Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skuldkrisen

Lars Almquist om Skuldkrisen

Vid en ny recession finns få motåtgärder att sätta in

Om världsekonomin drabbas av en ny recession kan konsekvenserna bli allvarliga. Det går inte längre att sänka räntorna annat än marginellt och få länder har råd att ytterligare stimulera sina ekonomier. Det skriver Lars Almquist, som jobbat 20 år inom finansbranschen.


Om författaren

Har jobbat 20 år inom finans.

I USA kan inte politikerna enas om en långsiktigt trovärdig ekonomisk politik. Som en följd reagerar finansmarknaderna negativt. Krisen i Grekland och risken att denna sprider sig vidare skulle kunna hanteras genom att alla länder i Eurozonen ställde sig solidariskt bakom varandras skulder. Sett som helhet har Eurozonen en stabil ekonomi. Detta skulle emellertid innebära ett stort steg mot en politisk union varför politikerna tvekar. I avsaknad av en långsiktig lösning på problemen i Eurozonen reagerar finansmarknaderna negativt. De samtida politiska kriserna i USA och Europa förstärker varandra och gör det svårare att prognosticera framtiden.

Finansmarknaderna vill ha förutsägbarhet och hatar osäkerhet. Desto lägre politiska risker, desto högre värderingar på börsen. När risken bedöms öka flyr investerarna de mest riskfyllda investeringarna och söker sig till mindre riskfyllda alternativ. Detta har drivit börsfallen de senaste veckorna. En ökad osäkerhet över styrkan i den ekonomiska tillväxten har bidragit.

Under tisdagen vände utvecklingen uppåt. Förmodligen kommer det nu en period med starkare börs. Orsaken är att USA:s centralbank (FED) meddelade att man kommer att forsätta hålla räntan på en rekordlåg nivå i tre år till. Detta innebär att det kommer att vara fortsatt billigt att låna. Följden av detta blir förmodligen stigande priser på riskfyllda tillgångar som aktier. På längre sikt kan FEDs beslut innebära att riskerna ökar.

Förenklat så inträffade finanskrisen 2008 på grund av att allt för många amerikaner hade lånat alltför mycket pengar. När räntorna steg blev kostnader för höga. Detta ledde till en kedja av händelser som i förlängningen höll på att stjälpa den globala ekonomin. För att rädda ekonomin tvingades länder världen över att sänka räntorna samt stimulera konsumtion och investeringar med hjälp av stora budgetunderskott. Som en följd har vi idag mycket låga räntor och stora budgetunderskott i de flesta OECD-länder. Finanskrisen 2008, som orsakades av alltför hög privat skuldsättning, löstes genom att kraftigt öka den offentliga skuldsättningen och genom att göra det än billigare att låna. Det är inte långsiktigt hållbar lösning.

Om vi drabbas av en ny recession kan konsekvenserna bli allvarliga. Det går inte längre att sänka räntorna annat än marginellt och få länder har råd att ytterligare stimulera sina ekonomier. Vi har blivit beroende av FED, ECB, Bank of Japan och Bank of England. Men inte heller världens centralbanker kan lösa alla problem.

Därför lever vi i farliga tider. Det som är allra viktigast i farliga tider är politiskt ledarskap. Det krävs en trovärdig långsiktig strategi som omfattar reformer, besparingar och skattehöjningar (främst i USA) för att skapa långsiktig trygghet. I avsaknad av detta lever finansmarknaderna på billigt kapital. Får vi inte se politiskt ledarskap i närtid kommer vi inte få långsiktigt stabila finansmarknader. Och vad finanskrisen visade är att problem på finansmarknaderna kan skapa allvarliga problem för den reala ekonomin vilket i sin tur drabbar alla, även ekonomiskt stabila länder som Sverige. På grund av svagt politiskt ledarskap har sannolikheten för en ny depression likt den på 30-talet ökat.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38565

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Äsch, Lars Almquist. Det finns inget farligt med en kontrollerad recession ner till t.ex. 1980 års nivå.

