Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-08-30 08:08, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Det finns många varningssignaler som visar att staters prioriteringar de senaste tio åren inte lett till ökad mänsklig säkerhet. Snarare har arbetet för mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors, försvårats. USA och EU:s metoder för att bekämpa terrorism har bidragit till att urholka de värderingar de säger sig stå bakom, skriver Lena Ag, generalsekreterare i Kvinna till Kvinna.
Lena Ag är generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna som stöder kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden.
Det är snart tio år sedan flygplanen flög in i World Trade Center och president Bush inledde kriget mot terrorismen. Det är dags att syna resultaten. Har kriget mot terorismen uppnått sina syften att värna demokratin, friheten och att skapa säkerhet för människor? Det finns sannolikt inget enkelt svar på detta. Däremot vet vi att den försiktiga utvecklingsoptimism som präglade 1900-talets sista årtionde, och kulminerade i det gemensamma åtagandet att utrota fattigdomen i världen 2015 genom det åtta millenniemålen, i ett slag ersattes med en global världsordning byggd på rädsla och misstroende.
De vägval USA och dess allierade gjorde för att oskadliggöra de ansvariga för terrordåden och bekämpa dess nätverk har lett till att vi under de senaste tio åren sett en kraftig ökning av de globala militärutgifterna. Enligt SIPRI har det skett en 50-procentig ökning sedan 2000, trots att antalet väpnade konflikter under samma period minskat. Bakom den kraftiga ökningen står främst krigen i Irak och Afghanistan. Den globala finanskrisen verkar hittills inte påverka den stadiga ökningen.
Etablerade människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International har återkommande rapporterat om tortyr, godtyckliga gripanden och försvinnanden som ett led i terroristbekämpningen. Efter terrordåden antog EU och USA en rad lagar som innebar en ökad övervakning av medborgarna. Det skedde i rekordfart och politiker liksom organisationer framförde kritik mot brister i den demokratiska förankringen. USA var pådrivande i arbetet för att FN, EU och andra internationella organisationer skulle svartlista personer som misstänktes ha terroristanknytning och att deras tillgångar skulle kunna frysas. Det är väl dokumenterat hur stater som Colombia, Kina och Ryssland utnyttjat det luddiga terroristbegreppet för att tysta meningsmotståndare som fredligt utrycker sina åsikter. Däremot har inte antiterroråtgärdernas påverkan på kvinnors situation och deras möjligheter att delta i samhället granskats tillräckligt. Därför är den nya rapporten A Decade Lost: Locating Gender in U.S. Counter Terrorism från New York University School of Law särskilt angelägen.
I en omfattande empirisk studie klarläggs hur USA:s antiterroråtgärder har påverkat kvinnors rättigheter globalt. Kvinnor utgör en majoritet av internflyktingar liksom anhöriga till personer som försvunnit, gripits eller dödats under kriget mot terrorismen, vilket satt dem i en socialt och ekonomisk utsatt position. Kvinnor som har organiserat sig för terrorismens offer och i sökandet efter försvunna riskerar att få sina resurser strypta. Tuffa regler för att förhindra att pengar kanaliseras till terrorgrupper har i stor utsträckning också drabbat lokala kvinnoorganisationer. Kvinnors rättigheter har skjutits åt sidan för att blidka extremistiska grupper, till exempel i Afghanistan. Trots att kriget delvis motiverades med att kvinnor skulle befrias från talibanernas skräckvälde har kvinnorepresentationen vid alla de stora internationella konferenserna om Afghanistans framtid varit undermålig. Författarna varnar för effekterna av missriktade militära biståndsprojekt som snarare haft kortsiktiga militärtaktiska mål om att vinna lokalbefolkningens förtroende för insatserna än långsiktiga utvecklingsmål. Rapporten bekräftar de erfarenheter som kvinnoaktivister delat med Kvinna till Kvinna under det senaste decenniet. Det här är uppgifter som också FN:s specialrapportör för mänskliga rättigheter och terrorism, Martin Scheinin, presenterade för FN:s generalförsamling 2009.
