Så begraver Sveriges Radio frågan om män i förskolan

Hatten av. Håller med om varenda ord och har för tillfället inget att tillägga.

Feministmaffian är förvisso inte helt nöjda. Det är ju inte jämställt. Det finns fortfarande förhatliga män inom förskolan, ty förskolan är inte könlös. Den betraktas som kvinnlig, även om det kvinnliga upphöjs till ett könsneutralt ideal, ett mål att sträva mot inom alla sektorer. Skolan är utformad för att betygsätta tjejer högre, att hjälpa kvinnliga egenskaper och stjälpa mäns. Sverige är långt från jämställt. Inte ens kvinnodomänerna är helt jämställda. Det finns ju fortfarande dessa hemska män som trots allt av någon märklig anledning inte är sparkade än.

Snälle Johannes, försök hålla en vänlig ton!

Jag blir alltid lika förvånad över de steriotyper som politiker och andra för fram, tex att lönen skulle ha så stor betydelse för yrkesvalet. Som om alla skulle bry sig om att jaga status i stället för att välja ett jobb som man tror man trivs med...

Frågan är varför tror inte män att dom kommer att trivas i förskolan ?

Argumentationen mot män i förskolan är precis så luddig och dum som argumenten mot kvinnor i börsbolagens styrelser. "de vill nog egentligen inte", "det viktigaste är kompetensen, inte könet", Vissa feminister, inte alla!, verkar vilja ha förskolans som en arena för kvinnlig hämnd.

Varför inte diskutera kvotering?

#3 Mats Olsson: Jag ber om att få förtydligat vad du upplever ovänligt. En snabbanalys av feminismens "jämställdhetssatsningar" visar att deras bild av jämställdhet är att jämställdheten närmar sig oändligheten när antalet män går mot noll. Vidare att det kvinnliga upphöjs till norm inom speciellt skola och utbildning visas ju med all önskvärd tydlighet i en artikel här på newsmill som hanterar just exakt den vinkeln. Resten går att härleda därifrån.

Och jag väljer uttrycket "feministmaffian" därför att de företräder en extremyttring av feminismen som inte delas av många kvinnor jag mött och diskuterat med som också kallar sig feminister, människor som hyser något mindre manshat och har en något mindre ojämställd syn på jämställdhet. Feministmaffian utgörs av en politisk elit som får mycket uppmärksamhet men vars åsikter inte har något bredare stöd (ex F! med 0,3 % stöd hos svenska folket...). Genom uppmärksamheten har man lyckats (egentligen genom tillfälliga populistiska utspel) sätta agendan och skapa den här sjuka idén om att jämställdhetsarbete = kvinnosatsningar.

Dessutom gillar jag inte härskartekniken du använder "snälle Johannes". Om jag är snäll eller inte har ingen betydelse i sakfrågan. Argumentera gärna mot mig i sak, men lämna gärna min person utanför. Jag brukar säga det till helt andra debattörer men nu behövs det tydligen förtydligas här, att jag kan vara en elak grön mask på hawai eller vad som helst. Det är irrelevant för diskussionen. Det som är relevant är mina åsikter och argument.

#7 Jakob Jonsson: Kvotering är en dålig lösning. Det är ett annat namn på diskriminering. Där någon blir inkvoterad blir någon annan bortkvoterad. Kvotering betyder att någon med bättre kompetens får stå tillbaka för någon med sämre kompetens. Jag undrar var alla "killkvällar" är (då som motsvarighet till industrins tjej-kvälls-satsningar). I civilingenjörsyrket anställs kvinnor till högre löner än män numera för att försöka locka kvinnor. Varför försöker man inte locka män på något sätt? Man slängde ut dem på 80-talet i pedofil-häxjakten och sen dess har man inte gjort ett dugg för att öka sitt anseende som manshatande och mansdiskriminerande. Jag som man känner mig inte direkt välkommen in i den världen. Bäst att hålla mig till ingenjörsyrket där jag är välkommen, om än till lägre lön än mina kvinnliga kollegor då...

(sveriges ingenjörer menar på att kvinnliga ingenjörer tjänar 1000kr mer än män, och de företräder majoriteten av sveriges högskoleutbildade ingejörer).

