Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-08-26 13:08, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Varken regeringen eller Socialdemokraterna har presenterat några framåtsyftande förslag som duger för att möta krisen. Nu krävs gemensamt ansvarstagande, skriver Eva Nordmark, ordförande TCO.
Eva Nordmark, ordförande TCO.
Det är stor oro i världsekonomin. Skuldkrisen tvingar länder till drastiska nedskärningar och i USA stampar ekonomin. Situationen är allvarlig och i Sverige skrivs tillväxtantagandena ner och finansministern spår en stökig höst. Vi kan inte utesluta att oron också drabbar arbetsmarknaden och jobben.
Stats- och finansministern har nu aviserat att det inte blir något femte jobbskatteavdrag på grund av krisen men meddelat att momsen på restaurangbesök ska sänkas. Det duger inte som helhetsgrepp för Sverige i rådande situation. S-ledaren har inte heller presenterat några konstruktiva och framåtsyftande förslag när det gäller att möta de uppseglande hoten mot konkurrenskraft och jobb.
Riksdagens budgetarbete måste innebära åtgärder för att stärka Sverige. Om vi gör rätt öppnas nya möjligheter. Vi i TCO är inte ensamma om att se tre stora systemfel som måsta åtgärdas.
För det första saknar en femtedel av ungdomarna betyg från gymnasieskolan. De har svårt att få jobb och de är överrepresenterade bland dem som hamnar i bidragsberoende.
För det andra saknas framåtsyftande tag när det gäller återkommande studier och därmed nya karriärmöjligheter. Vi behöver mer som stärker individer och ekonomi.
För det tredje tvingas alltför många som blir arbetslösa gå på det som tidigare kallades socialbidrag som kommunen ska betala. Det tränger ut nödvändiga satsningar på god utbildning och omsorg.
Kan vi undanröja de här felen öppnas nya möjligheter för Sverige. TCO har fört fram konstruktiva förslag och nu vill vi se blocköverskridande gemensamma tag i riksdagen!
Ge alla ungdomar en bra grundutbildning. Skolan måste få ledarskap och pengar för att klara sin uppgift. Det handlar om att investera i barn och unga. TCO har föreslagit en satsning på ca 1,5 miljarder kr för att inrätta särskilda utbildningscenter i varje kommun och ett särskilt vuxenstudiestöd erbjuds för detta. Erbjudandet är inte villkorslöst. Den som väljer att inte fullfölja utbildningen bör avstängas från stöd. Pröva nytt! Exempelvis lyckas folkhögskolan ofta där vanliga skolan misslyckats. Men det viktigaste är: Gör något nu!
Ge vuxna möjlighet att återkommande uppdatera sina kunskaper. I den svenska ekonomin omsätts jobben i allt snabbare takt och de nya jobben kräver nya kunskaper. Att uppdatera sin utbildning om man har försörjningsansvar är nästan omöjligt idag. De som mist sin hälsa har också svårt att återkomma i arbete. Det är inte god långsiktig tillväxtpolitik, det är misshushållning. Staten måste ta ett större ansvar. Det kan också gälla frågor om rehabilitering och andra nödvändiga satsningar som krävs för att på allvar bryta utanförskapet.
Fler måste omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Det har regeringens ekonomiska råd med Lars Calmfors i spetsen redan pekat på. Nu får arbetslösa i stället försörjningsstöd som kommunerna betalar. Det leder i sin tur till minskade möjligheter för kommuner att upprätthålla kvalitet i utbildning och omsorg av barn och äldre.
Vi föreslår att man sänker avgiften till a-kassan till max 150 kronor per månad för att få fler att gå med och bli försäkrade. Vi föreslår också att fler får ut något av försäkringen genom generösare villkor och att taket i a-kassan höjs.
Jag förväntar mig nu att riksdag och regering tar sitt ansvar på de här tre områdena. Behoven av satsningar är uppenbara och de konstruktiva förslagen väntar på att genomföras.
Nu krävs gemensamt ansvarstagande för att säkra en bra framtid. Nu måste politikerna inte bara ta bollen utan också spela i samma lag.
Socialdemokraternas skuggbudget läggs fram. Är förslagen bra eller dåliga?

