Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skuldkrisen

Carl Norberg om Skuldkrisen

Krisen beror på dåligt fungerande finanssystem

Skulden roll har aldrig haft en större betydelse för det dagliga livet, likafullt tänker bara fåtalet av oss på vad skulder egentligenhar med ekonomi och pengar att göra.


Om författaren

Är sedan ett knappt år satt i personlig konkurs på obestånd utifrån att andra inte har fullföljt åtaganden och jag har blivit kvar med skulderna.

 

Vad har den finansiella, den ekologiska och den sociala humanistiska krisen som gemensam nämnare?

Alla dessa nu accelererande kriser orsakas av ett dysfunktionellt monetärt penningsystem eller finansiellt system mera populärt uttryckt. Grunden till varför det fortlöpande blir allt svårare att hantera dessa kriser ligger i själva fundamentet till vårt finansiella system, det vill säga sättet som pengar skapas och får sitt värde grundat på.

För att kunna skapa en hållbar ekonomi så krävs ovillkorligen ett hållbart monetärt penningsystem till grund. Detta eftersom det monetära penningsystemets inneboende logik sedermera med sin beskrivning av värde styr alla ekonomiska beslut. Den styr om det blir en kortsiktig och ohållbar ekonomisk tillväxt som gynnar fåtalet individer eller en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling som gynnar det allmänna.

Det monetära penningskapandet är svårt att förstå för många, även för experter. Processen hur banker skapar pengar är nämligen så motbjudande irrationell att det närmast verkar frånstötande för förståndet.

Till synes verkar det ju som att vi lånar något mycket värdefullt från banken (pengar) och vi är därför mer än villiga till att pantsätta något värdefullt i gengäld: Vi lovar att ge en del av våra framtida arbetsinkomster respektive våra ägodelar(panter) ifall att om vi inte betalar. Men i verkligheten är förhållandet precis tvärtom. Vi får något av banken som i grunden är fullkomligt värdelöst (siffror på ett konto eller färgglada papper) från banken och det är alltså vi som låntagare som täcker eller fyller dessa värdelösa siffror med värde, nämligen prestationslöftet. Pengar skapas alltså på ett helt annorlunda sätt än vad gemene man uppenbarligen förstår. Det är låntagaren som skapar värdet på pengarna genom skulderkännandet och ett "offer" i form av prestationslöftet. Banken har bara fått makten av staten att skapa pengar genom kreditutlåning. Därför kallas dagens pengar för "skuldpengar" eller "Fiat-pengar". I Bibeln står att Gud skapade ljuset ur ingenting med hjälp av ordets makt. Han sade: "Fiat lux" (varde ljus). Fiat-pengar skapas också ur "ingenting", men deras värde skapas genom en social konstruktion, där vi täcker upp "ingenting" med ett skulderkännande och ett prestationslöfte.

Skuldpengar kallades också följdriktligen först för "protestantiska" pengar, för dessa fick först statlig legitimitet genom bildandet av en centralbank i protestantiska stater som Sverige (1668) och England (1688). Det finns därmed en religiös bakgrund till dagens ickerationella penningsystem. Bikten och avlatshandeln med skuldkänslan var katolikernas affärsidé. Inom protestantismen blev "skuldhandeln" en internaliserad uppgörelse mellan individen och Gud. Att skapa pengar genom ett skulderkännande ter sig därför som ett "naturligt" psykologiskt steg för en skuldmedveten protestant. Dagens pengar är i grunden en sekulariserad tro, inget annat. Det finns bara till för att vi tror på en illusionistisk, men internaliserad skuld.

Rätten till penningskapandet har i alla tider tidigare varit förbehållen en stat eller en kungs suveränitet. I dag är detta de privata bankernas rätt. Möjligheten att skapa pengar "ur ingenting" är den moderna industrialiserade världens fundament. Det är ett imponerande illusionistiskt mästerverk som ändå kräver viss respekt. För att det moderna samhället skulle dels inte ha blivit till och dessutom vara omöjligt att förstå detta utan insikt i illusionens innersta natur.

All finansiell verksamhet som beskriver ekonomi går därför ut på att betala tillbaka en skuld, då alla förtjänande pengar är från början lånade pengar som ska betalas tillbaka. Men som alla vet så finns på all skuld en ränta. Och eftersom pengar skapas genom kredit innebär detta att vi som samhälle i sin helhet fortlöpande måste låna mer pengar om vi vill kunna betala tillbaka våra skulder plus ränta. Detta innebär att vi måste skuldsätta oss ännu mera, med ännu mera räntekrav och så vidare.