"Otidsenliga könsroller skall motverkas" står det väl i förskolans läroplan? (Brytas t.o.m inom skolan enlit Sabuni/Brjörklund.)
Vilka män vill jobb under sådana diktat?
För alla vet vi att pekpinnen som vanligt är tydligt riktad mot männen, precis som genusvetenskapen om "föränderlig maskulinitet". "Ändra dig man!"
Kvinnor däremot varken kan eller vill ändra sin könsroll, förutom att de yrkesarbetar idag.
Ens könsroll är ens privatsak, precis som ens sexuella läggning, som den delvis hänger samman med!
Bort med tassarna från den, feministpolitiker! Förskolans och skolans läroplan borde EU-anmälas för diskriminering.

Jag är grundligt trött på den hårda samtalstonen på Newsmill och menar nog att det faller ett stort ansvar på antifeminister (kallar du dig det?) att hålla en saklig och god nivå.

Och jag tror inte du har belägg för att det finns någon sådan maffia. Inte i den betydelse vi brukar använda ordet i alla fall.

Jag ber om ursäkt för ordvalet. Du får vara hur snäll eller ond du vill.

Den förra kommentaren om debattklimat var till Johannes W

#10 Joakim
Ur Läroplan för förskolan, Lpfö 98
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller."

Knäckfrågan är väl vem som avgör vilka könsmönster som är traditionella eller ej?
Är alla traditionella mönster dåliga?
Eller är vi emot mönster över huvud taget?

Jag tror inte att EU är rätt väg att gå.

#11 Mats Olsson: Ingen fara alls. Jag tror en anledning till att klimaten känns hårt är att man när man skriver inte får med känslostämningar på samma sätt. Beroende på hur man säger en sak skapar man ju väldigt olika klimat i en vanlig IRL diskussion. Men jag ställer mig tveksam till att man som "anti-feminist" (vilket jag inte är, jag är jämställdist) ska underkasta sig andra regler än de regler feminister spelar efter. Manshatet som går på LÖPET och i gammalmedias krönikor, alltså det betalda hatet, är slående. Gubbslem, gubbvälde, jälva gubbar... Och jag går inte ens så långt. Det är feministerna själva som sätter spelreglerna. Jag bara spelar spelet.

#13 Johannes Westlund
Du kommer alltid att kunna hitta exempel på att meningsmotståndare har burit sig illa åt, men det befriar inte oss från ansvar.

Jag är maniskt vänlig och har upptäckt att det är mycket mer irriterande än aggressivitet. Spelreglerna finns inte utanför oss - du är med och konstruerar dem varje dag. Även om underdogpositionen kan kännas bra ibland tror jag det vore bra för alla om vi kunde lägga den åt sidan. Ironi har en tendens att bli krampaktig på nätet.

Jag tycker att det är helt OK att som vissa ödmjukt diskutera/fundera kring orsakssamband.

Men när den sk intelligentsian inte kan sätta sitt egen person i en abstrakt logisk position och betrakta inkonsekvensen (logiska lapsus) i sina egna resonemang.

Ja- det är då man tappar andan och funderar över vad vetenskapen egentligen står för.

Om inte kön har betydelse i förskolan så har det självklart aldrig någon betydelse.

Ändå tillhör vi av någon outgrundlig orsak det tvåkönade komplexet.

De flesta av oss tror jag är ganska övertygade om att en jämn könsbalans är särskilt viktig hos de personer som sysslar med myndighetsutövning - det handlar liksom om ämbetets legitimitet.

Om vi tror att kön betyder något för hur poliser, präster, jurister, socionomer, politiker, läkare och psykologer tänker om sitt uppdrag - då är det verkligen underligt att undanta lärarna från den här känsliga gruppen av makthavare.

"Det går lika bra med selleri?"

Kanske borde de haft med en Manlig pedagog, er åtminstone frågat nån Varför de valt att jobba i förskolan ...goda förebilder lockar fler till yrket...själv är jag ensam man på min förskola.

Angående ton och attityd, det lönade sig för Gandhi med antivåldstaktik därför att engelsmännens självbild som humanister och rättvisa människor var så djupt rotad. Engelsmännens drevs inte av hatideologi och hatpropaganda. Det lönande sig inte alls med passiva metoder för judarna. Ibland kan det vara meningsfullt att envisas med att försöka få en aggressor att ta reson. Man får dock ta Chamberlain som ett varnande exempel. Jag är 100% anti feminismen. Jag är i grunden en demokrat med en vilja att ta socialt ansvar för mina medmänniskor. Jag är jämställdist.

