Libyen visar att bomber kan gynna demokrati

Adam ska nog inte ropa hej förrän han är över bron...

Chansen till verklig demokrati är betydligt mindre än att Libyerna gått ur askan och i elden och får en renodlat islamistisk regim.

Gynna demokrati? Är du från vettet? FN har frångått sin resolution och du står och applåderar och vet att det ska bli demokrati på toppen av allt? Vad spelar det för roll ens? Har vi rätt att bomba lite här och där, avsätta ledare på falska grunder?

Varför är det jämt folkpartister som är så krigskåta? Vidrigt!

...föressten adam när kommer flygförbudzonen över ditt kära israel? När kommer du propagera för att NATO ska hjälpa palestiniernas frihetskamp? Hycklare!

Jag tycker att detta debattinlägg (som jag kommenterar) verkar aningen förhastat. Libyen är ingen demokrati ännu. Och ingen vet heller vad som händer den närmaste tiden. Rebellerna är inte enade.

Jag håller med om att bomber kan, åtminstone, bevara demokratier, men inte helt självklart ge förutsättning för att skapa demokratier.

Det finns, enligt vissa media, en överhängande risk att diktaturen övergår i anarki istället. Hittills har rebellerna varit enade i endast en sak. Att störta diktatorn. Och? När han är störtad då? Vad har då rebellerna gemensamt? De kommer från flera olika grupper i samhället som alla vill föra samhället i olika riktningar.

Så att påstå att bomber är bra för demokratin - i just detta fall - är nog aningens förhastat.

Det ar markligt att alla verkar vilja anamma Muslimska Brodraskapets version av demokrati nu. Det racker med att hora "demokratikaemparna" skrika 'Allahu Akhbar" for att forstaa hur den "demokratin" kommer att bli. Annars kan man ju alltid fraga de kristna i Irak och Egypten.

Jag tycker att Sverige enbart skall syssla med humanitära insatser och aldrig skicka militär till konflikthärdar runt om i världen. Jag tyckte att dokumentären om svenska soldater i Afghanistan på många sätt var skrämmande. Ett exempel var när man bombade ihjäl en Aghan på en kulle på flera kilometers avstånd. Skulle inte förvåna mig om hans bröder anslöt sig till rebellerna efter detta.

Jag efterlyser även fler rapporter om exakt vad våra trupper gör under sin tjänstgöring. Många svenskar verkar köpa budskapet om att vi åker iväg för "kriga för en bättre värld". Om detaljerna framgick på ett tydligare sätt så tror jag att allt kommit i en helt annan dager.

Adam Cwejmans artikel är en av två saker. Antingen är den en studie i FPs och bombliberalernas spektakulära brist på bildning. Eller så är den en studie i FPs och bombliberalernas spektakulära ondska och cynism.
Det finns inte en chans på jorden att Libyen blir en demokrati. Snarare kommer vi se ett mycket brutalare och hårdare regim, en ny regim måste ju trots allt etablera sin auktoritet. Och utan folkligt stöd kan detta endast göras med våld.
Vad ska man säga inför en sådan studie i enfald och en sådan studie i brist på historia? Låt oss ta den här diskussionen om ett år?

Vi gå över blodstänkta folk, fallera,
Som lånats av oss lögnare sin färg, fallera.
Och sorger har vi inga,
Våra glada visor klinga
När vi gå över blodstänkta folk, fallera.

De väldiga flygplanens sus, fallera,
Gå mäktiga som orgeltoners brus, fallera.
Och livets vardagsträta
Så lätt det är förgäta
Vid de väldiga flygplanens sus, fallera.

De gamla, de kloka må be, fallera,
Vi äro ej försiktiga som de, fallera.
Ty vem skulle sjunga
Om våren den unga,
Om vi vore kloka som de, fallera?

I mänskor, förglömmen Er gråt, fallera,
Och kommen och följen oss åt, fallera!
Se, fjärran vi gånga
Att friheten fånga.
Ja, kommen och följen oss åt, fallera!

Så gladeligt hand uti hand, fallera,
Nu gå vi till fågel Fenix' land, fallera,
Till det sagoland, som skiner
Av smaragder och rubiner.
Nu gå vi till fågel Fenix' land, fallera.

#12, Gunilla Madegård

...eh, tack, men jag är så trött från att följa utvecklingen i Libyen att jag tappade bort parafraseringen av andra raden i versens första stycke.
Första stycket ska egentligen lyda :

"Vi gå över blodstänkta folk, fallera,
Som lånats av oss lögnare sin tolk, fallera.
Och sorger har vi inga,
Våra glada visor klinga
När vi gå över blodstänkta folk, fallera.

tolk ...inte originaltextens "färg" ... ska ju rimma på folk i st f berg ...och tanken var att lögnarna (politikerna) har påverkat en ung naiv politiker till att här på Newsmill tolka situationen i Libyen på ...just det ... ett ungt och i detta fall naivt sätt.
Men OK det blev ju inte så dumt i alla fall ....