Studien blottlägger en okunskap hos de amerikanska myndigheterna om vilken betydelse respekten för kvinnors rättigheter har för att skapa demokrati, säkerhet och utveckling. Den pekar också på en bristande förståelse bland centrala världspolitiska aktörer om vilken roll ett fritt civilsamhälle spelar i kampen mot förtryck och extremism. Civilsamhällets organisationer är ofta centrala aktörer i arbetet mot diskriminering, korruption, ekonomisk och politisk marginalisering. Samma faktorer pekar FN ut som grogrunder för terrorism i sin handlingsplan från 2006. Att regeringar i sin jakt på terrorister därmed slagit undan benen på dem som arbetar för mänskliga rättigheter och mot fundamentalism måste vara en av de mest allvarliga felbedömingar som skett i antiterrorbekämpningens spår. Framför allt USA:s hårda finansieringskontroll och hot om frysning av tillgångar bidrar till att givare undviker att stödja små organisationer i konfliktområden. Det försvårar för till exempel kvinnoorganisationer, som ofta är små och som med knappa resurser engagerar sig i freds- och försoningsarbete.
Kvinnoaktivister har i decennier pekat på hur krigsretorik och en ökad tillgång på vapen är ett hot mot kvinnors säkerhet. Även Martin Scheinin varnar för hur retoriken och den ökade militariseringen inom terrorismbekämpningen stärker fördomar och traditionella stereotyper om mannen som potent, handlingskraftig och stark och kvinnan som offer och omhändertagande. De som utmanar och faller utanför dessa könsstereotyper kan därmed lättare marginaliseras och utsättas för hot och trakasserier. Därför är det kanske inte så konstigt att, tio år efter "9/11" ställa frågan om det finns en övertro inom världens makteliter på vad som faktiskt kan uppnås med militära strategier? Det finns en tendens bland beslutsfattare att övervärdera effektiviteten i våldsanvänding och samtidigt undervärdera dess kostnader, mänskliga såväl som samhällsekonomiska. Lek med tanken att världen från 2002 lagt endast 3,7 procent av de militära utgifterna på att uppnå millenniemålen. Målen skulle då kunna vara uppfyllda 2015 enligt uppgifter från Världsbanken och SIPRI. Hade det inte varit bättre investerade pengar, både vad gäller att skapa ekonomisk utveckling och långsiktig säkerhet?
Trots ett antal säkerhetsrådsresolutioner om kopplingen mellan kvinnors deltagande, hållbar fred och utveckling hamnar frågor om kvinnors rättigheter de facto i utkanten av den säkerhetspolitiska agendan. De erfarenheter som samlades under de internationella konferenserna om kvinnors rättigheter under slutet av 1900-talet har inte tillvaratagits i strategierna för antiterrorbekämpningen. Titeln på den amerikanska studien A decade Lost (ett förlorat decennium) talar sitt tydliga språk: det så kallade kriget mot terrorismen har förts utan en analys om dess konsekvenser för män respektive kvinnor. Kvinnors situation har osynliggjorts och det momentum som byggdes upp av kvinnorörelsen åren före 2001 har avstannat. Kan en förklaring till okunskapen eller ointresset vara att säkerhetspolitiken dikteras av en övervägande majoritet män? Statistik från olika håll visar att makten fortfarande bär slips. 75 procent av platserna i världens parlament innehas exempelvis av män. Av världens FN-ambassadörer är 86 procent män. EU utsåg den första kvinnan som särskilt sändebud förra året. Enligt en granskning av UNIFEM ingick kvinnor i endast i 5,9 procent av de fredsförhandlingar som ägt rum sedan 1992. En annan studie visar att bara 16 procent av fredsavtalen sedan 2000 innehåller hänvisningar till kvinnor, något som fått direkta konsekvenser för kvinnors politiska deltagande.