#19 Peter
I en annan långvarig och upphetsad diskussion fick jag och min motdebattör frågan "När ska ni börja jämföra varandra med Hitler", som tydligen är en generell fas i diskussioner när argumenten börjar tryta.

Du ligger i gränslandet och jag tycker vi ska vara ännu försiktigare med paralleller till krig och förföljelse.

#16 Mats Olsson

"De flesta av oss tror jag är ganska övertygade om att en jämn könsbalans är särskilt viktig hos de personer som sysslar med myndighetsutövning - det handlar liksom om ämbetets legitimitet."

Har man då inte tagit ställning i frågan om att könet är en social konstruktion och menar därigenom att män och kvinnor inte rent biologiskt kan ha lite olika intressen ?

Än har jag inte sett några övertygande bevis på att könet är en rent social konstruktion och ställer mig därför lite frågande till att man hela tiden skall sträva efter en 50-50 fördelning.

#21 Mats F Eriksson,
Jag är programmatiskt ointresserad av frågan om det är arv eller miljö som styr våra liv. Hela tanken på att dela upp i procentsatser mellan biologi och social konstruktion känns som ett förutbestämt intellektuellt haveri.

Därför undviker jag också (till skillnad från Wernersson) att tala om egenskaper och använder hellre "manligt kodade erfarenheter" om sådant som vi idag förknippar med maskulinitet.

Men det kanske är en skenmanöver? Nåja - det funkar bra för mig!

Dessutom slipper jag alla diskussioner om vad manlighet egentligen är (en garanterad återvändsgränd)

#21
Mats svarar naturligtvis själv. Jag kan inte förstå att du kan dra den slutsatsen att könet skulle behöva vara en social konstruktion bara därför att man förespråkar jämn könsfördelning inom myndighetsutövning. Mats ståndpunkt tyder snarare på motsatsen.
DVS att könet har betydelse och att det således i grunden beror på det biologiska - dvs av partnervalets långa långa kodning.

Jag förespråkar också jämn könsfördelning på alla samhällets specialarenor (rättsvård, politik, utbildning, vård, omsorg mm) - dvs de arenor som vi (homo sapiens) efter moget övervägande skapat för att slippa kejsare, krig, våld och helt okontrollerbara bonobobetenden.

Dvs det vi brukar benämna som civiliserad civilisation.

Alternativet kan jag inte föredra.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_Hobbes

Men den dag då någon mindre begåvad individ försöker kvotera den nyskapande kreativa arenan - marknaden.

Ja då hoppar jag av tåget.

Till skillnad från Mats är jag så förbaskat tvärsäker på det där med med arv och miljö att jag utan att skämmas skriver följande rad:

- Det är en biologisk omöjlighet att biologin inte har betydelse.

Själva livet är biologi. Kultur är en mänsklig representation.

Jadu Mats, jag vill inte bli tillrättavisad av dig så fort jag skriver något när du är artikelförfattare. Du har definitivt gått över gränsen vad mig anbelangar och jag ska lämna dig och dina diskussioner ifred i fortsättningen. Det är definitivt relevant att dra paralleller med krig när det gäller den överallt pågående nedvärderingen av män. Och den accelererar. Vad tror du att alla dessa genusfeminister som spottas ut från diverse utbildningsanstalter ska jobba med. Vad beror din räddhågsna överkänslighet på? Äsach, strunt i det..

#24
Lite intresserad är jag nog - problemet är bara att jag (liksom Nalle Puh) har en sådan ovanligt liten hjärna. Den passar inte för storslagna uppgifter!

#23 Anders B Westin

Jo men vad jag menar är att 50-50 blir en utopi om det kan finnas en biologisk orsak till intressen och yrkesval.

Själv har jag ingen aning men lutar nog åt samma håll som dig att biologin nog har betydelse för ens val. Idag finns max 5% manliga förskolelärare ? Har själv bara träffat en och det var i Norge. Och en så extrem könsdiff låter underligt om det inte finns en grund i könet vad dess definition nu beror på.

