Kriminalinspektör: Orimliga beviskrav leder till absurda frikännanden

Herregud, holländsk lastbilschaufför - ska han fällas, så måste lagen vara skriven så att den enskilde chauffören är ansvarig för all sin last.
Det i sin tur gör att vem som helst kan gömma narkotika i en lastbil och få chauffören fälld.

Med den här kriminalinspektörens rättsuppfattning, så skulle jag kunna stoppa ner ett gäng narkotika i hans ficka när han går av båten och då ska han fällas för smuggling - eller så ska man se honom som en kriminalinspektör och förstå att han inte är skyldig, vilket förmodligen är tanken bakom denna rappakalja, med utgångspunkt från hur han vurmar för en diplomatdotter.

Återigen visar verkligheten hur sanningarna anpassas. Samma sak som Anne Ramberg som tyckte att man skulle lita på kungen för att han var kung.
Rättsrötan tränger ut i hela sin aningslöshet, t o m på Newsmill.

Det Svenska rättssystemet är helt sjukt. Inte bara krävs det absurda mängder bevis, det är helt sjuka rabbatter för unga, dock straffmyndiga, brottslingar. Straffskalorna är aldeles för breda och kan i vissa fall leda till några månader och i andra fall till flera års fängelse, beroende på vem som dömer ut straffet.

Och självklart, straffen är på tok för låga för grova brott.

Det är bara SD som vill ha någon rejäl ändring gällande detta. Alla andra partier flummar på som vanligt.

#2: "Det är bara SD som vill ha någon rejäl ändring gällande detta. Alla andra partier flummar på som vanligt."

Du använder ordet "flummar" men är det inte egentligen SD som flummar, för vet vi att hårdare straff ger mindre brott eller är det bara "sunt förnuft" som regerar?

Anders Bergstedt sätter absolut fingret på ett stort problem. Om inte känslan för rätt och fel skall tappas för att så många domar fullständigt strider mot människors rättskänsla, så måste brottsrabatter och frikännande där fler än en är inblandad i brott men ingen erkänner ändras.
Brottsligheten har ökat så ofantligt under min livstid att det är skrämmande. En av förklaringarna är att det inte beivras med kraft där ungdomar börjar sin brottsbana. Att människor kommer till vårt land helt fritt utan att behöva identifiera sig är också en anledning.

#4 karin grubb sellin...Ingen ökning av brottsligheten beror på att straffen sänkts. Den enda koppling som finns mellan ökad straffsats är ökat antal brott. Det är snarare så att fängelserna är kriminalitetshögskolor.

Anders Bergsted har inte alla besticken i lådan...

Låt oss för en stund återvända till rättsstatens grunddbult, FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna:
Artikel 11 [redigera]

1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/FN:s_deklaration_om_de_m%C3%A4nskliga_r%C3%...

Jag irriterar mig över att historien går kräftgång och att man inte kan ta sig vidare, utan vill ta 15 steg tillbaka.

Kriminalinspektör?

En av de mest förvirrade artiklar jag läst. Vad menar författaren t.ex med att "bevisning som höll för 25 år sedan inte håller idag"?

Tack och lov för det. I Tomas Quickfallet t.ex så visade det sig att ett av de avgörande bevisen, benbitar, i ett av fallen inte var några benbitar utan bestod av plast och trä. I USA friades igår åter tre dömda som suttit 18 år i dödscell då DNA bevisning pekat åt annat håll.

Vad den förre kriminalinspektören behändigt glömmer att nämna är att då man läser förre JK:s utredning "Oskyldigt dömda" så visar det sig att en gemensam nämnare för flera av fallen är undermåliga utredningar av polis och åklagare, precis som i Tomas Quick fallet alltså.

För inte så länge sedan frigavs en man misstänkt för mord på sin hustru. Efter lång tid i häkte så kom man till slut fram till att kvinnan dödats av en älg. En sann historia som naturligtvis av de allra flesta skulle avfärdas som helt otrolig om den tilltalade själv hade påstått att det var en älg som låg bakom dödsfallet.

I ett civiliserat samhälle så är det bättre att tio skyldiga går fria än att en oskyldig fälls. Därav följer att beviskrav skall sättas högt.

Frågan lyder:
Frågan är var gränsen skall gå om man hellre skall fria än fälla men ändå behålla allmänhetens förtroende.