#14 SyyR...Det är inte utan att Adam Cwejman polariserar och betraktar verkligheten med ett öga. Den politiska, historiska och intellektuella skröplighet, där hatet och föraktet är vägledande, ger även mig en kraftig obehagskänsla inför Adam Cwejman, både inför den politiska broilerfabriken där luffarna vädrar ut sin unkenhet, men också inför framtidens politik.

ÄNTLIGEN ÄR DET BEVISAT!!!(?)
"Libyen visar att bomber kan gynna demokrati"

Ta den meningen och lägg i munnen på några andra politiska djupingar och ni ska finna ett samband som borde vara märkligt...Adolf Hitler, ...,...

Vidrigt hur pampungar (pampers) försöker ta åt sig äran av de som konkret kämpat mot Gkaddhaffihn. Och om samma pampers utopistiskt tror att Libyen blir en demokrati nu, ja, så säger det en hel del om detta pamppacks omdöme.

#16 Gunilla Madegård Tack.

Jag trodde inte att faktiskt inte att det intellektuella kapitalet var så förskingrat. Det är både beklämmande och intressant hur det stora flertalet först positionerar sig politiskt och sen försöker förpacka sina argument under titlar, språkbruk och samhällsposition.
Jag var på djursjukhuset och betraktade en affisch av hundar, som verkligen är specialdesignade; jakt, vakt, vall, sök, sällskap, fågelapporterande etc.
En hopplöshetens tanke slog mig i uttrycket "sådan herre sådan hund".
Hur mycket av den historiska dumheten är genetiskt betingad?
Är det inte så att de ledande kommunisterna idag är de ledande oligarkerna? Att det liksom är samma personlighetstyp?
Är det inte samma pitbullterrier och är inte vi andra samma vallhundar och pudlar?

Typer som Adam Cwejman driver polariseringen, dessutom utifrån en politisk position. Han fattar inte ett dugg om vad han skriver, han upphöjer sin "åsikt" till "insikt"och det är så fruktansvärt obegåvat och talanglöst att man knappt vet hur man ska hantera det. Skulle man sen ta itu med det på allvar, så ger detta någon slags legitimitet åt hans ståndpunkt.

Själv har jag skrivit en artikel under rubriken upplopp. En av newsmills mest kvalificerade, som handlar om samhällens uppgång och fall, både i det lilla och i det stora, korruptionen och upploppens plats som en reaktion på det, men den refuserades av Newsmills redaktion. Man svarar detta:
"Hej, Svag koppling till ämnet och mer en insändare än en debattartikel. Vänligen Newsmill."

När jag i perspektivet ser all annan obegåvad skit välla in över Newsmill, så slutar det alltid med att jag står framför hundplanschen och konstaterar att en hund är en hund är en hund. Och hundarna bevakar sina särintressen oavsett, även Newsmills redaktion.

Så jag skriver mest för att röja i det mest groteska och för egen del.
Min personliga favorit annars är Chili Palmer, vars lätta dansande över tangentbordet både har ett kompromisslöst djup, en underbar raljans över den oförblommerade dumheten och en språkbehandling i sig har starkt litterära kvalitéer. Han leker med dumheten som katten leker med råttan, men kampen mot dumheten är jämn. Man kan bara göra det för sitt höga nöjes skull, innan man återvänder till sin hundplansch och försöker intala sig att "allt är bara på kul".

#16 Gunilla Madegård Tack. (Jag får börja korrekturläsa, skriver i realtid...)

Läs detta istället:

Jag trodde faktiskt inte att det intellektuella kapitalet var så förskingrat. Det är både beklämmande och intressant hur det stora flertalet först positionerar sig politiskt och sen försöker förpacka sina argument under titlar, språkbruk och samhällsposition.

Jag var på djursjukhuset och betraktade en affisch av hundar, som verkligen är specialdesignade; jakt, vakt, vall, sök, sällskap, fågelapporterande etc.
En hopplöshetens tanke slog mig i uttrycket "sådan herre sådan hund".
Hur mycket av den historiska dumheten är genetiskt betingad?
Är det inte så att de ledande kommunisterna idag är de ledande oligarkerna imorgon? Att det liksom är samma personlighetstyp?
Är det inte samma pitbullterrier och är inte vi andra samma vallhundar och pudlar?
Typer som Adam Cwejman driver polariseringen, dessutom utifrån en politisk position. Han fattar inte ett dugg om vad han skriver, han upphöjer sin "åsikt" till "insikt" och det är så fruktansvärt obegåvat och talanglöst att man knappt vet hur man ska hantera det. Skulle man sen ta itu med det på allvar, så ger detta någon slags legitimitet åt hans ståndpunkt.

