Men om nu saker kan produceras billigare så kommer ju någon i någon ände få en massa pengar över, och vad gör man med dessa pengar tro? Dessutom får man ju mer för mindre pengar, vilket knappast kan ses som dåligt.
Det få verkar vilja nämna är att arbetslöshet kan bero på de arbetslösa, man vill ju inte sparka nedåt vilket är förståeligt. Men hur många jobb som finns beror såklart också på utbildningsnivå, ambition och andra mänskliga kvalitéer hos de som vill ha anställning. Skulle hälften av sveriges civilingenjörer försvinna så skulle det knappast alla dessa jobb finnas kvar i form av annonser, och vice versa: Skulle vi tillföra lika många civilingenjörer till så skulle fler jobb skapas.
Väldigt många människor är helt enkelt icke-anställningsbara.
Permalänk | Anmäl
Mårten Thurén, 2011-09-05, 12:40
Men om nu saker kan produceras billigare så kommer ju någon i någon ände få en massa pengar över, och vad gör man med dessa pengar tro? Dessutom får man ju mer för mindre pengar, vilket knappast kan ses som dåligt.
Det få verkar vilja nämna är att arbetslöshet kan bero på de arbetslösa, man vill ju inte sparka nedåt vilket är förståeligt. Men hur många jobb som finns beror såklart också på utbildningsnivå, ambition och andra mänskliga kvalitéer hos de som vill ha anställning. Skulle hälften av sveriges civilingenjörer försvinna så skulle det knappast alla dessa jobb finnas kvar i form av annonser, och vice versa: Skulle vi tillföra lika många civilingenjörer till så skulle fler jobb skapas.
Väldigt många människor är helt enkelt icke-anställningsbara.
Permalänk | Anmäl
Mårten Thurén, 2011-09-05, 12:40
Självklart kan man härleda arbetslöshet till teknikutveckling, men samtidigt måste man fundera över om tekniken är en produktionsfaktor som är ett komplement eller ett substitut till arbetaren. Det har i alla tider varit ett tydligt samband mellan att teknik fungerar som substitut till lågutbildad och manuellt arbete medan det är ett komplement till högutbildade och mer teoretiskt arbete. I fallet foxconn så är robotarna ett hot mot de lågutbildade arbetarna som manuellt sätter ihop elektroniken, men det är ett komplement till maskiningenjörerna. I fallet Advokaterna så fungerar också teknikens utveckling som ett komplement, inte som ett substitut. Det är ju knappast advokaterna som gör grundanalys av datamaterialet, det är deras "underhuggare", dvs advokatfirmornas praktikanter. För praktikanterna (ofta nyexade jurister och studerande) så är tekniken ett substitut. Hotet är alltså inte mot advokaterna, utan de mindre erfarna och mindre utbildade.
Utbildning är inte en universallösning till teknikens framarch, men det är ett av de absolut viktigaste vapnen mot arbetslöshet. Väldigt få högutbildade är arbetslösa, och endast stora makroekonomiska chocker påverkar arbetslösheten i denna grupp. Men det är ändå ytterst få högutbildade som drabbas av långtidsarbetslöshet, och i de fallen som de drabbas av arbetslöshet så beror det ofta på tredje faktorer, som sjukdom, sociala och personliga problem, eller liknande.
Vi kan inte vara rädda för teknikens utveckling, vi måste se möjligheterna framför faran. Vi måste således se till att tekniken blir ett komplement i vårt arbetsliv. Jag tror det är få personer som saknar arbetsuppgifter som potatisplockning för hand, mjölkerskor eller kanariefågelskötare.Det kommer fortfarande finnas en stor efterfrågan på arbetskraft, men det är bara typen av arbetskraft som kommer förändras.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 12:49
Ett större hot än teknikutveckling kan vara en alltför snabb befolkningsutveckling. Nya jobb växer fram, och världen har mångdubbelt fler antalet sysselsatta (utanför jordbruket) 2010 än 1950, trots att det tillkommit miljarder människor på arbetsmarknaden, och trots att teknikutvecklingen har varit brutalt snabb. Men på kort och mellanlång sikt kan det vara problematiskt om man får ett "överutbud" av arbetskraft. Nya jobb kommer, men det är en tillväxt som sker i en tämligen långsam takt och om det sker en kraftig befolkningstillväxt kommer arbetsmarknaden naturligtvis inte kunna absorbera alla dessa nya arbetstagare på kort sikt. Men på lång sikt, om man sätter in rätt åtgärder, så kommer arbetsmarknaden att komma i "jämnvikt", teknikutveckling kan fördröja att det blir jämnvikt, men det kan också vara något som förkortar tiden till jämnvikt. Tänk på datoriseringen från 90-talet, det har skapat vädigt många jobb, och vi (globalt) har fått högre sysselsättning tack vare datoriseringen än om vi inte hade haft den.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 13:05
Både teknikutvecklingen OCH Las orsakar arbetslöshet. Det är varken det ena eller andra.
I t.ex. kommunal verksamhet , så är det LAS allena som är den avgörande komponenten om kommunen har råd att anställa folk eller inte. Många timanställda får finna sig i att telefonen slutar ringa när LAS:andet närmar sig.
Permalänk | Anmäl
Sven Stromitzky, 2011-09-05, 13:17
#5 Sven Stromitzky, LAS orsakar vissa problem på arbetsmarknaden otvivelaktigt, men det är ett problem som är krafigt överdrivet av Svenskt Näringsliv. Det finns många undersökningar om detta, men det finns lite underlag om att företagen anser att detta är ett stort problem. Hur LAS fungerar inom offentlig sektor vågar jag inte uttala mig om, eftersom jag inte läst någon undersökning som riktat sig mot denna sektor. Men i tysktalande Europa är det en extremt hård arbetslagstiftning i jämförelse med den svenska LAS eller den danska flexicurity, och de har arbetslöshet som ligger under det skandinaviska delen av EU. Ungdomsarbetslösheten är ändå det som LAS hatarna framhåller som det största argumentet, men i Tysktalande europa är ungdomsarbetslösheten lägst inom hela EU.
Jag är delvis positiv till att reformera arbetslagstiftningen, man måste ständigt anpassa lagarna, men att tro att det skulle lösa sig om man upplöser LAS är som att tro på tomten. Det finns andra lösningar som är mer effektiva till att lösa problematiken med arbetslöshet än att ta bort LAS. Svenskt näringsliv och vissa politiker inom alliansen skjuter sig själva i foten om de inte överger sitt tröttsamma LAS hat. Det som företagen helst vill ha är exempelvis att skolorna och utbildningarna kopplas mer till arbetslivets verklighet än att ändra på LAS.
Läs "Svenskt Näringsliv och PTKs rapport om Las", där man intervjuat företagare.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 13:53
När det gäller den bristande rörligheten på svneks arbetsmarknad spelar säkert arbetsgivarnas möjlighet at tprovanställa betydligt större roll än las. Vem är så dum att man säger upp en fast tjänst för att i stället påbörja en provanställning.
nån påsatod också att utbilding är lösningen så fan heller sverige har oerhört hög andel akademiker som är arbetslösa eller jobbar med jobb som de är överkvalificerade för. Som ex är drygt 23% av de husnade slavarna i fas3 personer med högskoleexamen. Fakta är att unde rde senaste 20 åren har betydligt fler utbildats inom högskolesystemet än vad som det finns efterfrågan på på arbetsmarknaden
Permalänk | Anmäl
susanna svensson, 2011-09-05, 14:01
Artikeln stämmer med min erfarenhet. Jag har läst att en akademisk utbildning halveras på 5 år. För att hålla uppe kompetensen måste det till återkommande utbildning på minst 1 år var 5:e år eller t.o.m. oftare. Det behöver inte vara lektionstid utan möjlighet i arbetet och mer kontinuerlig uppdatering.