Som f.d. nämndeman kan jag säga att det är ett lotteri om man ska bli fälld eller dömd, eftersom det sker en räkning av nämndens röster som styr utslaget. Idag går alltså gränsen i antalet personer i nämnden parterna lyckats övertyga.

Men påståendet om att man i domstolarna kräver bevisning in absurdum stämmer inte med mina erfarenheter. Framför allt i mål där de olika parterna är av olika kön. Här menar jag på att man i princip kan skvallra in män till långa fängelsestraff. Själv anser jag att vi nästan är tillbaka vid tiden för häxjakter.

Svaret på frågan blir alltså: Övertyga mig och då får min röst

Fel! Det ska ställas höga beviskrav. Bortom rimligt tvivel som jag tror man säger. I en rättsstat är det viktigare att nio skyldiga går fria än att en oskylig blir dömd.

Straffen för nartkotikabrott är mycket stränga och vad jag har förstått har domstolar, i alla fall tidigare, defacto tillämpat lägre beviskrav där.

Sedan finns det relationrelaterade brott där många män (tidigare?) blivit oskyldigt dömda.

Nej, det är faktiskt så att genom DNA etc har möjligheten att fälla "rärr" blivit mycket bättre.

Att göra som den pensionerade artikelförfattaren skriver leder till lägre rattssäkerhet och vrider klocka tillbaka.

Fallet Tomas Quick och dedär benbitarna som visade sig vara något helt annat än just människoben ja inte ens djurben, visar ju med all önskvärd tydlighet vad det handlar om. Lata och dåliga poliser. I vissa fall kan det möjligtvis handla om fega poliser som på åklagarens begäran underlåter att undersöka bevis.

"Skall det i Sverige vara fritt fram för smuggling som sker utan kurirernas vetskap?" frågar Anders Bergstedt upprört.
Det kanske är en nyhet för dig, Anders, men svaret är: ja, det ska det. Hur skulle det annars se ut, som i exemplet du visar på med gillande, iThailand med tolv års fängelse för en som du alltså anger som helt omedveten om smugglingen.

Jag ser Hellre tio friade knarksmugglare, än en oskyldigt dömd. Domstolar i alla rättssystem dömer fel ibland, bättre då fria skyldiga än fälla oskyldiga. Sånt händer. Klart det är frustrerande för polisen. Men hellre det.

Som så många här har påpekat så är det ju helt orimligt att det inte ställs höga beviskrav. Ett annat förfarande än höga beviskrav strider mot FN's deklaration om mänskliga rättigheter och mot rättsystemets principer. Beviskrav behöver till och med höjas i relationsrelaterade brottsmål där många män idag blir oskyldigt dömda. Vidare bör vi påbörja ett arbete för att motverka straffrabatten som ges till kvinnliga brottslingar. Det finns undersökningar som bekräftar att en sådan straffrabatt verkligen existerar. Slutligen behövs lagen göras jämställd då den inte är det idag. En man har betydligt sämre juridiskt skydd än en kvinna i bland annat familjerelaterade mål.

Dessutom gör polisen undermåliga utredningar då och då bland annat i relationsrelaterade brott. Jag vill inte uttala mig om frekvensen men exempelvis finns ett mål dokumenterat på papparättsgruppen där polis och åklagare helt struntat i vad lag kräver och begått stora rättsövergrepp på den tilltalade samt gjort ett helt värdelöst utredningsarbete som predeterminerat skulle visa att den tilltalade verkligen var skyldig. Som tur väl är friades den tillatalade mot alla odds. Dock fortsatte polisen med rättsövergrepp till den grad att den friade till slut valde att ta sitt liv. Det är inte helt orimligt att tro att det finns fler liknande fall med bristfälliga utredningar i speciellt relationsrelaterade brottsmål.

Summa summarum är det alltså inte en sänkning av kraven som krävs utan skärpning. Skärpning av lag, skärpning av polisens utredningsarbete, skärpning av beviskraven och skärpning i fråga om straffrabatterna!

Så Sverige som rättsstat hänger på Nämndemän som sover under rättegångar?
Som anser sig själva vara bättre på att tyda bevis än polisens egna experter inom områden?

Det finns en väldigt stor anledning till att ha hög bevis nivå och det är för att oskyldiga inte ska dömas, något som redan händer.
Speciellt händer det i fall där någon anklagas för avskyvärda brott som pedofili, barnpornografibrott eller andra brott mot barn.

