Den omätbara människan

Det är förmodligen i slutänden tack vare personer som Sturmark och Emilia Ericsson och deras forcerade tänkande som svensken återfinner sig själv.

Jag pratade härom dagen med en läkare av kinesisk härkomst som arbetar som skolläkare. Läkaren beklagade sig över aggressiviteten i det svenska samhället och inom skolmedicinen. Det är armbågar överallt. Jag passade på att fråga vad läkaren ansåg ligger bakom denna aggressivitet vi har här i Sverige.

Svaret var: svenskar är olyckliga människor.

Det är inte första gången jag hör det. Svenskarna verkar ha förlorat förmågan till både Självgranskning och Självinsikt för att vi kan bara se på oss Själva utifrån de svenska normerna, som vi tror är bäst. Vi är stolta över att vi är sekulariserade. Vi får inte tro på något längre. Inte ens vårt eget inre. Nej, det inre är något suspekt. Det är bara något som händer i hjärnan, tror vi. Vi ska tro på något yttre, på vetenskapen, på grafer, på myndigheter och vi ska särskilja oss från de som fortfarande vågar tro på något.

Så svensken är förmodligen världsmästare även på det, att tro på yttre auktoriteter, den fina vetenskapen, men man behöver aldrig ta konkret del av någon forskningsrapport. Det räcker med att svensken tror på det som andra säger står i rapporterna så är svensken trygg.

Vi överlämnar oss gärna till vetenskapspopulistiska mainstream-uppfattningar och individer som tycks vara trovärdiga för de är värda att tro på. Vi läser gärna Illustrerad Vetenskap, men missar att nästan alla artiklar är skriva för personer med en tioårings intellektuella nivå.

Nåja.

Låt Sturmark och Emilia Ericsson ta oss ända längst ner i kaninhålet och låt Börje Peratt och Marcus Birro påvisa fel i systemtänkandet och att när man tar sekulariseringens blå piller hamnar man till slut i själslig latrinkompost där svensken blivit en maximalt olycklig och duktig robot med ett fastklistrat leende.

#1, Jo Torbjörn angående "Sturmark och Emilia Ericsson och deras forcerade tänkande ..."

”Det är en gammal och ironisk vana att människan springer snabbare när hon är vilse.” (Rollo May)

#3 Kristian Grönqvist, ångestladdad och panikslagen ifall du skulle upptäcka att din "vetenskapliga" extrapolering innehåller något som du inte kan förklara eller förstå. Och tänk om det är så att din form av ideologi inte alls stämmer med humanismens. Vart ska du då ta vägen? Tänk om det finns en värld utanför klassrummet eller operabaren. Tänk om festandet och bloggarna inte fyller det andliga tomrummet. Hur ska du då förklara världen? Kanske börja leva i den.

Det mätbara egot är lätt att identifiera. Där är spegelbilden måttstocken och extrapoleringen av revir och status verkligheten. I sin abnorma form tar det sig intoleransens och fientlighetens uttryck i det som Friedrich Engels kallade "falskt medvetande". Egentligen är en diskussion med människor låsta i denna värld näst intill meningslös. Egot gör sig själv till en själlös Gud och strider mot allt som förnekar denna självupptagenhet.

#5,

Så är det Börje Peratt,

Egot är de sekulariserades Gud och egot är alltid ute efter att gynna sig självt.
Av den anledningen har också moralen sjunkit i takt med den ökade sekulariseringen, för egot tummar lätt på moralen om det sker för egen vinning.

Nu har du väl ändå fått det hela om bakfoten.

Egot är en kärna i människan, ett hjärnspöke som tror sig vara sig själv nog, varifrån allt emanerar och cirkulerar, emedan Gud är en bred universiell dimension, en genomsyrning av en energi.

Egot gynnar bara sig självt utan högre tanke, emedan gudstron alltid leder till ett högre ideal eftersom du som människa är ansvarig inför dina egna handlingar.

Jag har aldrig hittills träffat en ateist som inte fått dödsångest mot livets slut. Min käre far är där just nu och det är skrämmande att uppleva när egobubblan spricker och man inser att man faktiskt inte har den sista kontrollen.