I ett försäkringsbolag fanns en avd med 50-talet anställda, som alla arbetade hårt med maximal övertid. Nytt redovisningssystem implementerades. Över en natt blev de arbetslösa, men det gav upphov till ca 10 IT-utbildade. De flesta var runt 50 år med ibland över 30-års anställning. MIN VÄRDEUPPFATTNING ÄR ATT DE INTE SKALL KASTAS UT. De måste få andra möjligheter.
Ser man långt tillbaka i historien, krävdes det endast ca 4 timmars arbetsdag för att få ihop till mat och bostad. Robotarna är bra, men de måste kunna försörja arbetslösa och betala omställningskostnaderna.
Permalänk | Anmäl
Ulf Börjesson, 2011-09-05, 15:39
Wallström ställer mest frågor om teknikens utveckling och det är svårt att argumentera emot. Att vara allmänt emot ny teknik är nog omöjligt, bortsett från ren konservatism på ett personligt plan. Wallström har inte heller något konkret förslag. Han vill uppenbart vara sympatisk. Hur skulle annars någon kunna vara emot det nya och utvecklingen?
LAS bör främst ses som ett uttryck för en utbredd trygghetsnarkomani. Resultatet av denna reglering blir bland annat en tröghet på arbetsmarknaden och att fel man kommer på fel plats och en något högre arbetslöshet. Folk får alltså en lite större trygghet och ett lite sämre välstånd. De som har tagit till sig trygghetsnarkomanin och argumenterar för denna, inom sossarna och nu även sosse light, tror föga förvånande att man kan äta kakan och ha den kvar.
Ny teknik är ofta korkad. Ta exempelvis mobiltelefonin. Svenskarna lägger ner någon procent av sina pengar på denna och det snackas nästan bara dynga dessa telefoner. Om istället tankarna sorterades mer innan de framfördes och det planerades lite mer så är tekniken nästan alltid en samhällsekonomisk förlust. Men folk vill ha detta på liknande sätt som trygghet och då säljer det.
Idag har samhället fått en enorm komplexifiering. Fackidioterna blir bara fler och fler. Flera procent av befolkningen arbetar med kvalificerade uppgifter inom mobiltelefoni och diverse verksamhet och service kring detta och det ger ett mycket dyrt pratande. Men jag föreslår ingen ny talibanliknande ordning, typ en punktskatt på mobilpratande. Landet måste ju hänga med i utvecklingen.
Snart kommer utvecklingen att krascha i grunden och det finns anledning att planera åtminstone lite för detta. När fackidioterna finns överallt och komplexiteten är maximal kommer kraschen. Det blir om ett tiotal år mätt i global industri- och jordbruksproduktion och kraschen har redan börjat. Egentligen började kraschen för ett tiotal år sedan, när arbetsproduktiviteten i naturresursernas utvinning börja falla och priserna ökade kraftigt. Eller rättare sagt är detta inbyggt i utvecklingen och den fysik som styr.
I den nya tiden, som kan kallas restkulturen, eftersom den utgår från ett liv på utvunna rester, finns inte LAS och det är ett kraftigt överskott på gamla fackidioter. Arbetslöshet är något av det minsta problemet. Folk föredrar bröd och skådespel. Ännu inget nytt under solen.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2011-09-05, 16:16
"tekniken nästan alltid en samhällsekonomisk förlust", och vad får dig att tro detta? Jag har inte gjort någon egen analys, men skulle ha svårt att tro att exemeplvis mobiltelefoni skulle vara en samhällsekonomiskt förlust (i termer av "välfärdsförlust"). Mobiltelefoni minskar transaktionskostnaderna och ökar effektiviteten (som nästan all teknik) och dessa effektivitetshöjare ska inte underskattas när man gör en samhällsekonomisk analys.
Sen om man tittar på alternativinvesteringarna så blir mobiltelefoni nog ännu mer fördelaktig. Alternativet vore att man fortsatte investera i fast telefoni, vilket är mycket mer kostsamt än att investera i mobil telefoni (om man räknar på hur stor teckning en investerad kr ger). Fast du kanske är så konservativ att du tycker telefoni är onödigt överhuvudtaget? vi ska tillbaka till att skriva brev till varandra? (vilket är ännu mer kostsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det minskar effektiviteten och tar betydligt mer resurser än att ringa/skicka mail dvs ökar transaktionskostnaderna). En samhällsekonomisk analys är väldigt komplicerad, och du kan inte dra några slutsatser av att du ser några finniga 17-åringar fippla med sina nya iPhones.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 16:47
Henrik Eriksson:
"Det har i alla tider varit ett tydligt samband mellan att teknik fungerar som substitut till lågutbildad och manuellt arbete medan det är ett komplement till högutbildade och mer teoretiskt arbete."
Så har det varit endast pga begrænsningar hos datorerna. Som du vet går den utvecklingen framåt...
Nu kommer snart næsta steg.. spana in Watson tex.
Kommer ej ihåg vem, men vill minnas att nån robotforskare sagt att robotarna ær i samma skede som datorerna var i børjan på 80-talet. Så førvænta førændring..
Nån uppåtgående jobbtrend i traditionell mening på lång sikt ær førmodligen bara o glømma.
Permalänk | Anmäl
m96, 2011-09-05, 17:25
Urban Persson:
"samhällsekonomisk förlust"...??????
Det ær ju tekniken som drivit hela samhællsutvecklingen framåt.
Ær det effektivare o rida på en åsna utomlands eller?
Morse istællet før mobiltelefoni? Odla på traditionellt sætt o skørda før hand?
Grattis.. vi kommer behøva ungefær 100.000 jordklot før nuvarande levnadsstandard med gamla metoder. Kærnkraft.. æh vi eldar 2000000000000000000000000000000000000000000 ton ved istællet o kopplar det till en ångmaskin.
Mobiltelefoner ær ju ett av de bæsta exemplen på mkt smart teknik. Du kan få hur mkt info som helst till de små mojængerna. Du slipper åka med bil o leta efter saker.. pga gps.. internet.. Du kan få effektivare trafik osv osv. Det ær ju meningsløst o sitta o rabbla upp 2 milj exempel som du måste kunna se sjælv.
Nu får du ge dig.
Permalänk | Anmäl
m96, 2011-09-05, 17:36
Henrik, jag kan bara hålla med om att det är väldigt svårt att bedöma vad som är samhällsekonomiskt inom tekniker som mobiltelefoni och även IT rent allmänt. Det har inte heller någon betydelse för det finns inget val. Och m96, visst är mobiltelefoni på många sätt en ”smart” teknik. Det var inget vidare exempel av mig. Snabbtågen hade varit bättre för det är en uppenbar återvändsgränd.
Min poäng är att komplexiteten kommer att drivas vidare och det slutar med att nästan inget längre är lönsamt. I princip måste det vara ett visst netto i jordskorpans tömning. Det åtgår arbete, material och energi och sedan måste det bli något över. Reserverna i systemet försvinner med en exponentiell effekt och därför har priserna inom mycket ökat mer än 5 gånger på 10 år.