Jan Guillou skriver bra om det i boken häxjakt.

Då faller alla säkerhetsspärrar för att skydda oskyldiga för att allmänheten inklusive nämndemännen redan har bestämt sig för att det är den anklagade som är skyldig.

Det är klart alla vill ha mindre bevis för fallande domar så länge de själva inte blir anklagade för brott de inte begått och sedan får sitta inspärrad flera år medan den riktiga förbrytaren får gå fri och kunna begå fler brott.

Vissa verkar naivt tro att ingen dömd människa kan vara oskyldig endast för att de dömts i domstol.

Citerar "Ett annat färskt och särskilt upprörande exempel är den unge man som i tingsrätten fälldes för det bestialiska beställningsmordet på en fyrabarnsmamma i Handen och fick livstids fängelse. Han friades dock senare av en enig Hovrätt."

Dom enda som ville fälla mannen var de outbildade nämndemännen i tingsrätten, övriga i tings- och hovrätt valde att fria mannen då det inte var ställt utom allt rimligt tvivel att mannen var skyldig. Bland annat för att vittnenas signalement på förövaren inte stämde stämde med hur den åtalade mannen såg ut, bland annat stämde inte hårfärgen.

Är det inte ställt utom allt rimligt tvivel att det åtalade är skyldig, så ska han frias. Detta är ett grundfundament i en rättsstat, och inget man kan frångå enbart för att få fler fällda.

Laban

Jag vet att det förekommer att nämndemän sover under rättegångar.

Jag vet att nämndemän många gånger har bestämt sig för hur de ska rösta baserat på deras personliga värderingar och inte hur fakta framställs under rättegången.

osv ...osv...osv

Magnus

Försök om du kan att definiera begreppet "Ställt utom allt rimligt tvivel ".

Jag tror att Diesen är den enda som gjort ett försök till definition.

Detta har dock ersatts med uttrycket "I en samlad bedömning"....Vilket kan betyda vad som helst.

Vet du, domstolar är nog de enda verksamheter som inte ens har checklistor på eget utfört arbete.

Lustigt att det i många uppmärksammade fall visat sig att polisen manipulerat utredningarna döljt bevis och inte följt upp tecken som kan påvisa den misstänktes oskuld.

Bara för att en polis tycker att en person är skyldig och manipulerar utredningen för att det ska ses än tydligare ut så innebär det inte att våra domstolar måste dömma folk till höger och vänster för det.

Det är konstigt dock att du inte tog upp en massa exempel på där poliser med all säkerhet gjort sig skyldiga till brott och friats.
Där finns det inget negativt att säga eller ?

...är det inte bättre att ta hand om Bertil Vilards skattefusk i Peru?
Där råder det ingen som helst tvekan över brottet, men han frikänns och blåser staten på 10 miljoner i skatt.

Kan denna kriminalitet, dessutom helt öppen och bevisad, vara något för herr kriminalinspektören att ha synpunkter på?

"Bevisningen var lika stark som mot den hemvårdaren som fick resning och frikändes från mord efter åtta år i fängelse och den 35-åring som misstänktes för att ha mördat och sänkt sin höggravida före detta flickvän vid Ekerö."

Hur ska jag förstå detta, Bergstedt? Som att du tycker att livstidsdomen mot Joy Rahman var helt rättmässig och klar?

För övrigt kan jag bara instämma i kommentarerna över, höga beviskrav betyder rättssäkerhet.

Debatten är intressant men jag är besviken på de oseriösa kommentarer som menar att problemet är löst om man skjuter budbäraren ! Visserligen är det riktigt att det är bättre att fria nio skyldiga än att fälla en oskyldig, men så ser det inte ut. Av tio FRIKÄNDA är förmodligen HÖGST EN OSKYLDIG. Resten är bevissvårigheter.

Åklagarna måste tro på fällande dom för att kunna åtala och det innebär att redan där sorteras många skyldiga bort. Av åtalen så bifalls mer än 85 procent och det visar att åtalen är seriösa och noga övervägda.

