Rörelsehindrade blir bondeoffer i slaget om Slussen

Om man sitter i rullstol är det svårt att ta sig fram i branta backar. Trappor är bara att glömma. Så vad gör Stockholms stad när chansen uppenbarar sig att modernisera en gammal 30-talsanläggning som kryllar av trappor och branta backar? Man handikappanpassar förstås. Trappor förses med ramper, hissar byggs och backarna planas ut så mycket som möjligt. Det finns det väl ingen som kan vara emot? Jo, faktiskt.

Att det finns de som gärna protesterar mot varje form av förändring vet alla som följt debatten om Slussen. Ombyggnaden av den 75-åriga trafikledskorsningen med sina broar, betongdäck och underjordiska gångar har mobiliserat den här gruppen som aldrig förr. Protestartiklar har skrivits, demonstrationer har hållits, namnlistor cirkulerat och myndigheter bombarderats med överklaganden. Men de demokratiska spelreglerna har i stort sett respekterats - hittills.

Nu tycks emellertid en ny fas ha inletts, och fyra handikappråd i Stockholm har, till synes ofrivilligt, blivit motståndarnas hemliga vapen. I ett gemensamt yttrande, kallat "Nya Slussen bryter mot Plan- och Bygglagen (PBL)", sågar Kommunstyrelsens handikappråd, Stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens handikappråd, Trafik- och renhållningsnämndens handikappråd samt Stadsdelsnämnden i Södermalms handikappråd förslaget som skulle ha gjort Slussen mer tillgängligt än någonsin förr. Enligt yttrandet blir backarna brantare än idag, vistelseytorna otillgängligare och ramper saknas. I yttrandet menar man att hela förslaget är olagligt då ramperna blir brantare än lagen föreskriver.

Men planhandlingarna berättar en annan historia: Samtliga gångförbindelser blir mindre branta än idag, inga vistelseytor kräver att man går i trappor (förutom trapporna själva), och precis de ramper som enligt yttrandet inte skulle finnas finns tydligt utmärkta på kartan. Rampernas lutning håller sig väl under de 5% som rekommenderas i Boverkets författningssamling.

Frågan blir: Hur kunde de fyra handikappråden författa ett officiellt yttrande som har fel på nästan samtliga punkter?

Mysteriet får sin lösning i en artikel på DN.se i början av augusti. Där beskrivs hur Lennart Klaesson, arkitekt SAR, anlitades av de fyra råden. Som sakkunnig i handikappfrågor fick han uppdraget att sammanställa en rapport om Nya Slussen som skulle ligga till grund för yttrandet. Den rapporten blev klar i maj, och har nu gjorts tillgänglig på nätet. Rapporten är en märklig läsning. Samtliga felaktigheter i handikapprådens Slussenyttrande visar sig nämligen härröra från Klaessons rapport.

• Klaesson påstår att den nya gatubron får en lutning på 5,7%, mot gamla brons 5,4%. Beräkningen är framtagen genom att ta två höjdangivelser på plankartan och dividera med brons längd på 142 meter. Problemet är bara att höjdangivelserna som valts inte ligger vid brofästena utan mer än femtio meter längre bort, på 200 meters avstånd från varandra. Klaesson får på så sätt fram en brolutning som är nästan en tredjedel större än den verkliga, som inte är mer än 4,4%. Av någon anledning har han valt att bortse från den mer detaljerade versionen av plankartan som har tydliga höjdangivelser vid brofästena.

• Klaesson påstår att ramperna och bron bryter mot Plan- och Bygglagen genom att de är brantare än 2%. Han hänvisar till Boverkets författningssamling (BFS 2004:15), som dock inte stipulerar någon maxlutning, utan bara ger det allmänna rådet att "En gångyta bör vara så horisontell som möjligt eftersom en längslutning brantare än 1:50 (2%) kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga". Klaesson verkar således döma ut förslaget som "olagligt" baserat på sin egen bristfälliga läsning av BFS som dessutom inte är lag.
  
  Finns det då regler om hur branta ramper får vara? Ja. Boverket ger det allmänna rådet att "En ramp bör luta högst 1:20". Dvs 5%, ett värde som samtliga ramper i förslaget håller sig under. Påståendet att de "bryter mot lagen" är således gripet ur luften. Det kan förstås finnas skäl att se över om ytterligare arbete kan göras för att minska lutningarna ännu mer, men det nya slussenförslaget är i högsta grad lagligt och dessutom bättre än dagens lösning.

