Att vara gift är att revoltera mot elitfeminister som vill styra våra liv

Gifta feminister? Debatten känns väldigt abstrakt och teoretisk.

Elise Claeson, Bulls Eye!!

#1 Anders Lindfors,

Hur då abstrakt och teoretisk? Hur då gifta feminister? Elise Claeson hänvisar ju till feminister som sjunger skillsmässans lov.

EC: "Statsindividualister ser helst att vi lever ensamma med våra barn – då blir vi bidragsberoende och lätta att styra. När vi är gifta med två inkomster ökar våra möjligheter att leva ett liv oberoende av politikerna och feministerna. "

Långsökt konspiration, rätt så befängd.

"Dessa gamla radikaler lever så mycket i det förgångna att de inte ser eller vill se det revolutionära i att vara gift."

Jag trodde man kunde se kärlek i att folk var gifta, så naiv jag är...

Elise Claesons slutsats är att det är inne med äktenskap, därför är det bra. Verkligheten är mycket mer kompicerad än så.

Alla vill få barn och gifta sig. Alla vill egentligen baka bullar och ha rutiga gardiner i köket. Alla vill sylta, safta och koka långkok. Så måste det ju vara eftersom tidningarna vimlar av sånt. För att inte tala om NKs skyltfönster till jul! Hem, ljuva hem!

Vill man få det så måste man anstränga sig. Inget kommer av sig själv. Det är ett arbete att vara människa. Och tuffare blir det att leva ihop med någon när passionen lagt sig och första barnet kommer. De flesta skiljer sig när ungen är 18 månader. Då har barnet börjat kuta omrking och kräver mer skötsel. Vem ska jaga och ta hand om avkomma? Vem ska hämta och lämna på dagis? Stress! Stress! Ingen vill ställa upp. Det ska vara milimeterrättvisa. Men så är inte livet beskaffat. Vill man ha familj måste båda offra sig för familjens skull. Och hur ska bortskämda 70- och 80-talister klara av det? För att inte tala om dom som nu hasar omkring med brallorna nere vid knäna.

Nä, i min värld ska någon vara hemma de första tio åren och ta hand om ungarna så dom slipper gå på dagis och vara på fritis efter skolan! Föräldralön nu!

Som ideologiskt övertygad lockeansk liberal har jag varken problem med äktenskapet eller icke-äktenskapet. Det är inte vad det handlar om, vad det handlar om är individernas rätt till life, liberty and pursuit of happiness; och även barn är individer med rätt till life, liberty and pursuit of happiness, men med vissa begränsningar, förstås, pga deras begränsade förstånd osv. Det måste dock ses som anti-liberalt att fråntaga en individ FÖR EVIGT rätten att få veta hälften av sitt genetiska ursprung genom anonyma spermadonationer o.dyl. I den mån den "moderna" feminismen leder till sådant bör den förkastas.

Men liberalt sett bör man inte ge de konservativa mörkerkrafterna fritt spelrum för det. Det finns god anledning att misstro dem också, och deras dimmiga förankring i intuitioner, känslor och heliga skrifter.

#12 Gunilla Madegård

Kan du inte se en annan möjlig tillvaro i framtiden? Där både mamma och pappa har möjlighet att vara hemma med barnen de första åren. Där inte båda måste göra karriär och jobba 8-5 för att klara räkningarna. På 50-talet var ju avgjort vem som gick till jobbet och vem som var hemma med barn och hem. Så vill nog inte många ha det igen, varken kvinnor eller män.

Det måste ju inte vara antingen eller.

Äktenskapet var en sak förr, numera är det någonting annat. En möjlighet för två helt fria individer att välja varandra av bara kärlek och inget annat.

Man behöver inte gå tillbaka till det förflutna, man behöver inte göra tvärtemot av princip, man kan göra framtiden till något bättre.

Förr kunde en familj leva på en lön, nu ska båda föräldrarna jobba och barnen lämnas till institutioner. Varför kan familjen inte få leva på en lön men dela upp arbetet jämlikt. Många känner att det viktigaste är hem och familj, relationer, och samtidigt behöver de allra flesta även annan stimulans.

Funderade även på din tankegång om att inte vilja ta sin mans efternamn. Varför måste det vara antingen eller?

Kanske vill man ha sin makes/makas efternamn för att man har en önskan om att bli en enhet, för att det känns fint. Inte för att man ska ägas av någon annan, utan för att man vill vara en familj.

Min kusin tog sin frus efternamn...

Giftermål är bra. Skilsmässor är bra.

Båda är bra för de innebär att man går vidare till något som normalt är bättre. Flockar byter individer, nya flockar byggs upp. Det är dynamik.

Men den som väljer att skaffa barn måste ta hänsyn till barnen. Det är således ett större åtagande än att gifta sig och något som man bör betänka innan man går åstad.

