Dagens feminism är ett vänsterprojekt

"Om det istället är ett kollektiv som ses som förtryckt (kvinnor, invandrare, underklass) så får man inte säga något som ens indirekt skulle kunna uppfatta som en kritik."

Det finns ett undantag i fallet underklass: Personer som röstar på eller sympatiserar med Sverigedemokraterna. SD-motståndare drar ofta föraktfullt fram hur SD-väljaren är en "obildad arbetslös bonnläpp som aldrig varit utanför sin hemby och aldrig träffat en människa från ett annat land".

Då är det plötsligt helt acceptabelt att angripa underklassen, även bland vänstern som påstår sig värna denna.

I övrigt har du dock helt rätt.

Så är de här igen, killarna som börjar dagen med att kolla in http://kaffeflickor.se/ bara för att i nästa andetag utmåla sig själva som de sanna försvararna av jämställdhet.

Du framställer det som att feminismens radikalisering var oundviklig och att nästan alla feminister numera anser att hetrosexuella samlag är övergrepp. Men hur vanlig tror du att den uppfattningen igentligen är?

Det finns många yrken med kvinnounderskott.
Män är kraftigt överrepresenterade i renhållningsarbete, bland plattsättare, svetsare, asbestsanerare för att nämna några.

Strålande analys!!!!!!!!!!!! En njutning att läsa.
Denna artikel är nog svårpublicerad i en vanlig tidning trots dess journalistiskt professionella utformningen. Newsmill är här ovärderlig.

Feminismen är ju Marxismens sista levande bastriljon. Inte undra på att Vänstern anammar denna trojanska häst så till den grad. (se inläggen på NewsMill ovan).

Vad som behövs också, är en maktanalys över vad Feminismen innebär i samhället mellan människor oavsett kön vilket ju är en förklaring till att den är så populär oavsett parti.
Vilka är det som tjänar på att den Marxistiska retoriken realiseras. Att många kvinnor tjänar är uppenbart oavsett om de egentligen tycker retoriken är riktig. Men många män tjänar också på situationen genom att ha de rätta åsikterna och pss gå före. Kanske kan en hel del besvärliga konkurrenter/män utmanövreras och ersättas av till en början mer lätthanterliga kvinnor, etc
Denna del av analysen är bara i sin början.

Svårigheten för media att ta upp denna diskussion beror bland annat på att män och kvinnor har ett rent maktintresse av att hindra mediautrymme för denna diskussion . Man låtsas inte ens om att den finns.

Istället klumpas kritik ihop med högerextremism och man talar med förakt om kommentarsfält som nu behöver styras pga tragedin i Norge. Som sämst beskrivs kommentarsfält vara skrivna av unga män, nedlåtande beskrivna som arga, unga och utanför samt äldre män som beskrivs som akterseglade mossiga rättshaverister som längtar tillbaks till 50-talet.

I själva verket är det ju de kvinnor som ständigt återkommer till hur diskriminerade de är trots att sitter på de bästa posterna i media och övrigt som är rättshaverister. Rättshaverister med en guldstol.

Som sagt kristallklar analys ovan men det kommer att ta tid tills maktens/medias boningar blir tvingade att ta upp dessa saker.

Vad som är tragiskt och djupt beklämmande är ju att de allra flesta kvinnor förlorar både i privat makt och livskvalitet på de feministiska teserna och detta gäller speciellt de grupper som vänstern riktar sig till som de ivrigt försöker konservera sin arbetarroll för.

Feminismen liksom Marxismen är en ideologi för de besuttna härskande över "Egyptens slavar" typ. Finns det något undantag från detta bland Marxistiska regimer? Nä just det. VSB
Detta är också förklaringen för dess segertåg i Sverige, de centraliserar makt åt de som redan har makt och ger dessutom en "oantastlig ideologi för varför detta måste ske. För den förtryckta kvinnan.

Jag kopierar in en kommentar som jag just lade in i en annan artikel. Apropos kvotering.

Den socialistiska grundidén är att alla människor är lika. Och där de inte är lika ska staten gå in och göra människor lika.

