Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2011-08-19 17:08, Uppdaterad: 2011-11-18 14:11
Genast målar arbetsgivare och borgerliga debattörer upp en undergångsstämning i samband med den kommande avtalsrörelsen. Men slutsatsen att facken nu måste skruva ned sina löneanspråk är inte bara förhastad utan också mycket farlig, skriver Martin Klepke, politisk redaktör på LO-Tidningen.
Martin Klepke
Politisk redaktör, ledarskribent
LO-Tidningen
Under ett par veckors tid har vi sett börsen rasa och finansmarknaderna darra. Alla positiva tongångar om Sveriges ekonomiska återhämtning är som bortblåsta och det blir allt tydligare att världsekonomins utveckling får återverkningar i Sverige.
Och genast målar arbetsgivare och borgerliga debattörer upp en undergångsstämning i samband med den kommande avtalsrörelsen. Men slutsatsen att facken nu måste skruva ned sina löneanspråk är inte bara förhastad utan också mycket farlig. En väl genomförd avtalsrörelse där parterna håller uppe lönetagarnas köpkraft kan i stället hjälpa till att snabbare lägga krisen bakom oss.
Det gäller nämligen att skilja på två faktorer när lönekraven diskuteras, det ena är hur stort löneutrymmet är för svenska löntagare, det andra är krisens orsaker, och det är två helt olika saker.
Det mest centrala för hur stort löneutrymme är syns i företagens långsiktiga produktivitetsutveckling, det vill säga hur bra företagen är på att förbättra sina varor.
Svenska företag är och har alltid varit väldigt bra på att förbättra sin produktivitet och det är alltså inte på grund av en för låg produktivitetsökning som krisen vällde fram för några år sedan. Men för att företagen ska gå bra måste folk också köpa det som produceras. Och det var här, i efterfrågan på de varor som producerades, som den finanskris vi fortfarande känner verkningarna från slog till med full kraft. Både företag och hushåll drabbades när bubblan brast på hösten 2008 och vi läste (och läser) så gott som dagligen om "likviditetsbrist" och ökad skuldsättning.
Och om pengar fattas och skulderna ökar kan eller vill allt färre köpa någonting alls. Handeln stannade upp och varor förblev osålda. Krisen var alltså inte att produktiviteten var låg. Krisen var i stället att knappt någon ville köpa någon vara alls. Och en kris i efterfrågan löser vi inte genom låga löneökningar.
När folk inte ville köpa några varor måste företagen skruva ned sin produktion. Det är ju ingen mening att producera varor som inte kan säljas hur bra varorna än är. Och när arbetare sades upp steg arbetslösheten, i Sverige och i övriga världen, som en följd av efterfrågan minskade. Den nedgång vi ser nu är en direkt fortsättning av finanskrisen. Stater har kvar sina gigantiska skuldberg som finanskrisen orsakade och neddragningar i välfärdssystem, med sänkta pensioner och uppsagda offentligt anställda i många länder, gör att folk har ännu svårare att handla varor och tjänster.
Att i det läget hålla tillbaka lönerna i Sverige även för de arbetare som inte sägs upp leder bara till att ännu färre vill eller kan köpa någonting och den nedåtgående spiralen fortsätter. I sammanhanget kan nämnas att LO flera gånger under de krisår vi sett har begärt att staten ska gå in med rimliga stöd till de arbetare som sägs upp eller gå in med permitteringsstöd för de arbetare som får gå ned i arbetstid för att inte företagen ska sälja ännu mindre och krisen bli ännu djupare.
Och det är alltså helt riktigt att facken nu när avtalsrörelsen står för dörren håller fast vid att lönekraven måste utgå ifrån hur mycket produktiviteten långsiktigt ökar. Det är att ta sitt ansvar för att behålla ekonomin så stark som möjligt när efterfrågan minskar. Två andra faktorer inverkar också på löneutrymmet. Det första är löneutvecklingen i våra viktigaste konkurrentländer. Ökar svenska löner väldigt mycket mer än i dessa länder blir det svårare för svenska företag att få sina varor sålda utomlands.
Det är därför något frapperande att det är LO som vill lyfta upp också andra länders löneutveckling i förhandlingarna, samtidigt som regeringens Långtidsutredning nyligen hävdade att den inte spelar någon som helst roll eftersom växelkursen ändå rättar till olikheter i löneutvecklingen mellan länder.
Det är helt klart att växelkursen blivit allt viktigare ju mer världens ekonomier integreras. Men att som regeringens Långtidsutredning helt förbise ojämnheter i löneutvecklingen mellan Sverige och andra länder är att gå väl långt.
Den andra faktorn som normalt brukar anges som en del av löneutrymmet är inflationen. Det är dock Riksbankens uppgift att hålla inflationen stabil oavsett vad parterna förhandlar fram. Förändringar i inflationstrycket pareras alltså inte med ändrade lönekrav utan med förändringar i Riksbankens styrränta.
Den avtalsrörelse som just ska starta har som uppgift att komma fram till en gemensam syn mellan parterna på hur stort löneutrymmet är, främst baserat på den långsiktiga produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi. Att skruva ned lönekraven under detta långsiktiga löneutrymme båtar föga i kris. Tvärtom är det genom att ta ut vad löneutrymmet tillåter, varken mer eller mindre, som löntagare tar ansvar för att krisen kan brytas så snabbt som möjligt.
Statsskuldskris i Europa, lånetakskris i USA och börser som faller. Vad beror den nya ekonomikrisen på?