" Varför kan familjen inte få leva på en lön men dela upp arbetet jämlikt."

Såvitt jag vet finns inga lagar mot det, #13 Vilja Durin.

BoT

Jomen, det innebär ju en kraftig minskning av inkomster vilket kan vara svårt för en familj. Det jag menar är dels att det är svårare numera att leva på en lön än det var förr. Förr kunde man försörja en hel familj på en enda lön.

Och dels att en del feminister tycks tro att det måste vara så att äktenskap och barn och hem innebär att det är kvinnan som måste vara "fast i hemmet" och att mannen automatiskt blir den som ska arbeta (tillbaka till 50-talet). När jag menar att det kan finnas en annan väg framåt. Som är bättre än det som har varit och det som är nu (=att ingen har möjlighet att vara hemma och ta hand om familjen), som ger mer jämställdhet och mer tid med familjen.

Ok, #16 Vilja Durin. Det är möjligt att leva på en lön om man är beredd att leva på en relativt låg levnadsstandard. Samhällsekonomiskt är det generellt lönsamt att båda arbetar och barnen är på förskola.

Menar du att båda ska jobba halvtid? Det är ingen dum idé och skattemässigt en fördel men kanske svårt att lösa för många arbeten kräver heltid eller åtminstone 75% för att det ska fungera.

Långsiktigt är det ändå barnen som är det viktiga, att de får en bra start på livet och vill och kan bygga vidare på samhället. Det borde vi ha som utgångspunkt för diskussionen.

Anledningen att en sådan här, mycket bra, artikel skrivs är att äktenskapet förstås är politiserat.

Vänstern har ju undergrävt förutsättningarna för äktenskapet. Kommunismen ”befriande” kvinnorna för att dubbla utbudet av arbetskraft till industrin och t.o.m. armén. Svenskorna fick frigörelse men skapade sig en kvinnofälla med arbete plus hem och härd med stress, stress, stress och skiljsmässor. För visst är det så att kvinnorna fortfarande gör det mesta i hemmet fastän de förvärvsarbetar lika många timmar som gubben? Sedan drar gubben med en yngre förmåga och ensam kvar blir kvinnan med två ungar, heltidsjobb och inget underhåll från mannen för det avskaffades, bortsett barnunderhållet. Var det inte så sjuttiotalet såg ut?

Européerna har nu så lågt barnafödande att det påverkar demografin ytterst negativt och samhällets framtid katastrofalt. Trots allt självförverkligande så ska man inte glömma varför vi som biologiska varelser överhuvudtaget existerar; För att yngla av oss och föra våra gener vidare. Det är hela meningen! Så varför skapar man ett samhälle som undergräver det? Våra nyvunna invandrarvänner från menaländerna ger ingenting för en sådan politik. De ser varje förslag om familjeplanering som ett försök till att utrota deras folk och med vårt facit i hand så är det faktiskt svårt att prata bort det i debatt med dem.

Nu är jag varken mot preventivmedel eller för en tillbakagång till 50-talets avigsidor av äktenskapen. Däremot kanske vi nu har kommit så långt i jämställdheten att det åter igen går att skapa, denna gång fungerande, äktenskap och kärnfamiljer. Förutsätter att kvinnor har möjlighet att välja om de vill jobba eller vara hemma med barnen samt att män de facto hjälper till mer i hemmet i fall kvinnan jobbar heltid.

Valfrihet står på högerns agenda. SSU-ordföranden, en ung man, föreslog nyligen i en debattartikel att barn från 3 års ålder borde vara förskolepliktiga med motivet att de då har det lättare när de börjar skolan. Detta är förstås den vanliga vänsterpolitiken som bara ska leda till att beröva medborgarna valfrihet och precis som artikelförfattaren skriver, tvinga in dem i ett socialistiskt system där människan blir institutionaliserad.

Jämställdhetsrörelsen har kommit i en ny fas och i den ingår att motverka vänsterns mossiga världsbild. Och förövrigt, och det är viktigt, brukar feminister vara sämre i sängen.

@12 gunilla: Vad är det du försöker säga genom att påstå att skribenten är bakåtsträvande? Är du emot äktenskap för att en riktig feminist inte ska vilja vara gift och/eller älska en man (eller kvinna)? Eller missförstod jag?

#18 Johannes Brahe. Många poänger och jag håller med om det mesta. Utom det där sista som kändes lite väl onödigt lågt och plumpt. Inte din stil, tycker jag!

Vad skulle du tycka om mig om jag sa att sverigedemokrater eller tjecker brukar vara sämre i sängen?