Samma ekonomiska standard genom skattesatser, samma uppfattning av kön, kvinna-man, neutrala arbetshästar som lämnar in barnen 24/7 för statens inflytande på medborgarna från späda år, .

Ett steg i den socialistiska könsneutraliseringen är idén om sociala konstruktioner. Vi är inte vårt kön. Vi är alla samma, allt annat är ren inbillning, det kan man bevisa med genusforskning.Och eftersom ena hälten inte har tillgång till just samma maktandel i samhället, så förutsätts den ena hälften leva i en underordning i könsmaktordningen. I strävan att skapa ett hen glömmer man helt bort individen.

I en liberal politik borde denna samhälleliga konstruktion vara ett rött skynke. Inställningen borde vara att vara öppen för varje individs egenart. Vore man det skulle man inse att ungefär hälten sorterar sig under begreppet man, den andra under begreppet kvinna. Inte minst av hormoniella orsaker, samt kroppsstorlek och fysisk styrka generellt.

Med det som utgångspunkt och den situation vi har i Sverige där män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, bör lika spelregler vara det mest jämlika utvecklingen i liberalismens namn. Kvotering är inte lika spelregler. Den ena får två joker i leken. Det ger ingen riktig vinnare.

De flesta kvinnor, inkl mig själv också då det väl begav sig, söker en tillvaro där familj och arbete är i balans. Det är det bästa sättet att må bra för flertalet kvinnor. Då är inte ett VD-jobb aktuellt, med frekventa resor, ensamma hotellrum och eviga möten långt in på kvällarna. Been there, done that.

Då är det inte speciellt jämlikt att t o m borgerliga politiker med tvångsåtgärder tvingar kvinnor in i den situationen i stället för att bejaka det faktum att kvinnor väljer bort makten till förmån för familjen.
Det borde borgarna istället fundera på hur de kan gynna.

Feminism är oförenlig med vänsterpolitik. Feminismen handlar om den kvinnliga individuella friheten och jämbördigheten med mannen. Vänsterpolitiken styrs av socialismens idé om att alla skall vara lika. så feminismens individualitet är oförenlig med socialismens kollektivism.

I äkta feminism ges kvinnan rätt att själv välja. I socialismens tankevärld bestämmer vissa vad kvinnor skall få tycka. En äkta feminism är liberal i sin grund.

Feministiskt Initiativ handlar om förtryck av män snarare än feminism. Sådant är oförenligt med feminism.

"Den som vill göra upp med feminismen måste även göra upp med den underliggande strömning i samhället som säger att marxismen i grund och botten är god och rättvis."

Fruktansvärt bra avslutning på en mycket bra skriven artikel. Marxism har av historien visat sig vara mycket ond.

Dagens samhälle bygger på apartheid och diskriminering mot "etniskt svenska/vita", "män", "heterosexuella". En vacker dag kommer det slå över som det gjorde i Sydafrika.

Pelle
Allt var bra utom det sista. Marxismen och feminismen har absolut inget med varandra att göra, så långt ifrån man kan komma faktiskt.

#8 Robert

Jaså det säger du, ge mig lite bevis på det. Kräver också att dom ska vara korrekta.

Feminismen började inte alls socialistiskt... Snarare liberalt. Sen var det svenska vänstern som kidnappade den och prackade på den sina egna värderingar... Som så mycket annat.

Feminismen var en gång härligt liberal då man satte kvinnans frihet och självbestämmanderätt i fokus. Idag är det vänstertokfeminister som vill diktera vad feminism är. Tycker man inte som dem så är man o-feminist ( enligt dem ).

Pelle, vad vill du kalla ett sammanhang eller ordning där en pojke/man blir kallad bögjävel (eller till och med mobbad eller misshandlad) när han inte anses leva upp till vissa förväntningar (normer) om hur en pojke/man är eller bör vara?

Jag minns att jag tog upp feminismbegreppet risk att utesluta män från jämställdhetssträvanden med Petra Östergren, Schyman och andra debattörer för en massa år sedan. Då tyckte jag liksom Östergren att där fanns en risk att osynliggöra vissa frågor. Men jag var kluven då och jag är kluven än idag.

