Både Juholt och Attefall har fel om bostadsmarknaden

"Klart studenter ska studera vad de vill, var de vill."

Du har rätt, Danielle Zachrisson, men du kan ju själv fundera på vad det skulle kosta om staten skulle expropriera 20.000 lägenheter i centrala Stockholm för att studenter ska kunna bo där.

Ska vi säga att lägenheterna kostar 3 miljoner i snitt. Det kostar alltså 60 miljarder kronor bara att köpa in lägenheterna (det är inte billigare att bygga).

Skämt åsido, nu är det så här att regeringen inte anser att studenter är viktiga, det är inte högutbildade och högavlönade människor Sveriges framtida ekonomi ska byggas på utan på massor av människor med låga löner.

De som ska omvandla arbetsmarknaden kommer från länder långt borta och kallas för "flyktingar" (för att ingen ska kunna protestera, då är man ju rasist, eller hur?).

Dessa människor är viktigare än studenterna enligt regeringen och den rödgröna oppositionen och därför har de förtur till lägenheter.

Så ni studenter får nog ställa in er på fortsatt bostadsbrist, höga studieskulder och en riktigt, riktigt låg lön efter examen, om ni hittar något jobb.

Bra att Zachrisson lyfter ämnet och berör regeringens passivitet. Tyvärr landar resonemanget återigen i att ungdomar ska bo så billigt som möjligt. Det är en felsyn. Ungdomar, både de som studerar och de som arbetar ska förstås kunna bo överhuvudtaget. Detta måste vara överordnat allt. För att öka tillgången på lägenheter måste hyror kunna sättas mer marknadsmässigt än idag. Det är märkligt att en borgerlig regering inte ska våga utsäga denna självklarhet. I Oslo är det tämligen lätt att få tag i en lägenhet. Svenska ungdomar åker dit och arbetar och delar en dyr lägenhet som de fått utan att behöva köa. Det måste löna sig att bygga hyresrätter för att hyresrätter ska komma till. De kan inte subventioneras fram.

"Visst är det en bra tanke, men så länge vi har en byggbransch som fokuserar på flådiga våningar på kajkanten så kommer bostadsmarknaden vara oerhört konjunkturkänslig"

Men dom som flyttar in i de flådiga vånigarna på kajkanten var nog inte uteliggare innan utan dom bodde någonstans där någon annan sen kunde flytta in varför det är bra att även sådana byggs.

En av orsakerna till att nyproduktion är dyr i Stockholm är de höga markpriserna och dom kommer inte att sjunka bara för att curlingförädrarnas barn säger att jag vill ha bostad nu.
Höga markpriser gör att det inte bara är lägenheterna på kajkanten som blir dyra

En lösning man skulle kunna tänka sig är att man använder sig av allmännyttan på ett annat sätt än idag för att skapa fler bostäder
Det skulle kunna ske genom att allmännyttan säljer ut allt som går att sälja till bostadsrättsföreningar eller fastighetsförvaltningsföretag och använder de pengar man får in som en del av en finansiering av nyproduktion som i sin tur säljs ut så snart det går för att finansiera ytterliggare nyproduktion osv

Allmännytan skulle kunna vara en motor för bostadsbyggande utan att ta onödigt stora finansiella risker. Men då krävs en mer flexibel syn på allmännyttans roll och kanske en ändring i den lag som styr de allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet.

#3 Lars Johansson. Problemet är att de resurser som kan användas för att bygga fler bostäder är upptagna redan, till stor del med underhåll, något som alla fastigheter drar.

Det är lätt att säga "Bygg Mer" men någon ska göra jobbet och någon ska sköta underhållet.

Vore det inte mycket enklare att stoppa befolkningsökningen? Då skulle man snart jobba ikapp bostadsbristen och kunna hålla underhållet på en långsiktigt hållbar nivå.

Jag rekommenderar Danielle Zachrisson och andra studerande att gå till regeringen och kräva att studenterna ska gå före "flyktingarna" i bostadsköerna, att regeringen ska tvingas visa att man värderar utbildning högre än fattiginvandrare.