Du skulle förmodligen tycka att jag verkar vara en självgod och lösaktig jävel med översittarattityd som försöker visa hur jag har testat alla dessa tjecker och sverigedemokrater i sängen och minsann är överlägsen dem alla, för jag är ju sjukt grymt bra i sängen och de är ju bara idioter hela högen. Du skulle förmodligen tycka att det var en rätt mesig härskarteknik jag använde mig av. Ungefär som om jag säger till en man att han visar tydligt sitt komplex för sin litenhet (med anspelning på intima kroppsdelar).

Feminismens idé är ju god och den har åstadkommit mycket. Jag tycker inte att man kan dra alla s.k. feminister över en kam, lika lite som man ska dra alla sverigedemokrater över en kam. Alla är inte Gudrun Schyman lika lite som alla sd:are är Björn Söder.

Feminister har haft och har en viktig roll att spela och många har dött för sin strävan efter frihet och jämställdhet.

Feminism är ju bara ett epitet som man kan tolka lite olika, "strävan efter kvinnans jämställdhet med mannen". Allt beror ju på vad man själv räknar in i ett epitetet.

#17 Bo T, ja så menar jag. Jag anser som Johannes Brahe tydligt förklarar här att vi har blivit lurade till att tro att det viktigaste vi har att göra i livet är att förverkliga oss själva och "göra karriär", istället bränner vi ut oss och hinner knappt med våra relationer längre.

En bättre framtid skulle vara jämställdhet, frihet och mer tid med nära och kära för alla, kvinnor,män och barn. Tycker jag.

#20 Vilja Durin, Du har helt rätt. Jag skojade lite väl friskt. Jag ber om ursäkt.

#22 Johannes Brahe

Apology accepted =)

Inte lätt att vara människa i en värld av män och kvinnor.

#19 tjodolf sommestad,

Elise Claesson tycks vara bitter över att kvinnan inte längre är beroende av mannen och dessutom fördömer hon särbeskattningen. Är inte det bakåtsträvande så vet jag inte vad bakåtsträvande är för något.

#18 Johannes Brahe: Undersökningar visar att svenska män totalt arbetar lite mer än kvinnor om dagen, närmare bestämt omkring 15 minuter. Pär Ström tar ju bland annat upp det på sin blogg. Du målar upp någon slags halmdocka, en nidbild av mannen. Det är direkt felaktigt att säga att kvinnan arbetar mest. Den undersökningen tar dessutom inte hänsyn till vad som traditionellt är manliga sysslor såsom däckbyte på bilen, bygge av altan, rostlagning på bilen och så vidare om jag inte minns fel. Att kvinnan gör mest är en myt, i alla fall vad gäller Sverige.

#26 Gunilla Madegård, Bra formulerat. I feministdebatten är man chanslös mot dig.

#27 Johannes Westlund, Intressant. Tack. Mitt inlägg är fullt av fördomar om fördomar, avledda sanningar från saker som inte var sanna från början osv. Ändå tror jag inte att allt är fel utan en hel del stämmer. Tunn is. Spännande att gå på.

Mycket bra kommentar, som borde få en ännu vidare spridning än vad Newsmills annars utmärkta bredd ger. Jag reagerade starkt när jag läste Aftonbladets stora söndagsreportage (29/8) om just Svelands och Wennstams bok om kända (unga) kvinnors- huvudsakligen med säte i storstaden - skilsmässor. Damerna är sannerligen ej representativa för kvinnor i gemen; Svelands inställning till familjen känner vi blott alltför väl i hennes subjektiva reportageseri i radion häromåret men som inte fick det ordentliga mothugg, som Elise ovan nu ger.
Lägg också märke till vad som alltid saknas i feministernas skilsmässopropaganda: omtanken om och hänsynen till barnen.
Finns inte barnen i feministernas värld? Har vi inget ansvar för dem kanske och deras uppväxt och framtid?
Nej, först kommer kvinnan, skilsmässan och jaget! Därefter jaget, jaget och jaget igen - och "mina rättigheter" Skyldigheterna finns uppenbarligen inte i den feministiska terminologin!
Bra rutet Elise - kom igen och sätt dem på plats med Dina starka sakargument!

#28 Gunilla Madegård, Mycket intressant. SD som i Salafistdemokraterna!?

18Johannes Brahe, mycket nonsens där på en gång! T.ex: "För visst är det så att kvinnorna fortfarande gör det mesta i hemmet fastän de förvärvsarbetar lika många timmar som gubben?"
Och sedan var det visst t.o.m demograifn också! Gå hem och läs på lite, de flesta män jobbar heltid, de flesta kvinnor deltid. Män jobbar totalt mera, och hårdare, och övertid, och på semestern!
Överbefolkning inte att nämnna, möjligen "feminister i sängen"...

Tack för detta friska inlägg.....

Vänta här nu. Läste jag rätt?

Tog hon Svenska hollywood fruar som exempel?

Woooooooooow!!!