Vad gäller dina beskrivningar av feminismvågorna och intersektionlismen så får du gärna ge källshänvisningar för i texten finns delar som jag inte tror experterna skulle hålla med om är korrekta. Jag tror heller inte att Birgitta Ohlsson skulle hålla med

Mycket bra artikel att börja debatten med

Personligen tycker jag "våg-systemet" att beskriva feminismen är bristfälligt. Jag använder på Aktivarum kategoriseringarna Radikalfeminism (negativ mot män och kvinnor) Mediefeminism (negativ mot män, positiv mot kvinnor) Liberal feminism (neutral mot män och kvinnor) Konservativ feminism (positiv mot män och kvinnor)

Att feminismen radikaliserades var nog mer eller mindre oundvikligt för när kvinnor i allmänhet fick det mycket bättre hände samma sak som när arbetare i allmänhet fick det mycket bättre. Det var bara de mer extrema feministerna som blev kvar medan den stora massan betraktade sina målsättningar (lika inför lagen, aborträtt etc) som uppnådda och mer eller mindre lämnade rörelsen.

Observera även att kategoriseringen likhetsfeminism/särartsfeminism inte funkar. Bägge har i praktiken resulterat i nedvärdering av män med skillnaden att likhetsfeminism har en stark tro att om män attackeras och trakasseras så kommer de att ändra sig och bli mer som kvinnor själva. Om detta inte inträffar behöver man bara mobba manlighet lite värre så de förstår samhällets bästa går före.,

Ideerna om att samhällets bästa går före är förstås hämtade direkt från den extrema vänstern precis som Pelle Billing säger. Observera att det finns inget direkt fel med Liberal feminism, dess problem är att den inte representerar någon stark åsikt som kan uppväga vågen av mediefeminism i tidningar och radikalfeminism på utbildningar. Det negativa med liberal feminism är alltså hur svag den är.

Bra analys av intersektionalitet!

Min uppfattning av att ha tagit upp viktiga mansfrågor med Schyman är inte att hon ser det som en "risk" att män utesluts från jämställdhetssträvan. Snarare en självklarhet. Visserligen jobbar hon gärna med män för att kvinnor ska få mer "jämställdhet" och framför allt män få mindre. Men för att återknyta till intersektionalitet, så använder hon endast de andra "sektionerna" som en ursäkt. Någon verklig solidaritet med dessa är svår att skönja. Mest en massa björntjänster.

En artikel mot feminism, eller mot vänster och dess samlade ideal?
Nej tydligen "känner inte Sabuni till", och hennes chef Reinfeldt, att feminismen har socialistiska rötter. Och spelar det någon roll, när de facto det nu är alliansens "borgare" som sprider och fördjupar statsfeminismen? Inte alls.
Klart man kan använda feminismen för sina aversioner mot allsköns socialsim, vänster och se hur det var i Sovjet osv. Men då missar man sanningen, HELA sanningen.
Då är man ute som riddare mot vänstern, som har sina andra ideal, och där inte alla är feminister heller, eller snarare loja ljumma, som de flesta.
Dessutom, dagens feminism stammar från USA, säkert till nästan 100%. den fanns varken i Sovjet eller i Kina. den spred sig unde 70-80-talet från amerikanska megafeminister, som Jane Fonda, susan Faludi m.fl. knappast socialister de heller.
Vad jag vet så var det unga kvinnor på Berkely Univercity i Kalifornien, som -68 kom på att det var de som "var de förtryckta", inte de svarta, främst männen, som kämpade för sin heder och överlevnad samtidigt.
Så jag tycker du är delvis fel ute Pelle Billing, och jag som följt din blogg tidigare tror jag vet varför. Ja du sägerdet ju själv!

