Även pojkar borde få känna glädje inför skolstarten

Mycket bra.

Jag trivdes sällan i skolan. Det är en absurd inrättning i vissa aspekter.

I och med att barn idag går på dagis så är den institutionaliserade livet och vardagen för barn oändlig lång. Dagis och skola i Sverige är så romantiserat och så skyddat från kritik.

Vad är då absurt? Jo, de förväntas att i skolan sitta still på sin ända och faktiskt jobba. Därefter ska de inte vara lediga utan ha hemarbete. Varför, jo annars kommer ju ¨så att säga polisen då det är lag på att alla barn ska arbeta på detta sätt. Och detta arbete är helt oavlönat och så förfasar man sig över barnarbete i andra länder.
Och så denna ständiga press att prestera. I vilket yrke finns det tillnärmelsevis samma press av hot och psykningar av olika slag. Det skulle aldrig accepteras. Föräldrarna vet att det är nu utslagningen börjar där agnarna ska skiljas från vetet. Och allt detta applåderar vi och tycker är en av samhällets viktigaste funktioner.

Allt detta måste ju tänkas om från grunden. Vad är verkligen nödvändigt , vad är bra??

"När andra länder funderar över innehåll och könsbalans i lärarkåren klamrar vi fast oss vid bilden av den könsneutrala skolan där pojkarnas bristande skolframgångar är lika oförklarliga som arbetarklassens svårigheter att etablera sig i universitetsvärlden."

Jag tycker du gör det här bra Mats Olsson. För den som misströstar kring skolans enögdhet rörande könsobalanserna och svårigheterna att ändra detta, erinra er talesättet: "Det är droppen som urholkar stenen."

Tyvärr, Mats Olsson, så kommer den tilltagande överbefolkningen att påverka utvecklingen i fel riktning, allt mindre resurser kommer att satsas på allt fler barn vilket innebär att allt fler barn slås ut av likriktningen.

Det är en medveten och systematisk politik av regeringen som vill producera ett stort och maktlöst proletariat som kan användas för låglönekonkurrens mot Kina m.fl.

Att det kommer att leda till en omfattande social oro i framtiden struntar regeringen i. Kan man tjäna stålar på att manipulera demografin så gör man det oavsett konsekvenserna för de som drabbas.

Om en klass har många pojkar så ser många lärare det som en problemklass bara pga det inte många tänker wow här finns möjligheter.Denna syn som många lärare har men som det inte talas högt om är förödande för pojkar.
Det påminner mycket om hur lärare ser på svarta i USA där deras fördomar gör att utveckling inte sker.
Hur många pojkar får höra att dom är mogna duktiga och smarta och hur många tjejer får hör det

@Mats Olsson
Jag uppskattar att du fortätter arbeta för att bilda opinion om frågan. Sanningen är att Svensk skola är i fritt fall och vi är inte beredda att ifrågasätta vad felet är.

@Bo T
Jag skulle rekommendera dig att läsa på när det gäller överbefolkning, för det du säger stämmer inte. Särskilt inte i Europa. Större delen av östeuropa har fallande befolkning. Tyskland, Italien, Spanien har för få barn per kvinna för att ens hålla befolkningen på en konstant nivå. USA har svagt ökande befolkning pga invandring men Mexico har låg fertilitet, vilket gör att den folkströmmen kommer att avta.

Kina med sin enbarns policy har inte bara sned fördelning mellan könen utan för få barn per kvinna för att hålla uppe sin befolkning. I Indien rasar antalet barn per kvinna för varje familj som flyttar till städerna (är nu nere i 2.85, behövs 2.1 barn per kvinna för att hålla en stabil befolkning).

Ja det finns regioner där befolkningen fortsätter att öka. Just nu säger FN en befolkning på 9 miljarder 2050 OM vi i väst börjar skaffa ungar igen, något vi är väldigt dåliga på. Den befolkningen kan vi båda göda och ge energi med dagens teknologi (GMO och kärnkraft). Det mesta tyder på att efter 2050 kommer vi se befolkningsminskning i Europa, USA och Kina. Särskilt i och med att fertilitet siffrorna är på väg ner i de flesta länder, vilket innebär att det blir svårt att importera människor.