Det finns många varningssignaler som visar att staters prioriteringar de senaste tio åren inte lett till ökad mänsklig säkerhet. Snarare har arbetet för mänskliga rättigheter, inte minst kvinnors, försvårats. USA och EU:s metoder för att bekämpa terrorism har bidragit till att urholka de värderingar de säger sig stå bakom. Vilka signaler ger det när dessa regeringar i ena andetaget säger sig kämpa för demokrati och frihet och i andra samarbetar med regimerna i Egypten, Libyen och Jemen som förtryckte sina befolkningar? Länder där folket nu kräver frihet, värdighet och bättre levnadsförhållanden. Det blir en utmaning för väst att återskapa förtroende hos människor i regionen. Det är självklart att terrorism och extremism är ett allvarligt hot mot demokratin. Men frågan är om den devalvering som skett av mänskliga rättigheter inom ramen för kriget mot terrorismen utgör ett större hot mot våra demokratier än terrorismen i sig.
Det är hög tid att dra lärdomar för framtiden inte minst inför de omvälvningar som sker i Mellanöstern och Nordafrika. För att stödja en demokratisk och fredlig utveckling är det centralt att det internationella samfundet stärker framväxten av ett fritt civilt samhälle, här behövs både lagstiftning och resurser. Nu finns också en unik möjlighet att synliggöra kvinnors situation och främja deras rättigheter och deltagande i konstitutionsarbetet, i formandet av politiska partier, i valprocesser och i reformeringen av statliga institutioner. Kvinnors rättigheter är en central del av demokratiseringsprocesser och därmed även av både global och nationell säkerhetspolitik. De kan inte skjutas på framtiden när avtal och konstitutioner redan tecknats. Det är en konkret läxa från Irak. Med hjälp av det internationella samfundet förhandlades en konstitution fram som tillåter religiösa domstolar i familjerättsärenden. Det har inte bara försämrat kvinnors rättsäkerhet utan även stärkt sekterismen i landet enligt människorättsaktivister i Irak.
Sverige har en lång tradition av föreningsliv och frivilligarbete inom det civila samhället, allt från idrottsrörelsen, nykterhetsloger, fackföreningar, kyrkor och samfund till kvinnorörelsen. Tillsammans med övriga nordiska länder rankas Sverige i topp i internationella jämförelser om jämställdhet. Det ger Sverige tyngd i dessa frågor och gör oss lämpade att driva på för ett ökat jämställdhetsperspektiv i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det är oroande att vi på senaste tid sett en utveckling inom EAS, EU:s utrikestjänst där kompetens och personalförsörjning inom jämställdhetsområdet dragits ner. Detta trots att retoriken hos höga EU tjänstemän signalerar något annat. "Djävulen finns i detaljerna" som det heter och Sverige måste vara uppmärksamt och höja rösten i relevanta sammanhang.
Detta gäller särskilt när EU nu beslutar om insatser för demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern och Nordafrika. Kvinnor spelar en avgörande roll i de folkliga upproren och det gäller att de inte bortmanövreras. Den svenska regeringen måste aktivt och systematiskt arbeta för att EU utnämner en särskild representant för frågor om kvinnor, fred och säkerhet och att kompetens och resurser för arbetet med dessa frågor prioriteras. Sverige måste också vara pådrivande för att fler kvinnor ska utnämnas till höga positioner inom EU:s utrikestjänst. Kvinna till Kvinna vill avslutningsvis peka på betydelsen av svenskt stöd till framväxten av ett fritt civilt samhälle i Mellanöstern och Nordafrika samt stöd till kvinnors deltagande i regionen, inte minst när det gäller arbetet med de nya konstitutioner som ska skrivas. Det är en investering i säkerhet."
Kvinna till Kvinnas kampanjsida hittar du här.
Den 1 september arrangerar Kvinna till kvinna och Utrikespolitiska Institutet ett seminarium "Terror, kön och makt: Tio år efter "9/11". Välkommen!
Tio år sedan elfte september attackerna i USA och kampen mot terrorismen startade. Har kriget mot terrorismen försämrat kvinnors säkerhet eller har världen blivit en säkrare plats för kvinnor sedan 2001? Hur har kampen påverkat kvinnors mänskliga rättigheter?