Få vill förstå detta och det kommer att mosas på som vanligt med subventioner och överinvesteringar inom infrastuktur, energi, byråkrati, utbildning med mera. Allt är för att få ihop något på ett visst politiskt korrekt sätt. Samtidigt försämras den traditionella allmänna verksamheten inom bland annat pensioner, grundskola, sjukvård och rättsväsen.
Kärnkraftverken enligt de nya principerna, som ändå är ganska kända, blir förmodligen aldrig lönsamma. Marknadens krav på återbetalningstid minskar när det upptäcks att ekonomin försämras. Pengarma måste då fås tillbaka snabbare och det märks tydligt inom riskkapitalföretagen. Makthavarna kommer att fortsätta köra med sin uthålliga utveckling och verkligheten kommer att gå åt motsatt håll.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2011-09-05, 18:38
Det finns ingen LAS i USA. USA har samma arbetslöshetssiffror som Sverige. Ca 10%, 20-25% för ungdomar.
De flesta i USA betalar ingen federal skatt. Högavlönade betalar mindre skatt än de gjort åtminstone sedan andra världskriget. En del företag betalar mindre skatt än vad de betalar arvoden till VD och styrelse. http://www.fool.com/investing/general/2011/08/31/dodgy-tax-policies-and-...
Ändå menar högern att svaret på deras problem är att sänka skatterna och avskaffa de få fackföreningar som finns i USA, vilket skulle leda till sänkta löner.
Att sänka skatter och löner är ingen hållbar lösning. Om målet inte är att bli ett Bangladesh eller Kina, vill säga. Och om man ska tro dåvarande ordförande för George W. Bushs Council of Economic Advisers, Michael J. Boskin, så är det målet. ”Det spelar ingen roll om ett land tillverkar potatischips eller datachips,” enligt Boskin.
Men alla som vet det allra minsta om ekonomi vet att där är stor skillnad. Merkantilismen, om inget annat, lär oss det.
Potatischips eller datachips är det vägval vi står inför. Och precis som Bush så har Alliansen valt potatischips, det vill säga att bli ett lågkompetens- och låglöneland.
För övrigt borde välstånd mätas efter mänskligt kapital eftersom 80% av vårt välstånd bygger på mänskligt kapital. Att Apple är världens högst värderade företag beror inte på att Apple äger fler fabriker och maskiner än andra företag.
Permalänk | Anmäl
u_3826, 2011-09-05, 19:30
#11 m96, visst Watson och liknande projekt är tekniskt häpnandsväckande och vi kan bara idag drömma om dess användningsområden.
Dock ser det ändå ut att vara ganska långt borta innan "Watsons" kan ta över även de avancerade jobben, men det är nog stor möjlighet att vi hinner uppleva detta. Kanske till och med att det blir så att gränsen mellan människan och maskin suddas ut. Men, nog med fantasier.
Artikeln handlar om IDAG och den närmsta framtiden och så även min kommentar. Den stora arbetslösheten vi har idag i Sverige kan inte härledas till Watsons, utan det handlar främst om att stora grupper inte har kunnat anpassa sig i den strukturella förändringen som vårt land har genomgått.
Men till sist vill jag bara, återigen, säga att den nya tekniken HAR gett fler jobb, netto. Visst har många jobb försvunnit, men /och ur ett globalt perspektiv så finns idag fler arbetstagare (utanför jordbrukssektorn) än någonsin tidigare.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 19:42
#11 m96, visst Watson och liknande projekt är tekniskt häpnandsväckande och vi kan bara idag drömma om dess användningsområden.
Dock ser det ändå ut att vara ganska långt borta innan "Watsons" kan ta över även de avancerade jobben, men det är nog stor möjlighet att vi hinner uppleva detta. Kanske till och med att det blir så att gränsen mellan människan och maskin suddas ut. Men, nog med fantasier.
Artikeln handlar om IDAG och den närmsta framtiden och så även min kommentar. Den stora arbetslösheten vi har idag i Sverige kan inte härledas till Watsons, utan det handlar främst om att stora grupper inte har kunnat anpassa sig i den strukturella förändringen som vårt land har genomgått.
Men till sist vill jag bara, återigen, säga att den nya tekniken HAR gett fler jobb, netto. Visst har många jobb försvunnit, men /och ur ett globalt perspektiv så finns idag fler arbetstagare (utanför jordbrukssektorn) än någonsin tidigare.
Permalänk | Anmäl
Henrik Eriksson, 2011-09-05, 19:42
Artikelförfattaren har naturligtvis en poäng när han konstaterar att teknikutvecklingen är en starkt bidragande orsak till att antalet arbetstillfällen minskar. Samtidigt är det inte svårt att tänka sig en rad yrkesområden där det är svårt och i en del fall omöjligt att ersätta levande människor med olika typer av maskiner eller robotar. Detta gäller t.ex. flertalet vård- och omsorgsyrken, praktiskt taget alla kreativa yrken inom kultur/media, flertalet pedagogiska yrken osv.
Det är då rimligt att tänka sig att den arbetskraft som frigörs när allt färre människor behöver arbeta inom t.ex. industriproduktion skulle kunna användas inom dessa sektorer. Vi skulle m.a.o. kunna ha en oerhört väl fungerande äldreomsorg där de gamla skulle kunna erbjudas närmast obegränsade möjligheter till stimulans och aktiviteter. Vi skulle kunna ha långt mer personal i skolorna, och på så sätt förbättra undervisningen och ge ökat stöd åt alla de elever som av olika skäl misslyckas. Vi skulle kunna ha ett blomstrande kulturliv där massor av aspirerande författare, musiker, skådespelare och konstnärer ges möjlighet att leva på sitt skapande. Och så vidare.
Men som bekant fungerar inte arbetsmarknaden som jag beskrivit ovan. Istället är det ständiga nedskärningar och personalminskningar inom t.ex. vård/omsorg, skola och kultursektor. Och orsaken till detta är naturligtvis brist på pengar.
Artikelförfattaren menar att t.o.m. företag i Kina, med det landets låga löner och tuffa villkor för anställda, tjänar pengar på att ersätta människor med maskiner. Om man drar artikelförfattarens resonemang till sin spets och samtidigt utgår från premissen att alla människor bör ha rätt till arbete och möjlighet att försörja sig har jag svårt att se någon annan konsekvens än följande:
Näringslivet måste beskattas hårdare, och de resurser som därmed kommer samhället till godo måste satsas i nya arbetstillfällen inom offentlig sektor, i synnerhet arbetstillfällen inom yrkesområden där människor inte kan ersättas av ny teknik.
Sett ur detta perspektiv kan man alltså tolka Mark Wallströms text som en argumentation för ett mera vänsterorienterat samhällsklimat där man i högre grad än idag tar resurser från näringslivet, använder dessa för att skapa arbetstillfällen inom offentlig sektor och på så sätt skapar ett större allmännyttigt tjänsteutbud.
Jag vet inte om det var detta Wallström ville ha sagt med sin artikel. Men det är åtminstone där jag landar när jag försöker fortsätta hans resonemang.
Permalänk | Anmäl
Rolf Hansson, 2011-09-06, 02:10
#17 Rolf Hansson
Jag exkluderar helt och hållet politiska ideologier och agenda i min artikel, så att försöka måla innehållet i artikeln med en politisk färg är för mig inte relevant.
Det jag försöker säga står i artikeln. Men om man drar det till sin spets skulle jag själv tolka min artikel som att det kanske är utanför politikers och företags makt att kunna skapa nya jobb i det rådande globala ekonomiska systemet. Detta är inte ett påstående, men jag anser att det kan vara värt att ponera och diskutera.