Och som sagt, vi har nu en mycket dominant feministisk politk som utförs av alliansen, vilken har konsoliderat och utvecklat Schyman/Persson feminismen. Sexköplagens straff och kvoteringsförslagen är bara två exempel.
Vågar du ge dig på detta faktum, i stället för att mumla bort sakfrågan genom din egen käpphäst, socialistkritik?
Vad det dessutom handlar om är MAKT, att prata för kvinnor (mot män) i namn av feminism ger idag politiska makt, i stort sett oavsett vänster/högerskala.
Varför det fungerar så är inte så svårt att räkna ut.

Tack för beröm och för intressanta kommentarer.

Ett förtydligande för er som är "lagom" åt vänster och känner er utpekade av artikeln:
Jag ser kvotering till bolagsstyrelser som ett utslag av extremism. Det är en idé med rötterna i socialistisk kollektivisering och kollektiv rättvisa. På samma vis skulle det vara ett extremistiskt förslag av konservativ art att kvotera in kvinnor i hemmet på halvtid och inte tillåta dem att jobba heltid.

Skillnaden mellan förslagen är att kvotering till bolagsstyrelser ses som rimligt medan kvotering in i hemmet ses som befängt. Men båda förslagen är extremistiska. Det enda demokratiska förslaget är att kvinnor och män själva får välja hur de ska leva, utan kvoter i samhället.

Om du är vänster men mot kvotering och mot radikalfeminism, så behöver du alltså inte ta åt dig av det jag skriver i artikeln.

Det förtryckta kvinnokollektivet du nämner måste vara alla kvinnor somminte syns iledande positioner. Hur många arbetande män syns där? Vi måste upphöra attse kön som den främsta förklaringsfaktorn för orättvisor. Orättvisorna finns fortfarande i socioekonomiska lögre skift i vårt land. Kvinnor där har föga gemensamt med kvinnor i den högre maktsfären. Lika lite har en manlig arbetare någon koppling till direktlörerna, eller hur?

Bra artikel Pelle Billing.
Förutom feminismen så har marxisterna kidnappat miljörörelsen, massmedia, barn"uppfostran" och invandringspolitiken.

Man får iofs beundra dem att de lyckats dupera även politiker i traditionellt borgliga partier, men politiker av idag hör, tyvärr, inte till de vassaste knivarna i lådan och har dessutom bara sitt eget väl för ögonen vilket gör dem extremt mottagliga för massmedial påverkan.

Kan någon förklara för mig hur det är möjligt att någon kan ha mer jämställdhet än någon annan? Man kan ha mer eller mindre rättigheter och skyldigheter, men antingen har vi väl ett jämställt samhälle eller så har vi det inte?

I ett jämställt samhälle har alla samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön. I ett icke jämställt samhälle så är det inte så. Varför är det så svårt att fatta?

Jämför med begreppet ''jämvikt'': antingen råder jämvikt eller så gör det inte det. Man kan visserligen säga att det NÄSTAN råder jämvikt, men det innebär ändå att jämvikt inte föreligger.

Vad man däremot kan tala om är olika grader av ojämlikhet eller ojämställdhet (eller ojämvikt). Ett land kan vara mer eller mindre ojämställt jämfört med ett annat; ett tillstånd kan vara mer eller mindre nära jämvikt. Jämställdheten är dock, liksom jämvikten, absolut närvarande eller absolut frånvarande - där finns inga grader i det helvetet.

P.S. Till de som tror att marxister styr debatten i massmedia och andra ställen: Tror ni på troll och häxor också? Tror ni på allvar att anledningen till att media inte prånglar ut era rasistiska och misogyna, självömkande budskap är att alla (eller ens någon) är marxister? Ha, ha! Check your head, säger jag! D.S.

Själv känner jag mig inte "träffad", (var det meningen?), men har begripit varför vänstern uppstod.. Däremot ger artikeln kanske en fingervisning varför Pelle Billings block funkar som den gör? Den ljumma kriitken här mot alliansen till trots, så är visst "vänstern"=socialismen" vad som är måltavlan, före feminism i allämänhet.
Medan på PB bloggen en del halvfeministiska floskler kan smita igenom, liksom ohöljd hyllning till alliansen, fast vilka båda inte alltid får kritiseras, mer än med silkesvantar möjligen!
För den som är intresserad, så tar min artikel på sourze upp BÅDA blockens feminism, samt maktaspekten bakom statsfeminismens totala och odemokratiska genomslag! vilket jag menar är det väsentliga, inte opportunistiskt vänster-höger.
Titeln till trots ingår där även Perssonfeminismen. "Är Fredrick Reinfeldt verkligen feminist?" Och annars, på Pär Ströms blogg finns M-feminismen under bl.a. rubriken "M det nya Fi?"
http://www.sourze.se/%c3%84r_Fredrik_Reinfeldt_verkligen_feminist_105522...