EU måste göra en Obama och stimulera ekonomin


Sverige är lika skuldsatt som Grekland

Skärpta revisionsregler krävs för att hindra kommande kriser

De stora EU-länderna är krisens största förlorare

Skuldkrisen kräver ett starkare EU-samarbete

Så kan Sverige rädda Grekland från lånehajarna

Lösningen på krisen är att avskaffa alla regleringar

Hur kunde du lägga ned din röst, Ulvskog?

Krisen visar att ordentliga statliga regleringar är ett måste

Medborgarna bör inte betala bankernas misstag

Staten är problemet när krisen väl är ett faktum

Krisen visar att kapitalismen är på väg att kollapsa

Vi som studerar peak oil är inte förvånade över skuldkrisen

Varför det kanske är bättre att vara en rädd pojke än James Dean

Krisen beror på dåligt fungerande finanssystem

Det krävs åratal av skuldsanering för att lösa krisen

Förvånande att S frångår kravet om sunda statsfinanser

Världsfrånvänt att skylla krisen på klimatpolitiken

Klimatpolitiken har förvärrat skuldkrisen

Vid en ny recession finns få motåtgärder att sätta in

Sveriges trista politiska klimat är vår styrka i kristid

Ratinginstituten sprider onödig oro på finansmarknaden

Snar börsuppgång inte omöjlig trots orosmolnen

Keynesiansk politik förstör det privata sparandet

Sveriges exempel visar att Keynes idéer lever

Räddningspaketen kommer inte att rädda världsekonomin

SVT döljer Obamas roll i skuldkrisen

USA:s sänkta kreditbetyg är ett betyg på Obamas ledarskap

Skuldkrisen visar att Keynes idéer är döda

Politikernas stimulanser har bara förvärrat krisen

Grov miss av Demokraterna att vänta med höjt lånetak

Avtalet om lånetak medför inga nedskärningar

Så skapade Reagan USA:s stora statsskuld

Vad svenska medier inte berättar om USA:s skuldkris
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Det största hotet mot svensk fackföreningsrörelse och arbetarrörelsen vad gäller nedtryckande av löner är arbetskraftsinvandringen. Den gör att lågbetalda, ofta svartarbetande, arbetskraftsinvandrare slår ut de svenska lågutbildade personerna.
Man kan undra om det inte ligger i regeringens önskan att så ska ske, då de varit så ivriga att införa denna "reform", trots att Sverige har den största arbetslösheten sedan andra världskriget.
@#1 Cavatus Carlson. Det är det som är motivet till invandringen. Man kommer att använda den just för att trycka tillbaka lönerna. Det har redan använts i städ och restaurangbranschen. Snart kommer det till de flesta områden utom för de med akademisk examen.
Det är en fullt medveten agenda konstruerad av SAF och delgiven samtliga politiska partier utom SD. Därför det stora drevet mot SD.
Det är alltid kul när facket låtsas vara på medlemmarnas sida.
Faktum är att det är facket som sett till att Sverige har några av den civiliserade världens lägsta löner för kvalificerad arbetskraft.
Facket har sålt ut löntagarna billigt men de fackliga ledarna belönar sig själva med miljonlöner och miljonpensioner.
LO har gjort bra ifrån sig de senaste 10 åren. Det har alltid blivit en reallöneökning, för varje gång. Många nya USK:or och SSK:har gått in i ingångslöner som bara varit 1500-2000 lägre än generationen 40-50 talisters slutlön idag.
Det är klart att löneutrymmet skall utnyttjas. Genom att ta ut en större löneökning bidrar man till att Riksbanken höjer inflationen igen (de kallar det motverka - men oj vad fel de har). I och med alliansen slopade jobbskatteavdrag är löneförhöjning ett måste. Starta den negativa spiralen. Lön - inflation - ökat skatteintag - krav på kompensationer för höga räntor, höga priser etc - starta på ruta 1 igen.
"Många nya USK:or och SSK:har gått in i ingångslöner som bara varit 1500-2000 lägre än generationen 40-50 talisters slutlön idag."