Kampen mot terrorismen hade kunnat föras mer civiliserat

Farligt att kalla islam frihetens fiende


Vi säger inte att männen är mindre värda

Kärleken till livet är vår hämnd


Kriget mot terrorismens militariseringspolitik har ökat kvinnors osäkerhet

Svenskt krigsmateriel till diktaturens herrar underminerar demokratistöd

Kriget mot terrorismen har aldrig varit feministiskt

Kvinnor marginaliseras trots aktiv roll i frihetskampen

Om rätt värderingar åsidosätts förlorar vi kampen mot terrorismen

Kriget mot terrorismen handlar om hur kvinnor ska få leva sina liv

Klimatförändringarnas effekter nästa säkerhetsfråga för kvinnor

Våld ger tillträde till männens fredsförhandlingar

Inte säkert att demokratiseringen i arabvärlden gynnar kvinnor

Våldet mot kvinnor fortsätter även när krigen är över
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jaa Lena Ags arbete mot terrorismen före 9/11 var ju effektivt...
Hennes arbete för att fixa Bin Ladin lika så...
"Kvinna till Kvinna vill avslutningsvis peka på betydelsen av svenskt stöd till framväxten av ett fritt civilt samhälle i Mellanöstern och Nordafrika samt stöd till kvinnors deltagande i regionen, inte minst när det gäller arbetet med de nya konstitutioner som ska skrivas."
Mmm... Du kan ju åka dit Lena Ag och erbjuda dem hjälp så får vi se om du inte kommer hem men nästa flygplan, tror tom att dom skulle chartra ett helt eget plan åt dig om du kom dit ner för att skriva dom på näsan med din visdom.
Kvinna till Kvinna försörjs till 90% av SIDA. Det är alltså en organisation som skattebetalarna finansierar.
Undrar vad Lena Ag och alla andra kvinnor i verksamheten har för lön och anställningsvillkor för att sprida detta vänsterextremistiska USA-hat.
Och man undrar varför man inte har något som helst motstånd mot muslimskt förtryck av kvinnor. Det är bara USA (aldrig Ryssland eller Kina) som är roten till allt ont.
Man undrar också vad Gunilla Carlsson och Carl Bildt har för syfte med verksamheten. Är det att attrahera invandrare från MENA till Sverige?
Andelen kvinnor med slöja har ökat.
Andelen anmälningar till DO hart ökat med kvinnor med slöja har ökat som uppenbart mentalt förstår inte eller respekterar att de lever i ett sekulärtland och inte i ett religöst land.
Andelen moskeer har ökat vars finansärer kommer från Saudarabien.
1 man i Stockholm under julhandeln sprängdes sig själv i luften med argumentet att de sekulära är "otrogna" och ett "jihad krig" ska drivas mot de "otrogna".
De sekulära ateisterna runt om på jordeklotet måste vara två timmar på flygplatsen innan planet går av säkerhets skäl. Märkligt att de som inte har intresse av varken religon eller politik måste "anspassa" sig.
"Kvinnors villkor" igen! Inget om männen, mer än lite kryptiskt mellan raderna, som ofta döda eller internerade.
Lena Ag. Så länge som man inte bryr sig om män, inte värderar upp mäns kroppar och liv till samma intrressenivå, så kommer krigen och bråken att fortsätta.
Den dagen som vi bryr oss lika mycket om våra unga söners väl och ve, som våra döttrars.
Den dagen blir det svårare, även för kvinnliga statschefer, att locka eller tvinga ut dessa unga män som kanonmat!
Borde inte detta egentligen vara rätt enkelt att förstå?
Lena, du tar upp många viktiga demokratifrågor som blivit eftersatta de senaste 10 åren. I många avseenden har våran civilisation gått bakåt från 9/11.
Men varför göra detta till en kvinno-fråga?
Demokrati skapas tillsammans av alla grupper. Att dela upp dennna fråga på kön tror jag inte hjälper frågan alls.
Att per systematik göra viktiga frågor till genus-frågor är fel. Det är kontraproduktivt.
Bekämpning av terrorism är god business för många! Många kommer i kläm även i det så kallade fria världen! Problemet är att man bara använder maktmedel och inte går till grunden till anledningen av terrorism och då terrorismen består, varje död terrorist resulterar nya terrorister! Vi kan aldrig få skydd till100%, men humanitära åtgärder, fri information, fri handel minskar nog viljan till terrordåd. USA ekonomin gungar, terrorbekämparna kostar för mycket pengar!
"Kvinnor utgör en majoritet av internflyktingar liksom anhöriga till personer som försvunnit, gripits eller dödats under kriget mot terrorismen, vilket satt dem i en socialt och ekonomisk utsatt position."