Detta är en klassisk ond cirkel. De som har läst lite om systemteori vet att alla system som har en positiv feedback är dömda att bryta samman. Det är därför en matematisk oundviklighet att vårt monetära system förr eller senare måste bryta ihop. Det existerande penningsystemet gör att skulderna växer exponentiellt över åren det vill säga de fördubblas i regelbunden takt, typ: 2, 4, 8, 16, 32, 64. Förr eller senare hamnar systemet i en fordringskris där stater, organisationer och privatpersoner inte längre orkar låna mer för att skapa ännu mer pengar. Pengar som behövs för att skapa ännu mera tillväxt för att kunna betala räntorna av våra exponentiellt växande skulder.

Penningsystemets dysfunktionalitet har en lång rad negativa effekter som under systemcykels slutskede (före ett sammanbrott) i allt tydligare drag träder fram och som vi alla nu kan bli varse i dag: alla tävlar mot alla om pengar, då det per definition alltid finns för lite pengar i systemet för att betala räntan. Räntan gör att några få ackumulerar alltmer skuldtitlar (pengar) samtidigt som resten blir alltmer skuldsatta. Några måste gå bankrutt så att andra kan betala sina räntor. Några stater måste låna för mycket så att andra stater kan exportera sig friska. Skuldernas omåttliga tillväxt måste bemötas med en lika omåttlig ekonomisk tillväxt, när skulder täcks av ett prestationskrav. Vi måste därför prestera mer och konsumera mer - till varje pris.

Tillväxt är därav alla ekonomers och politikers envisa mantra. För bara genom tillväxt kan vi ens försöka komma ikapp den exponentiella räntekostnadstillväxten av våra skulder.

Följdriktigt så ökar vår skuld automatiskt ju mer vi försöker tillfredsställa dess räntekrav. Så vi kämpar förgäves hur vi än gör. Systemet måste rent matematiskt sluta i ett sammanbrott då skuldbördan växer mot oändligheten. Under tiden ökar prestationspressen på människorna, på naturens och våra sociala system. Likt människorna kommer även naturens system alltmera ur balans. Tillväxttvånget respekterar inte alls behovet av återhämtning. Samhällen är tvungna att spara på jakt efter möjligheter att klara av en allt tyngre skuldbörda. Se på åtstramningspaketen i många länder. Samtidigt förväntas alla att konsumera så att det blir tillväxt och vi kan betala tillbaka en omöjlig skuld. Detta är en ekvation som inte går ihop.

Det finns med andra ord en självdestruktiv mekanism inbyggd i vårt monetära bytessystem. Ett samhälle utan fungerande bytessystem till handel blir ett samhälle utan fungerande arbetsdelning och är i en akut existentiell kris. Nuvarande penningsystem utgör därför ett allvarligt nationellt hot. Vi måste inse att penningsystemet måste ändras. Bara ett hållbart monetärt system till grund för bytessystemet ger oss möjligheten att bygga en hållbar ekonomi och därmed ett hållbart och rättvist samhälle i framtiden. Den enskildes skuld som bärare av värdet på det allmänna betalningsmedlet måste därför försvinna.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38839

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra genomgång av vårt predikament.
Var väl känt i tidigare kulturer, se t.ex. "jubilee year"(allmän skuldavskrivning)
Eftersom makten idag ligger hos kreditorerna kommer dock
systemet in i det sista att pressas och stressas mot sammanbrott.

Permalänk | Anmäl #1 Perry Fredrikson, 2011-08-23, 09:39

Tack.

Permalänk | Anmäl #2 Carl Norberg, 2011-08-23, 09:56

Anders Borg står där och ojar sig över bankerna och deras bonusar. Tycker inte att det allmänna ska betala när det krisar. Självklart ska vi ha ett nytt penningsystem. Privata banker får sköta om pengaskapandet som är så viktigt för ett samhälle. Inte undra på att Falkengren t ex kan dela ut 200 miljoner i bonusar till dirrarna. De kan ju skapa hur mycket pengar som helst ur ingenting. Allt medan fåren - skattesubjekten - klipps när det krisar. Men dom flås inte. De måste ju kunna klippas igen. Om och om igen. Tillgångarna privatiseras medan skulderna kastas på mänskligheten.