• Klaesson drar, helt korrekt, slutsatsen utifrån höjdskillnaderna i terrängen vid Slussen att det är för brant för att man ska kunna bygga några hanterliga ramper som bara lutar 2%. Därefter kritiserar han förslaget för att utestänga rörelsehindrade och tvinga dem till långa omvägar - trots att direktramper finns för samtliga gångförbindelser: Mellan Gamla stan och kajen på Södermalmssidan, mellan kajen och Södermalmstorg, mellan Södermalmstorg och Gamla stan. Man kan, till skillnad från tidigare till och med komma hela vägen från Gamla stan till T-Slussen och bussterminalen utan en meters höjdskillnad tack vare de två nya broarna i kajplanet. Från bussterminalen finns dessutom en hiss upp till torgplanet, vilket ger en möjlighet att undvika alla backar helt och hållet. Dessa förbindelser väljer Klaesson att inte låtsas om och framställer det istället som att tillgängligheten minskar.

• Klaesson mäter upp avståndet mellan t-banans plattformar och bussterminalen och får fram ett avstånd på 4-500 meter. I verkligheten är avståndet 150-200 meter (utom i rusning då avstigningsplatserna något längre bort kommer till användning). Var kommer den högre siffran ifrån? Troligen har han räknat avståndet till någon av de två andra uppgångarna, kanske med motiveringen att de har hissar direkt till plattformen, hissar som kan utnyttjas av dem som reser med det fåtal av SL:s Nackabussar som har rullstolsramp. Men även då har han överdrivit kortaste avståndet med närmare 150 meter och värstafallet med 50.

• Klaesson beskriver delar av Nya Slussen som otillgängliga för den som inte kan gå i trappor. Men vi får inte veta vilka delar. På plankartan finns inga vistelseytor som är onåbara utan trappor. Han syftar sannolikt på själva monumentaltrappan mellan torgplanet och kajplanet, som har några smala avsatser där man kan sitta. Dessa kan nås från glasbyggnaden som täcker en del av trappan och som har hiss, men Klaesson dömer ut även den lösningen för att hissen "ligger på kvartersmark".

• Klaesson kritiserar den nya gång- och cykelbron på den något märkliga grunden att den "saknar ramper". Problemet är bara att det inte behövs några ramper eftersom ju bron i sig utgör en ramp som med sina tre grenar förbinder Södermalmstorg, Gamla stan och kajen på Södermalmssidan med varandra. Det framgår tydligt på plankartan. Arrangemanget avfärdas med att det "strider mot" paragraferna 2:4, 3:15 och 3:18 I Plan- och Bygglagen samt BFS 2004:15. Paragraferna säger dock inget annat än att tillgängligheten ska tillgodoses för rörelsehindrade, samt att ramper ska finnas. Klaesson lyckas även avfärda rampen i Katarinaparken med att "den inte är möjlig att anlägga om man ska följa gällande byggregler" - och byggregeln han åberopar är förstås den icke existerande regeln om maxlutning på 2%.

Handikapprådens sakkunnige sågar således förslaget vid fotknölarna - väl medveten om att det mesta han anmärker på inte kan åtgärdas med mindre än att man spränger bort halva Katarinaberget eller bygger broar som startar i höjd med hotell Reisen. Det märkliga är att han stöder sig på en lagparagraf som inte står i lagen och en läsning av plankartorna som verkar röja en påtaglig oförmåga att läsa plankartor. Det hela är ytterst märkligt. Klaesson är trots allt arkitekt SAR och har anlitats som sakkunnig i handikappfrågor tidigare. Vad har han själv att säga? Han har avböjt att kommentera.

Har Klaesson dragit tillbaka rapporten, talat med sin uppdragsgivare och försökt se till att felen blir rättade? Nej, efter att YIMBY påpekat felaktigheterna för honom har han istället strävat efter att ge den ytterligare spridning genom att länka till den från tidningars kommentarfält och lägga ut den på slussen.nu, en sajt som fungerar som samlingsplats för förändringsmotståndare som driver en hetsig opinion mot varje ombyggnadsförslag.

