Elitförband på marken banade väg för regimskiftet

Tack för denna sanningsenliga artikel i ämnet. En mindre exakt beskrivning av hur dessa militärförband arbetar finns även i alternativa media, t.ex. http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=26123

Jag vill även tipsa författaren till artikeln att läsa boken "American War Machine: Deep Politics, the CIA Global Drug Connection, and the Road to Afghanistan" av f.d kanadensiske diplomaten och professorn Peter Dale Scott som i många år har forskat och skrivit djupsinniga böcker om hur CIA destabiliserar och utför "regime change" i tredskande länder.

Denna hans senaste bok utkom i November förra året och är en formidabel analys av hur USA styrs och hur CIA arbetar. Boken kastar mycket ljus på de aspekter på den amerikanska krigföringen som Gyllenhaal beskriver i artikeln.
http://books.google.com/books?id=FzWJ69ueMZQC&printsec=frontcover&hl=es&...

#4, Chili det är alltid lika ”festligt” att höra dig spela på stalinorgel! Men hörru, varför åker du inte över till Finland och berättar samma ”historia”? Tips från coachen. Det finns säkert många saker som bara du vet, som dom inte känner till. Börja gärna i de delar av Finland som de från Karelen bor i numera. Du kan ju berätta för oss andra sen när du kommer tillbaka.

Därefter, kan du ju samla in pengar till en hjältestaty över just Kadaffi. Ännu ett tips från coachen. Försök med att locka med Hugo Chavez på initiativet också, annars blir det nog inte många sekiner.

Tyvärr, din anrättning börjar smaklöst och ger en fadd smak i munnen redan från början. Har du glömt chilin?

#4 Chili Palmer...så skriver en verklig historiker och inte en som använder sin position till att marknadsföra elitförband.

Frågan är om inte det 3:e världskriget vi väntar på redan är på plats just genom "elitens elit". Att handböckerna i terrorism är skrivna i Pentagon vet vi, men att man har "11 septembergrupper" i 75 länder är inget man har reflekterat över. Och i Pakistan går en "11 septembergrupp" in och mördar Usama Bin Laden, vilket naturligtvis fått Pakistan att tappa allt förtroende.

Och samtidigt med detta sitter vi och gnäller över självmordsbombare och massmördare på Utöya.

#5 Ale He..."världen har förändrats till långt bättre - detta med USA vid rodret." Ja, tänk. Dessa samariter har intecknat hela sin ekonomi och ställer nu sin egen medelklass i kö till soppköken. Kopplingen Hans Rosling/ USAs Special Operations Group är förtjusande.

Om vi nu accepterar notoriska brott mot internationell rätt, så försök begripa att "självmordsbombaren" är en "Special Operation Group" och att "någon annan" (USA) berättat för honom om att det är så här man driver tredje världskriget.
Med "elitens elit."
Eller om man vill välja formuleringen, "idioternas idioter", vilket bara och uteslutande beror på vilket lag man håller på i detta Reality-Lanspel.

"Elitens elit" och "relevanta förband" - jag måste rekommendera en avprogrammering.

Regimskiftet alla talar om här på Newsmill förefaller inte vara riktigt klart ....Ghadaffis son Seif al Islam som också är Muammar Ghadaffis ställföreträdare verkar ganska kry och orädd för att vara död eller tillfångatagen ...
http://rt.com/news/gaddafi-sons-rebels-detain-557/

Lätt infanteri kanske är efffektivt till all smuts och lömskhet som Reindfeldtregeringen ägnar sig åt utomlands. Men det är tämligen perifert när det gäller att försvara det egna landet.

Förstod inte riktigt poängen med artikeln, är det att förklara varför det gick förhållandevis "snabbt" på slutet eller är det ett beklagande över att svensk media inte rapporterar om elitförbanden? För det första skriver sällan Aftonbladet om det var t ex Nationella insatsstyrkan eller vanliga polisen som arrestera någon. Det anses inte så intressant, likadant är det med rappoteringen från stridigheterna, vill man så får man väl söka på sidor som rappoterar mer.
Att elitförband är på marken vet vi sen konflikten började då "rebellerna" tillfångatog SAS och undrade vad fan de gjorde där. Pinsamt för britterna.. det skrevs det om i Svensk media tror jag.