#21
Något namn du känner igen?
http://www.dsm.nu/gv_svenska_natverk.html#tillbaka1

Hej Pelle Billing!

Har du studerat historiens förlopp? Det är ju så att "feminist" är ett skällsord från tiden för den Liberala Revolutionen 1789. Det betecknade en kvinna som tänkte sig att detta med frihet och jämlikhet skulle gälla mer än halva befolkningen. Strax därpå föddes John Stuart Mill, liberalernas stora filosof. Han ansåg enl Wikki: "Sina frihetsidéer liksom sin tro på uppfostrans makt tillämpade han på den framför allt genom hans skrifter väckta frågan om kvinnornas situation. Vi vet inte vad kvinnorna duger till, för vi har inte låtit dem pröva sina krafter. Hindren måste undanröjas så att erfarenheten kan visa hur kvinnornas krafter bäst kan tjäna allas lycka."

Mången feminist i historien har varit politiskt liberal. Men faktum är att de liberala feministerna inte blivit framgångsrika förrän i vår tid. Det är - som du skriver - vänstern som drivit jämlikhetsfrågorna, s k jämställdhet. I USA är det dock liberalfeministerna som alltid varit starkast.

Det är omöjligt att kalla sig själv liberal, om man argumenterar som en neokonservativ. Varför låter du som en knarrig gammal höger-gubbe? Du ser ju så ung ut?

Det kan vara riktigt att att rörelsen som sysslar med kvinnans brist på rättigheter uppstod som en liberalt besläktad rörelse. Men därefter så var det ju Grupp 8 direkt avläggare av det kommunistiska partiet som format rörelsen Så nog är den Marxistisk i sin syn på världen där klasskampen ersatts med den alltid så charmerande könskampen.

I sin ofta förekommande unkenhet frodas det många underliga och halvsjuka idéer om världen och könet. Jag kom ihåg hur de första böckerna jag läste om ämnet författade av kvinnliga skribenter rekommenderade en studie av spindeln svarta änkan (ni vet den som äter upp hanen efter parningen) som en rekommenderat förhållningssätt. Manshatet fanns redan då som en bakgrundsfärg till rörelsen.

I själva verket finns det ingen klar eller hållbar feministisk ideologi som går att förstå mer än allt är orättvist och att det behövs könskamp och genusteori där allt manligt kan fördömas. Hur många genusteoretiker är män. Hur många genusteoretiker har ett alternativt utgångsläge som kan se saken samtida och historiska kulturer ur ett perspektiv som berörda personer instämmer i.
I själva verket består feminismen av idel motsägelser ideologiskt. Om man ska försöka sig på en gemensam nämnare av det som sägs är det att det egentligen ofta handlar om sårade själar och om att skapa sig fördelar och maktpositioner.

Nu talade jag ovan om Sverige alltså. Obs visst finns det mycket kvinnoförtryck internationellt.
Men det krävs ändå en vettigare ideologi för en internationell förståelse och förhållning till dess kulturer.

PH Hur mycket mansförtryck finns det internationellt? Och genom historien?

Jag vet inte vad du menar egentligen men visst finns det mansförtryck genom kulturers konstruktion. En paradoxal sådan är ju månggiftet där man kan tycka att kvinnan som får "dela" på en man är förtryckt. Men i själva verket är det ju de män som inte som blir över pga av detta som är de verkliga förlorarna. Likaså kan det militära tvånget ses som ett mansförtryck. Men det har väl andra bakgrunder.