Kan det vara så att Klaesson tillhör ombyggnadsmotståndarna? Ja, hans namn återfinns på uppropet "rädda Slussen" - två gånger för säkerhets skull och i DN-artikeln säger han uttryckligen att han anser den gamla anläggningen överlägsen. Då det nya förslaget på alla punkter som Klaesson kritiserar blir bättre än dagens lösning måste det ses som en minst sagt märkligt ställningstagande.

Det verkar inte bättre än att handikappråden ovetandes blivit ett verktyg för dem som vill konservera 30-tals-Slussen med sin usla tillgänglighet, till förfång för de rörelsehindrade själva. Det är allvarligt och föga demokratiskt när samhällsinstanser som ska föra de rörelsehindrades talan och tillvarata deras intressen kapas av organisationer med en helt annan agenda - speciellt när resultatet blir att de snuvas på förbättringar de annars skulle fått.

Anders Gardebring (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38771

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Man kanske bör börja förstå att stockholmarna VILL behålla gamla Slussen. Som är ett tidsdokument på precis samma sätt som Sergels Torg. Det vore ett helgerån att inte återföra Slussen till sin forna glans. Någon bättre trafiklösning finns inte heller i de nya förslagen.
Bevara nuvarande Slussen!!

Permalänk | Anmäl #1 Christina Lundqvist, 2011-08-23, 12:53

Christina Lundqvist:
Det säkerligen en hel del stockholmare (dock en klar minoritet) som vill behålla gamla Slussen. Visserligen är det omöjligt. Pålarna är slut och betongen (aluminatbetong) vittrar. Så det behövs nya pålar och betongsegmenten måste tas bort.

Alternativet är att bygga upp en kopia på dagens Sluss.

Men frågan här handlar knappast om för eller emot Slussen, utan om det är OK att utnyttja handikappråden som en form av slagträ i sin argumentation och dessutom fara med grov lögn. Tycker du det?

Permalänk | Anmäl #2 Niklas Öhrström, 2011-08-23, 13:54

Christina:

Du gör en vanligt förekommande miss i debatten kring Stockholms utveckling. Du utgår ifrån att din åsikt, och åsikterna i den krets där du rör dig, automatiskt är samma sak som vad majoriteten tycker.

Så är som bekant inte alltid fallet.

Alla (seriösa) opinionsundersökningar i frågan visar på ett majoritetsstöd för ett nytt slussen. (den som SvD gjorde kan knappast räknas som seriös då ett av alternativen - restaurering - inte är möjligt att genomföra på annat sätt än en rivning och sedan en återuppbyggnad vilket respondenterna knappast var medvetna om). När man ställer den riktiga frågan: Bygga upp en kopia av slussen eller bygga en ny lösning som anpassas för vår tids behov, liksom för de rörelsehindrades behov, har alltid alternativet ny sluss visat sig vinna.

Du verkar dock inte dela den synen Christina. Du vill att din syn - och den minoritet som stöder din ståndpunkt - ska vara den som gäller. Oavsett om det drabbar rörelsehindrade, kollektivtrafikresenärer och andra eller inte. Jag ser, till skillnad från dig, hellre till behoven hos de många än önskemålen hos de få.

Permalänk | Anmäl #3 Anders Gardebring, 2011-08-23, 14:04

Undlig människosyn folk har när man tycker det är ok att rörelsehindrade inte ska få tillträde...

Permalänk | Anmäl #4 Mats F Eriksson, 2011-09-08, 23:28

Mats F Eriksson:
Jag förstår inte hur du menar? Vem har påstått att rörelsehindrade inte ska få tillträde? Har du ens läst artikeln?

Permalänk | Anmäl #5 Anders Gardebring, 2011-09-09, 10:36

En handikappgranskning av nuvarande Slussen vore på sin plats.
Eftersom den är utom räddning så måste man bygga en kopia, ifall förändringsfobikerna vinner. Om man bygger en kopia inträder nuvarande lagstiftning och Stockholms målsättning "En stad för alla".
Kopian kommer omedelbart att underkännas eftersom en så otillgänglig anläggning inte får byggas idag.
Ridå, helt enkelt.

Permalänk | Anmäl #6 Olof Lindberg, 2011-09-10, 16:19