Bra böcker att läsa om frågan:
http://www.bokus.com/bok/9781905811397/peoplequake/
http://www.bokus.com/bok/9781843548164/whole-earth-discipline/

Hejsan Mats, väldigt bra artikel. Jag vet inte om du läste att var tredje elev (eller vad siffran sa) kände ångest inför skolan, inga siffror gavs på hur det såg ut i könsfördelningen där vilket får mig att starkt misstänka att det är övergängande pojkar som känner denna ångest.
Vad gäller "pojkars antipluggkultur" har jag under en längre tid försök få in frasen "skolors antipojkkultur".

Att klandra offret för att vara ett offer är i all mening vidrigt!

Mats! Du anknyter bra till min artikel här på Newsmill den 31 juli

http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/31/i-dagens-skola-skall-en-pojke-....

"Jag skulle rekommendera dig att läsa på när det gäller Överbefolkning, för det du säger stämmer inte. Särskilt inte i Europa."

Ok, #6 Robert Johansson, så du menar att det inte existerar någon brist på någonting överhuvudtaget utan allt finns i överflöd till alla för all framtid.

Ett förslag: Vakna!

Det är knappast några övermänskliga prestationer av flit och disciplin som krävs i svensk skola idag. Skolan kostar tillräckligt mycket för att resurserna ska räcka till. Det finns något som heter fostran och som går ut på att karaktärsdana en människa till att klara av att anpassa sig till många olika situationer. Fostran verkar vara helt ute och istället har vi sett en trend mot motsatsen, att det är situationen som i varje ögonblick ska anpassa sig till individen. Det leder inte till fostran och det leder inte till en kunnig och kompetent nästa generation med stark självkänsla och självförtroende. Skolan slår knut på sig själv att försöka skapa motiverande verksamhet under de villkor de lever under. Man gör långt mycket mer för att gå elever till mötes än vad som var fallet för 30 år sedan. Ändå hörs det bara gnäll och gnäll. Kära föräldrar, fostra era barn.

Vad är det för tramsiga sidospår som förstör Mats seriösa diskussion med babbel om överbefolkning. Skriv för tusan en egen debattartikel om detta "andra problem".
Skall man planera höstens vedermödor så börjar man väl inte och svamla om nästa sommars grillkvällar.

Redan 1970 ville SYO;n konstruera om min manliga hjärna till en kvinna. Diskursen har pågått längre än vad vi tror.

@9 Stig E-k
Ja Afrika är ett problem, ett problem som dock blir mindre ju snabbare vi får den befolkningen att flytta till städerna. Liksom Indien och Kina lär deras befolkning börja minska. Dessutom, Afrika är ett problem då de har ineffektiv ledning med korruption och dåliga jordbruk.

@Bo T
Var har jag skrivet att det inte existerar någon brist? Du antar att vi kommer ha överbefolkning, vilket inte stämmer. Dessutom brist? Brist på vad?

1, Energibrist? Ja när det gäller olja. Vi har Kol, Uran, Thorium och naturgas för ett par hundra år. Vi har forskning på bakterier som skapats för att skapa etanol. Då har vi inte ens börjat prata om utbyggnad av vind, våg, sol och bio energi.

2, Brist på fossfor? Ja. Finns det någon lösning? Ja. Redan idag finns GMO grödor som fungerar perfekt i ett ekologiskt jordbruk, som inte behöver konstgödsel eller bekämpningsmedel. Det finns grödor som är framtagna för att klara översvämningar, torka och ge mer näringsämnen. Dessa GMO grödor kräver dessutom mindre energi än konventionellt eller renodlat ekologiskt jordbruk. Om vi behöver förbättra jordmånen finns möjligheten att utnyttja biochar, vilket både producerar biobränsle och förbättrar jordmånen.