En av feminismens inkonsekvenser är att man i princip förespråkar att kunna leva hursomhelst är frihet för individen. men det gäller inte andra kulturer som inte lever som vi. Det är ett exempel på en Marxistisk tes, där proletariat inte kan bestämma själva utan ska styras av en upplyst elit (ex Sovjeter)

#18 Pelle
Jag är bekymrad över hur du ser på marxismen. Det går naturligtvis att göra Karl Marx ansvarig för alla övergrepp som skett i kommunismen och socialismens namn - men det går också att fokusera på marxism som kritisk teori. Ett sätt att beskriva och analysera människans villkor i ett historiematerialistiskt perspektiv.

Jag har svårt att tro att K M ens i sin vildaste fantasi skulle kunna föreställa sig den form av tämjda kapitalism vi nu bevittnar och jag anar att han skulle fnysa åt den här diskussionen som ett sätt att dölja de verkliga maktförhållandena!
- Kvotera bort kapitalismen? Det var det dummaste jag hört...

Under tiden fortsätter den så kallade marknaden att spela Bingo med världsekonomin.

Feminismen med dagens bakgrundsfärg uppstod ur Grupp 8s kommunistiska ideologi
Likheter med Marxismen
- Kampen står mellan förtryckare och förtryckta, klasser i ena fallet kön i andra

- En elit måste styra, personlig frihet ersätts med kollektiv lösningar jmf vårdnadsbidraget möjligheten till en alternativ barnomsorg,

- Värdet av tidig samhällelig indoktrinering för att skapa en till systemet och de befintliga maktstrukturerna anpassad människa.
jmf En kontinuerlig indoktrinering från dagis över skolor noggrannt styrd och övervakad av staten. Den kallas "den gemensamma värdegrunden". jmf också motståndet mot religiösa friskolor, ty "du skall inga gudar hava jämte mig"

- Motståndarsidan som grupp demoniseras, Kulaker ersätts med män (gärna vita medelålders heterosexuella, men alla män går egentligen bra), utom de som på ett fåraktigt och kavaljermässigt sätt gör avbön, se DN varje dag

- En i stort likriktad press och en mycket anpassad s.k. public service som har i princip samma åsikter som storebror och som ser som sin uppgift att uppfostra sina läsare och ensidigt styra informationsflödet

etc..

Marxistisk ekonomisk teori saknas förstås, vi talar ju feminism som oftast handlar om relationer och orättvisor.

# 30

Tack för den P-H

Oj vad jag skrattade

@Gunnel Gomér
"Varför låter du som en knarrig gammal höger-gubbe? Du ser ju så ung ut?"

Varför låter du som en gammal vänster-tant?

Mats O,

Jag talar om Marxismen som den använts praktiskt och politiskt. Att man sedan kan hitta intressanta teoretiska resonemang i Marxismen är något annat. Men i en politisk diskussion får man utgå ifrån hur Marxismen de facto har implementerats och använts.

*hmmmm*

Jag är faktiskt en gammal vänster-tant :-) Nåja, inte uråldrig, 63 år.

Just därför har jag svårt att se Grupp 8 som en startpunkt för feminism. Kampen är mycket äldre än så! Men först på 60/70-talet började det röra på sig på allvar.

Grupp 8s framgångar...och senare Rödstrumpornas, som fick igenom varvade riksdagslistor till exempel...berodde i hög utsträckning på att feminismen inte längre var en vänsterrörelse. Utan en bred, politiskt brokig samling. Dessutom både kvinnor och män. Bara de mest konservativa (m) och (kd) stod länge utanför.

Jag lägger in ett HISTORISKT DOKUMENT för att bygga under min verklighetsbeskrivning - som pedagogiskt exempel:

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/kvinn.pdf

”När sexualbrottsutredningen presenterade sitt förslag
till ny lag 1976 väckte det ett enormt motstånd.
Grupp 8 i Stockholm kritiserade den för en föråldrad
kvinnosyn och för att den gjorde kvinnan till
medskyldig om hon blivit våldtagen. De kontaktade
andra kvinnoorganisationer och ganska snart hade en
front av 13 kvinnoorganisationer bildats mot
utredningsförslaget.