Själv har jag skrivit en artikel under rubriken upplopp. En av Newsmills mest kvalificerade, som handlar om samhällens uppgång och fall, både i det lilla och i det stora, korruptionen och upploppens plats som en reaktion på det, men den refuserades av Newsmills redaktion. Man svarar detta:
"Hej, Svag koppling till ämnet och mer en insändare än en debattartikel. Vänligen Newsmill."
När jag i perspektivet ser all annan obegåvad skit välla in över Newsmill, så slutar det alltid med att jag står framför hundplanschen och konstaterar att en hund är en hund är en hund. Och hundarna bevakar sina särintressen oavsett, även Newsmills redaktion.

Så jag skriver mest för att röja i det mest groteska och för egen del.
Min personliga favorit är Chili Palmer, vars lätta dansande över tangentbordet både har ett kompromisslöst djup, en underbar raljans över den oförblommerade dumheten och en språkbehandling som i sig har starkt litterära kvalitéer. Han leker med dumheten som katten leker med råttan, men kampen mot dumheten är ojämn. Man kan bara göra det för sitt höga nöjes skull, innan man återvänder till sin hundplansch och försöker intala sig att "allt är bara på kul".

Sveriges insats var obetydlig och mest ämnat för reklam av Gripen. När det så högt prisade FN mandatet utformades stod inget om att införa regimskifte och demokrati, det hade förmodligen bivit ett utdraget fiasko av typ Bosnien om mandatet följts. Istället gjorde insatsländerna en flexiblare tolkning av mandatet för att aktivt stödja enbart rebellerna samt låta dem kringå mandatet. Kalla krig för humanitär insats och man kommer undan med direkt stöd till regimskifte. Samtidigt pågår mycket värre folkrättsbrott i Syrien utan att varken FN eller Natoländer lyfter ett finger för att skydda civila, inte värt besväret att "skydda civila" där tydligen.

Jag blir tydligen den första icke-diktatorkramaren som kommenterar detta -

Ingen tror väl att störtandet av en diktator, i det här fallet Khadaffi, automatiskt leder till demokrati. Men det är en förutsättning för demokrati.

Och nej, bara för att man är emot USA och Nato så är man inte per definition god.

Jag läste idag på text tv att det redan är klart vilka som kommer att få ta hand om oljan i Libyen. Föga överraskand så blir det Frnsaka Total plus ett italienskt bolag samt några inhemska bolag. Övvarraskande eller hur?

Det skall stå, Franska Total, naturligtvis

Ska vi räkna antalet dödade så hade det förmodligen blivit mycket mindre om diktatorn hade kunnat slå ner det väpnade upproret. NATO:s inblanding var det som förvandlade konflikten till ett "inbördeskrig". Interventionens syfte var säkerställa att en västvänlig grupp kunde inta makten i landet. Det kan knappast kallas för demokratiskt att hjälpa en grupp ta makten i landet med hjälp av våld.

En intervention med folkets välmående som högsta prioritet hade stridit för att få båda parterna att lägga ner sina vapen. Sedan så skulle den ha sett till att hela folket får delta i utformningen av landet genom omfattande val. Vill en majoritet ha kvar sin diktatur, då är det inte vår sak att försöka ändra på det.

Det är viktigt att komma ihåg att revolutionen i Libyen inte var en idé från en bomb, utan ifrån människor.

Vidare är det inte hållbart att Nato ska agera istället för FN, och det mest pga det enkla skälet att usa inte kommer ha råd i framtiden med sånt här.

Men har Nato gjort nytta i det här fallet? Tveklöst ja!

Usa är dock inget orakel, som med gudalik rättvisa kan tillämpa sin militära kraft där det behövs. Ofta blir det läskigt fel, och det har vi sett alltför många exempel på.

Folkpartiet har mer än en gång visat sitt totala förakt för internationell rätt och sitt totala förakt för icke-vita. Den här artikeln är en i denna alltför långa rad.

Bomber kan gynna demokrati? Om det inte vore så hatiskt, skulle man skratta åt ett sådant argument. Tänk om artikelförfattaren själv var en libyer som fått sina döttrar mördade av NATOS bomber. Skulle han då argumentera på samma sätt?

Tror artikelförfattaren också på allvar att det nu automatiskt är demokrati i Libyen?

Jaha Adam. Vi läser nu rapporter om att de som störtade den förre diktatorn bombar, skjuter och misshandlar civila med annan hudfärg, religion eller stamtilhörighet. Det är alltså din syn på demokrati.