#12 Gunilla Madegård...nu får du snart lugna ner ditt kön och försöka hitta den strukturella förklaringen. Det finns inte en sanning och historien springer i ett ekorrhjul.
Äktenskapet är en institution som i första hand representerar trygghet och det är alldeles självklart att denna lösning är en enkel lösning i tider av otrygghet.
Överhuvudtaget är idioternas doktrin, där människor ses som produktionsenheter på en arbetsmarknad som ska ha "fri rörlighet" i hela Europa en katastrof. Det finns ingen människa som vill ha det så. Man vill leva i det lilla identifierade samhället, där man kan gå in till grannen och låna socker.

Du raljerar över att "nu är vi tillbaka till..."
Men du väljer fel årtionde.

Ekorrhjulet har snurrat ett varv och vi är tillbaka i 1920-talets Tyskland. Vi är inte alls i den romantiserade efterkrigstiden, vi är i förkrigstyskland, där kapitalägarna tog för sig så mycket och skapade så mycket arbetslöshet att man banade väg för Hitler.

Folk söker trygghet genom äktenskap, och du tror du har någon slags rätt att stämpla "fårskock" i pannan på dom?
Imponerande, men också typiskt för en fundamentalist.

#18 Johannes Brahe..."Vänstern har ju undergrävt förutsättningarna för äktenskapet."

Men stod inte Lars Ohly och friade i direktsänd TV och fick ett "ja" i sin mobiltelefon?

Äktenskapet är varken bra eller dåligt. Det finns där som ett alternativ. Det passar vissa, men inte andra - skulle "Vänstern" ha någon annan uppfattning.

Jag tillhör vänstern och min fru skulle under inga omständigheter lyfta på motorhuven mer än för spolarvätskan. Är hon förtryckt då?
Jag har tjatat på henne, men hon tvärvägrar.
Kanske någon feminist kan hjälpa oss. Vi har visserligen inga problem med det eftersom jag gör skitjobbet, men för att blidka feministerna kanske man kan få några råd om hur vi tar oss ur detta ömsesidiga förtryck.

#33 Joakim Steneberg. Mitt inlägg förtjänade en del kritik.

Menar du att merparten förvärvsarbetande kvinnor jobbar deltid? Dvs mer än 50% av dem på arbetsmarknaden?

Jag håller fast vid att kvinnor jobbar mer hemma. Även om mannen byter däcken och klipper gräset vilket vissa menar inte räknas. Kvinnor jobbar intensivare, uthålligare och fler timmar hemma. På de flesta arbetsplatser utmärker sig inte heller kvinnor för att jobba mindre uthålligt och ihärdigt. Män har i det sammanhanget andra egenskaper som ger dem försprång.

Det där med demografin skulle du själv kunna läsa på mer om. För otvivelaktigt minskar Europas befolkning raskt pga av födelsetal som ligger under den kritiska nivån på 2,11 ända ned till 1,2 i vissa europeiska länder. Samtidigt fyller man på med invandrare från bl.a. mena-länder i samma takt. Vilket innebär att befolkningen i Europa inte minskar men byts ut. Sedan har vi en global överbefolkning som tilltar och inte blir bättre av europeernas demografiska nedgång. Befolkningen växer nämligen mest där där det inte finns plats för fler och migrationsströmmar kan på kort- och mellanlång sikt inte kompensera de mycket snabbare uppstående problemen som överbefolkningen orsakar i vissa delar av världen.

#38 Alf Carlsson

Med vänstern menar jag rörelsen i ett vidare perspektiv. Det är klart att inte alla vänsterväljare är emot äktenskapet. Men vänsterns kollektivistiska ideologi har underminerat kärnfamiljens fundament. Jag menar inte att de har förbjudit äktenskapet men inte gynnat dess fortlevnad som tradition och stabil grund för människorna i samhället. De har velat flytta människorna till en annan bas och värdegrund. I motsats till konservatismen.

Det verkar finns många orsaker till att gifta sig. För mig var det ett beslut som handlade om ansvarstagande. Jag valde att satsa en stor del av den jag är på att skapa den mest intima relation man kan tänka sig med en annan människa, den som livskamrat, med förhoppningen att vi tillsammans kommer få nytta och glädje livet ut av varandra och det vi skapar och bygger tillsammans. Kalla mig konservativ, men feministernas upproriska livsstil låter som en inskränkt och ensam väg genom livet. Det stinker av bitterhet från misslyckanden och dåliga erfarenheter, men varför skylla på sig själv när man kan skylla på allt och alla?