Mycket bra artikel - men jag är lite fundersam hur enkelt du avfärdar "pedofilspåret". Jag känner själv några män som valt bort yrket tack vare diskussionen som varit.

Däremot så har jag upplevt de flesta föräldrar som positiva när det har varit män på förskola (hur kort tid det än varit för) så jag tror att den här rädslan kanske inte lika mycket finns runtomkring längre - men det blev nog en rätt stor dipp ett tag, och många valde då istället något annat alternativ.

Det vore kanske bra att visa reklam med män i förskole miljö med barn när man skickar ut information om olika alternativ i kommunen. För även om Sabuni pratar om att det är "naturligt" så är det väl så att jag alltid studsat till när det kommit en man på förskolan. Jag reagerar inte lika mycket när det är en ny kvinna som jag ser. Så frågan är vad man menar med att det är naturligt.

#25 Peter
Det kanske är förmätet att försöka styra en debatt på ett forum som NM? Det här med moderering är svårt och jag kanske har varit hård mot dig. I så fall ber jag om ursäkt och hoppas du vill vara med i fortsättningen.

För mig är det ett problem att de jag i första hand skriver för har övergivit Newsmill. På sikt hoppas jag att en dialog är möjlig. Paralleller till andra världskriget tror jag blockerar samtal.

#22 Mats Olsson

"Dessutom slipper jag alla diskussioner om vad manlighet egentligen är (en garanterad återvändsgränd)"
LOL

Jag kan hålla med dig där, jag är jag och står för det jag gör som man och hurvida det kallas manligt av mig eller andra är egalt.

Men problemet med att negligera frågan om arv eller miljö blir om man ser övergripande på frågan. Om könet är en social konstruktion så blir evt åtgärder för att bryta könsmönstret rimligen annorlunda än om der är biologiskt betingat eller hur ?

#28 Lena

Jovisst finns pedofildiskussionen i bakgrunden, men för mig är den bekymmersam på olika plan. I grunden är det svårt att hantera kriminalitet i en politisk/ideologisk diskussion. Å andra sidan tycker jag att en del män har gått om i offerpositionen lite väl lättvindigt.

Jag kan ha haft tur som slapp anklagelserna under mina år i yrket.

#Mats F
Det kanske är så. Jag närmar mig frågan mer intuitivt och pragmatiskt.

Egentligen har jag ingen aning om vad manlighet är - och jag har ändå gjort tre "pojkaktiga sångböcker".

#27
Visst är 50 /50 en utopi. Men kanske kan man bestämma sig för 40/60 och sedan via funktionella verktyg se till att man uppfyller detta.

Vad gäller polis är det jätteenkelt tror jag. 40 % är kvinnliga poliser, 40 % är manliga och resten 20 % är queer.
Det är bara att dela in i tre klasser.

I friidrott finns det bara två. Polis kan väl få ha tre.

Världen är full av kloka kvinnor:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=exklusiv_int...

#35 Anders
Det har jag aldrig tvivlat på!

Jag har aldrig förstått vitsen med procentsatser, men när antalet män är så lågt som anges så är det alarmerande. Någonstans mellan 0,15 och 0,5 skulle man kunna förvänta sig, och då är ändå spannet väl tilltaget. Man kanske borde fundera över hur välkomnande den typen av arbetsplats är för en man, hur utbildningen ser ut och om jargongerna kan vara exkluderande. Fast det är ju bara kvinnor som kan bli diskriminerade. Glömde bort det där ett tag. Män är ju svin som väljer bort barnen...

#37 Johannes
Det där med djur var ett gammalt ROKS-övertramp. Dags att gå vidare.

Jag menar inte att männen blir exkluderade eller förtryckta i en enkel mening på förskolan. Snarare tvärt om. De romantiseras ofta på ett förvirrande sätt som gör positionen svårbegriplig.

Å ena sidan hyllas de som könsbrytare och många får en behaglig start i yrket. Å andra sidan

...tvingas de leva upp till ytterst komplicerade förväntningar om maskulinitet. Om det bara finns EN man på förskolan - då blir han med automatik representant för sitt kön.

Det vill du inte vara. Män vill hellre vara individer än reducerade till sitt kön. DEJA lyfter problemet men överdramatiserar frågan. Men vi måste hitta former att diskutera förväntningars betydelse under utbildningen!