Naturligtvis var det rätt att fria lastbilschauffören och att bevilja Thomas Quick resning. Däremot har professor Christian Diesen i sin fullödiga rapport visat att bevisningen mot Joy Rahman var absolut vattentät. Det är ofattbart att advokat Peter Althin lyckades manipulera de högsta juristerna med den orimliga utgång som målet sedan fick. Rahmans vidare äventyr i sitt hemland talar sitt tydliga språk. Jag är övertygad om att Diesen skulle komma fram till samma resultat beträffande den mördade fyrabarnsmamman. Det är ORIMLIGT TVIVEL att inte godta den breda bevisningen i det ärendet.

Det förvånar mig att ingen tar upp brottsofferperspektivet.
Den mördade kvinnans fyra barn, hennes föräldrar och syskon får ingen upprättelse och rättvisa. Samma sak gäller "tio frikända." Det innebär hypotetiskt att kanske hundra brottoffer inte får rättvisa trots att bara en av tio är skyldig ! Förstår du min argumentation ?

Jag vänder mig mot den föraktfulla tonen mot poliser,åklagare och nämndemän som de oseriösa kommentarerna visar. Jag skulle vilja bredda debatten med flera artiklar i ämnet där man tar in brottsofferprespektivet som vi i Stiftelsen Tryggare Sverige ömmar speciellt för.

Jag har alltid haft svårt att förstå ordet straffrabbat, rabatt för vad? Om ett straff aldrig är fem år utan alltid 2, varför skriver man inte om straffsatsen så att den speglar det faktiska straffet?

Kanske dags för mindre lagar, men de efterlevs. Färre lagar men utan rabatter där alla utan offret skall skyddas?

För övrigt är det statistiskt bevisat att det begås färre brott utanför fängelsemurarana när brottslingar sitter inne. Att vi i många fall inte dömer ut straff som skyddar omgivningen är inte ett bevis på motsatsen.

Domstolarna sysslar numera med sannolikhetsprövningar snarare än bevisvärderingar. Detta gör rättegången till en ren matematisk ekvation och om termerna (bevisen) inte uppnår summan (bortom orimlig tvivel) så frias den åtalade. Rättvisa har inget med rättsväsendet och framför allt domstolarna att göra.

Tillämpa samma princip som vi skattebrott. Den skyldige ska bevisa sim oskuld, annars är han skyldig.
Misslyckas den åtalade med att bevisa sin oskuld väntar tre straff, inte bara ett som i fall med mördare.
Företagare bör frukta skatteverket mer än mördare fruktar svenska lagens korta arm.

"Skall det i Sverige vara fritt fram för smuggling som sker utan kurirernas vetskap?" Jag tycker att följande citat säger allt om Anders Bergstedts rättsuppfattning. Självklart skall det inte vara fritt fram för smuggling, men det är knappast den ovetande kuriren man bör döma.

Det bekymrar mig att Anders Bergstedt använder sig av subjektiva termer som rättvisa. Skall vi tolka det som att det är rättvist att döma folk på tvivelaktig bevisning, eller brott som begås utan vederbörandes vetskap(ovetande kurir)?

Den största faran för det allmänna rättsmedvetandet är istället kvällspressens brottsrapportering, där man snabbt diktar ihop ett mål mot alla personer för vilka polisen visar intresse och dömer dem baserat på ren hörsägen.

Själv prioriterar jag rättssäkerhet före rättvisa.

Anders Bergstedt borde ta sig en titt på rättsfallet om Arbogamorden 2008 där en tysk kvinna senare dömdes utan ett enda fysiskt bevis. Fanns inte tillstymmelse till DNA-bevis. Det fanns inte ett katthår på den tyska kvinnan med DNA som överensstämde med de två katter som fanns i huset där morden skedde.Hårstrån på mordplatsen överensstämde varken med brottsoffren eller tyskan som dömdes. Åklagaren avfärdade dessa hårstrån som att de var inblåsta. Ett påstått skospår ansågs vara avsatt av tyskan enligt hovrätten. Tittar man på bilderna poliserna har tagit på platsen där skospåret fixerades fram med specialvätska ser man en telefonsladd som låg där skospåret hittades. Skospåret visar inget avbrott för denna telefonsladd. Så att säga att det råder höga beviskrav i sverige är nonsens.

Se bara på fallet "Ulf" där Bo Larsson fick sitta över tre år felaktigt när det sedan visade sig hur åklagare hade mörkat bevisning.

Så att påstå att det är höga beviskrav stämmer inte.