#32 Gunilla Madegård: Jag finner din kommentar svår att bemöta för jag måste säga att jag inte förstår vart du vill komma. Fakta är att kvinnor arbetar mindre än män i genomsnitt i Sverige om man ser till den totala arbetsinsatsen avlönat arbete + oavlönat arbete. Vad gäller de traditionellt "kvinnliga" sysslorna såsom att diska eller laga mat är det någorlunda jämställt. Säg att det i extremfal är 30/70 fördelning. Vad gäller fastighetsskötsel, bilvård och annat typiskt manligt som faktiskt också bör räknas med men som sällan räknas in i "hushållssysslor" så är normalfallet snarare 05/95 till mannens favör. Mannen har förändrat sig drastiskt över de senaste 30 åren eller så och blivit nära nog jämställd. Jag hittar dock få kvinnor som engagerar sig i följande viktiga hushållssysslor:

- Felsökning och fixning av internet/nätverk/datorer som inte funkar som det ska
- Fastighetsskötsel
- Altan/friggebods-byggen
- Bilskötsel/service/reparation (däck, rost, byte av lampor, årsservice...)

När jag ser eller hör talas om kvinnor som vinkelslipar rost ska jag ompröva mina uppfattningar, men tills dess så vill jag mena på att det snarare är kvinnan som behöver ändra lite på sig och ta för sig och lägga in större arbetsinsats även på de manliga domänerna på samma sätt som män redan gjort på de kvinnliga domänerna.

Sen vet jag inte vart du vill komma med dribblet om ingenjörskompetens. Om du inte kände till det råder en spännande assymetri. Emedan humaniorafolket knappt vet vem Newton är och kommer man in på mer exotiska namn såsom Bezout eller Riemann så är det helkört då, så kan teknologer ganska många större författare, typ voltaire, strindberg, kafka, homeros osv och har dessutom läst några av deras verk och analyserat dem. Jag menar på att teknologer har en bredare och för samhället nyttigare kompetens än humaniora-folk.

Det känns som att du ser ner på folk på grund av deras formella kompetenser. Vad är det för människosyn? måste man ha läst rätt indoktrineringskurser för att få uttrycka sina åsikter enligt dig? Du verkar ju inte ta någon på allvar som inte är dokr inom humaniora... Den enda kompetensen som du verkar betrakta som viktig. Synd bara att ingenjörer får 10k eller mer i månaden och är internationellt mer eftertraktade då...

#39 Johannes Brahe: Kvinnor jobbar mer hemma men totalt jobbar mannen mer. Fördelningen i de traditionella kvinnliga sysslorna är någorlunda jämställda. Båda parterna tar i alla fall del i disk, tvätt, städning, matlagning, något man oftast inte kan säga om bilvård exempelvis... Men likförbaskat förväntar de sig att det ska finnas en bil i toppskick på uppfarten... märkligt det där.

#42-43 Johannes Westlund,

Ok. Inför din övermakt av siffor och sakliga argument måste jag retirera. Intressant. Tack. I din uppräkning av manliga sysslor glömde du lägga till zappande till bästa tv-program. ;)

#45 Jan Dalmyr,

Tack igen :) Jag blev just av med svarte petter i den här debatten ;)

Men....visst har väl ändå feminismen något att bidra med i samhället och i äktenskapen. Jag tänker på det allmänt hållna kravet från feministiskt håll att få överta rollen ifrån män att vara de självklara familjeförsörjarna. För visst är väl detta ett väl inarbetat och ständigt aktuellt krav ifrån svenska feminister i ålderspannen 18 - 25 år utan barn/ogifta samt 55 - 70 år? Märkligt nog finns inte detta självklara krav bland kvinnor i åldersspannen 18 - 45 år som är föräldrar och är en del i en egen familj. En tanke kan ju vara att de är mitt uppe i ett komplext livspusslande och verkar, ve och fasa, vara en part i ett förhållande samt att få detta pussel att gå i hop i en intern sammanslutning som brukar kallas familjen/familjen. Som sagt, mycket märkligt!

Ja, visst är det sant att Sverige är en feministokratur, där en grupp livsfarliga elitfeminister förtrycker hela befolkningen med sin människofientliga jämlikhetskultur. Lyckligtvis har vi cirka 70 000 ungdomar i Sverige som lever i hederskulturer, och som revolterar mot feministförtrycket genom att bli bortgifta. I hela världen finns det säkert minst en miljard människor som lever i hederskulturer och i kulturer med arrangerade äktenskap. I själva verket måste antalet vara betydligt större, med tanke på att antalet människor bara i Indien beräknas vara 1,2 miljarder, och i Indien är de arrangerade äktenskapen norm. Lägg till detta ungefär 26 miljoner människor i Saudiarabien, ungefär 35 miljoner människor med kurdiskt ursprung, ungefär 30 miljoner människor i Afghanistan, omkring 80 miljoner människor i Egypten och omkring 40 miljoner i Sudan, så har vi bara i dessa länder drygt 200 miljoner människor. Dessutom bor det 187 miljoner människor i Pakistan och 158 miljoner människor i Bangladesh. Vi har alltså bara här närmare två miljarder människor som revolterar mot de förtryckande elitfeministerna genom att giftas bort i arrangerade äktenskap!