Tvärtom skulle det innebära en nyttig sanering av ekonomin och inte minst av den finansbransch som blivit vår tids jätten Glufs-Glufs så att några av alla tusentals begåvade människor där kan komma ut och bidra till samhället.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-08-11, 14:37

Alltså, det är inte så svårt. Staterna har länge dikterat att räntan måste vara för låg. Alltså lägre än den nivå som hade balanserat människors utbud och efterfrågan på lånande och sparande. Låg ränta leder till överskuldsättning, för folk reagerar ju rationellt och lånar mer när räntan är lägre. Det leder till överprissättning på belånade tillgångar, som bostäder.

Lösningen är att staten slutar manipulera räntan och att bostadspriserna rasar ned till en hållbar nivå baserad på den ränta till vilken människor sparar lika mycket som de lånar. Det gör man inte vid 0%. Prisras är lösningen och återställaren till de nivåer varifrån en hållbar tillväxt kan utgå. Till dess kommer vi att ha stagnation, så ju förr prisrasen och ränteuppgången kommer, desto bättre.

Socialisten som skrev artikeln förespråkar "stimulans" i form av att med skattepengar bevara olönsamma investeringar och bubbelpriser. Han är en utpräglad anti-ekonom som vill frysa allting såsom det är nu. Han har ingen förståelse alls för vad en ekonomi är för någonting, och det behöver man ju inte ha om man jopbbat 20 år i den planekonomiska finanssocialistiska sektorn där man inte gör annat än bettar på vilken statsbyråkrat som kommer att hitta på vad härnäst, blir räntan 0% eller 500% i eftermiddag? Eller blir nästa diktat kanske att räntan är en liten häst? Zum Befehl...

Permalänk | Anmäl #2 Lars Andersson, 2011-08-11, 14:50

#2 Lars Andersson. Jag förespråkar en kontrollerad luftning av bubblorna och överskuldsättningen via kontrollerad stagflation under en längre period.

Den chock-kur som du förespråkar kan få ödesdigra konsekvenser, t.ex. att hela branscher slås ut och måste socialiseras.

En kortare deflationsperiod skulle kanske vara nyttig så att folk förstår vad det handlar om i form av massarbetslöshet och social oro, så att man förstår att stagflation gör mindre ont.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2011-08-11, 14:57

Bo T

Varför skulle "hela branscher slås ut" och därför måsta socialiseras? Jag har väldigt svårt att tro att hela branscher skulle slås ut, även om vissa säkert skulle minska väsentligt. Det är dock inget problem och sannerligen inte något skäl till att socialisera dem.

Permalänk | Anmäl #4 Kaj Grüssner, 2011-08-11, 15:37

Bo T,
Varför ska olönsamma investeringar avvecklas "kontrollerat", alltså långsamt? Ju förr desto bättre. Skulle Auschwitz ha avvecklats bara stegvis under flera års tid efter befrielsen? Så länge räntan är för låg, så kommer beslut om investeringar och konsumtion att fattas på felaktiga grunder. Och hur har någon stat någonsin lyckats "kontrollera" nånting? Du verkar ha religiösa föreställningar om staten som något övernaturligt. Men den är bara ett gäng politiker och byråkrater som uteslutande är ute efter att girigt berika sig själva med statsapparaten som verktyg. De skiter i dig.

Permalänk | Anmäl #5 Lars Andersson, 2011-08-11, 15:51

"Varför ska olönsamma investeringar avvecklas "kontrollerat", alltså långsamt?"

#5 Lars Andersson. Under en omsvängning till deflation blir väldigt många företag kortsiktigt olönsamma pga efterfrågan kollapsar.

Med din logik ska då alla dessa företag läggas ned omedelbart.

Vem vinner på att hela branscher blir utraderade där en del hade en lönsam framtid?

Viss deflation och viss utslagning kan förstås vara nyttigt under en kortare period för att få bort kroniska problemföretag men någonstans går gränsen där barnet försvinner med badvattnet.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-08-11, 15:59

"Det är dock inget problem och sannerligen inte något skäl till att socialisera dem."

Ok, #4 Kaj Grüssner, så om Dagab, ICA och COOP blir så skuldsatta att de går i konkurs så är det "inget problem"?