#26 När det gäller arboga så hittades det DNA bevis iform av en hårtuss i kvinnans hand som inte kom från henne eller tyskan, det är sannolikt att tyskan och den man som tyskan var besatt i, om det nu var sambon eller den biologiske fadern, rent statistiskt sett så är det mannen som är skyldig, att polisen inte kollat att tyskan haft en medhjälpare är skandalöst, bevisen pekar tydligt på en annan person än tyskan som utfört detta, men tyskan var sannolikt med på att detta skulle utföras så hon bör dömas till medhjälp.

Fallet Ulf är väldigt talande, i flera år envisades polisen att utgå från att flickan talade sanning, trots att alla bevis talade om motsatsen, det grövsta var när flickan berättade om en lägenhet där orgier hade genomförts och när polisen kom dit så bodde det en 80 årig kvinna där som bott där i 20 år och hon hade då inte märkt av några orgier, trots detta dömdes Ulf för våldtäkt i denna lägenhet.
Detta är inkompetens.

Inkompetens förklarar endast enstaka fall. När det är rättsrötan som är rutin handlar det inte om inkompetens längre.

Att Hovrätten i många fall gör en helt annan bedömning än Tingsrätten.
Kan ju ev. bero på att:
I Tingsrätten så är det "lekmän" som sitter som nämndemän.
Emedans det är jurister som sitter i motsvarande position i Hovrätten.

Så frågan är:
Föredrar ni att bli bedömda av lekmän eller av jurister???

#22 Kjell Olofsson: Straffrabatt avser att individer ur en viss grupp konsekvent tilldöms lägre straff när de lagförs för motsvarande brott som individer ut majoriteten tilldöms. Översatt till ren svenska betyder det att kvinnor ofta får lägre straffsatser än män för exakt samma brott. Detta är något som man gjort undersökningar på och vare sig advokater, åklagare eller jurister förnekar att det är så, tvärt om så är det något som det pratas öppet om. Det råder acceptans för att kvinnor och män inte ska vara lika inför lagen, i detta fallet till mannens klara nackdel.

#21 Anders Bergstedt: Polis bistår åklagare med utredning och arbetar under åklagarens ledning. Visst finns det säkert många poliser som är professionella och bra, men de arbetar till förmån för åklagare och bistår därmed enbart ena sidan. Att blint lita till åklagare och polis skulle per automatik innebära fler oskyldigt dömda. Många fler oskyldigt dömda faktiskt.

Jag har tyckt så länge. Det ska finnas rättssäkerhet i ett samhälle men när beviskraven blir så pass höga så man inte kan fälla gärningsmännen längre då är ju inte samhället rättssäkert längre. Rättssäkerheten ska skydda oskyldiga inte göra det omöjligt att döma de som är skyldiga. Vi har ingen rättssäkerhet kvar när gärningsmän får gå lösa.

Gällande beviskrav, "utom rimligt tvivel", innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att annan än den tilltalade (misstänkte) är skyldig, för att domstolen ska kunna fälla.

Jag tycker att gällande beviskrav är ett måste att upprätthålla för en rättsstat.

För egen del är jag mycket tacksam att Polismyndigheten inte också är domstol.

Att låta en misstänkt sitta häktad i ett helt år är också helt absurt.

Att sitta häktad är knappast någon semester utan tvärtom ett brott mot en av de mest grundläggande mänskliga rättigheter, rätten till frihet, även om det demokratiska samhället har funnit det rimligt att göra undantag därifrån.

Samhället är så brutaliserat och cyniskt, även bland välmenande politiker och byråkrater att vi inte ens reflekterar över det lidande staten åsamkar individer genom frihetsberövande.

Naturligtvis är frihetsberövandet många gånger motiverat. Men det finns all anledning att reflektera över på vilket sätt vi frihetsberövar människor. Varför ska t.ex. enbart misstänkta (och icke dömda) tillåtas vara inspärrade på några få kvadratmeter när det mer humant skulle kunna göras på ca 20-30 kvadratmeter.

Ska man tro Anders Bergstedts argumentation så borde beviskravet sänkas från "utom rimligt tvivel" ned till "skäligen misstänkt" eller "på sannolika skäl misstänkt".

För det vore ju fruktansvärt om en oskyldig person som berövats friheten genom häktning skulle kunna kräva staten på skadestånd för sådana "petitesser".