#33 Anders B Westin

"I friidrott finns det bara två. Polis kan väl få ha tre."
LOL

Ja bara vi slipper varianten "kapten klänning" så bryr jag mig inte det minsta vad folk har för preferenser så länge dom inte behandlar någon illa, det som är viktigt är att dom gör sitt jobb bra, om dom gör det bärandes klänning eller ej är fullkomligt ointressant.

Det är genusprojektet som kastat ut männen ur förskolan. En kille skrev här på NM att när han arbetade inom förskolan fick han inte bidra med sin manlighet i barngruppen för då bekräftade han att kön är biologi och inte en social konstruktion.
Om det är något förskolan behöver är det väl den manliga energin? Ska killar däremot lägga band på sin egna natur och börja likna fröknar så är det ju fullständigt onödigt att rekrytera män till förskolan.

Sedan tycker jag pedofilaspekten ska tas på fulltaste allvar. Det är många små snoppar och snippor som blottas och den som har fel dragning till barn kanske har svårt att hålla fingrarna i styr. Vi får inte glömma att det var ett stort antal identifierade fall under 90-talet, som dessbättre nu med ökad kontroll undviks.

#41 Christina
Jag menar inte att vi ska bagatellisera pedofilfrågan - men nu använder många den för att dödförklara projektet att locka män till förskolan.

Jag är inte säker på att din beskrivning av antalet övergrepp stämmer. Mörkertalet är stort och anklagelserna tycks följa en medial logik.

Mats skriver om vad Wernersson säger: " Det här är ingen viktig fråga och alla försök att rekrytera män har misslyckats. Dessutom drar hon upp pedofilspåret som en avgörande händelse för att män undviker yrket. I forskarens värld är förskolan en könsneutral plats och den duktiga pedagogen har inget kön:
"Det viktiga är att det är duktiga vuxna människor med lite olika egenskaper som arbetar i förskolan."

Wernersson säger att orsakerna är delvis traditionella könsroller, att förskoleläraryrket är ett kvinnomärkt yrke med låg status och att pedofildebatten på 90-talet utsatte män i förskolan för en risk att bli misstänkta för att vara mindre bra för barnen. Vad gäller lärarnas kön menar hon att personalens utbildning är viktigare än deras kön i mötet med barnen. Det finns riktlinjer för hur en lärare ska bete sig. Hon säger dessutom att de män som väljer förskoleläraryrket är män med intresse för yrket. Inte de som uttrycker en "extrem manlighet" med aggressivitet. Hon menar att det inte är självklart att en pojke alltid känner igen sig i en man. Vi är olika personer. Alla män och kvinnor är inte stöpta i en och samma form med samma intressen, egenskaper och karaktärsdrag. Wernersson säger inte att man ska sluta försöka få in fler män i yrket. Det finns en poäng i att män kommer in i yrket i det signaler samhället visar för barnen. Hon menar att om barnen ser att där bara finns kvinnor ser pojkarna att det inte är ett yrke för dom. Hon säger också att det är svårt att locka dit män och att det inte är realistiskt att chockhöja lönerna. Men hon säger också att kvoteringen på 70-talet ökade andelen män till 10%. Privata förskolor har dessutomn en något högre andel män. Jag tror dock att förändrade könsrollsföreställningar (vad som anses manligt/kvinnligt) med tiden kommer att få fler män att vilja arbeta i förskolan trots mycket sämre lön jämfört med mansdominerade yrken. Till detta bidrar även en framtida syn på yrket som oerhört viktigt för landets demokratiska utveckling och barnens kreativitet och framtida livskvalitet och möjligheter på framtidens arbetsmarknad. Det är en kliche´, men allt börjar i barndomen. I familjen, skolan och fritidssysselsättningar och i umgänget med kompisar och andra vuxna. För en del barn är familjen och umgänget med kompisar ett rent helvete och där blir skolan så mycket viktigare. Jag vet få viktigare jobb än lärarens, vid sidan om vårdpersonalens och räddningstjänstens.