De unga är förlorarna i Juholts budget

Regeringens julklapp till den organiserade brottsligheten

Större krafttag måste till för att fixa bostäder till unga


Höstbudgeten avgör vanvårdsfrågans framtid
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Redan finns Fas 3 och det en form av specialarbete. Nu föreslås även specialutbildning. Då kan man få riktig valfrihet, mellan specialarbete och specialutbildning. Om de stora exportföretagen skulle få problem och valfrihetsreformen inte räcker så höjer man a-kassan och kombinerar den i oändlighet med de nya valfrihetsåtgärderna.
Behoven av satsningar är uppenbara och de konstruktiva förslagen väntar på att genomföras. Nu krävs gemensamt ansvarstagande för att säkra en bra framtid. Nu måste politikerna inte bara ta bollen utan också spela i samma lag som Nordkorea.
"För det första saknar en femtedel av ungdomarna betyg från gymnasieskolan. De har svårt att få jobb och de är överrepresenterade bland dem som hamnar i bidragsberoende."
Det finns flera skäl till att det är så, men skulle dom få jobb om dom hade gymnasieutbildning? Nej, det skulle dom inte. För det är inte någon arbetskraftbrist på folk med en vanlig gymnsieutbildning heller.
För att ungdomsarbetslösheten ska gå ned så måste det bli mer lönsamt att driva företag och att anställa. Det är det enda sättet. Detta kan uppnås på flera sätt men det bästa är att sänka skatten på arbete.
"Ge alla ungdomar en bra grundutbildning. Skolan måste få ledarskap och pengar för att klara sin uppgift."
Skolan har inte pengabrist som sitt största problem. Problem 1A är läroplanen och det faktum att lärnarna berövats möjligheten att vara just lärare. Dom saknar också helt dom befogenheter som behövs för att upprätthålla ordning i skolan. Gör man inget åt detta hjälper inte ens all världens pengar.
Sedan har vi en stor grupp elever i framför allt mångkulturella områden som inte är ett dugg intresserade av någon utbildning. Det finns flera goda skäl även till detta. Dels kulturella och religösa, men framför allt för att dom har helt rätt; Dom behöver ingen utbildning. Inte något jobb heller. Dom får ju ändå allt serverat helt utan motkrav. Lägenhet, pengar till mat, kläder etc. Gratis vård och tandvård, resor till hemlandet etc. Varför ska dom anstränga sig med utbildning och jobb när allt ändå ordnas av omgivningen? Dom är ju inte dumma utan handlar helt rationellt utifrån givna förutsättningar.
"Nu får arbetslösa i stället försörjningsstöd som kommunerna betalar."
Nej, det där har du ju hittat på själv. A-kassan finns fortfarande kvar.
"Vi föreslår också att fler får ut något av försäkringen genom generösare villkor och att taket i a-kassan höjs."
Varför skall man då arbeta? Verkar ju dumt.
En viktigare reform är att förstatliga arbetslöshetsförsäkringen så kan fackföreningarna börja representera sina medlemmar istället.
Det var ju ett tag sen.
Man kan ju börja med att bekämpa den storskaliga importen av lågkvalificerad arbetskraft som dumpar hela arbetsmarknaden för generationer framöver.
Jag tror att kommentarerna från Leif D. och Bo T. träffar ganska så mitt i prick av problematiken. Kommentarerna hänför sig till den verklighet som kan iakttagas av alla och envar (som inte är både blinda och döva), och observationer går alltid före teoretiska resonemang. Varför skulle man kunna fordra att en fackföreningsledare hade koll på verkligheten? Eller också så är det som så, att kartan bara gäller före terrängen! Är det till denna syn som medlemmarnas avgifter går?
Tråkigt att behöva säga, men jag orkade faktiskt inte läsa hela artikeln. Varför? Jo, därför att facket inte längre är den organisation den från början var. Facket ska inte ha något annat intresse i samhället än att tillgodose sina medlemmars intressen och behov. Något som de fackliga organisationerna numera bortser ifrån eftersom de blivit en del av etablissemanget. Därför får vi nu ställa vår tilltro och vårt hopp till nya sociala rörelser. De traditionella folkrörelserna har gjort sitt!
Tillägg till #5. Det jag skriver i min kommentar är inte tomt prat. Jag anlitas av de största studieförbunden och folkrörelserna i min strävan att ta nästa steg i utvecklingen. Ett sätt att komma vidare i diskussionen är att ta utgångspunkt i föredraget "Från stenröse till kravallstaket". För mer info se http://www.bildning.se
Eva Nordmark är ju fullständigt hopplös! Skattebetalarna öser
in pengar i skolväsendet, och ändå klarar inte skolan sina upp-
gifter. 14 % av eleverna föredrar att skolka eller på annat sätt
sabotera sin utbildning.