Kul att min artikel kunde väcka tankar och att ni delar med er av era tankar.
Permalänk | Anmäl
Mark Wallström, 2011-09-06, 16:35
@ #18 Mark Wallström:
Jag uppskattar att du bemödade dig att besvara min kommentar. Jag vill bara säga ett par saker:
1. Jag vill vara tydlig med att min tolkning av din artikel inte är ett uttryck för mina egna politiska åsikter. Det resonemang jag presenterade var enligt min mening en logisk, rimlig konsekvens av de tankegångar du framförde i din text. Mina personliga åsikter om ekonomi- och arbetsmarknadspolitik är i sammanhanget ovidkommande.
2. Jag tycker nog att du fegar lite när du absolut inte vill att din text ska tolkas politiskt, och när du samtidigt säger att "det kanske är utanför politikers och företags makt att kunna skapa nya jobb i det rådande globala ekonomiska systemet." Jag finner bara två sätt att tolka din hållning:
A. Du är rädd att göra politiska ställningstaganden, trots att du diskuterar ett ämne som i mycket hög grad är politiskt.
B. Du tror inte på politikens möjligheter att faktiskt förändra något. Detta är i så fall en obehaglig hållning, för vilka vägar finns det att förändra/påverka samhällsutvecklingen om vi ger upp hoppet om att med fredliga, demokratiska medel åstadkomma förändringar inom ramarna för de politiska systemen?
Permalänk | Anmäl
Rolf Hansson, 2011-09-06, 18:38
#19 Rolf Hansson
1. Jag förstår.
Min förhoppning är läsare av artikeln inte avvisar eller sväljer den för att de tolkar den i en ideologisk färg. Artikeln beskriver ett resonemang utifrån belägg (källor) med avsikt att väcka åtanke om fler faktorer som påverkar arbetslöshet och inte fastnar i en ideologi-kamp.
2. Som jag sa i #18 så ponerade jag att politiker inte kan göra någonting åt arbetslösheten i det rådande globala ekonomiska systemet. Det vill säga att frågan jag ställer mig själv är; Kan det vara så att politiker är maktlösa mot teknologisk arbetslöshet i det globala ekonomiska systemet?
Denna fråga kan inte tolkas som ett påstående att det inte finns några andra sätt att förändra samhällsutvecklingen än blodig revolt.
Permalänk | Anmäl
Mark Wallström, 2011-09-06, 20:42
@ #20 Mark Wallström
Okej, ponera att du har rätt i ditt antagande att politiker är maktlösa mot teknologisk arbetslöshet. Vilka lösningar ser du då? Vi måste ju som samhälle hantera en ständigt ökande arbetslöshet på något sätt. Och frågan om hur vi som samhälle gör detta är - hur man än vänder på saken - en politisk fråga.
Ska vi införa medborgarlön? Ska vi helt cyniskt acceptera att vi har en växande grupp människor som fastnar i permanent, ibland t.o.m. livslång arbetslöshet och bidragsberoende? Måste vi ompröva vår syn på begreppet "arbete"?
Och om de etablerade politiska institutionerna är maktlösa inför problemen, behövs det då nya organisationer som kan finna lösningar? Vilken typ av organisationer tänker du dig i så fall?
Min poäng är alltså att den problematik du beskriver på ett eller annat sätt lik förbannat blir en politisk problematik, oavsett hur vi väljer att förhålla oss till den.
Permalänk | Anmäl
Rolf Hansson, 2011-09-06, 22:06
Tänk om alla debattörer med artiklar blev så här pressade. Då skulle det inte vara så många kåserier på Newsmill. Men Hansson har glömt att det går att be till Allah eller chansa på att det regnar manna från himlen, vilket åtminstone skulle kunna betala karusellen.
Peter H #14 nämner företagets Apples framgångar och stöder sig på detta. Han missar att ett sådant företag aldrig skulle ha uppstå här. Nästan allt som tryckts ut med hjälp av byråkratin misslyckas. Inget annat land forskar nog med sådana förluster. Om det ändå skulle lyckas rent ekonomiskt/tekniskt så flyttar sannolikt ägaren och företaget utomlands.
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2011-09-06, 23:46
#22 Urban Persson, du läste inte mitt inlägg. Om du hade gjort hade du vetat att jag inte alls stödde mitt argument på Apple. Och jag hade sluppit gör denna tråkiga upprepning av vad jag redan skrivit.
Mitt argument är att det är skillnad på att tillverka potatischips och datachips. Att bli ett låglöneland och på så sett reducera arbetslösheten är inte till gagn för landet.
Detta är direkt relaterat till påståendet att 80% av vårt välstånd bygger på mänskligt kapital.
Apple var sarkasm. (Eftersom du inte tycks veta vad sarkasm betyder, googla. Google är din vän.) Jag kunde lika enkelt ha skrivit, hur jävla dumma i huvudet Boskin, Anders Borg och andra högermän är. Men det hade inte varit samma sak.
Men vi kan göra som en person gör här och konstatera att utbildning är bortkastat eftersom det finns arbetslösa akademiker. Det är också sarkasm, från min sida.
Jag är givetvis fullt medveten om risken med att använda sarkasm och ironi när man har att göra med högermän. Det krävs högre intelligens för att förstå sarkasm och ironi. Högermän förstår inte sarkasm och ironi.
Permalänk | Anmäl
u_3826, 2011-09-07, 16:58
Peter H, som du säger, Apple har inte mycket maskiner och fabriker och uppenbart desto mer mänskligt kapital. Grundaren Steve Jobs hoppade av skolan i förtid och det visar hur meningslöst det kan vara med utbildning.
http://www.youtube.com/watch?v=nzoNZoiAbbA&feature=related
De rikaste i USA har inte fullgjort någon utbildning. Och det visar hur onödigt det kan vara att utbilda sig. Det finns en risk att hjärnan torkar bort. Själv har jag bara fullgjort grundskola. Jag förmodar att du är en lärd person med väldigt mycket utbildning.
http://www.youtube.com/watch?v=vkBzrMmcdtw
Du har fel om inkomstskatten i USA. Alla betalar 10 procent federal skatt från första dollarn. Ofta tillkommer delstatliga och lokala skatter. Skatterna i USA är inte så låga som du tror. Jag är förvånad över att de arbetar så mycket som de gör med de höga skatterna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Income_tax_in_the_United_States
Permalänk | Anmäl
Urban Persson, 2011-09-07, 20:54
#24 Urban Persson, Om du tjänar $20 000 så är den federala skatten $100.
Det gäller gifta. Ensamstående betalar $680. Ingen av dem betalar federal skatt om de tjänar $10000.
Här kan du själv räkna ut det.
http://www.calcxml.com/do/inc02
Permalänk | Anmäl
u_3826, 2011-09-08, 18:14
Vi har nu stora möjligheter att fördela arbete och fritid mer rättvist.
Tack vare den tekniska utvecklingen kan vi släppa 40 timmars veckan och få mer fritid. Vi kan utveckla sociala, kulturella och utbildningsmässiga intressen och drömmar.
Den tekniska utvecklingen gör de gamla sätten att räkna BNP och ekonomi irrelevanta. Det viktiga är att fördela resurserna så att alla får så bra som möjligt.
Vi måste också tänka på miljön och energin, så att den tekniska utvecklingen inte ger skador på naturen och förbrukar ändliga resurser. En teknisk utveckling som inte tar hänsyn till de naturliga förutsättningarna hotar inte bara arbetstillgången, den hotar hela vår framtid.