Det är verkligen skönt att världen möjligen är på väg att besegra de förtryckande feministerna!

#40 Johannes Brahe..."Vänstern har velat flytta människorna till en annan bas och värdegrund".

Basen/värdegrunden är individen/familjen/samhället (byn/staden/nationen/kontinenten eller etniciteten/världen).

"velat flytta människorna"?
Detta är ett påstående rakt ut i luften. Människan fungerar och måste fungera i olika lojaliteter och ta olika höjd i olika frågor. Det är hela världens angelägenhet att Fukushima inte byggs i ett jordbävningsområde och det är det ensamma barnets rätt att få samhällets hjälp av samhället. Äktenskapet är i sig en inskränkt institution, men ofta funktionell för dess medlemmar. Den erbjuder trygghet och struktur och kan innehålla både kärlek och trygghet, men det är absolut inget givet. Att flest våldtäkter sker inom äktenskapet är nog också ett faktum.
Att generellt vara för eller emot äktenskapet som livsform eller tvinga in det i en värdegrund synes mig helt meningslöst. Frågan är väl snarare om familjen är en inskränkt plats för egoismen eller en plattform för solidariteten. Stänger vi ute eller bjuder vi in? Umgås vi parvis eller bjuder vi individer?
Madegårds moraliserande feminism och absoluta sanning är lika inskränkt som en värdekonservativ grund som spikar fast familjen.

#32 Gunilla Madegård...historien tillhör kungarna och makten. Det är arbetarnas historia som är bortsopad.
Drottning Kristinas historia är inte bortsopad
http://sv.wikipedia.org/wiki/Drottning_Kristina

Katarina den stora är inte bortsopad
http://sv.wikipedia.org/wiki/Katarina_II_av_Ryssland

Inte ens Alexandra Kollontaj är bortsopad
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexandra_Kollontay

Söker man däremot på Sven Nilsson så får man:
Sven Nilsson är ett vanligt namn, se:

Sven Nilsson (naturforskare), 1787-1883, naturforskare och arkeolog.
Sven Nilsson (sångare), 1898-1970, opera- och konsertsångare.
Sven Nilsson (målare), 1800-1861, bonadsmålare.
Sven Nilsson (konstnär) från Göteborg
Sven Nilsson (frälsningssoldat), född 1919, kommendör i Frälsningsarmén.
Sven Nilson (frälsningssoldat) (1871-1919), officer i Frälsningsarmén, sångförfattare.
Sven Nilsson i Österslöv (1813-1877), riksdagspolitiker
Sven Nilsson i Everöd (1831-1891), riksdagspolitiker
Sven Nilsson (historiker), 1914-1997, professor i historia i Uppsala.
Sven Nilsson (fotbollsspelare), 1909 – 1983, svensk fotbollsspelare och tränare.

Söker du däremot på Svea Nilsson så får du en fråga om du menar Sven Nilsson.

Jag tror det sammanfattar konflikten ganska bra mellan ett vänsterperspektiv och ett feministperspektiv.
Det är inte Sven Nilsson det berättas om, utan kommendör Sven Nilsson. Historien skrivs om kommendören eller officeren.

Söker man på Birgit Nilsson, så får man sångerskan.

Det är egenskapen och inte könet som beskriver historien, men framförallt är det egenskapen makt och inte kön som skriver historien.

Madegård vill fördela makten 50/50 istället för att ifrågasätta själva makten. Hon ifrågasätter inte makten utan tycker att hälften av förtryckarna måste vara kvinnor för att det ska vara rättvist. Att sen galärslavarna ror med blodiga händer och uppsvullen mage spelar ingen roll, bara kaptenen är kvinna.

Feminismens inträde i Vänsterpartiet är katastrofalt okunnigt. Att som politiskt parti bli förväxlad med en idiot som försöker provocera fram mjölkproduktion ur sina mansbröst i jakten på "beviset" är total katastrof och drar ett löjets skimmer över Vänsteralternativet. Att lyssna på en partiledare som tycker att en bröstmjölkspump ingår i jämställdhetsarbetet är en politiskt sanitär olägenhet. Jag skäms över detta politiska och intellektuella förfall och förstår mycket väl uttrycket flumvänstern.
"Genusvetenskap"? - Ja, herregud. Hela den akademiska världen borde stå upp som en man och bara vråla sitt ursinne över hur den akademiska statusen misshandlas.
Då är det mer befogat med ämnet "Klassvetenskap", som beskrev civilisationerna utifrån rik/fattig, makt/maktlös, vara ett motiverat ämne för att förstå t ex att privilegier och upplopp hänger samman.