Att ett problem existerar innebär inte att det inte finns en lösning.

Ursäkta sidospåret, #13 Anders B Westin, men även du förstår väl att skolan behöver omvandlas om den ska bli bättre. Omvandling kräver ofta resurser och med en stigande överbefolkning så minskar resurserna.

Självklart ska vi diskutera diskrimineringen av pojkarna. Har du några konkreta förslag på förändringar?

Mitt i prick! Klargörande artikel om den könsneutrala skolan. Hur är det möjligt att man fortfarande inte förstår att pojkars och flickors hjärnor inte är könsneutrala. All forskning om hjärnan visar att det finns stora skillnader mellan könen. Motiverande drivkrafter sitter i våra hjärnor. Om omvärlden inte förmår att väcka dessa medfödda inre drivkrafter, då har vi misslyckats. Pojkar saknar motivation därför att deras hjärnor inte stimuleras i tillräcklig grad. Skolan hämmar pojkars fantasi och deras behov av mera händelserika upplevelser. Den politiska korrektheten i frågan, skadar generationer av pojkar. Det är från första dagen i skolan som hjärnorna måste öppnas upp för att kreativt kunna blomstra. Skolministern Jan Björklund, gör någonting! Vi går under utan pojkarnas och männens kreativitet. Lust att studera kan bara fås genom kunskap och insikt om de bägge könens olika behov av stimulans.

#14 Robert Johansson. Överbefolkningen kan öka (och minska) utan att befolkningsantalet gör det. Det är naturligtvis mycket mer komplicerat än befolkningstätheten som du verkar tro ibland.

Kan du ge något vettigt argument för att befolkningen ska fortsätta öka? Ju fler som ska dela på de naturresurser som finns ju mindre blir det till var och en och ju större blir risken för resurskrig.

Självklart finns det också risk för "underbefolkning" men i dagens värld torde den vara obefintlig annat än på extremt avlägsna och svårtillgängliga platser.

Att det skulle finnas någon realiserbar teknik framme som idag kan ersätta all fossilenergi ser jag som rent önsketänkande. Att det går i teorin bevisar inget.

När jag ser på skolproblemen så är det uppenbart att problemen härrör från resursbrist pga överbefolkning. Om antalet elever var färre skulle mer resurser kunna läggas på varje elev och skolan fungera bättre.

Det innebär förstås inte att det inte finns en massa förbättringar som trots allt går att genomföra. Hur man utnyttjar resurserna är givetvis lika viktigt som hur mycket resurser man har.

Vi måste föra båda diskussionerna samtidigt. Eller hur?

Snälla Bo T, sabba inte den här viktiga artikeln!

Snälla Anders Lindfors, sabba inte kommentarerna till denna artikel!

Skolan har alltid handlat om att sitta stilla och följa med. De flesta pojkar klarar detta utmärkt. Hjälp gärna de som vill lära sig men som har svårt att sitta still, men svik inte de flitiga killarna som vill lära sig något genom att glorifiera de som är "too cool for school".

#19. KajK. Ber om ursäkt.

Ok, #18 Anders Lindfors, jag ska diskutera det du vill.

Mats Olsson har hittat ett problem och filosoferar kring orsakerna till problemet men träffar inte speciellt rätt med "... oändliga lektioner med samma isande brist på engagerande material."

Som om det skulle gå bättre om varje dag i skolan var en äventyrsresa. Skulle inte tro det.

Ska vi gå till botten med problemet måste vi diskutera grundläggande behov.

Ett problem som verkar saknas i artikeln är att många, både elever och personal, känner sig hotade i skolan och många sysslar själva med att hota.

Hur lätt är det att sköta skolarbetet under ett pågående krig?

Tryggheten eroderar i samhället och självklart slår det igenom i skolan med logiska konsekvenser.

#22. Bo T. Du har säkert rätt rörande synpunkter på våld och otrygghet. Jag har dock en känsla av att pojkproblematiken existerar även i skolor som inte har några större problem med korridorsvåld etc.