Ja, det är fantastiskt, #4 Sven Stromitzky, att facket och arbetsgivaren värderar 30 års erfarenhet till hela 1500-2000 kr i månaden, före skatt.
Samtidigt skriver Wanja Lundby-Wedin på ett pensionsavtal som ger en redan ekonomiskt oberoende finansman 100 miljoner kronor i extra pension, pengar som oavkortat tas av ...
... fackmedlemmarnas pensioner.
#6 BoT
Nu får du förklara en grej.
" Ja, det är fantastiskt, #4 Sven Stromitzky, att facket och arbetsgivaren värderar 30 års erfarenhet till hela 1500-2000 kr i månaden, före skatt."
Begriper du att denna arbetskraft har vi utnyttjat och underbetalt för du och jag skall få sjukvård i världsklass ?
... och att samma arbetskraft IDAG förväntas ge 150% för att täcka upp samma arbeten av förra generation ?
Om inte du visste det. Så skänk en tanke nästa gång det blir din tur att söka upp sjukvård. Idiot.
#8 Sven Stromitzky
"Om inte du visste det. Så skänk en tanke nästa gång det blir din tur att söka upp sjukvård. Idiot."
Det är sällan jag håller med BoTen men man behöver inte kalla folk för idiot bara för att man tycker löneutvecklingen varit dålig.
För jag håller med Bo T i denna fråga det är rent ut sagt fördjävligt dålig löneutveckling man har i vården som sköterska.
Och vi har inte en sjukvård av världsklass. Den är många gånger helkass, har själv vid ett flertal tillfällen tragiskt nog behövt konstatera hur oengagerade och lata rent ut sagt läkare har varit.
I övrigt kommer inte knegarna i LO kollektivet få några extrapengar l lönekuveret denna gång heller. Då minskar ju utrymmet för bonusarna till cheferna och det går inte.
Man kommer att gå ut och knorra lite från LO och sedan har dom gjort sitt för sin lön. 1.5-2% under de kommande åren 2.5-3% om facket får upp ångan. Att cheferna tar ut 10-tals miljoner och ibland mer i bonusar som indirekt tas från "knegarnas" löneutrymme det blundar man för.
Tror facken värnar mer om arbetsgivarna än arbetsgivarna själva.
Man kan inte annat än skratta!
Lägg ner facken och bespara svenska arbetskraft den utsugning av dem LO bedrivit sedan 60 talet. Folk har gått på den fackliga propagandan utan att fatta vad som döljer sig bakom. LO och SOSSARNA är ute efter att KONTROLLERA arbetarna inget annat.
Facket är ombudsmännens intresseorganisation oc inte arbetarnas. Facken talar om "förhandlingar" men är ytterst medvetna om att det inte är "förhandingar som avgör löner utan det är värdet på arbetet som utförs som bestämmer löner och tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Hela LOs existensberättigande är för arbetare en kostsam illusion.
Rättigheter skall vi ha lagstadgad och det är fullständigt sjukt att facket kan tvinga icke anslutna både arbetare och företag att teckna kollektivavtal vars enda syfte är att kontrollera arbetarna och bringa inkomster till ombudsmänen.
Facket ger inte några rättigheter till sina medlemmar folk fattar inte att LOs största intresse är att ta ifrån arbetarna rätten att förhandla själva. Är det nånting som skall in i svensk lagstiftning så är det rätten att förhandla sin lön själv och inget fack i världen har rätten att ta den rättigheten ifrån någon.
Makalöst dravel, där argumenten saknar substans och är en ren partsinlaga. Ändå hamnar den rätt i sin slutsats.
En lönerörelse handlar inte om "löneutrymme" utan om fördelning. "Fackföreningen" är en utomordentligt värdelös part i det målet som befolkas av en egen ombudsmannaklass och en hel hög medlemmar som fattar noll. Bara det att man tillåter regeringen att blanda sig i fördelningen genom jobbskatteavdrag, den fria lönebildningen, visar vilka ynkryggar fackföreningen består av.