Anders Bergstedt verkar aldrig ens ha frågat sig: "tänk om det praktiskt taget finns en möjlighet att det kan vara en annan person som är gärningsmän istället för den som min magkänsla och intuition pekar ut".

Personer som inte är förmögna till kritiskt tänkande är en fara för rättssäkerheten; de skulle kunna orsaka att riktiga gärningsmän får fria.

Maria, #31, har vi rättssäkerhet när vi låser in oskyldiga och låter de riktiga gärningsmännen gå fria? (se t.ex. Quick-fallen)

Det har skrivits en del om straffrabatter här. Jag skulle vilja att någon
politiker från sandlådan i Rosenbad förklarar varför någon med rösträtt
i riksdagsvalen inte är fullt straffmyndig.

Kan det f.ö. vara överensstämmande med mänskliga rättigheter att oskyldiga människor får sitta inspärrade (häktade) i över i år?

#34
Jag har träffat människor som har varit med och vittnat i rättegångar båda fallen när det gäller tjuvar man har tagit på bar gärning men tjuvarna gick fria i båda fallen då det inte ansågs styrkt att det verkligen var den tilltalade mina vänner hade träffat på.
När folk tar sig tid för att vittna och sen bli idiotförklarade av rättens ledamöter så är ju inte det något som vare sig stärker rättssäkerheten eller allmänheten förtroende eller ens vilja till att ställa upp och vittna.

Jag glömde skriva att den ena målsägaren har träffat tjuven på offentlig plats som öppet hånskrattar åt henne.

Glömde en sak till jag har en annan bekant som är speciallärare och som har ställt upp att vittna i rättegångar rörande barnmisshandel och hennes utsagor har idiotförklarats med, hon kan inte styrka misshandel i hemmet bara genom vad barnet säger i skolan och vilka märken det uppvisar. Jag vill inte leva i ett så rättsosäkert samhälle.

Sen kan jag hålla med om att man gjorde det enkelt för sig i Tomas Quick fallen, när någon tar på sig ett brott blir det enkelt och bra men när någon nekar vilket de flesta gör då går det inte att döma mot tjuvens nekande.

Maria, så rent generellt menar du att man ska hellre fälla än fria, och att det är bättre att en oskyldig döms än att tio skyldiga går fria?

#38 Maria Nilsson: Fast ska sanningen fram så kan man inte styrka barnmisshandel enbart baserat på en utsaga och skador. Skador kan nämligen potentiellt ha uppkommit på helt andra sätt. Kanske ramlade barnet eller blev slagen av sina kamrater eller någon annan. Kanske är utsagan osann? Vi kan inte fälla någon för barnmisshandel på grund av enbart offrets berättelse, en berättelse som kan visa sig vara falsk och kanske rent av inlärd från den ena föräldern som avser utnyttja sin närmre ställning till barnet genom att få barnet att misstänkliggöra den andra föräldern i samband med en vårdnadstvist. Det krävs åtminstone att något vittne bevittnat händelser, eller att dna eller liknande kan styrka att det verkligen rör sig om den gärningsman man anklagar. Det är den kärandes ansvar och åläggande att bevisa den tilltalade skyldig bortom rimlig tvivel. En utsaga och lite blåmärken kan inte användas som bindande bevisning. Om det är det enda som åklagaren hade att komma med i målet så kan man inte fälla någon.

Michael Gajditza, varför så oresonlig och hård. Jag tycker han lyfter ett mycket viktigt problem.
Du har slagit dig till ro med världens mest enkla devis och jag måste säga att detta inte alls i mina öron låter det minsta genomtänkt, utan som en princip som du klamrar dig fast vid:
"Det är bättre att tio skyldiga går fria, än att en oskyldig döms". du rapar upp en princip som på beställning, fastän det rimligtvis måste finns nyanser i diskussionen om, vi ska kunna utveckla vår civilisation.
Saken är ju inte att en oskyldig skall dömas.
Utan att vi kanske har för hårda beviskrav.
Argumentera emot detta om du finner det fel i sak.
du låter faktiskt mest som om du känner dig hotad i din världsbild. Är så trött på er liberaler som nästan blir medlöpare till ren fascism, för att alla principer skall upprätthållas, trots att de strider mot sunt förnuft, och trots att det offrar människan. Ibland är det tydligen livsviktigt med att rättsskydd, i andra fall är det inte något som helst värt, beroende på vem det är vi vill skydda.
Jag tycker nog att vi mer ska se över skadeståndsdelen i så fall.
Inte rimligt att personer ,man anser ha starka bevis emot förnuftsmässigt och logiskt kan anses som skyldiga, som inte kan dömas för att det finns bestämmelser om "beviskrav", som inte motsvarar verkligheten ska inte kunna fordra ett fett skadestånd efteråt. Kanske. Vet inte. Men saken måste definitivt diskuteras, så försök inte tysta diskussionen med principer som får diskussionen framåt.
Naturligtvis kan vi i en demokrati diskutera rimligheten i våra principer, om de visar sig kontraproduktiva för mänskligheten.