Bra Mats, kunde varit längre, och t.ex. med klar analys av hur redan förskolan vill sudda ut kön (pojkarnas) liksom skolan. Och så detta med "antipluggkultur", fastän "Lärarnas tidning" visat på betygsdiskriminering.
Båda lögnerna upprepas här i länk, av Björklund/Sabuni, en studie i pedagogisk inkompetens. Där även mobbning nu verkar ha fogats in i facket "jämställdhet". Metafysiskt det också.
http://www.folkpartiet.se/Jan-Bjorklund/Pressmeddelanden/BjorklundSabuni...

Mats Olsson

Tack för en bra artikel och jag instämmer helt.
Sveriges framtida män är i stor fara i den feministiska skolan.
Det är kanske dags att separera flickor och pojkar i grundskolan och satsa lite på pojkarna för allas skull så att bådas behov kan tillgodoses på ett bra sätt. Flickor och pojkar är inte lika som genus-fanatikerna trots tusentals år av mänsklig erfarenhet verkar tro. Givetvis gäller det inte alla men absolut det stora flertalet pojkar är av samma skrot och korn. Varför ska vi sätta minoriteter som standard i dessa tider.
Pojkars teoretiska nyfikenhet kommer mycket senare än flickornas och de behöver annat för att bli stimulerade och jag talar även av egen erfarenhet..

Tack för alla kommentarer.
Jag är en förespråkare av försiktig moderering och hoppas att inte ursprungsinlägget helt försvinner.

@Kerstin Dahl
"Skolan har alltid handlat om att sitta stilla och följa med. De flesta pojkar klarar detta utmärkt."

Jag tror att det finns olika uppfattningar om vad som är skolans uppgift. Du har inget stöd för din tolkning i läroplanen.

Den andra frågan är kanske mer spännande - även om de flesta pojkarna lyckas anpassa dig kan det bli ett förbluffande stort antal som inte klarar av de här kraven. Hur stort svinn kalkylerar du med?

Om lägger samman med andra riskfaktorer kan det bli ganska höga tal.

#28 Dennis Pettersson

Det går naturligtvis att reducera frågan om skolframgång till arbetslust. Min tes är att skolans innehåll idag är könskodat på ett sätt som många pojkar upplever som exkluderande.

Du har en viktig poäng i att många flickor också upplever skoltiden som dränerad på innehåll. Det vi kallar kön är ett komplicerad fenomen och jag vill verkligen inte reducera det till en biologisk nivå. Om du tolkar min text så har jag uttryckt mig slarvigt.

Menar du att skolan idag är könsneutral - att den erbjuder ett innehåll som i lika hög grad attraherar flickor och pojkar?

Min tes är att lärarnas kön påverkar innehållet mer än de vill erkänna.

Vad syftar du till i praktiken, Mats Olsson? Könssegregerade skolor?

Eller skolor som klarar av att anpassa sig till fler människotyper?

Jag jobbar för att rekrytera män till läraryrket. Gärna personer som vågar utmana kulturen.

Jag använder aldrig begreppet "manliga egenskaper" - däremot är jag intresserad av manligt kodade erfarenheter. Vad som innefattas i den mängden är starkt föränderligt men kanske går det att urskilja en hård kärna som statistiskt sett går att beskriva.

På ett plan är variationerna kanske större än likheterna - men genom att betona detta gör vi också problemen med pojkarnas resultat osynliga. De får liksom skylla sig själva.

Varför knyter du destruktivitet till manlighet? Se länk till annan diskussion om mäns läsning:
http://lumaol.wordpress.com/2011/08/22/ar-det-ett-problem-att-man-inte-l...

Det avslutande problemet skulle jag karakterisera som repressiv tolerans.