Dessa var Centerns, Folkpartiets, Moderaternas, Socialdemokratiska kvinnoförbund. Vidare Fredrika Bremerförbundet, Husmodersförbundet, Kvinnfolk, Lesbisk Front, Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund m fl.

Dessa uppvaktade justitiedepartementet i juni 1976 och krävde en ny utredning. Protesterna resulterade i att utredningen lades ned och det tillsattes en ny kommitté med flera kvinnor representerade. I den första satt endast en kvinna.”

Gunnel

Aha, glömde väl ordet "knarrig" ;)

Men nu är det så att kvinnor tog makten över barnen på 70-talet, allt medan politikerna och männen stod och såg på eller till och med tyckte det vara rätt, för dom såg ju inget problem med detta. För dom var det ju ändå kvinnans uppgift att ta hand om barnen, dvs kvinnogöra. Det var det stora som hände då, och inget blir större än att ha makten över barnen och deras tillkomst. Det kommer nog ta decennier för att inte säga sekel innan männen kan ta tillbaka den makten, dvs, få 50% av den makten.

Så nej, det är inte feminismen bara, det är likväl männen som missat vad jämställdhet är och låtit kvinnorna ta den makten. Feminismen vet om detta men kallar det då slugt bara "ansvar", att kvinnor har ansvaret över barnen, att kvinnor är dubbelarbetande etc etc.

Alla svåra frågor om jämställdhet idag handlar direkt eller indirekt om barnen. Allt annat är trivialt i jämförelse. Det är t.ex. barnen som gör att kvinnor inte vill jobba heltid, hoppas av lovande karriärer etc. Männen måste istället jobba hårdare och tjäna mer pengar, för försöka få mer inflytande över reproduktionen.

#36

Jepp Leif!

Jag är helt enig med dig om detta:

"Alla svåra frågor om jämställdhet idag handlar direkt eller indirekt om barnen. Allt annat är trivialt i jämförelse. "

Med en invändning: "Makten" över barnen får den som lever nära barnen, tar hand om dem och utbildar dem i skolan och på dagis/fritids. Det är samma sak som att vad vi ska ha till middag. Den som lagar maten och dukar fram har "makten" över middagens smaklighet.

Gunnel Gomér

Nej, kvinnor har fått makten över barnen i Sverige, med bl.a. p-piller, aborträtt slopad sambeskattning, barnbidrag till mamman, garanterad försörjning av staten. Men även numera med insemination ex en snabb resa till Danmark. Denna makt försvaras med ord som "rätten över sin kropp", kvinnan föder barn, det gör inte mannen etc. Oavsett dock hur man väljer att beskriva detta så innebär det troligen att män som grupp kommer fortsätta lägga mer tid på arbete än kvinnor. Därmed kan feminismen säkert hur länge som helst prata om att arbetslivet är ojämställt och att kvinnor tjänar mindre. Feminismen har kört fast och ser inte att kvinnors frigörelse och minskat ansvar över barnen, också handlar om att minska den makten. Feminismen vill alltså ha makt utan ansvar. Och dom tycks även tro att kvinnor i arbetslivet kan få mer makt utan ansvar eller negativa konsekvenser.

Synen på kvinnan att det är hon som är en dålig människa, om hon väljer att satsa mycket på karriären istället för sina egna barn. Kvinnan är normen som vårdnadshavare nr1 men med det följer förstås ansvar. Feminismen har kört fast och har inga svar på denna problematik. För att släppa den makt man lyckats erövra från männen i reproduktionen finns inte på kartan. De män som börjar ifrågasätta denna makt blir retoriskt mosade av feministiska företrädare. Istället ska man gulla fram nån slags minskat ansvar, men ändå behålla makten. Allt enl nån bild att kvinnor alltid är offer i alla sammanhang, och aldrig direkt kan vara ansvarig för sina handlingar. Detta har låst positionerna och idag är svenska feminismen enbart fokuserad på att problematisera (läs kritisera) männen och deras beteende. Kvinnor och kvinnors beteende får absolut inte kritiseras, det är absolut förbjudet. Och skulle nån man göra det så är han en mullig mansgris, en rest från förr. Ungefär då som din syn på Pelle Billing. Detta omöjliggör för män att lyfta jämställdhetsfrågor. Det är alltså mycket effektivt att prata om person istället för sak, men är det rent spel? Nej det är fulretorik. Det var därför jag reagerade på dina resonemang om "knarrig gammal gubbe" och jag tycker du då har diskvalificerat dig själv i debatten.