Så det är alltså värre att vara anhörig till en person som dödats, än att dödas själv? Påminner mig lite om en dokumentär jag såg som handlade om hur hemskt kvinnor i Storbritannien hade det under andra världskriget eftersom de var tvungna att arbeta i fabrikerna OCH var tvungna att ta hand om barnen helt själva! Att anledningen till detta var att männen var ute i kriget och blev slaktade nämndes knappt, man fick mest något slags vagt intryck av att de hade åkt bort på semester eller satt på puben.
Har tagit bort några kommentarer som inte handlar om ämnet. Det är viktigt att kommentatorer håller sig till sakfrågan, annars blir debatten oöverskådlig och tappar i kvalitet.
Ok, #18 PM Nilsson. Sakfrågan.
Lena Ag menar att det enbart är USAs fel att kvinnorna i den muslimska världen har det så dåligt.
Vore det inte mer lämpligt att kräva ansvar av den muslimska världen?
Eller har Lena Ag någon anledning att tro att människor i den muslimska världen inte klarar av att ta ansvar?
Det är ju i så fall en skrämmande nedvärderande inställning mot muslimer som regeringen, SIDA och Kvinna till Kvinna borde revidera omgående.
Man kanske inte skall vara för kritisk till kvinnors fokus på andra kvinnor (under förutsättning att de finansierar det utan hjälp från män). Antag att kvinnor skulle driva en kampanj "Bättre trafiksäkerhet för kvinnor". Effekterna av en sådan skulle kanske indirekt gagna också männen.
Nedanstående slutsats av Lena Ag är också mycket betydelsefull för kvinna-till-kvinna-arbetet:
"Sverige måste också vara pådrivande för att fler kvinnor ska utnämnas till höga positioner inom EU:s utrikestjänst."
Kriget mot terrorismen drabbar alla, både män och kvinnor.
Lena Ag skriver själv "Kvinnor utgör en majoritet av internflyktingar liksom anhöriga till personer som försvunnit, gripits eller dödats under kriget mot terrorismen, vilket satt dem i en socialt och ekonomisk utsatt position." Om vi antar att de flesta kvinnor har bildat familj med en man så innebär ju det att det är en majoritet av män som har försvunnit, gripits eller dödats under kriget mot terrorismen. Men det väljer alltså Lena Ag att bortse ifrån när hon på ett desperat sätt försöker göra kriget mot terrorismen (kriget mot oss, befolkningen) till en kvinnofråga.
Kriget mot terrorismen är en fråga om frihet, inte genusteori. Men det är klart, om man verkligen anstränger sig och letar könsmaktstruktuer i allt kan man säkert hitta det också, särskilt om man som många genusforskare och självutnämnda experter är villig att kompromissa med statistiken.
#18 PM Nilsson
Nej i din värld har alla artikelförfattare rent uppsåt...
Vi andra är stygga troll... ^O^
I och med USA:s invasion av Afghanistan och invasion av Irak var ingen ansvarig för så stor terror i dessa länder som Bush under hans presidentår.
Samtidigt har inga gjort så lukrativa vinster på krigen som Bush administrationens gamla bekanta inom krigs- och oljeindustrin.
Bush krigshandlande ledde t ex till nästan 20 dubbling av odlandet av opiumvallmo i Afghanistan och stor ökning av korrumptionen i dessa länder.
Lena trodde tydligen Bush på hans ord om att han förde krig mot terrorismen.
Uppmärksamma att ordet ”terrorism” inte har samma betydelse på svenska och amerikanska.
Bush sa sig ha bevis för Bin Ladins ansvar för 11/9 dåden, så sökandet efter Bin Ladin ställdes upp som huvudmotivet för invasionen i Afghanistan.
Ändå sökte FBI, Bin Ladin i många år under 2000 talet, men inte för 11/9 dåden.
I mina ögon avslöjar Lena stior brist på kunskap om uppkomsten av terror under Bush.
#26 Kristjan Tjörvason
Osama Bin Laden var efterspanad ända sedan det stod klart att hans al-Qaeda låg bakom den misslyckade sprängningen av World Trade Center i NYC 1993 som dödade 7 personer och skadade 1 042 personer.
http://en.wikipedia.org/wiki/Timeline_of_al-Qaeda_attacks#February_1993_...
http://en.wikipedia.org/wiki/1993_World_Trade_Center_bombing
Målet var att rasera bägge torn. Tyvärr lyckades hans mannar med det 8 år senare.
#11 Eva Johansson
Av alla märkliga inlägg så sticker din ut väldigt mycket. Den har os (lukt) av ignorans och en viss (enbart) okunskap i både ämnet och relevans till ämnet. Vet inte ens varför dem inte tagit bort det. Men författaren belyser att kriget mot terror inte enbart skulle vara ett krig mot terror utan det var ett krig för att liberalisera människor skapa "bättre" förutsättningar för människorna i Afghanistan men eftersom kvinnor var hårt utsatta där så var det en del i motivet eller argumentet som skulle ge kriget mer legitimitet. Men det visar sig enligt Lena Ag och hennes rapport inte stämma heller inte enligt FN:s rapporter. Vad du skriver om Moske byggen i Sverige som sponsras av Saudiarabien har inget med ämnet att göra eller med Lena Ag:s artikel?