Permalänk | Anmäl
Bengt Almstedt, 2011-09-09, 09:56
Utgångspunkten verkar vara att det skulle finnas ett visst givet mänskligt behov att tillfredställa, så är det naturligtvis inte.
Vi har arbetslöshet därför att vi bedriver en ekonomisk politik som ger det resultatet, inte att det skulle saknas mänskliga behov att tillfredställa. Vi och övriga industriländer hade verklig full sysselsättning under de så kallade rekordåren efter andra världskriget därför att det då bedrevs en ekonomisk politik som hade detta som mål. Det var inte därför att det var lägre produktivitet eller fanns fler mänskliga behov att tillfredställa.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2011-09-11, 18:31
27 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Men om nu saker kan produceras billigare så kommer ju någon i någon ände få en massa pengar över, och vad gör man med dessa pengar tro? Dessutom får man ju mer för mindre pengar, vilket knappast kan ses som dåligt.
Det få verkar vilja nämna är att arbetslöshet kan bero på de arbetslösa, man vill ju inte sparka nedåt vilket är förståeligt. Men hur många jobb som finns beror såklart också på utbildningsnivå, ambition och andra mänskliga kvalitéer hos de som vill ha anställning. Skulle hälften av sveriges civilingenjörer försvinna så skulle det knappast alla dessa jobb finnas kvar i form av annonser, och vice versa: Skulle vi tillföra lika många civilingenjörer till så skulle fler jobb skapas.
Väldigt många människor är helt enkelt icke-anställningsbara.
Men om nu saker kan produceras billigare så kommer ju någon i någon ände få en massa pengar över, och vad gör man med dessa pengar tro? Dessutom får man ju mer för mindre pengar, vilket knappast kan ses som dåligt.
Det få verkar vilja nämna är att arbetslöshet kan bero på de arbetslösa, man vill ju inte sparka nedåt vilket är förståeligt. Men hur många jobb som finns beror såklart också på utbildningsnivå, ambition och andra mänskliga kvalitéer hos de som vill ha anställning. Skulle hälften av sveriges civilingenjörer försvinna så skulle det knappast alla dessa jobb finnas kvar i form av annonser, och vice versa: Skulle vi tillföra lika många civilingenjörer till så skulle fler jobb skapas.
Väldigt många människor är helt enkelt icke-anställningsbara.
Självklart kan man härleda arbetslöshet till teknikutveckling, men samtidigt måste man fundera över om tekniken är en produktionsfaktor som är ett komplement eller ett substitut till arbetaren. Det har i alla tider varit ett tydligt samband mellan att teknik fungerar som substitut till lågutbildad och manuellt arbete medan det är ett komplement till högutbildade och mer teoretiskt arbete. I fallet foxconn så är robotarna ett hot mot de lågutbildade arbetarna som manuellt sätter ihop elektroniken, men det är ett komplement till maskiningenjörerna. I fallet Advokaterna så fungerar också teknikens utveckling som ett komplement, inte som ett substitut. Det är ju knappast advokaterna som gör grundanalys av datamaterialet, det är deras "underhuggare", dvs advokatfirmornas praktikanter. För praktikanterna (ofta nyexade jurister och studerande) så är tekniken ett substitut. Hotet är alltså inte mot advokaterna, utan de mindre erfarna och mindre utbildade.
Utbildning är inte en universallösning till teknikens framarch, men det är ett av de absolut viktigaste vapnen mot arbetslöshet. Väldigt få högutbildade är arbetslösa, och endast stora makroekonomiska chocker påverkar arbetslösheten i denna grupp. Men det är ändå ytterst få högutbildade som drabbas av långtidsarbetslöshet, och i de fallen som de drabbas av arbetslöshet så beror det ofta på tredje faktorer, som sjukdom, sociala och personliga problem, eller liknande.
Vi kan inte vara rädda för teknikens utveckling, vi måste se möjligheterna framför faran. Vi måste således se till att tekniken blir ett komplement i vårt arbetsliv. Jag tror det är få personer som saknar arbetsuppgifter som potatisplockning för hand, mjölkerskor eller kanariefågelskötare.Det kommer fortfarande finnas en stor efterfrågan på arbetskraft, men det är bara typen av arbetskraft som kommer förändras.
Ett större hot än teknikutveckling kan vara en alltför snabb befolkningsutveckling. Nya jobb växer fram, och världen har mångdubbelt fler antalet sysselsatta (utanför jordbruket) 2010 än 1950, trots att det tillkommit miljarder människor på arbetsmarknaden, och trots att teknikutvecklingen har varit brutalt snabb. Men på kort och mellanlång sikt kan det vara problematiskt om man får ett "överutbud" av arbetskraft. Nya jobb kommer, men det är en tillväxt som sker i en tämligen långsam takt och om det sker en kraftig befolkningstillväxt kommer arbetsmarknaden naturligtvis inte kunna absorbera alla dessa nya arbetstagare på kort sikt. Men på lång sikt, om man sätter in rätt åtgärder, så kommer arbetsmarknaden att komma i "jämnvikt", teknikutveckling kan fördröja att det blir jämnvikt, men det kan också vara något som förkortar tiden till jämnvikt. Tänk på datoriseringen från 90-talet, det har skapat vädigt många jobb, och vi (globalt) har fått högre sysselsättning tack vare datoriseringen än om vi inte hade haft den.
Både teknikutvecklingen OCH Las orsakar arbetslöshet. Det är varken det ena eller andra.
I t.ex. kommunal verksamhet , så är det LAS allena som är den avgörande komponenten om kommunen har råd att anställa folk eller inte. Många timanställda får finna sig i att telefonen slutar ringa när LAS:andet närmar sig.
#5 Sven Stromitzky, LAS orsakar vissa problem på arbetsmarknaden otvivelaktigt, men det är ett problem som är krafigt överdrivet av Svenskt Näringsliv. Det finns många undersökningar om detta, men det finns lite underlag om att företagen anser att detta är ett stort problem. Hur LAS fungerar inom offentlig sektor vågar jag inte uttala mig om, eftersom jag inte läst någon undersökning som riktat sig mot denna sektor. Men i tysktalande Europa är det en extremt hård arbetslagstiftning i jämförelse med den svenska LAS eller den danska flexicurity, och de har arbetslöshet som ligger under det skandinaviska delen av EU. Ungdomsarbetslösheten är ändå det som LAS hatarna framhåller som det största argumentet, men i Tysktalande europa är ungdomsarbetslösheten lägst inom hela EU.
Jag är delvis positiv till att reformera arbetslagstiftningen, man måste ständigt anpassa lagarna, men att tro att det skulle lösa sig om man upplöser LAS är som att tro på tomten. Det finns andra lösningar som är mer effektiva till att lösa problematiken med arbetslöshet än att ta bort LAS. Svenskt näringsliv och vissa politiker inom alliansen skjuter sig själva i foten om de inte överger sitt tröttsamma LAS hat. Det som företagen helst vill ha är exempelvis att skolorna och utbildningarna kopplas mer till arbetslivets verklighet än att ändra på LAS.
Läs "Svenskt Näringsliv och PTKs rapport om Las", där man intervjuat företagare.