Intressant är vad en av pojkarna säger i avsnittet. Han sa att kvinnliga lärare var mer förlåtande eller överseende när barnen gjorde nåt fel medan manliga lärare sa till mer "argt", vilket han inte gillade. Det hade varit intressant att veta om den eller de manliga lärarna bemöter flickorna på samma sätt med skarpa tillrättavisningar. Om inte så kan det isåfall vara så att läraren utgår medvetet eller omedvetet ifrån en föreställning om att pojkar måste man säga åt på skarpen medan flickor ska behandlas mjukare i sådana situationer. Detta stereotypa bemötande försöker genuspedagoger motarbeta. Här har wernersson en poäng i att utbildning är viktigare än kön vid kontakten mellan barn och lärare.

Män, för er egen skull, håll er borta från förskolan! Ni kommer att bli anklagade för att vara pedofiler. Sådan är dagens feminism. Alla män är ju som bekant djur, fråga Ireen von Wachenfeldt om ni inte tror mig!

Tråkigt nog. För barn behöver både manliga och kvinnliga förebilder, personer som vågar vara man respektive kvinna, för att bli kompletta människor. Dessutom vill de nog bli kallade för "hon" och "han" i stället för "hen". Vi har redan alltför många barn med psykiska problem. Och värre lär det bli, när framför allt unga pojkar kanske inte kommer att veta hur de ska bete sig för att få kontakt med det motsatta könet när de blir äldre!

Kasta ut genusfolket och acceptera faktum, män och kvinnor är olika, detta gäller även mycket små barn, det finns skillnader i hjärnan som går att se med medicinska undersökningar, och därför har de olika egenskaper, även om det naturligtvis finns individuella variationer. Därmed INTE sagt att det ena könet är bättre eller sämre än det andra! Både män och kvinnor behövs, de kompletterar varandra, och båda är lika viktiga och lika mycket värda!

Så det bästa som kunde hända var om häxjakten på män stoppades, så att fler män vågade jobba som förskolelärare. Barnen behöver det! Och låt pojkar vara pojkar, och låt flickor vara flickor - men låt samtidigt den pojke som vill leka med dockor eller den flicka som vill leka med bilar göra det!

#44 Niklas
Tack för din fylliga sammanfattning av Wernerssons tankar. Du ger säkert en mer rättvisande bild än jag som nog färgas av besvikelse över att hon inte lyfter frågan som betydelsefull.

Ett problem i din text är att du glider över från att referera till att uttrycka egna åsikter - eller missförstår jag dig?

Vi är helt överens om yrkets betydelse.

När det gäller pojken som hade åsikter om hur den manlige läraren sa till vet jag inte om det går att bygga någon form av resonemang. Underlaget är lite väl begränsat. Känner du igen dig själv?

Ibland har jag använt rösten som maktmedel - särskilt som körledare är det ett effektivt sätt att manipulera en grupp mot ett givet mål. Men jag ser inget mönster som att män skulle vara strängare eller mindre empatiska?

Själva tanken på att spela ut utbildning mot kön ( eller gener) verkar retoriskt suspekt. Varför skulle det vara en viktig fråga? I bästa fall tar jag med mig mina erfarenheter (och gener) in i utbildningen och utformar en yrkesroll som fungerar på en arbetsmarknad.

Christina,
vad menar du att "manlighet" och "manlig energi" är för något och hur bidrar man med det?

Hej Gunnar!
Jag tycker nog att du använder väl starka ord. Om vi ska komma vidare måste vi vårda nyanserna och jag tror att häxjakt väcker alltför starka reaktioner.

Mitt diplomatiska (och lite mesiga) försök att beskriva männens Situation handlar om svårigheten att beskriva motstridiga förväntningar.

#Elin

Jag tror att manlighet är minst lika svårt att definiera som konst. Vi kan beskriva det som överenskommelse och utse några experter som vakar över gränserna - vilket låter som ett ganska hopplöst projekt eftersom vi vet att bilden av konsten och manligheten speglar ( och delvis förebådar) samhällets förändringar.

En sträng marxist skulle se det som ert mekaniskt samband, men jag menar nog att vi som individer har en viss begränsad frihet att experimentera. Samtidigt tar vi naturligtvis vissa risker om vi kommer alltför långt utanför konventionerna.