Mats Olsson #29; Jag skulle vilja uttrycka mig som så, att det finns en biologisk plattform. Du skriver att lärarnas kön påverkar innehållet och man måste då fråga sig vad det är för faktorer som medför att de olika könen påverkar olika. Man och kvinna är ju två olika biologiska företeelser med olika behov och uttrycksförmåga etc. Det som attraherar eleverna, pojke och flicka, är mer än ordet, det är könet bakom ordet också. Förmedling av kunskap handlar också om trovärdighet. Ett par exempel: Den manlige läraren som i ämnet biologi, försöker förklara vad amning är och dess betydelse. Den kvinnliga läraren som i fysik försöker förklara, principen för en elmotor. Man förstår ju med en gång att trovärdigheten i dessa exempel är låga, eftersom barnens uppfattning av verkligheten är en annan. Det är alltså i deras ögon fel personer som försöker förmedla något som inte i verkliga livet kan kopplas ihop med det dom försöker förmedla. Det är alltså fel kön bakom orden. Detta var bara ett pedagogiskt enkelt exempel. En annan viktig faktor i sammanhanget är också, om trovärdigheten inte finns i undervisningen, då blir naturligtvis också motivationen hos eleverna kritiskt låg.

Mats Olsson pekar på problem, men ger inga som helst förslag till lösningar.

Om den bild Olsson förmedlar i sin text är sann, om det finns en mängd barn (varav en majoritet pojkar) som aldrig finner sig tillrätta i skolan, som aldrig lyckas infoga sig i skolans kultur och mönster för kunskapsinhämtning, och vars skoltid präglas av ständiga misslyckanden och en överväldigande känsla av utanförskap, så innebär det förstås både ett gigantiskt samhällsproblem och stort personligt lidande för de drabbade. Men vad ska vi i så fall göra åt det?

Jag förmodar att även Mats Olsson delar uppfattningen att barn och ungdomar behöver vissa baskunskaper för att klara sig i livet (läsa, skriva, räkna, grundläggande natur- och samhällsorientering osv.). Jag förmodar också att Mats Olsson delar uppfattningen att barn och ungdomar måste genomgå vissa socialiseringsprocesser och lära sig grundläggande sociala spelregler som även gäller i vuxenlivet (konkret = att t.ex. passa tider, kunna vara tyst när någon annan pratar, respektera gemensamma regler på en arbetsplats, inte använda våld/hot för att lösa konflikter osv.). Jag antar att Mats Olsson också delar uppfattningen att skolan bär en stor del av ansvaret för att förmedla ovan nämnda baskunskaper och även i viss mån för ovan nämnda socialisering.

Olsson benämner nedlåtande grundskola och gymnasium som "9 + 3 år detaljreglerad förvaring". Den beskrivningen är givetvis inte sann. Massor av barn och ungdomar (även många pojkar) klarar skolan alldeles utmärkt, finner glädje och mening i både undervisningen, inlärningen och den sociala gemenskapen, och går ut i vuxenlivet med goda allmänkunskaper, ett moget socialt beteende och positiva minnen av skoltiden.

Den negativa bild Olsson ger av grundskola och gymnasium är alltså inte representativ för alla, utan bara för dem som av olika skäl inte klarar skolan. Frågan blir då vad vi ska göra för att fånga upp de frustrerade pojkar som beskrivs i artikeln? Men det verkar Mats Olsson, trots sin roll som lärarutbildare, inte ha några svar på.

#35 Rolf Hansson,
Tack för ditt inlägg. Jag vet inte om det är intressant att diskutera mig som person och hoppas kunna undvika expertrollen.

Förvaring är en av aspekterna på verksamheten - det går utmärkt att förena med personlig utveckling och bildning. Men, om barnen upplever skolan som ett fängelse får vi andra problem.

#34 Björn!
Jag har inga problem att lyssna på en kvinna som förklarar motorer. Kanske borde du välja ett annat exempel?