När det gäller den bristande rörligheten på svneks arbetsmarknad spelar säkert arbetsgivarnas möjlighet at tprovanställa betydligt större roll än las. Vem är så dum att man säger upp en fast tjänst för att i stället påbörja en provanställning.
nån påsatod också att utbilding är lösningen så fan heller sverige har oerhört hög andel akademiker som är arbetslösa eller jobbar med jobb som de är överkvalificerade för. Som ex är drygt 23% av de husnade slavarna i fas3 personer med högskoleexamen. Fakta är att unde rde senaste 20 åren har betydligt fler utbildats inom högskolesystemet än vad som det finns efterfrågan på på arbetsmarknaden
Artikeln stämmer med min erfarenhet. Jag har läst att en akademisk utbildning halveras på 5 år. För att hålla uppe kompetensen måste det till återkommande utbildning på minst 1 år var 5:e år eller t.o.m. oftare. Det behöver inte vara lektionstid utan möjlighet i arbetet och mer kontinuerlig uppdatering.
I ett försäkringsbolag fanns en avd med 50-talet anställda, som alla arbetade hårt med maximal övertid. Nytt redovisningssystem implementerades. Över en natt blev de arbetslösa, men det gav upphov till ca 10 IT-utbildade. De flesta var runt 50 år med ibland över 30-års anställning. MIN VÄRDEUPPFATTNING ÄR ATT DE INTE SKALL KASTAS UT. De måste få andra möjligheter.
Ser man långt tillbaka i historien, krävdes det endast ca 4 timmars arbetsdag för att få ihop till mat och bostad. Robotarna är bra, men de måste kunna försörja arbetslösa och betala omställningskostnaderna.
Wallström ställer mest frågor om teknikens utveckling och det är svårt att argumentera emot. Att vara allmänt emot ny teknik är nog omöjligt, bortsett från ren konservatism på ett personligt plan. Wallström har inte heller något konkret förslag. Han vill uppenbart vara sympatisk. Hur skulle annars någon kunna vara emot det nya och utvecklingen?
LAS bör främst ses som ett uttryck för en utbredd trygghetsnarkomani. Resultatet av denna reglering blir bland annat en tröghet på arbetsmarknaden och att fel man kommer på fel plats och en något högre arbetslöshet. Folk får alltså en lite större trygghet och ett lite sämre välstånd. De som har tagit till sig trygghetsnarkomanin och argumenterar för denna, inom sossarna och nu även sosse light, tror föga förvånande att man kan äta kakan och ha den kvar.
Ny teknik är ofta korkad. Ta exempelvis mobiltelefonin. Svenskarna lägger ner någon procent av sina pengar på denna och det snackas nästan bara dynga dessa telefoner. Om istället tankarna sorterades mer innan de framfördes och det planerades lite mer så är tekniken nästan alltid en samhällsekonomisk förlust. Men folk vill ha detta på liknande sätt som trygghet och då säljer det.
Idag har samhället fått en enorm komplexifiering. Fackidioterna blir bara fler och fler. Flera procent av befolkningen arbetar med kvalificerade uppgifter inom mobiltelefoni och diverse verksamhet och service kring detta och det ger ett mycket dyrt pratande. Men jag föreslår ingen ny talibanliknande ordning, typ en punktskatt på mobilpratande. Landet måste ju hänga med i utvecklingen.
Snart kommer utvecklingen att krascha i grunden och det finns anledning att planera åtminstone lite för detta. När fackidioterna finns överallt och komplexiteten är maximal kommer kraschen. Det blir om ett tiotal år mätt i global industri- och jordbruksproduktion och kraschen har redan börjat. Egentligen började kraschen för ett tiotal år sedan, när arbetsproduktiviteten i naturresursernas utvinning börja falla och priserna ökade kraftigt. Eller rättare sagt är detta inbyggt i utvecklingen och den fysik som styr.
I den nya tiden, som kan kallas restkulturen, eftersom den utgår från ett liv på utvunna rester, finns inte LAS och det är ett kraftigt överskott på gamla fackidioter. Arbetslöshet är något av det minsta problemet. Folk föredrar bröd och skådespel. Ännu inget nytt under solen.
"tekniken nästan alltid en samhällsekonomisk förlust", och vad får dig att tro detta? Jag har inte gjort någon egen analys, men skulle ha svårt att tro att exemeplvis mobiltelefoni skulle vara en samhällsekonomiskt förlust (i termer av "välfärdsförlust"). Mobiltelefoni minskar transaktionskostnaderna och ökar effektiviteten (som nästan all teknik) och dessa effektivitetshöjare ska inte underskattas när man gör en samhällsekonomisk analys.
Sen om man tittar på alternativinvesteringarna så blir mobiltelefoni nog ännu mer fördelaktig. Alternativet vore att man fortsatte investera i fast telefoni, vilket är mycket mer kostsamt än att investera i mobil telefoni (om man räknar på hur stor teckning en investerad kr ger). Fast du kanske är så konservativ att du tycker telefoni är onödigt överhuvudtaget? vi ska tillbaka till att skriva brev till varandra? (vilket är ännu mer kostsamt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom det minskar effektiviteten och tar betydligt mer resurser än att ringa/skicka mail dvs ökar transaktionskostnaderna). En samhällsekonomisk analys är väldigt komplicerad, och du kan inte dra några slutsatser av att du ser några finniga 17-åringar fippla med sina nya iPhones.
Henrik Eriksson:
"Det har i alla tider varit ett tydligt samband mellan att teknik fungerar som substitut till lågutbildad och manuellt arbete medan det är ett komplement till högutbildade och mer teoretiskt arbete."
Så har det varit endast pga begrænsningar hos datorerna. Som du vet går den utvecklingen framåt...
Nu kommer snart næsta steg.. spana in Watson tex.
Kommer ej ihåg vem, men vill minnas att nån robotforskare sagt att robotarna ær i samma skede som datorerna var i børjan på 80-talet. Så førvænta førændring..
Nån uppåtgående jobbtrend i traditionell mening på lång sikt ær førmodligen bara o glømma.
Urban Persson:
"samhällsekonomisk förlust"...??????
Det ær ju tekniken som drivit hela samhællsutvecklingen framåt.
Ær det effektivare o rida på en åsna utomlands eller?
Morse istællet før mobiltelefoni? Odla på traditionellt sætt o skørda før hand?
Grattis.. vi kommer behøva ungefær 100.000 jordklot før nuvarande levnadsstandard med gamla metoder. Kærnkraft.. æh vi eldar 2000000000000000000000000000000000000000000 ton ved istællet o kopplar det till en ångmaskin.
Mobiltelefoner ær ju ett av de bæsta exemplen på mkt smart teknik. Du kan få hur mkt info som helst till de små mojængerna. Du slipper åka med bil o leta efter saker.. pga gps.. internet.. Du kan få effektivare trafik osv osv. Det ær ju meningsløst o sitta o rabbla upp 2 milj exempel som du måste kunna se sjælv.
Nu får du ge dig.
Henrik, jag kan bara hålla med om att det är väldigt svårt att bedöma vad som är samhällsekonomiskt inom tekniker som mobiltelefoni och även IT rent allmänt. Det har inte heller någon betydelse för det finns inget val. Och m96, visst är mobiltelefoni på många sätt en ”smart” teknik. Det var inget vidare exempel av mig. Snabbtågen hade varit bättre för det är en uppenbar återvändsgränd.
Min poäng är att komplexiteten kommer att drivas vidare och det slutar med att nästan inget längre är lönsamt. I princip måste det vara ett visst netto i jordskorpans tömning. Det åtgår arbete, material och energi och sedan måste det bli något över. Reserverna i systemet försvinner med en exponentiell effekt och därför har priserna inom mycket ökat mer än 5 gånger på 10 år.