Permalänk | Anmäl #7 Bo T, 2011-08-11, 16:03

Bo T

Då innebär det problem för Dagab, ICA och COOP. Om de går i konkurs kommer de sannolikt att köpas upp av andra kedjor som har skött sina finanser på ett bättre sätt. Det betyder att resurser frigörs från inkompetenta förvaltare och överförs till kompetenta. Det är väl ganska bra det?

Permalänk | Anmäl #8 Kaj Grüssner, 2011-08-11, 16:09

Bo T,
Ungefär som Estland gjorde, alltså låta det olönsamma gå omkull. Idag har Estland +8% tillväxt och 7% (sju!) av BNP i statsskuld och överskott i statsbudgeten. Jämför det med USA som keynesianskt försvara olönsamma investeringar med skattepengar och ökad statsskuld. De har alla problem kvar och förlorar massor varje dag som de olönsamma investeringarna tickar på.

Du förstår, det är svårt att omvandla resurser till produkter som är värda mer än vad de därtill förbrukade resurserna var värda. Det kräver djup specifik insikt i produktionsprocesser och värderingar och aktivt dynamiskt entreprenörskap. Är man inte mycket noggrann och flitig, utan t.ex. bara öser på med offentliga utgifter som administreras av trötta byråkrater, så kommer man direkt att förbruka resurser som är mer värdefulla än vad de resulterande produkterna är värda. Då arbetar folk sig allt fattigare och fattigare. Keynesianismen är så extremt simplistisk att den ignorerar detta. Den parodin på "teori" antar att all konsumtion är produktiv, oavsett vad som konsumeras och vad som produceras.

Permalänk | Anmäl #9 Lars Andersson, 2011-08-11, 17:06

Jag vet att det är tröttsamt med folk som säger vad-var-det-jag-sa, så istället tänker jag säga : BETONGVÄGG FÖRÖVER! ALLE MAN ÖVERBORD!

Permalänk | Anmäl #10 Hans Palmstierna, 2011-08-11, 17:16

#9 Lars Andersson. Man måste inte ta i med storsläggan som du tror.

Det räcker med en aning stramare penningpolitik för att få den optimala balansen i ekonomin.

Jag instämmer givetvis i problembeskrivningen av offentlig sektor som successivt allt mer korrumperad och den "simplistiska" beskrivningen av all konsumtion som produktiv.

Men den kritiken väger lätt mot den kritik som kan riktas mot alternativa och föråldrade penningsystem.

Permalänk | Anmäl #11 Bo T, 2011-08-11, 18:02

"Då innebär det problem för Dagab, ICA och COOP. Om de går i konkurs kommer de sannolikt att köpas upp av andra kedjor som har skött sina finanser på ett bättre sätt. "

Ok, #8 Kaj Grüssner, så när IKEA äger hela svenska näringslivet så är allt bra?

Permalänk | Anmäl #12 Bo T, 2011-08-11, 18:05

Bo T

Om IKEA är den bästa förvaltaren av hela det svenska näringslivet och det har lyckats ta över hela svenska näringslivet på ett marknadsdmässigt sätt, dvs utan hjälp av staten, så ser jag inget problem med det. Det är inget fel på marknadsmässiga monopol. Något sådant har dock aldrig någonsin existerat.

Permalänk | Anmäl #13 Kaj Grüssner, 2011-08-11, 18:19

Det är finansmarknaderna som är problemet, inte lösningen. Därför blir det rejäl lyteskomik när en expert inom finans varnar för att motåtgärderna ( läs: möjligheterna att göra allt ännu värre) börjar ta slut.
Det enda som kan rädda oss nu är en rejäl kris som krossar de sjuka finansmarknaderna, återställer den reella ekonomins dominans över fantasierna och sticker hål på ballongerna.

Permalänk | Anmäl #14 Mats Forssblad, 2011-08-12, 04:33

En motåtgärd som jag kan tänka mig i ett allvarligt krisläge är staterna socialiserar och exproprierar stora delar av banksektorn för att kunna kontrollera den och friställer en stor mängd finansfolk.

Tiden med självständiga riksbanker är då över.

Permalänk | Anmäl #15 Johan E Karlsson, 2011-08-14, 13:48


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.