Alan Grenspan säger att Amerika visst kan betala sina skulder. De trycker bara mer pengar. Snacka pyramidspel. Snacka The Poncispel! Wow! Alltmedan världen gapar och ingen säger något. Tryck pengar ur det blå. Ta sen räntan på luften. Lev loppan och ha det bra meda folk svälter och går på knänan. Klart vi ska ha ett nytt penningsystem. Nu!

Permalänk | Anmäl #4 Helena Palén Olofsson, 2011-08-23, 10:24

Tycker att din artikel väl beskriver "den nya ekonomin"som inte är nämnvärt ny egentligen. Beklagligt är att vi återigen kan se alla de bieffekter som det penningsystem som dominerar världen över medför. Västvärldens civilisation är inte och har inte varit beredda på Asiens och stora delar av Afrikas tillväxt ekonomiskt, vilket ger en västerländsk ekonomisk kris. Nu är fler med i spelet om kapitalets fördelar och med detta kräver att lyssnas på. Klart det blir kris!

Permalänk | Anmäl #5 Peter Kadergran, 2011-08-23, 11:52

Mycket intressant, påminner mycket om videon money as debt som förklarar ungefär samma sak, dock med en twist på slutet att ekonomin i framtiden ska vara "resursbaserad", något flummigt förklarat.

Det tragiska är att "folk" är för upptagna att läsa alla dessa modebloggar istället för att läsa om saker som faktiskt spelar stor roll.

Vi har överlevt kris efter kris, men jag tror att vi kan resa oss upp ifrån askan och ändra systemet. Jag är kapitalist långt ut i fingertopparna, men jag anser faktiskt att staten borde vara den enhet som generar alla pengarna i samhället, som tar emot räntan och dessa ränteinkomster går tillbaka till folket.

Permalänk | Anmäl #6 Mikael Hansson, 2011-08-23, 13:17

#6 Mikael Hansson

Jag tror å min sida att det samhället kan göra är att "mildra"det ekonomiska systemets effekter genom politiska beslut. Inga av de partier i ex. Sverige idag kräver eller har tankar om systemändring i sig utan koncentrerar sig på fördelningen av avkastningen.

Permalänk | Anmäl #7 Peter Kadergran, 2011-08-23, 13:36

Ja, så är det, men eftersom den finansiella delen nu alltmera kväver den reala och nyttoproducerande delen av ekonomin, så är det ändå bara en fråga för politikerna om att antingen tag tag i detta medan det går att hantera eller att finna sig ställd inför fullbordat faktum när samhället faller sönder utifrån social instabilitet.

Andra vägar gives icke.

Permalänk | Anmäl #8 Carl Norberg, 2011-08-23, 13:46

Ja, så är det, men eftersom den finansiella delen nu alltmera kväver den reala och nyttoproducerande delen av ekonomin, så är det ändå bara en fråga för politikerna om att antingen tag tag i detta medan det går att hantera eller att finna sig ställd inför fullbordat faktum när samhället faller sönder utifrån social instabilitet.

Andra vägar gives icke.

Permalänk | Anmäl #9 Carl Norberg, 2011-08-23, 13:46

På en nivå som man sällan ser i Sverige. Mycket, mycket bra och tankeväckande.

Permalänk | Anmäl #10 Willy Viitala, 2011-08-24, 10:37

Du skrev inget om hur ett bra system ska fungera. Hur? sen är analysen helt åt helvete också, fast det stämmer att skulder tenderar öka exponentiellt i alla penningsystem. Vi kanske borde införa ett kreditsystem istället.

Permalänk | Anmäl #11 per gunnar andreas persson, 2011-09-27, 20:15

Bra analys. Fast Fiat-pengar är pengar som skapas av staten genom lag eller påbud.

Permalänk | Anmäl #12 Peter Hendén, 2011-12-20, 21:10

Jag antar att det är fractional reserve systemet som antas skapa pengarna? Det kanske är så men tills någon kan på ett enkelt och övertygande sätt förklara hur det går till kommer nog inte så många att haka på.
Folk måste förstå för att kunna engagera sig. Så tills dess får nog ekonomerna fortsätta som de gör.

Permalänk | Anmäl #13 Stefan Sigfried, 2012-04-19, 21:36


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.