Få vill förstå detta och det kommer att mosas på som vanligt med subventioner och överinvesteringar inom infrastuktur, energi, byråkrati, utbildning med mera. Allt är för att få ihop något på ett visst politiskt korrekt sätt. Samtidigt försämras den traditionella allmänna verksamheten inom bland annat pensioner, grundskola, sjukvård och rättsväsen.
Kärnkraftverken enligt de nya principerna, som ändå är ganska kända, blir förmodligen aldrig lönsamma. Marknadens krav på återbetalningstid minskar när det upptäcks att ekonomin försämras. Pengarma måste då fås tillbaka snabbare och det märks tydligt inom riskkapitalföretagen. Makthavarna kommer att fortsätta köra med sin uthålliga utveckling och verkligheten kommer att gå åt motsatt håll.
Det finns ingen LAS i USA. USA har samma arbetslöshetssiffror som Sverige. Ca 10%, 20-25% för ungdomar.
De flesta i USA betalar ingen federal skatt. Högavlönade betalar mindre skatt än de gjort åtminstone sedan andra världskriget. En del företag betalar mindre skatt än vad de betalar arvoden till VD och styrelse. http://www.fool.com/investing/general/2011/08/31/dodgy-tax-policies-and-...
Ändå menar högern att svaret på deras problem är att sänka skatterna och avskaffa de få fackföreningar som finns i USA, vilket skulle leda till sänkta löner.
Att sänka skatter och löner är ingen hållbar lösning. Om målet inte är att bli ett Bangladesh eller Kina, vill säga. Och om man ska tro dåvarande ordförande för George W. Bushs Council of Economic Advisers, Michael J. Boskin, så är det målet. ”Det spelar ingen roll om ett land tillverkar potatischips eller datachips,” enligt Boskin.
Men alla som vet det allra minsta om ekonomi vet att där är stor skillnad. Merkantilismen, om inget annat, lär oss det.
Potatischips eller datachips är det vägval vi står inför. Och precis som Bush så har Alliansen valt potatischips, det vill säga att bli ett lågkompetens- och låglöneland.
För övrigt borde välstånd mätas efter mänskligt kapital eftersom 80% av vårt välstånd bygger på mänskligt kapital. Att Apple är världens högst värderade företag beror inte på att Apple äger fler fabriker och maskiner än andra företag.
#11 m96, visst Watson och liknande projekt är tekniskt häpnandsväckande och vi kan bara idag drömma om dess användningsområden.
Dock ser det ändå ut att vara ganska långt borta innan "Watsons" kan ta över även de avancerade jobben, men det är nog stor möjlighet att vi hinner uppleva detta. Kanske till och med att det blir så att gränsen mellan människan och maskin suddas ut. Men, nog med fantasier.
Artikeln handlar om IDAG och den närmsta framtiden och så även min kommentar. Den stora arbetslösheten vi har idag i Sverige kan inte härledas till Watsons, utan det handlar främst om att stora grupper inte har kunnat anpassa sig i den strukturella förändringen som vårt land har genomgått.
Men till sist vill jag bara, återigen, säga att den nya tekniken HAR gett fler jobb, netto. Visst har många jobb försvunnit, men /och ur ett globalt perspektiv så finns idag fler arbetstagare (utanför jordbrukssektorn) än någonsin tidigare.
#11 m96, visst Watson och liknande projekt är tekniskt häpnandsväckande och vi kan bara idag drömma om dess användningsområden.
Dock ser det ändå ut att vara ganska långt borta innan "Watsons" kan ta över även de avancerade jobben, men det är nog stor möjlighet att vi hinner uppleva detta. Kanske till och med att det blir så att gränsen mellan människan och maskin suddas ut. Men, nog med fantasier.
Artikeln handlar om IDAG och den närmsta framtiden och så även min kommentar. Den stora arbetslösheten vi har idag i Sverige kan inte härledas till Watsons, utan det handlar främst om att stora grupper inte har kunnat anpassa sig i den strukturella förändringen som vårt land har genomgått.
Men till sist vill jag bara, återigen, säga att den nya tekniken HAR gett fler jobb, netto. Visst har många jobb försvunnit, men /och ur ett globalt perspektiv så finns idag fler arbetstagare (utanför jordbrukssektorn) än någonsin tidigare.
Artikelförfattaren har naturligtvis en poäng när han konstaterar att teknikutvecklingen är en starkt bidragande orsak till att antalet arbetstillfällen minskar. Samtidigt är det inte svårt att tänka sig en rad yrkesområden där det är svårt och i en del fall omöjligt att ersätta levande människor med olika typer av maskiner eller robotar. Detta gäller t.ex. flertalet vård- och omsorgsyrken, praktiskt taget alla kreativa yrken inom kultur/media, flertalet pedagogiska yrken osv.
Det är då rimligt att tänka sig att den arbetskraft som frigörs när allt färre människor behöver arbeta inom t.ex. industriproduktion skulle kunna användas inom dessa sektorer. Vi skulle m.a.o. kunna ha en oerhört väl fungerande äldreomsorg där de gamla skulle kunna erbjudas närmast obegränsade möjligheter till stimulans och aktiviteter. Vi skulle kunna ha långt mer personal i skolorna, och på så sätt förbättra undervisningen och ge ökat stöd åt alla de elever som av olika skäl misslyckas. Vi skulle kunna ha ett blomstrande kulturliv där massor av aspirerande författare, musiker, skådespelare och konstnärer ges möjlighet att leva på sitt skapande. Och så vidare.
Men som bekant fungerar inte arbetsmarknaden som jag beskrivit ovan. Istället är det ständiga nedskärningar och personalminskningar inom t.ex. vård/omsorg, skola och kultursektor. Och orsaken till detta är naturligtvis brist på pengar.
Artikelförfattaren menar att t.o.m. företag i Kina, med det landets låga löner och tuffa villkor för anställda, tjänar pengar på att ersätta människor med maskiner. Om man drar artikelförfattarens resonemang till sin spets och samtidigt utgår från premissen att alla människor bör ha rätt till arbete och möjlighet att försörja sig har jag svårt att se någon annan konsekvens än följande:
Näringslivet måste beskattas hårdare, och de resurser som därmed kommer samhället till godo måste satsas i nya arbetstillfällen inom offentlig sektor, i synnerhet arbetstillfällen inom yrkesområden där människor inte kan ersättas av ny teknik.
Sett ur detta perspektiv kan man alltså tolka Mark Wallströms text som en argumentation för ett mera vänsterorienterat samhällsklimat där man i högre grad än idag tar resurser från näringslivet, använder dessa för att skapa arbetstillfällen inom offentlig sektor och på så sätt skapar ett större allmännyttigt tjänsteutbud.
Jag vet inte om det var detta Wallström ville ha sagt med sin artikel. Men det är åtminstone där jag landar när jag försöker fortsätta hans resonemang.
#17 Rolf Hansson
Jag exkluderar helt och hållet politiska ideologier och agenda i min artikel, så att försöka måla innehållet i artikeln med en politisk färg är för mig inte relevant.
Det jag försöker säga står i artikeln. Men om man drar det till sin spets skulle jag själv tolka min artikel som att det kanske är utanför politikers och företags makt att kunna skapa nya jobb i det rådande globala ekonomiska systemet. Detta är inte ett påstående, men jag anser att det kan vara värt att ponera och diskutera.