Sorry. Mitt inlägg #9 är riktat till #8 Kristian Grönqvist

#7 Kristian Grönqvist dina inlägg avslöjar din tillhörighet. Men så är det sturmarkhumanisterna har en vana att anklaga andra för lögner när de själva stoltserar med lögn. Det räcker med att googla lite så vet man var man har dej. Den researchen räcker. Du svänger med ord som du inte behärskar och försök till analyser som uppvisar dej i all din fördomsfullhet. Andlighet har inget med religion att göra men däremot något som den själlösa materialisten har stora svårigheter att fatta.

-#8 Kristian Grönqvist

vem är du att idka åsikts och trosförföljelse. Jag förväntar mig iofs inte att intoleransens och fördomens enkla mentalitet ska klara av elementär grund för djupare slutsatser. Du vet uppenbarligen inget om det du kastar ur dig uppfattningar om och uppvisar ändå en högmodets attityd i linje med inkvisitionens. Behåll du din tro och låt andra stå för sin.
En byråkrat med makt och denna unkna förföljarmentalitet är förfärlig.

Att skjuta från höften utan att ha underlag är en märklig företeelse hos skeptiker som Kristian Grönqvist. Ta reda på åtminstone elementära fakta så kan det bli en diskussion istället för papegojans rabblande av inlärda argument. Rekommenderar Succébo som inleder trilogin om Medvetandets uppkomst. Den ger dig, om du är mottaglig, nya perspektiv och något att fundera över.

"humanisten" Kristian Grönqvist skriver:

"Jag har inget med Humanisterna att göra överhuvudtaget. Jag är bara helt vanlig ateist. Igen hade Du sabbat reseachen och dragit slutsatser från det otroligt dåliga förarbetet. Lär Du Dig verkligen aldrig?"

Han skriver: "Jag har inget med Humanisterna att göra överhuvudtaget. Jag är bara helt vanlig ateist."

Eftersom jag en tid var medlem i "humanisterna" (Tills jag insåg vad föreningan verkligen stod för), så går jag ibland in på "Humanistbloggen",och har man gjort det en del, så vet man,

att Kristian Grönqvist är en av de flitigaste att skriva inlägg där, och att han är en entusiastisk försvarare av "humanisternas" intolerans och deras aggresivitet.

Så nog är han "Humanist" alltid, vare sig han betalt medlemsavgiften eller ej!
Detta att "skeptikerna" säger att de inte är vare sig "humanister"
eller "voffare" är ett retoriskt knep, för att de inte vill försvara sina
åsikter. De vill bara attackera andra. De vill döma andra, men inte själva bli bedömda.
De ger sig ut för att representera humanism och vetenskap,och tycker sig därför ha rätt att döma andra.
Naturligtvis spå representerar de inget dera. En humanism utan
TOLERANS är ingen humanism. En vetenskap som inte är nyfiken
,och öppen för att testa nya ideer är ingen VETENSKAP, och naturligtvis är det omöjligt för en enskild person eller förening, att
repersentera vetenskapen. VoFs hybris blir både löjlig och farlig.
När man undrar varifrån "skeptikernas" konstiga ideer kommer ?
Så hamnar man tillslut hos den internationella "skeptiker"rörelsen
som till en början var en humanistik förening, men snart övergick till
att bli något annat(Se. http://www2.fiu.edu/~mizrachs/truzzi.html )
Efter det var det vidöppet för diverse lobbyister, att kalla sig "skeptiker"och de kunde få sina ideer förespråkade av de stackars godtorgna "skeptiker" anhängarna,om de kunde fås att tro det var vetenskapligt, och något som fortfarande förbluffar mig är hur auktoritets troende de s. k. skeptikerna är. De kritiserar aldrig sina ledare, åtminnstoone har jag aldrig sett det. Men varifrån kommer
dessa pseudo-skeptiker? Tim Bolen har en teori : http://www.quackpotwatch.org/WisconsinWar/who_are_these_so.htm
Men det finns inget skäl att ha för brottom att binda sig vid någon
enstaka förklaring.

Men det är viktigt att ta avstånd ifrån deras intolerans och deras agressivitet och smutskatning av mäniskor.
De "utser" "årets förvillare"(främst bland de som kämpar för folkhälsa.) ,så visst finn det skäl att undersöka rörelsens härkomst.
Så Börje Peratt gör en viktig insatts.