Att det sen inte finns några jobb, tycks helt ha gått Evas näsa
förbi, och likaså att vi importerar folk till jobb, som inte heller
finns.
För det fjärde har vi en passiv (fullständigt värdelös) fackförening som sitter på läktaren och ropar slagord in i den tomma manegen.
Hur kan en fackförening tillåta timanställningar, LAS-anställningar, bortskrivande av strejkrätten för en generell procentsats o s v.?
En av de aktivaste destruktörerna av svensk fackförening och svensk arbetarrörelse och som bär ett enormt ansvar för den nyliberalism som skapat dagens problem är en gammal TCO-ordförande som idag är god för 100 miljoner, Björn Rosengren. http://www.aftonbladet.se/nyheter/almedalen2011/article13271764.ab
Låtom oss betrakta punkten 2:
För det andra saknas framåtsyftande tag när det gäller återkommande studier och därmed nya karriärmöjligheter. Vi behöver mer som stärker individer och ekonomi.
"Vi behöver mer som stärker individer och ekonomi?"
Jaaassssååå, såpass.
Ståndpunkten är ju fullständigt sensationell på gränsen till revolutionerande. Förslaget är så vittomfattande att det skulle kunna varumärkesskyddas och lanseras som ett förslag i FN.
Eva Nordmark, ordförande TCO.
"I går blev det klart och hon fick som hon ville. Hon får 103 000 kronor i månaden." http://www.tcotidningen.se/eva-nordmarkslon-och-villkor-klara
Mitt förslag blir därför att ge alla medborgare 103 000:- i månadslön, så kan vi hoppa över allt skitsnacket. Och att det skulle finnas medlemmar som gör vågen över hennes agenda håller jag för helt uteslutet, om man överhuvudtaget vet vad hon heter.
Lägg ner skiten.
103 000:- i månadslön...plötsligt får leendet en förklaring. För den hastigt ihoprafsade, dåligt genomtänkta medelklassanpassade och till intet förpliktigande s k artikeln ger bara dålig andedräkt.
Och INGENSTANS, naturligtvis, framgå TCOs ansvar för dagens situation.
Detta håller en så fascinerande låg nivå att artikeln skulle kunna utgöra manus för standup comedi.
Läs citatet NOGA:
"TCO har föreslagit en satsning på ca 1,5 miljarder kr för att inrätta särskilda utbildningscenter i varje kommun och ett särskilt vuxenstudiestöd erbjuds för detta. Erbjudandet är inte villkorslöst. Den som väljer att inte fullfölja utbildningen bör avstängas från stöd. Pröva nytt! Exempelvis lyckas folkhögskolan ofta där vanliga skolan misslyckats. Men det viktigaste är: Gör något nu!"
"Erbjudandet är inte villkorslöst. Den som väljer att inte fullfölja utbildningen bör avstängas från stöd."
Ojdå, så jag kan inte bara söka en utbildning som jag sen inte fullföljer och tro att jag kan behålla stödet. Eller kanske - jag BÖR stängas av från stöd?
"Pröva något nytt!"
"Gör något nu!" Det är det viktigaste!!!!!!!!!!!!!
Visst är det bra.
TCOs medlemmar får verkligen valuta för sina pengar. Ordföranden visar verkligen vart skåpet ska stå och vilken offervilja hennes medlemmar är beredda till för att sätta handling bakom orden.
Jag går och lägger mig och glömmer att jag läst detta.
"TCO: Alliansen och S måste samarbeta om budgeten."
Men Alliansen vill ju ta från de fattiga och ge till de rika enligt the horseshit-teori, medan S vill ta från de rika och ge till de fattiga enligt solidaritetsprincipen.
Hur ska det samarbetet se ut?
Ställs kravet utifrån TCO.s medlemmar eller utifrån att Eva tjänar 103 000:- i månaden?
Jag tror kravet ställs utifrån att Eva tjänar 103 000:- i månaden och att hon fullständigt skiter i sina medlemmar, arbetslösa och utförsäkrade.
Bra med samarbete men skulle TCO tycka det om (S) hade regeringsmakten och egen majoritet?
#13 Jan Ivarson...det är fullständigt värdelöst med samarbete, det är full konfrontation och nyval som gäller.
Det är som om brandkåren skulle samarbeta med pyromanen.
KONFRONTATION.