Kul att min artikel kunde väcka tankar och att ni delar med er av era tankar.
@ #18 Mark Wallström:
Jag uppskattar att du bemödade dig att besvara min kommentar. Jag vill bara säga ett par saker:
1. Jag vill vara tydlig med att min tolkning av din artikel inte är ett uttryck för mina egna politiska åsikter. Det resonemang jag presenterade var enligt min mening en logisk, rimlig konsekvens av de tankegångar du framförde i din text. Mina personliga åsikter om ekonomi- och arbetsmarknadspolitik är i sammanhanget ovidkommande.
2. Jag tycker nog att du fegar lite när du absolut inte vill att din text ska tolkas politiskt, och när du samtidigt säger att "det kanske är utanför politikers och företags makt att kunna skapa nya jobb i det rådande globala ekonomiska systemet." Jag finner bara två sätt att tolka din hållning:
A. Du är rädd att göra politiska ställningstaganden, trots att du diskuterar ett ämne som i mycket hög grad är politiskt.
B. Du tror inte på politikens möjligheter att faktiskt förändra något. Detta är i så fall en obehaglig hållning, för vilka vägar finns det att förändra/påverka samhällsutvecklingen om vi ger upp hoppet om att med fredliga, demokratiska medel åstadkomma förändringar inom ramarna för de politiska systemen?
#19 Rolf Hansson
1. Jag förstår.
Min förhoppning är läsare av artikeln inte avvisar eller sväljer den för att de tolkar den i en ideologisk färg. Artikeln beskriver ett resonemang utifrån belägg (källor) med avsikt att väcka åtanke om fler faktorer som påverkar arbetslöshet och inte fastnar i en ideologi-kamp.
2. Som jag sa i #18 så ponerade jag att politiker inte kan göra någonting åt arbetslösheten i det rådande globala ekonomiska systemet. Det vill säga att frågan jag ställer mig själv är; Kan det vara så att politiker är maktlösa mot teknologisk arbetslöshet i det globala ekonomiska systemet?
Denna fråga kan inte tolkas som ett påstående att det inte finns några andra sätt att förändra samhällsutvecklingen än blodig revolt.
@ #20 Mark Wallström
Okej, ponera att du har rätt i ditt antagande att politiker är maktlösa mot teknologisk arbetslöshet. Vilka lösningar ser du då? Vi måste ju som samhälle hantera en ständigt ökande arbetslöshet på något sätt. Och frågan om hur vi som samhälle gör detta är - hur man än vänder på saken - en politisk fråga.
Ska vi införa medborgarlön? Ska vi helt cyniskt acceptera att vi har en växande grupp människor som fastnar i permanent, ibland t.o.m. livslång arbetslöshet och bidragsberoende? Måste vi ompröva vår syn på begreppet "arbete"?
Och om de etablerade politiska institutionerna är maktlösa inför problemen, behövs det då nya organisationer som kan finna lösningar? Vilken typ av organisationer tänker du dig i så fall?
Min poäng är alltså att den problematik du beskriver på ett eller annat sätt lik förbannat blir en politisk problematik, oavsett hur vi väljer att förhålla oss till den.
Tänk om alla debattörer med artiklar blev så här pressade. Då skulle det inte vara så många kåserier på Newsmill. Men Hansson har glömt att det går att be till Allah eller chansa på att det regnar manna från himlen, vilket åtminstone skulle kunna betala karusellen.
Peter H #14 nämner företagets Apples framgångar och stöder sig på detta. Han missar att ett sådant företag aldrig skulle ha uppstå här. Nästan allt som tryckts ut med hjälp av byråkratin misslyckas. Inget annat land forskar nog med sådana förluster. Om det ändå skulle lyckas rent ekonomiskt/tekniskt så flyttar sannolikt ägaren och företaget utomlands.
#22 Urban Persson, du läste inte mitt inlägg. Om du hade gjort hade du vetat att jag inte alls stödde mitt argument på Apple. Och jag hade sluppit gör denna tråkiga upprepning av vad jag redan skrivit.
Mitt argument är att det är skillnad på att tillverka potatischips och datachips. Att bli ett låglöneland och på så sett reducera arbetslösheten är inte till gagn för landet.
Detta är direkt relaterat till påståendet att 80% av vårt välstånd bygger på mänskligt kapital.
Apple var sarkasm. (Eftersom du inte tycks veta vad sarkasm betyder, googla. Google är din vän.) Jag kunde lika enkelt ha skrivit, hur jävla dumma i huvudet Boskin, Anders Borg och andra högermän är. Men det hade inte varit samma sak.
Men vi kan göra som en person gör här och konstatera att utbildning är bortkastat eftersom det finns arbetslösa akademiker. Det är också sarkasm, från min sida.
Jag är givetvis fullt medveten om risken med att använda sarkasm och ironi när man har att göra med högermän. Det krävs högre intelligens för att förstå sarkasm och ironi. Högermän förstår inte sarkasm och ironi.
Peter H, som du säger, Apple har inte mycket maskiner och fabriker och uppenbart desto mer mänskligt kapital. Grundaren Steve Jobs hoppade av skolan i förtid och det visar hur meningslöst det kan vara med utbildning.
http://www.youtube.com/watch?v=nzoNZoiAbbA&feature=related
De rikaste i USA har inte fullgjort någon utbildning. Och det visar hur onödigt det kan vara att utbilda sig. Det finns en risk att hjärnan torkar bort. Själv har jag bara fullgjort grundskola. Jag förmodar att du är en lärd person med väldigt mycket utbildning.
http://www.youtube.com/watch?v=vkBzrMmcdtw
Du har fel om inkomstskatten i USA. Alla betalar 10 procent federal skatt från första dollarn. Ofta tillkommer delstatliga och lokala skatter. Skatterna i USA är inte så låga som du tror. Jag är förvånad över att de arbetar så mycket som de gör med de höga skatterna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Income_tax_in_the_United_States
#24 Urban Persson, Om du tjänar $20 000 så är den federala skatten $100.
Det gäller gifta. Ensamstående betalar $680. Ingen av dem betalar federal skatt om de tjänar $10000.
Här kan du själv räkna ut det.
http://www.calcxml.com/do/inc02
Vi har nu stora möjligheter att fördela arbete och fritid mer rättvist.
Tack vare den tekniska utvecklingen kan vi släppa 40 timmars veckan och få mer fritid. Vi kan utveckla sociala, kulturella och utbildningsmässiga intressen och drömmar.
Den tekniska utvecklingen gör de gamla sätten att räkna BNP och ekonomi irrelevanta. Det viktiga är att fördela resurserna så att alla får så bra som möjligt.
Vi måste också tänka på miljön och energin, så att den tekniska utvecklingen inte ger skador på naturen och förbrukar ändliga resurser. En teknisk utveckling som inte tar hänsyn till de naturliga förutsättningarna hotar inte bara arbetstillgången, den hotar hela vår framtid.
Utgångspunkten verkar vara att det skulle finnas ett visst givet mänskligt behov att tillfredställa, så är det naturligtvis inte.
Vi har arbetslöshet därför att vi bedriver en ekonomisk politik som ger det resultatet, inte att det skulle saknas mänskliga behov att tillfredställa. Vi och övriga industriländer hade verklig full sysselsättning under de så kallade rekordåren efter andra världskriget därför att det då bedrevs en ekonomisk politik som hade detta som mål. Det var inte därför att det var lägre produktivitet eller fanns fler mänskliga behov att tillfredställa.