Konstnärens tavla blir osåld och män med alltför oklar maskulinitet har svårt att lyckas på könsmarknaden. Men det kan det absolut vara värt - i alla fall på kort sikt!

jo mina egna analyser kommer in i texten. jag håller med wernersson i vissa saker och fyller på med egna ord.

angående pojken som enskilt fall säger det inget men att pojkar och fliockor bemöts och behandlas på olika vis har du väl själv flera ggr pekat på!? Genuspedagogerna har som du vet filmat förskolepersonalens arbete där det visat sig att de bemöts olika, och haft det som utgångspunkt för diskussion med personalen.

jag tror inte heller män är mindre empatiska eller strängare men det finns ju olika föreställningar om hur män ska vara och det påverkar föräldrars uppfostran, vuxnas och skolpersonalens bemötanden. Allt detta skapar i sin tur förväntningar om hur man som pojke och man ska bete sig, vilka skapar ett mönster av beteenden. ett mönster som jag nog måste säga syns ganska tydligt på hur män och kvinnor beter sig generellt. Men inte alltid. Inte ens den mest stereotypa man beter sig precis hela tiden som en stereotyp man. Till och med Clintan kan vara soft.

sen vet jag inte om det var meningen att spela ut utbildning mot kön. wernersson med kollegor har studerat frågan och inte kunnat se att kön i sig påverkar bemötandet. majoriteten i förskolan är kvinnor och det är ju i de flesta fall deras bemötande av barnen som genuspedagogerna studerat och försökt ändra.

vi måste skilja på vad wernersson säger om vad könet betyder för hur personalen bemöter barnen, och rent generellt vad gäller hur synen på huruvida förskolelärare inte är ett jobb för en man påverkas av andelen män som jobbar i förskolan. vilket i sin tur påverkar vad vi förknippar med manlighet och kvinnlighet. Barnen lägger ju ihop ett och ett när de ser att endast ett fåtal är män som är förskolelärare. Detta menar ju wernersson är viktigt.

"Och låt pojkar vara pojkar, och låt flickor vara flickor - men låt samtidigt den pojke som vill leka med dockor eller den flicka som vill leka med bilar göra det"

Gunnar, du är ju nästan genuspedagog! ^^

Jag tror att det finns en risk att genuspedagoger överdriver förväntningars betydelser. På ett plan kanske vi hjälplöst sprattlar i de onda strukturerna och behöver både medvetandegöras och befrias - men ( och det är ett väldigt stort men) - de flesta lever lyckligt i illusionen av att vi gör självständiga livsval när det gäller allt från kläder, smink, hobby, bostad, mat och sexualitet.

Om någon beskriver mig dom osjälvständigt offer finns det en uppenbar risk att jag reagerar med trots och olust. Särskilt som alternativet är extremt luftigt. En värld utan roller? Hur kul är det egentligen?

Avsaknaden av normer tror jag döljer en annan norm.

#47, Elin Alneberg,

Manliga energier är motsatsen, eller komplementet om du vill till kvinnliga energier. Det handlar om Yin-Yang. Ett universums batteri med en positiv och negativ pol som när de konfronteras skapar laddning.
På samma sätt sker mellan man och kvinna. Vid rätt tillfälle uppstår en elektrisk laddning.
Den urgamla symbolen är en cirkel, en cell där den ena halvan är Yin, den andra Yang. Yins spets "peakar" vid sommarsolståndet, Yangs vid vintersolståndet.
Tillsammans utgör Yin-Yang den totala balansen, universums minsta kärna, den cell som hela universum cirkulerar ikring.

#Christina
Det är en vacker bild av ett komplementärt förhållande.

Samtidigt tror jag det är onödigt att försöka ge generella svar på den här typen av ytterst personliga frågor. Antagligen finns det lika många svar som människor.

Men det tycks vara ett vanligt mönster i kulturer att skilja på män och kvinnor i vissa faser av livet. Ibland är den här uppdelningen lättare att förstå ur rationella perspektiv - ibland kan den framstå som förlegad.

#54 Mats,

Ingenting är nytt under solen, allt är och är samtidigt sin motsats oberoende i vilket samhälle vi lever.
Människor föds, människor dör och till "syvende og sidst" går universum vidare oavsett vilka nya underfundigheter vi människor hittar på.
Allt som sker idag, sker i tiden som är nu, medan morgondagen och dess innehåll är ett fullständigt oskrivet blad.

Hoppsan det blev lite djupt det här, men.....