37 #34 Björn!
"Jag har inga problem att lyssna på en kvinna som förklarar motorer. Kanske borde du välja ett annat exempel?"
Intressant det där.
1) Menar du att det finns män som har det?
2) Och i så fall, vad kan det bero på? Och bör vi slå ner på det eller förstå t.ex. att utveckling tar tid? Om den ens infinner sig och inte bara är ett modetroll?
3) Det finns enlig min mening, som jobbade på 80-talet som fritidspedagog, områden där kvinnors högst traditionella värderingar sitter kvar, säkert även i skolan.
Plus då diverse moderna ("kvinnligt tolkade") genuspåhitt, kanske de som avfärdades med "ovetenskaplighet" av Lärarförbundets ordf i SVD häromdagen?
Men hyllades i Sabuni/Björklunds "jämställdhetssatsning" om att bryta(!) antipluggkultur och könsroller!

Mats #37; Men kanske pojkarna i klassen känner sig oengagerade. De kanske aldrig har mött någon kvinna som har pulat med elmotorer (motorer). Det är här trovärdigheten i förmedlingen av lärarens utsago kanske haltar och som följd sjunker uppmärksamheten. Barnen har ju ett liv utanför skolan som skapar referenser och förebilder inför skolans kunskapsförmedling. Det måste ju finnas någon kongruens mellan verklighetsuppfattning och det som förmedlas och den som förmedlar. Den förmedlande är en ställföreträdare för verklighetens förebilder, så det har nog en stor betydelse vem som säger vad och med vilket engagemang det sägs.

Du måste vara lite mer försiktig - den här frågan är så infekterad att en del ord måste vägas extra noga.

Det är väl ganska självklart att det finns kvinnor som kan motorer. problemet är att de nog är sällsynta inom skolans värld och dessutom medvetet väljer bort den miljön eftersom den är befolkad av individer som gjort ett könstereotypt yrkesval.

Som lärare kan jag bara säga så här: aj då Mats, nu blev det lite tokigt! För med erfarenhet vet jag så väl att det faktiskt finns minst lika mycket uttråkade flickor. De ägnar sig dock sällan åt att tala om för alla högt och tydligt genom hela sitt beteende att det är just så.
De har nämligen blivit inlärda att sitta snällt och tyst och inte märkas.De fortsätter ofta med det resten av livet och därför märker vi sälan dem i det vuxna livet heller. Det här är inget genusproblem och jag blir mörkrädd över hur många män som ramlat av jämställdhetståget. Sorgligt.

#41 Erik Hartelius

"goddagyxskaft"
Menar du att flickorna sitter tysta och att grabbarna är stökiga. Jag tycker inte att det är någon större skillnad på detta längre utan att flickorna skriker och pratar lika mycket som grabbarna. Men skillnaden kanske är att det finns absolut fler uttråkade pojkar.

Hartelius: "Män som har ramlat av jämställdhetståget". Vadå, och hur vet man det? Vad jag kunnat se sedan 35 år i debatten, så steg feminismen aldrig på det tåget! Men ville ha en kvinnlig lokförare ändå!

#41
Hej Erik!
Jag vill nog helst undvika diskussionen om vem det egentligen är mest synd om ( eller vem som är mest uttråkad).
På min blogg skriver Morrica klokt i frågan.

http://lumaol.wordpress.com/2011/08/24/pojkarna-och-skolstarten/

Förresten Erik- varför är det inget genusproblem att flickorna inte uttrycker sitt missnöje?

I min värld låter det som en mycket viktig fråga!

Ja, svenska skol-Titanic sjösattes långt innan Björklund ens började engagera sig i skolan. Jag hävdar att det likformiga stora innehållet bestämdes när enhetskolan kom till på 60-talet även om ett litet andningshål med riktig verkstadsteknik fanns till på 80-talet. Den stora kvinnodominansen har också uppstått under sedan lika lång tid tillbaka.

Hej igen Dennis!
Vi har olika utgångspunkter. Jag är förskollärare och förknippar inte pojkarnas lekar med destruktivitet. Däremot ser jag att förskolans och skolans oförmåga att möta de här aktiviteterna lätt kan resultera i antisociala som mycket väl kan leva upp till den beteckningen.