Poängen med artikeln är kanske inte glasklar, men jag misstänker att Newsmill frågat Lars Gyllenhall om han inte kunde skriva en artikel om specialförbandens ökade roll och slagkraft i konflikter just i samband med händelseutvecklingen i Libyen. Artikeln ska nog främst ses som ett inlägg i svensk försvarsdebatt, en debatt som inte för på ett seriöst vis idag där det bara tycks handla om yrkesförsvar kontra folkförsvar vilket är en irrgång utan slut. Små förband kan uppnå helt oproportionerlig verkan idag jämfört med igår.

Med sista stycket menar jag främst i strategiskt och offensivt syfte, och därmed främst som ett miltärt hot som är oerhört kostnadseffektivt för en tänkt motståndare.

Det är ganska talande att sveriges specialförband tills alldeles nyligen hette SärskildaSkyddsGruppen, SSG, som vilket väktarbolag som helst.
Sveriges specialförband hade ursrungligen, tills hela försvarets inriktning ändrades till internationella insatser, som huvuduppgift att skydda nyckelfunktioner mot förmodade motståndares betydligt mer offensiva specialförband.

I likhet med några av de övriga kommentatorerna har jag svårt att läsa ut en fokuserad tydlig poäng i Lars Gyllenhaals artikel. Snarare ser jag ett flertal intressanta upplägg vilka inte nödvändigtvis förts till sin spets. Jag dristar mig därför till att föreslå några av ämnena för fördjupande artiklar och granskning.

Om poängen gäller en allmän internationell trend gentemot ett mer frekvent användande av nationella specialförband då skulle jag gärna vilja läsa en uppföljare och fördjupning av det ämnet inkluderande perspektivet privata militära företag, vilket i dagsläget även är högaktuellt för sbensk del då svenska rederier ser över möjligheterna till att anlita privata säkerhetsfirom för skydd av båtar runt Afrikas horn.

Om poängen är att det finns och funnits specialförband på marken i Libyen så är det inget nytt, men samtidigt helt rätt att det inte skrivits särskilt mycket om i svensk media. Däremot har det skrivits om bla på BBC.com. I övrigt saknar enligti min mening den poängen svenskt politiskt intresse då det vad jag kan uppfatta är helt i linje med FN's mandat som förbjuder ockupationsstyrkor samt att svenska förband ej deltar på marken i Libyen.

Om poängen är att namngivningen av svenska specialförband förändrats så är det förvisso lite av intresse, men antagligen för en smärre skara läsare. Här hade jag dock väldigt gärna sett en initierad artikel kring utvecklingen av dessa/detta sedan "starten" i slutet av 80-talet med SSG (Särskilda skyddsgruppen) och det dåvarande fallskärsjägarkompaniet, senare SIG (Särskilda inhämtningsgruppen). Dessa två förband med olika ursprung och fokus hamnade i en konklurrenssituation vilken inte mig veterligt genomlysts i vilken betydelse det haft för svenska försvaret. Se till exempel Operation Artemis som exempel. Idag har dessa slagits ihop i en organisation SOG (Särskilda operationsgruppen) med både inhämtning och strid som huvuduppgift. En relevant fråga här är väl hur väl dessa idag fungerar?

Som sagt, det finns i min mening flera guldkorn att hämta ur Lars artikel vilka väl förtjänar fördjupningar.

Vänligen

Nog finns det säkert specialförband på plats, varav många i beredskap. Vad gäller utlänningarna på plats så tror det mest rör sig om militära specialister i områden som logistik, säkerhet mm samt stabspersonal som hjälper till med strategier. En del av specialisterna har "tagit ledigt" från sina militära jobb för att åka ner och hjälpa till. Några har anknytning till Libyen medans andra är där för att dom känner att dom gör en insats som verkligen hjälper människor.

Deras jobb påskyndar regimskiftet, men inte minst hjälper dom till att minimera civila förluster, något som NATO faktiskt lyckats bra med. Gisslantagning av västerlänningar, undersökningar av kemiska vapen och ev radioaktivt material kan vara uppgifter för specialförbanden. Specialförbanden hjälper nog också till att hålla reda på fronterna, men även på dom olika beväpnade grupperna.