Jmfr.
Queerfeminismens betydelse för första världskrigets uppkomst.
Klasskampens betydelse för första världskrigets uppkomst.

Tyvärr uppfyller Gunilla "har du belägg för det" Madegård de värsta fördomar man kan ha om en rabiat oförsonlig feminist utan minsta empati för människor som väljer en avvikande lösning som strider mot feminismens frälsning.

Kvinnor kommer från Mars, män kommer från Venus.

Bra människor kommer från Tellus.

Jag vet inte riktigt vem som är mest patetisk, de extrema feminister som Elise Claeson skriver om, eller konservativa antifeminister som Elise Claeson själv. Ditt korståg är i varje fall patetiskt.

Artikelförfattaren ger med sin artikel "en känga" åt elitfeminismen, dvs. den lilla exklusiva skara av kvinnor (och män) som anser sig ha tolkningsföreträde för hur svenska samhällets (och världen globalt) skall skall dels innehålla och dels utvecklas.

I denna utveckling och i dess innehåll finns sällan eller aldrig fenomen som äktenskap och familjebildande med. Anledningarna till detta är säkert flera, bland annat att elitfeminister ha ha sin rekrytering bland unga kvinnor(och män) inom en akademisk värld där äktenskap och familjebildning inte är aktuella fenomen, just nu eller aldrig. Eliten förefaller också består utav kvinnor (och män) som, av olika anledningar och kanske med ålderns rätt och personliga livsöden, lämnat äktenskap och familjebildning bakom sig.

Det är mycket märkligt att denna, förhållandevis, lilla skara anser sig ha rätten att kunna företräda ett folkflertal i samhället. Argumentationen är ofta desperat och underbyggd av lika desperata teoretikers mantran.

Inte ovanligt i argumentationen är att göra sig till alla kvinnors (och mäns) språkrör och som sådana då per automatik med tolkningsföreträde hur kvinnor och män är, borde vara. I dettagedigna arbete används i argumentationen stereotypiseringar, generaliseringar, tillskrivningar etc. Vidare finns en märklig förmåga att påskina att kvinnor (och män) har samma förutsättningar i sina livspussel per genus dvs. att exempelvis en kvinnlig bankdirektör och en arbetslös kvinnlig lokalvårdare befinner sig på likvärdiga grunder under ett gemensamt partiarkalt förtryckt.

Likaså framhäves "världens mest jämställda land" genom tillskrivelser, jämförelser och stereotypisering av länder i mellan östern, afrika och asien. Tydligt är att det är enbart genom dessa som Sverige kan brösta sig och tycka att denna självutnämnda titel har bäring. Det är med stor sannorlikhet inom elitfeminismen (radikal, marxism,gueer,stats) som dessa beteenden anses dels vara sanning, dels det sjlvklara valet och detta trotts att en välmående medelklass i Sverige INTE är nämnvärt intresserade av deras åsikter, ambitioner eller för den delen synen på äktenskapet. I vissa sammanhang kan klara parrareller dras med tankarna marx hade inför det stundande socialistiska samhällets välstånd, proletariatets diktatur, där tankarna, i denna jämförelse, är hur de oskolade skulle skolas in i den rätta läran.

Med bakgrund, av bland annat, detta kanske det inte är så konstigt ändå att sällan eller aldrig framhåller elitfeminister problemen människor möter i en vardag. Problem som äktenskap, familjebildning, den nya ekonomins framfart likaså den nya arbetsmarknadens turbulenta, kalla och hårda villkor. Kort sagt, en verklighet långt ifrån akademins och toppskikt inom en övre medelklass syn på sin tillvaro.

Jag vet inte riktigt vad artikleförfattaren vill?
Inte heller alfahannarna et al.

Jag förstår inte varför äktenskapet inte kan kritiseras som en institution som bevarar och även förstärker mönster som främjar traditionella könsroller? Det har ju visat sig att dålig jämställdhet i äktenskapet är det vanligaste skälet til skilsmässa. Inte bara i Sverige utan i hela världen.

Så eftersom man och kvinna förväntas gifta sig skall de också tvingas in i de traditionella mönster det innebär, därför att gaphalsarna inte kan tänka kritiskt kring jämställdhetsproblematiken som följer med äktenskapet. Det är ju fantastiskt att det finns de som kritiskt granskar äktenskapet och tar ställning.

Och ja, jag kan mycket väl tänka mig att gifta om mig. Men då skall jag vara säker på att det blir jämställt och lika möjligheter för båda att dela både ansvaret och lyckan. För mig är det feminism.

Jag orkar inte med debattörer som sveper sig med begrepp som "statsfeminister" och nu i artikeln "statsindividualist". Det är som när nassarna använder "kulturmarxist" och "kulturberikare".