Hela debatten verkar ta sig grund i den knasiga idén att det är staten som ska bygga bostäder. Det finns för lite bostäder av en enkel orsak och det är att det byggs för lite bostäder. Det är nästan omöjligt att få ett bostadsprojekt lönsamt tack vare skatter, avgifter, skyhöga löner, prövningar till olika myndigheter och sen till slut ett pristak. Det som förvånar mig är att det byggs några bostäder alls och inte enbart kontor som inte omfattas av pristaket. Enkelt sagt är det pristaket på hyresrätter som har skapt situationen. Vägen till helvetet är kantad med god vilja.

Det största problemet är och har länge varit att bostadsmarknaden är en sjuk planekonomi för de som har det sämst och ren marknadsekonomi för de som har det gott ställt, alltså att den som väl tagit sig "upp" till bostadsrätter lever i en verklighet medan de som drar runt i hyresrätter lever i en annan. De som har pengar står utanför problemen och de som inte har pengar drabbas. Det hela kokar ner till att marknadsekonomi inte får råda. Det skapar dels inga incitament att bygga billigare bostäder och det skapar också en extremt trög laglig marknad eftersom många kommer välja att sälja sina lägenheter svart, hyra ut svart, eller hålla lägenheten bara utifall att, dvs den lagliga boendeomsättningen blir extremt låg (icke att förväxla med den ekonomiska omsättningen).

För ungdomar MED jobb är inte marknadsekonomi ett problem. Marknaden kommer att förse alla med inkomst bostäder som de har råd att efterfråga. Men studenter har ingen vettig inkomst. Alltså är alternativen att öka studenters förmåga att efterfråga (höjda bidrag i någon form) eller skapa en skyddad allokering för studenters boende. Mitt förslag är att staten ska stå för bostadsgaranti för (heltids) studenter. Bostad ska alltså erbjudas alla studenter och dessa ska finnas inom rimligt avstånd till lärosätet (säg max 30 minuter cykel ifrån). Detta ska staten ordna med. Investeringen som staten måste göra i bostäder blir visserligen stor, men den motsvarar inte vinsten av kompetenshöjningen i form av internationell konkurrenskraft.

#5 Benjamin W. Det är en gissning att det skulle byggas fler lägenheter utan hyresregleringarna. Det är lite mer komplicerat än så.

Risken är att hyreshöjningar till marknadsnivå skulle sänka efterfrågan så mycket att det inte funnes några att bygga till, t.ex. skulle få studenter kunna betala vad det skulle kosta med en nybyggd lägenhet.

Och det är inte säkert att det skulle bli billigare att bygga om man tog bort skatterna och byggherrarna skulle få bygga infrastrukturen som krävs för att få ett bostadsområde i funktion.

Nej, marknadhyror är inte lösningen även om inslaget av marknadshyra borde kunna öka till bostadsmarknadens fördel.

Problemet är befolkningsökningen som inte samhället klarar av att svälja. Resten är följdproblem, t.ex. bostadsbristen.

#5 Benjamin W: Håller helt med om att staten inte ska lägga sig i bostadsmarknaden så mycket mer än att säkerställa att en viss lägstanivå upprätthålls på kvaliteten, dvs fastställa vettiga normer. Staten kan också möjligen hjälpa till att anektera land och bestrida NIMBY-maffian. Möjligen skapa skyddade system för studenter och möjligen andra grupper som inte har en chans på marknaden, men som spelar en viktig roll för Sveriges framtid. Det är ju något av en investering i kompetens och konkurrenskraft.

#7 Bo T: Det där är ju verkligen bakvänt tänkt. Befolkningsökningen är inte problemet. Det är en utlösande faktor till de jättelika problem som egentligen är konstruktionsfel inom bostadsmarknaden. Marknaden är ett obegränsat skalbart system medan planekonomiska system snabbt blir underdimensionerade. Men visst, det finns en variabel till, och det är lönerna inom bygg. Men dessa upprätthålls genom osunda subventioner och avdrag. Det kommer justera sig när det visar sig att marknaden inte ställer upp på så höga nypriser. Då måste man sänka kostnader, pressa löner och rationalisera för annars kommer marknaden inte att kunna utnyttja ens tjänster.

#9 Johannes Westlund. Att sänka löner är inte så lätt som du tror, speciellt inte om man samtidigt tänkt sig att expandera, t.ex. bygga mer och underhålla mer.

