromdagen publicerade Kristianstadsbladet en debattartikel som samtidigt även publicerades i Borås tidning, Sundsvalls tidning och Hudiksvalls tidning. Författarna till de två olika debattartiklarna, här är nummer två, påstår allt från att forskningen som Livsmedelsverket grundar sina rekommendationer på är betalda (och därmed vinklade) av industrin, till att man inte följer de nya forskningsrön som kommer. Samtliga sex underskrivare har/har haft höga positioner, fem av dem har doktorerat. Men, såvitt jag kan se så är det inte inom mat och näring. Därför ställer jag mig frågande till varför de skriver under med sina titlar.

Livsmedelsverket, som står som måltavla för deras angrepp har nu gett svar på tal.

I Kristianstadsbladet skriver man att en av världens ledande kostforskare (enligt dem) Walter Willet nyligen har sagt att "fett inte är problemet. Om amerikanarna kunde eliminera alla söta drycker, potatis, vitt bröd, pasta, vitt ris och sötsaker, då skulle vi kunna sopa bort alla problem med övervikt och diabetes". Man menar att det inte är Livsmedelsverkets rekommendationer.

Faktum är att de rekommendationer vi har idag inte säger så mycket annat, med undantag från pastan och potatisen. Fett är inte problemet utan det är till stor del den s k utrymmesmat som vi äter samt snabb mat som exempelvis vitt bröd och läsk. Det kan många som är näringsutbildade skriva under på.

De skriver även vidare att det inte heller är ofarligt att äta för mycket fleromättat fett. Nej, men självklart inte! Även här är man ute och cyklar. Rekommendationerna säger att vi behöver äta mer omega 3 -syror, som är en fleromättad fettsyra, inte mer fleromättat överlag.  Omega 3 finns i t ex raps och inte minst i fet fisk (lax, sill, strömming mm). De rön jag vill hänvisa till säger istället att omega 3 behövs för att synen och hjärnan ska utvecklas normalt och är även ett viktigt ämne för huden och många hormoner.

Jag vågar påstå att inget livsmedel är så omtvistat i Sverige som mjölk. Man blir inte frisk eller sjuk av ett livsmedel, eller om man väljer lätt eller fet variant av densamma. Men att övervikt sitter ihop med att intaget av kalorier överstiger de man gör av med är svårt att motbevisa. Vi är en befolkning som ökar i vikt (47 procent är överviktiga). Metoder som  får många att ändra sig lite är betydligt mer effektivt än tvärtom. Lättprodukter är ett exempel på en sådan metod, men måltider med lättmjölk blir inte med automatik nyttigare. I den kommunala skolan är det dock ett bra sätt för  barn att få i sig näringsämnen tillsammans med den andra maten.

Jag välkomnar debatten kring mat och hälsa. Jag ser det inte som otroligt att vissa betoningar bland de slutsatser som vi har idag kommer att försvagas eller att nya rön, som vi idag inte känner till, kommer att belysa saker och ting annorlunda. Men där är vi inte idag.

Oavsett vilken kostreform som förespråkas så är förenklade slutsatser skadliga. Detta gäller oavsett om det handlar om LCHF-kost eller GI-listor. Ett exempel på förenkling är GI-listor som visar vilken mat som är bra=lågt GI mot de som är dåliga=högt GI. Morötter har GI 101, det betyder högt, vitt bröd har 100, alltså likadåligt enligt listan. Men, jämförelsen är baserad på de 50 g kolhydraterna i morötter, dels det vita brödet. Då kommer vil till det tokiga: 50 g kolhydrater får du i dig i några skivor bröd (dvs en rätt normal portion) medan du måste äta 15,5 del rivna morötter, alltså 15 portioner. GI tar inte hänsyn till portionsstorleken och för den som följer listan så blir det inte bara tråkigt att äta, det blir säkert inte gott heller.