#59 Mister J,
"Och ja, jag kan mycket väl tänka mig att gifta om mig. Men då skall jag vara säker på att det blir jämställt och lika möjligheter för båda att dela både ansvaret och lyckan. För mig är det feminism."

Skulle driften att bli ihop med någon, framför allt från kvinnans sidan vara så genomtänkt och mogen, som du med nästan på ett kliniskt sätt beskriver, så skulle man inte behöva ta hand om misshandlade kvinnor som blir offer för våld inom äktenskapen då dessa kvinnor skulle välja bort dessa individer innan det hinner bli en relation öht. Men verkligheten är inte sådan, det är andra mekanismer som ligger bakom förälskelser och relationer, som varje människa med förmåga att generera egna tankar och med grundläggande observationsförmåga kan konstatera, främst genom egna eller andras erfarenheter. Har sett vuxna kvinnor blir helt utom sig själva, för att inleda relationer med män med alkoholproblem och knarkmissbruk ("för de verkar så spännande", "bara han har mig så blir de nyktra och snälla etc"), Du inser att så enkelt kan inte vara eller hur?, oavsett om man väljer att ingå äktenskap eller inte.

Om du har dessa villkoren för att ingå i en relation och svaret blir likgiltighet och ointresse, vad gör du då, vad gör du när princen väljer bort dig? interaktionen kvinna och män och alla dessa varianter mellan sexuella preferenser är inte okomplicerade, In i resonemang skall till ; de sociala, psykologiska, ekonomiska,känslomässiga,kulturella, dimensionerna i problematiken.

Kritiken vänder sig mot en politiserad (vänster) syn på tillvaron som har blivit en tvångstanke hos den svenska kulturens mest innersta själ. Bara vi kommer fram till rätt reform så...blir paradiset på jorden. Man förenklar och är helt ointresserade av nyanser och vad folk själva vill för sina liv, folklig förankring verkar vara en trivial tanke. Tur att vi människor är mer komplexa, annars vi skulle tycka att tanke med Nordkorea är en hyfsad tanke.

Detta kanske kommer som en chock för dig, men alla ensamstående mammor är inte beroende av försäkringskassan eller andra bidrag. En del ensamstående mammor försörjer sig och sina barn alldeles utmärkt på egen hand genom att jobba. I de bästa av världar dessutom genom ett jobb som de tycker väldigt mycket om.

...eller snarare alla gudarna, kommer från människan. =)

Gud kommer från mannen. Det märks på religionernas misogyni.

Det här var väl ett osedvanligt fåfängt försök att göra gammal konservativ skåpmat till något tjusigt och lyxigt. Jag tyckte Lisa Magnusson i sin artikel bortom allt rimligt tvivel gjorde det tydligt att hon i egenskap av "elitfeminist" inte alls vill tala om för folk hur de ska leva sina liv, utan tvärtom applåderar det fria valet.

Faktum är Elise Claeson, att det du kallar "fritt val" att vara en hemmamamma (eftersom hemmafru känns så ofräscht att säga) inte hade varit något val alls om det inte hade funnits sufragetter och senare feminister. Du hade varit det oavsett om du hade velat något annat eller inte. Din och Lisa Magnussons artikel hade inte existerat, ingen av er hade sannolikt haft någon utbildning, och hade du velat ta dig ur ditt äktenskap så hade du blivit behandlad som en sämre sortens kvinna, ekonomiskt marginaliserad och utan något som helst stöd från samhället. Sjukt spännande, lite som hemmafruarna i Hollywood? –Eller inte.

Som kille är jag tacksam och glad över att det fortfarande finns vettiga feminister som orkar fortsätta skriva när artiklar som den här får ta plats och hatet mot den normkritiska delen av politiken är starkare än aldrig förr. Min frihet att vara den jag vill är intimt sammankopplad med kvinnors friheter och rättigheter.

Det är svårt att förstå drevet mot äktenskapet. Ett fungerande äktenskap är höjden av lycka för makar , barn och samhälle. Det står för stabilitet.Att många misslyckas är inte äktenskapets fel. Socialdemokraterna och framför allt under Mona Sahlins ledning gjorde allt för att likställa andra samlevnadsformer.Därför ser samhället ut som det gör !

Söndag 28 augusti gick Aftonbladet ut med ett jätteuppslag där kända kvinnor berättade hur de blev lyckligare efter skilsmässa. De hade ända upp till 7 skilsmässor bakom sig. Slutsatsen måste bli att de aldrig gett äktenskapet chans utan haft samma livsdevis som Lisa Magnusson. Då får de inte heller på ålderns höst njuta frukterna av de barn och barnbarn som sluppit att växa upp i splittrade förhållanden.Framför allt har barnen farit illa av att inte växa upp med sin far vilket Lisa Magnusson tydligen är ovetande om. All heder åt Elise Claeson för hennes trogna kamp och hennes lysande artikel !