Michael Gajditza: Herrejösses, ..." med principer som inte för diskussionen framåt skulle det vara".
Möjligt att det är så att det inte går att göra något alls, men det riskerar urholka rättssystemet, om folk märker att brottslingar kan göra vadsomhelst och slippa straff, samt att sverige blir brottslingars paradis. Som jag ser det lyfter lite artikelförfattaren frågan, en oro, men detta ska inte ens upp på agendan enligt dig och dina gelikar.

Anders Bergstedt,

Vad hjälper det brottsoffer eller potentiella brottsoffer att fälla oskyldiga människor till ansvar?

Förresten, Christian Diesen är ju övertygad om att "allmänläkaren och obducenten" är skyldiga till mord på Catrine da Costa. Det säger mycket om Diesen vilket inte är smickrande.

Diesens omdöme inom straffrätten är starkt ifrågasatt. Det finns väl inte några seriösa jurister som stödjer sig mot honom.

Goodwin, vad ska vi göra då, om förtroendet för rättsstaten inte upprätthålls bland allmänheten, då man märker att det lönar sig att göra brott? då blir det ingen rättsstat alls, utan kanske medborgargarden och liknande.
Jag tänker som så att i denna fråga tjänar alla på att inte vara fyrkantiga, utan man måste våga diskutera hur det verkligen ser ut i våra rättssalar. Jag tror att vår demokrati berikas av detta, och inte att det behöver leda till godtycke. Det är alltid en tolkningsfråga i rättsprocesser, därför blir det underligt att vilja ha sådana enkla sanningar som att man aldrig kan fälla någon, och att absoluta beviskrav skall råda jämt. det blir som om man struntar i problemet som artikelförfattataren lyfter, och det är bara inte acceptabelt för ett samhälle skall kunna garantera medborgarnas trygghet.

Bergstedt.

"Naturligtvis var det rätt att fria lastbilschauffören"

Detta motsäger förvisso hela ståndpunkten i artikeln och den retoriska frågan som ställdes.

"Det förvånar mig att ingen tar upp brottsofferperspektivet.
Den mördade kvinnans fyra barn, hennes föräldrar och syskon får ingen upprättelse och rättvisa."

I en domstolsprocess handlar det ju om avvägningen av rättvisan hos både tilltalad och målsägande. Dock kan man inte stirra sig blind på att rättvisan hos målsäganden alltid måste trumfa rättvisan för den tilltalade. Det är den tilltalade som, om han eller hon döms för brott, måste sona för det. Ett brottsofferperspektiv är viktigt att ha i åtanke, men att låta detta perspektiv gå framför alla andra perspektiv, inklusive den så viktiga rättssäkerheten för den tilltalade, det kan jag inte acceptera.

"Däremot har professor Christian Diesen i sin fullödiga rapport visat att bevisningen mot Joy Rahman var absolut vattentät. Det är ofattbart att advokat Peter Althin lyckades manipulera de högsta juristerna med den orimliga utgång som målet sedan fick."

I samband med att den sista resningsansökan lämnades in ansåg Diesen att domstolen utan tvivel borde ha friat Rahman i utgångspunkten. Att bevisningen mot honom var vattentät, kan väl ingen skriva under på. Både HD i resningsärendet och hovrätten i den nya rättegången har ju skrivit att inga direkta bevis styrker att Rahman varit mördaren. Bara en rad indirekta, delvis osäkra bevis.

Läs RH 2002:55. HD ansåg att ett antal delar i domen var tvivelaktiga - bland annat diverse tidsangivelser, motivet samt strypsnarans och tändvätskans sammankoppling med Rahman. Hovrätten ansåg samma typer av bevisning som så osäkra att de inte kunde leda till fällande dom.