Så de manligt kodade erfarenheterna (eller aktiviteterna) som möjligtvis skulle kunna vända den här tendensen är fortfarande sällsynta i både förskola och skola.

Vilka de är? Det blir lätt banalt men på de förskolor jag har besökt och där det arbetar män har ofta snickarrummet varit mer välutrustat, fotbollsturneringarna mer välorganiserade, brottningslekar mer tolererade, superhjältar möjliga att diskutera, datorspel kan ses som språkutvecklande o.s.v.

Men om dessa intressen ständigt förlöjligas tror jag att barnen hamnar i mer eller mindre öppna protester.

Har du sett den här filmen?
http://www.ted.com/talks/ali_carr_chellman_gaming_to_re_engage_boys_in_l...

Se ovan diskussion om manliga egenskaper! Några sådana vill jag inte kännas vid.

Om genuspedagogerna går in och aktivt hjälper de kvinnliga pedagogerna att utforska de traditionellt manliga domänerna - då kan jag inte nog hylla denna rörelse.

Tyvärr hör det nog till undantagen. Ett vanligare mönster är nog att barnen och föräldrarna ska medvetandegöras. Den strategin riskerar att skapa motreaktioner.

#47
Du är nästan för gullig. Tror du på fullt allvar att genuspedagoger kan koda om hjärnan och drifterna som styr partnervalet.
Läs Darwin.

Försök och fatta kraften i den sexuella selektionen.

Tror du att en genuspedagog kan få den samlade kvinnligheten att börja förakta mode, skönhet och kvinnlig fägring.

Visa detta - så går jag med i din tabula rasareligion.

@46
De manliga egenskaperna är skälet till varför du bor i ett hus i ställe för en grotta, de manliga egenskaperna är de som gör att du kan använda elektronik på ett konstruktivt sätt i ställe för att sitta i din grotta panikslagen för blixten, Du kallar dig själv för Dennis men jag vet inte om det var dina progressiva föräldrar som namngav dig det namnet trots att du är en tös eller om du är en pojk, om det senare är sant så så borde du nog lägga mer krut på att avkoda det som gav dig en så manshatande attityd(svaret är nog Genuspedagoger)

Det verkar som om folk tror att Mats Olsson vill hämma flickors utbildning vilket jag upplever vara ett stort misstag.

Pojkar är dock väldigt mycket mer eftersatta än flickorna. Även om flickor upplever att utbildningen är tråkig så gör de den medan pojkar helt stänger av (om detta är pga social inlärning eller biologi är en bifråga, detta är sanningen). Detta gör att man måste kolla på utbildningen och se hur man engagerar pojkar mer.

Läs här till exempel från lärarnasnyheter om hur pojkar diskrimineras vid betygsättning. De får bättre betyg på nationella proven men flickorna får bättre slutbetyg, någonstans är det fel.

Och Birgitta Elm har till exempel sagt: "Flickor och pojkar lär sig också på olika sätt. Och dagens undervisning gynnar flickor mer än pojkar. Det här projektet har varit en ögonöppnare. Från och med nu gäller det att även se pojkarna. Att kunna se pojkar och flickor på samma gång." Artikeln hittar du här

Detta är jätteviktig att kunna se båda. Varför är det viktigare att kunna laga mat än att laga en diskmaskin som gått sönder?

#48 Jan Lenander

Japp och började sjunka när "män" som Dennis Pettersson började uttrycka sina åsikter. Pojkar vill ha auktoriteter att se upp till i skolan inte dessa menlösa genuspedagigiska lärare som talar i samma ton oavsett om de är arga eller inte.

Separera flickor och pojkar i grundskolan så att spänningarna mellan könen försvinner och barnen kan slappna av och vara sig själva och inför mer idrott och individuella val för de som vill. Det är aldeles för lite fysisk stimulans i skolan idag vilket är förödande speciellt för aktiva barn.