Tror du att det enbart drabbar dem sekulära att behöva gå igenom säkerhetskontroll? Vad det nu har att göra med ämnet igen? Tror snarare att dem som drabbas hårdast är "såna" som "mig" som egentligen inte har någon tro men som passar in i en profil på hur en "terrorist" ser ut, och därmed få gå igenom en extra "rutin" och "stickprovs" kontroll.
Du förlöjligar debatten med dina märkliga kommentarer som av någon anledning inte tagits bort?
#18 PM Nilsson
"Har tagit bort några kommentarer som inte handlar om ämnet. Det är viktigt att kommentatorer håller sig till sakfrågan, annars blir debatten oöverskådlig och tappar i kvalitet."
Och kvaliteten i det jag nämnde består i och bidrar med?????
Och nu till att kommentera din artikel Lena Ag tycker att det var en intressant artikel och analysen stämmer väldigt bra i många fall men du nämner inte ett område där efter kriget haft en positiv effekt, Norra Irak den kurdiskt kontrollerade delen har genomgått stora förändringar, visst dem är inte helt klara med arbetet, men på så få år från att gå från diktatur till vad det är idag är inte rättvist att ge den bild du ger av hela kriget. Visst det är enbart en liten del men än mindre en viktig del i mellanöstern och för den regionala demokratins utveckling och spridning.
#27 Peter Andersson 2
Om du anser ditt inlägg vara ett argument mot mitt påstående, då verkar du inte ställa höga krav på argument.
We have never made the case or aruged the case . . that Bin Laden somehow been involved in 911. That evidence has never been fort coming, säger Dick Cheney bl a 29 mars 2006
http://www.youtube.com/watch?v=EnrSmhokGyU
Det har tidigare legat ute ett video där Cheneys tal och bild är synkroniserade. Men jag hittar inte detta nu i snabbheten.
Att FBI under många, många år inte sökt Bin Laden för 11/9 dådet har kunnat läsas på deras hemsida under flesta av 2000 talets år.
Du får kolla själv om du vill be övertygad.
Terrorism liksom antiterroråtgärder påverkar både män och kvinnor. Det jag vill säga är att kvinnors och mäns olika livssituationer gör att de drabbas olika. FN liksom ny forskning pekar på att alltför lite uppmärksamhet har riktats mot vilka konsekvenserna av kriget mot terrorismen har inneburit för kvinnors livssituation. http://www.chrgj.org/projects/docs/locatinggender.pdf
Därför startar vi denna debatt. Detta utan att värdera det ena lidandet som större än det andra. Vi vet att män också utsätts för våld och övergrepp, de dödas, fängslas och torteras.
Stora resurser har under de senaste tio åren lagts på att bekämpa terrorism och insatserna har medfört stora konsekvenser för människor runt om i världen. Med denna debatt vill vi dra lärdomar inför framtiden. Åtgärder som har syftat till att bekämpa terrorism har också visat sig slå mot exempelvis kvinnoorganisationer som arbetar mot extremism och för mänskliga rättigheter. Kriget mot terrorismen måste utvärderas och granskas. Har den varit effektiv för att minska terrorismen i världen? Bilden är sammansatt. Men förmodligen inte på det sätt som det hittills förts. Siffror från SIPRI är talande: Före kriget begicks 7,7 procent av världens terrordåd i Irak, 2009 hade den siffran ökat till 69 procent. Vad kan göras annorlunda i framtiden för att öka säkerheten för både kvinnor och män?
Jaha, så där fick till slut mannen komma med. Man undrar varför först nu, och vilka rubriker som säljer mest. "Kvinnor drabbas"?
Det är säkert möjligt att kvinnors situation inte uppmärksammats tillräckligt i detta fall. Till skillnad från i alla andra fall som vi ständigt kan se i media och höra från politiker. Och till skillnad då från "den politiskt ointressanta frågan" om hur män drabbas på diverse områden..
Därför undrar jag med facit på hand just om "FN och forskning". Om det inte också är så, att detta om hur män har drabbats av terrorism och motåtgärder, det också har missats, kanske lika mycket, eller än mer? Särskilt när det gäller FN tyvärr...
Män bör värna om kvinnor, och kvinnor bör värna om män, tycker jag, men att balansen sedan länge saknas