Silja.

"Saken är ju inte att en oskyldig skall dömas.
Utan att vi kanske har för hårda beviskrav."

Men att sänka beviskraven ökar ju risken för att oskyldiga de facto blir dömda. Eller hur?

"Inte rimligt att personer ,man anser ha starka bevis emot förnuftsmässigt och logiskt kan anses som skyldiga, som inte kan dömas för att det finns bestämmelser om 'beviskrav', som inte motsvarar verkligheten ska inte kunna fordra ett fett skadestånd efteråt. Kanske."

Så den som suttit häktad och domstolen friat från brott, ska inte kunna begära skadestånd för frihetsberövandet? Hm.

Om man inte kunde bevisa att lastbilschauffören visste (eller borde ha vetat) vad han hade i lasten tycker jag det är helt rätt att släppa honom fri. Har han suttit i häkte ett helt år förtjänar han ett stort skadestånd - häkte under så lång tid är fruktansvärt, långt värre än fängelse i samma tid.

Diplomat-dottern är dömd i thailand, under deras lagar. Hon har tur som slapp dödsstraffet.

Det ena fallet förefaller helt korrekt och det andra handlar inte om svenska lagar.

Vad gäller den där lastbilschuffören tycker jag det är intressant att diskutera ett helt annat sätt att smuggla knark jag lärde mig om när jag såg på en TV-serie om kustbevakarna. Specialiserade dykare fäster förpackningar med knark vid fartygsskrov en bit under vattenlinjen i en hamn och hämtar det från farttyget i en annan hamn. Man tar reda på ett fartyg med lämplig destination och på så sätt smugglar man. Är det rimligt då att Kaptenen eller bestättningen ska dömmas för detta? Det är faktiskt i princip samma fråga. Dessa "kurirer" är inte inblandade i verksamheten utan utnyttjas i själva verket för maffinas syften. "Kurirerna" är alltså själva brottsoffer som jag ser det. Man kan ju inte döma någon för något denne inte hade en aning om eller möjlighet att motverka. Döma någon för att ha blivit utnyttjad.

Ställer man alltså bortom rimlig tvivel att personerna som utnyttjats som kurirer inte hade en aning om hur det låg till så kan man väl inte rimligtvis döma dem ändå?

Jag menade att om man inte ställer bortom rimlig tvivel att personerna verkligen visste om hur det låg till kan man väl rimligtvis inte döma dem. Blev lite fel budskap ovan tyvärr.

#44 Silja

Förtroendet för rättsstaten är för närvarande inte naggat i kanten p.g.a. att domstolarna har friat människor. Tvärtom beror det på alla justitiemord som uppdagats.

Och dessa justitiemord beror av usel bevisvärdering (låga beviskrav) samt undermåligt åklagar- och polisarbete.

Än mer irriterande än de extremt höga beviskraven är väl den principiella inställningen att livstidsdömda inte längre ska sitta på livstid. Därför har 27 livstidsdömda beviljats tidsbestämda straff sedan 2006. Och hur har det gått då? Jo, fem stycken är försvunna från Sverige därför att de utvisats, återvänt till sitt hemland frivilligt eller dött. Men 22 är kvar i Sverige. Av dessa 22 har en begått mord på sin fästmö när han var på permission sedan han just fått sitt livstidsstraff omvandlat till ett tidsbestämt straff. Och en annan är ju misstänkt på sannolika skäl för att ha våldtagit en tolvårig flicka.
-
Ett mord och en överfallsvåldtäkt på ett barn är resultatet av att livstidsdömda inte längre ska sitta på livstid. Men av Aftonbladets notis att döma tycks svenska myndigheter vara nöjda. De kan fortsätta att släppa ut livstidsdömda. Bara en av elva av de frisläppta kommer ju att mörda eller begå våldtäkt igen.

Igår låg min artikel i topp och jag är oerhört nöjd med att debatten nu blivit alltmer seriös och breddad till att gälla brottsoffer och livstidsstraff. Det är orimligt att misstänkta av vilka de flesta är skyldiga och fällts för mord men sedan blivit frikända p.g.a. teknikaliteter och juristers ORIMLIGA TVIVEL får jättestora skadestånd medan brottsoffren lämnas åt sitt öde. Dom är oerhört många och får livstidsstraff och det måste fram i debatten !