Men du har rätt i att befolkningsökningen är "utlösande faktor" och att bostadssektorn är "planekonomisk" vilket inte märks minst på bostadsprisernas bizarra utveckling de senaste decennierna samt spekulationen och överbelåningen som följt.

Det hade givetvis varit bättre med hyror med större marknadsinslag. Då hade vi sett vad fattiginvandringen egentligen kostar och lätt konstaterat att vi inte har råd.

Ja, det behövs säkert en revolution på bostadsmarknaden men under tiden som den pågår så kommer läget att försämras snabbt, hela stadsdelar kommer att förfalla och nybyggnationen gå i stå.

Och om vi inte får en revolution så kommer samma sak att hända fast i långsammare takt.

Och under tiden kommer befolkningen bara att fortsätta öka om inget görs.

Det finns olika sätt att subventionera boendet i ett marknadssystem. Helt konsekvent genomförda marknadshyror skulle sanolikt leda till katastrof och om inte en fysisk revolt så en revolt i valkuvertet. Och ganska många partier är det som hänger på gärdsgårn.

Man kan stödja byggsektorn med avdrag av olika slag. Sannolikt den sämsta stödåtgärden.

Man kan stödja fastighetsägarna och hyresvärdarna. Sannolikt bortkastade pengar där också.

En tredje möjlighet är att stödja hyresgästerna med olika bidrag eller avdragsmöjligheter.

Eftersom regeringen redan öser pengar över villaägare och bostadsrättsägare vore det inte mer än rätt att hyresgästerna också fick en del av kakan.

Jag har sjalv bott i studentboende i Stockholm och sett manga fina bostader. Om det gick att bygga sa pass billigt pa 1950, 1960 talen, varfor gar det inte idag? Jag tror att kostnaderna for byggen i Sverige ar pa tok for hoga, sarskilt om man jamfor med manga andra lander runt om i varlden. Hellre lagre kostnader an stimulanser och bidrag!

Varför inte sluta klaga och flytta in i de lediga lägenheterna i Akalla, Fittja och Norsborg. Är väl bara postitivt om inte alla studenter bor i innerstan, det är väl direkt dåligt att studenter bor i innerstan, bättre att de bor i förorten så att man lyfter dem. Bygg studenrum i Akalla eller Rinkeby istället för i innerstan, mycket bättre lösning för alla. I Linköping har man byggt studentlägenheter i problemområden och det funkar där så varför inte i Stockholm. Jag vill inte subventionera studenter som vill bo i innerstan för att dom lätt ska kunna supa sig igenom någon enkel utbildning på mina skattepengar.

Det är klart byggbolagen inte vill bygga billigt, då skulle de inte tjäna pengar. Man behöver inte ens sänka lönerna för att kunna bygga billigt idag, det är helt möjligt att göra det, bolagen vill bara inte.

Det finns redan studentlägenheter i problemområden och det finns studentlägenheter som är rena baracker, alla är fullsatta.

Marknadshyror kommer bara leda till ännu högre hyror och byggbolagen kommer fortfarande inte att bygga fler lägenheter eftersom de tjänar mer på att lura folk på bostadsrätter.

Det enda sättet att få igång billigt byggande är att köra planekonomi eftersom marknadsekonomin har misslyckats i 20 år nu.

Studentlägenheter har ungefär dubbla kvadratmeterpriset jämfört med hyresrätter så samtliga studenter som skulle kunna få en hyresrätt skulle välja detta före en studentlägenhet.

Jag tycker att det är konstigt att studenter som har lite pengar skall betala dubbelt så hög hyra som de som bor i hyresrätt (som ofta jobbar och har god ekonomi, eller i alla fall bättre ekonomi). När det gäller nybyggen av studentlägenheter har jag hört att det råder "guldgrävar-mentalitet" eftersom de går att göra så höga vinster på studenternas bekostnad, schysst!

Det är samma skatt på en 140 kvm hyresrätt som det är på en 25 kvm studentlägenhet, absurt.

När man bygger nya studentlägenheter brukar badrummet ta upp nästan halva lägenheten pga. av byggregler, avskaffa dessa! Bygg istället endast så många lägenheter som det behövs (handikappanpassade).

I Göteborg säger både SGS och Chalmers studentbostäder att de är beredda att börja bygga, platser och planer är redan klara, bara de får tillstånd men det är där skon klämmer.

Trevligt med en artikel utan sakfel.