Just ja, kan också tipsa om mitt blogginlägg där jag samlat Garath Malones miniserie om hur en pojkskola ska vara. Han har tre punkter i sin teori om vad pojkar behöver för att lyckas i skolan (jag håller med om samtliga),
1. Fara
2. Tävling
3. Skoj
Detta inte sagt att flickor inte vill ha det sista åtminstone men tävling och fara är inget som flickor generellt uppskattar (även om det finns undantag).

I hans experiment så hoppar en pojke 20 månader framåt i läsförståelse. Detta efter bara 2 månader. 15 pojkar hoppar 6 månader framåt. Detta är otroliga resultat.

Dennis - jag tror du gör det enkelt för dig när du kopplar samman mig med Dahlström eller gör mig till determinist.

De fyrkantiga kategorierna tycker jag vi lämnar åt sidan. Länge levde genusvetenskapen högt på den lätt banala insikten att kön (i viss mån?) är en social konstruktion - och kunde utifrån denna position demonisera andra sidan som biologistisk, essentialistisk och deterministisk.

Idag är de flesta överens om det fåfänga i att förstå den här frågan utifrån procentsatser mellan arv och miljö. Frågan är mer komplex än så. Vill du verkligen köra den debatten ett varv till

# 55
David svarade 3 viktiga detaljer:

jag fyller på med några pragmatiska exempel för arketypen "teknikkillar" som kanske utgör 30 % av den pojkiga populationen.

- spänning
- teknik / apparater /funktionella strukturer/ hastighet/kraft/skapande
- explosioner,
- maskiner / objekt som kodas manliga med syftet att förstärka manligheten och den sexuella statusen. Exempelvis: Datorer, trimmade moppar, häftiga snöskotrar som man får demontera och skruva ihop samtidigt som man lär sig engelska.

Någon annan får skriva om arketyperna idrottspojken respektive kultur/musikpojken.

Själv tillhör jag grovt sett alla tre arketyperna född i en lärarfamilj. Jag klarade mig därmed bra. Var teknikgrabb / knutte / amatörmusiker på fritiden medan skolan gick ut på att uppfylla den kvinnliga präktigheten.

Men grabbar som var entydiga teknikgrabbar. Ja dom fick snällt vänta i över 10 år i skolan innan någon manlig individ i gymnasiet kunde bekräfta deras pojkiga explosionsdrömmar.

Det har varit en del diskussion om ifall materialet i skolan är oengagerande eller inte och vissa har lyckats skriva att materialet är engagerande och att det minsann finns uttråkade tjejer också (hur motsägelsefullt det än är). Min högst personliga erfarenhet av skolan är att det är vansinnigt många tråkiga stenciler och uppradade mattetal på svartvitt papper med extremtråkig layout och tröttsamma typsnitt. Jag vill påstå att hur engagerande materialet som används på lektioner avspeglar precis hur engagerad läraren är i det. Matteläraren som kommer in genomvåt på lektionen och frågar hur mycket regn som föll över fotbollsplanen medan han cyklade förbi den (sann historia från en annan diskussion här på newsmill), som brinner för ämnet och hittar kopplingar mellan det vardagliga och det teoretiska kommer att engagera elever mer än lararen som lägger fram en stencil med tal även om talen blir exakt samma.

Jag upplever att många lärare jag hade liksom tappat sugen. Kör ett år till och lyfter lön. Kör samma stenciler som "funkat" i 10 år och samma gamla föreläsningar som läraren kört under lika lång tid. Någon som är förvånad över att folk blir uttråkade?

Sen har ju skolan uttalade mål att uppmuntra kvinnliga egenskaper och nedvärdera manliga. En artikel som redan är hänvisad ovan handlar om det. Konkurrens, tävlingsanda, risktagande och så vidare är icke önskvärt. Istället ska man lära sig att inte tävla, att inte konkurrera osv. Allt det som kvinnor är bra på. En reflektion är ju att sen när man kommer ut på arbetsmarknaden så är det sällan den med högst betyg som kommer längst, utan den som är bäst på att hantera konkurrens, den som är mest tävlingsinriktad, för hela ekonomin bygger på konkurrens och tävling.