De som presenterar lösryckta rön som sanningar tar också på sig ett stort ansvar. Att tabubelägga viss mat och skapa helt grönt ljus för annan, utan att ha torrt på fötterna, bidrar till att budskapet om vilken mat som är bra för hälsan blir spretigt och otydligt. Bland de som tar in denna information finns många som är lättpåverkade, inte minst yngre tjejer. I längden skapar denna spretighet problem för glädjen kring mat och attityden till mat. Det är allvarligt.

Idag är enigheten stor inom kostforskningen, internationellt sett. USA har inte ändrat sina kostråd på nåt väsentligt sätt i de nya rekommendationer som kom ut 2010. Även andra länder står kvar i sina rekommendationer baserat på vad vad den samlade och internationella forskningen säger. Med andra ord att risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar vid ett högt intag av mättat fett (smör, grädde och charkprodukter) och att det är bättre att välja oljor, fet fisk, frukt och grönt. Mejeriprodukter rekommenderas också, men inte fettet.

Maten måste sättas i sitt sammanhang, det är en förutsättning för matglädje och god hälsa. Ett helhetstänk kring kroppens behov och näringsämnenas inbördes beroende av varandra är bra att ha i åtanke när matbudskap basuneras ut.

När jag ska köpa en bil så lyssnar jag helst på en som kan bilar, när jag vill lära mig mer franska tar jag helst en kurs av en fransklärare och när jag är sjuk går jag till de som kan det bäst, alltså till en läkare. När jag ska utvecklas i min roll inom mat och hälsa tar jag helst in fakta från de som kan just det området.

Maria Sitell (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/39190

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Men att övervikt sitter ihop med att intaget av kalorier överstiger de man gör av med är svårt att motbevisa."

Det är sunt förnuft men inte vetenskap, Maria Sitell.

Det intressanta är ju inte hur mycket "kalorier" som som "intas" utan hur mycket "kalorier" kroppen TAR UPP och ACKUMULERAR.

Har ni gjort vetenskapliga mätningar som visar exakt hur mycket kroppen tar upp av fett resp av kolhydrater under alla relevanta omständigheter?

Har ni inte gjort det föreslår jag att ni gör det så att frågan kan få ett vetenskapligt svar och att det blir slut på allt "löst tyckande".

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-09-07, 10:37

Jag har tagit bort hälften av potatisen och pastan jag äter, och ersatt dem med sojabönor eller kidneybönor, samt att jag slutat äta vitt bröd. I övrigt äter jag som tidigare.
Jag vet inte exakt vilken lära jag följer med det (GI-någonting), men det verkar fungera. Jag är aldrig hungrig, och håller vikten, eller tappar det sakta.

Permalänk | Anmäl #2 u_16873, 2011-09-07, 12:14

Intressant att Maria Sitell Kjellsson (verkar vara en lobbyist på Gullers, som skriver för betalning, Gullers jobbar mycket med myndigheter och är duktiga på "ompositionering") hävdar termodynamikens första grundprincip men verkar ha glömt den andra.

Energin är oförstörbar, in=ut. Men det finns ingen process som saknar energiförluster, All omvandling av energi i biologiska system kan variera mellan 0 och uppåt 50, kanske 80 % i verkningsgrad. Om verkningsgraden närmar sig noll så kan man äta hur mycket som helst, man går ned i vikt i alla fall.

In=ut+förluster är den korrekta formeln för nutrition. Men termen förluster är odefinierad och variabel. Vikten styrs hormonellt, inte av hjärnan eller hur mycket man rör på sig.

Som gammal dietist verkar du inte ha fått lära dig allt om insulin och kolhydrater. Du bör uppdatera dig inom det området.

Kortfattat: Protein och fett är essentiella, livsnödvändiga, till och med Livsmedelsverket hävdar detta med rätta.
Kolhydrater är enligt Livsmedelsverket bara "tomma kalorier". Varför ska man då minska mängden essentiella näringsämnen till förmån för tomma kalorier i form av giftiga kolhydrater?