Lönerörelse handlar alltså om fördelning och i denna fördelning har facket låst fast sig i en central uppgörelse som säljer strejkrätten. Det är däremot inte motparten som tar vad man vill ha, pliktskyldigast kommenterat av en flinande ombudsman som "tycker att miljonbonusar är helt oacceptabla".
Det som idag kallas fackförening är ett förolämpande skämt mot både medlemmar och demokrati.
På annan plats diskuteras upplopp. Det är en oerhört mild reaktion med tanke på motpartens avlopp.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13282038.ab
Facken brukar i.o.f vara bra på att hjälpa Kineserna att ta över vissa arbeten och funktioner. Vad skall facket göra när den sista industrin lämnar över till outsourcing och bara beställarrollen och en och annan stackars kaféägare att bojkotta finns kvar?
När kommer facket säga något om den invandringspolitik Sverige har idag vars enda syfte är lönedumpning (blocköverskridande överenskommelse)?
Funderar lite på rubriken. Vad är det som är "farligt"? Det låter som något skall vara livshotande, eller vad menas? Eller börjar facket använda kvällstidningarnas rubriksättning på sina debattartiklar?
Enligt moderater är löneökningar alltid av ondo (utom deras egna förstås), och ökande fastighetspriser av godo.
Samhällsekonomiskt är det förstås precis tvärtom, men att fatta samhällsekonomi är inte deras starkaste gren, fastnitade som de är i sitt egotänk.
Till skillnad från många övriga i denna debatt tänker jag försöka hålla mig till ämnet och inte bara hissa diverse partiflaggor.
Martin Klepke,
Det finns en viss poäng i det du säger, ett problem är dock att företagen inte vill, eller i vissa fall inte kan, bära de ökade lönekostnaderna i väntan på att efterfrågan skall ta fart. Ökad efterfråga behöver inte nödvändigtvis innebära ökad efterfråga på deras produkter (se SAAB). Ett jobbskatteavdrag hade varit ett bättre instrument för att få denna effekt då det inte belastar företagen.
Jag håller inte med om att löneskillnaden mellan länder bör tas in i beräkningen, då detta precis som regeringens utredare pekar på utjämnas av växelkursen (dessutom är det inte helt lätt att jämföra reallöneskillnader). Dessutom vill nog inte LO att man sneglar på låglöneländer och börjar jämföra löner.
Det bekymrar mig att du argumenterar för att inte räkna med inflationen i avtalsrörelsen. Det är riktigt att det är riksbankens jobb att korrigera för förväntad inflation. Med det är lite som att påstå att det är okej att slänga skräp omkring sig på gatan då det är gatsoparnas jobb att städa upp. Dessutom påverkas företagen negativt av höjda räntor, arbetarna får ökade levnadskostnader och man är tillbaka på ruta 1. Det är att slå undan bena på sig själv.
Personligen tror jag att den dipp vi ser i efterfrågan till stor del beror på oro, till följd av oroligheterna på världens börser och skuldkrisen. Bästa lösningen på det är varken höglön eller nya jobbskatteavdrag, utan stabila statsfinanser, stabilitet på börsen (svårt att påverka) och förtroende för våra företag (måttfullhet när det gäller ersättningar till chefer, detta gäller både fack och arbetsgivare).
Där har du fällan vi satt oss i genom det på 80-talet införda tillbedjandet av börsen. Som vi sett blir det just aldrig stabilt på börsen, det är ju definitionsmässigt. Och alltså kraschar tron på ekonomin, och lusten att konsumera, med börsen. När sen den andra verkligt stora spekulationsbubblan bostäder pga detta också får en skjuts neråt, så är vi inne i en riktigt eländig spiral. Sen får vi bankkrasch och staten kommer då förstås kliva in som räddare, med förstörda statsfinanser som slutstation.
Så går det när man låter produktivitetshöjningarna hamna i spekulationskarusellen istället för där de hör hemma, i löneökningar