Vet du inte att du dör om du har mer än 30-50 mmol/L glukos i blodet? Det motsvarar 30-50 gram glukos i hela blodvolymen om man väger 70 kg. Sedan vill Livsmedelsverket att man ska äta 440 g glukos om dagen. . . . .

Kolhydrater som man äter frisätter insulin som stänger av fettnedbrytning och hjälper till att omvandla en del av glukos till fett som lagras. 100 g glukos brukar räcka för fyra h energiförbrukning. 50 g glukos omvandlas till 10 g fett som lagras. Då tar sockret slut redan efter två h, man blir hungrig och äter ytterligare 100 g glukos som räcker två h eftersom kroppen lagrade ytterligare 10 g fett. Så 200 g glukos gav energi för fyra h samt lade till 20 g fett i kroppens fettdepåer.

Äter man 40 g fett räcker det för fyra timmars energiförsörjning utan att man lägger på någon vikt.

10-20 E% protein, högst 10 E% kolhydrater i form av råa grönsaker och resten i form av nyttigt animaliskt fett i form av smör och vispgrädde är den optimala kosten (förkortas O-kost eller OK) för dem som är överviktiga eller har diabetes. Socialstyrelsen har 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. SBU kom 2010 fram till att Livsmedelsverkets kostråd ”vilade på en synnerligen bräcklig grund”. Detta betyder att Livsmedelsverkets kostråd är ovetenskapliga.

Kött/fisk äter man precis som Livsmedelsverket hävdar, en god sås till detta (äkta gräddsås, bearnaise- hollandaisesås, vispgrädde till efterrätten), litet grönsaker (mer än ett kg per dag om du vill och har pengar och ett rymligt miljösamvete) till detta kallas för gourmetmat och är det bästa man kan äta ur hälsosynpunkt.

Potatis- eller rotsaksgratäng på 400 g potatis och lök och 1 L vispgrädde samt ost på toppen kan man ha till 4-8 personer.

Så Maria, du ser att det är både snabblagat, enkelt och billigt att äta OK jämfört med kolhydratstinna halvfabrikat som tar tid att tina innan man kan laga till alla E-nummer och öka på vår fetma och annan sjukdom.

Permalänk | Anmäl #3 Björn Hammarskjöld, 2011-09-07, 13:38

Jag jobbar förvisso på Gullers Grupp men detta inlägg har inget med mitt jobb eller uppdrag att göra utan är producerad och uttänkt på min fria tid, utan någon annan uppdragsgivare än mig själv.

Permalänk | Anmäl #4 Maria Sitell, 2011-09-07, 14:33

Vi är ganska många som har erfarenhet av att det är enklare att hålla vikten med en kost som är snål med kolhydrater. Viktökning är ju ett problem för många av oss.

Kan man inte tänka sig att man erkänner detta. Det är ju inte bara matematik Det handlar ju om att det måste vara möjligt för breda! grupper att inte ständigt öka i vikt. Suget efter något att stoppa i munnen tycks ju ha med blodsockret att göra. Mindre kolhydrater minskar suget.

Permalänk | Anmäl #6 P Åke Jansson, 2011-09-07, 17:13

Det finns en massa självutnända experter som inte tillför något annat än ytterliggare förvirring. Jag säger bara en sak:
Sluta tala om för mig vad jag skall äta och inte äta.
Det finns så många fundamentalister att man undrar om det inte slagit slint. I denna tråd tycks dock själva grund debattören vara mest sund.

Permalänk | Anmäl #7 Bo Grahn, 2011-09-07, 17:18

#4 Maria Sitell.

Du är kort sagt konsult. " Ni tror det här enkelt, men vänta tills jag har fått förklara".

Permalänk | Anmäl #8 Bengt Mona, 2011-09-20, 11:31