@Gunilla Madegård

"Att dessa idèer fortfarande är totalt okända för er visar ju att det är ni som lever kvar i en gammal gubb-värld och att det är tanter som Gunnel som representerar det unga och nyskapande."

Läs mitt svar nr 38 till Gunilla Gomér. Nej, dagens feminism (om nu Gunilla Gomér representerar den), är inte ung och nyskapande. Gunilla Gomér har troligen samma syn och idéer om jämställdhet sen långt tillbaka och kanske bottnar i 68-rörelsen. I grunden är den synen ändå att kvinnan ska vara vårdnadshavare nr1. Det är en slags "patriarkalisk feminism" menar jag. En där männen ju gärna lät kvinnor ta makten över barnen, de männen ville ju slippa ansvaret, enl den gamla könsrollssynen att det ju ändå är kvinnans roll att föda och ta hand om barn. Jag skulle kalla denna syn lika unken som den att det är mannens huvudansvar att dra in pengarna till hushållet. Det är alltså idéer som bara upprätthåller roller för könen som härstammar i ett tidigare könsrollsamhälle (det som feminister brukar beskriva som ett patriarkaliskt samhälle).

För feminismen gäller det nu att låtsas som att Sverige fortfarande är svårt patriarkaliskt och att "kvinnor är underställda männen". Denna lögn blir allt svårare att upprätthålla och allt fler vanliga män ställer sig frågan "vilka är det privilegier som jag sägs ha som man?". Ber man feministerna att göra en lista över alla de privilegier en vanlig man har idag i Sverige, så uteblir alltid svaret. För när den grundläggande problemformuleringen från feminismen inte håller längre, då faller ju alla andra resonemang man har byggt upp kring det.

#38

Jo, feminismen som samhällsförändrande rörelse har avstannat en del. Själva kallar vi det "backlash", dvs. förändringar har gått snabbt, kvinnor har utvecklats mycket i sin samhällsroll. Men många män har inte ens påbörjat förändringsarbetet. De männen är så pass många att en broms slår till, ledsagad av en högljudd kritik mot feminismen.

Det gnisslar!

Frågan är om de bekymmer du redogör för förklaras av feminism?
Jag tillskriver dem i stället den gammaldags sexismen, alltså apartheid-tänkande kring kön(sroller).

PS

Ett tillägg....genus-tänkande och genusforskning innehåller stora portioner kunskap om mäns livsvillkor och tillkortakommanden. Det är helt sant att män inte är "överordnade" på livets alla områden. Män är underprivilegierade på vissa.

Det har stått klart för mig sedan 70-talet. För feminismen i sin helhet mycket längre. Men av någon orsak har feminist-kritiker vägrat att se all denna kunskap, ta del av den.

Sannolikt därför att man underkänner vad som kallas "genus-analys"...utom när det gäller orättvisor för män.

Lyft blicken :-)
Se mänsklighetens i stort. Det är den feminister är ute efter :-)

#41

Vilka feminister talar du för? Finns massor av olika inriktningar ex att tyska feminister är emot sexköplag enl svensk modell.

Men grundproblemet är fortfarande att feminismen i praktiken är en rörelse för kvinnor, inte för männen. Männen har stått och sett på, blivit lovade frigörelse genom feminismen, men istället nu börjat inse att dom blivit grundlurade.

Sen blir inte saken bättre av att vem som helst kan kalla sig för feminist och sen driva vilka galna idéer som helst, andra feminister tycks tiga i samförstånd, eller framförallt vägra att gå i polemik med sån feminism. Är det ens feminism är du inne på. Vem vet, ändå vi vet är att andra feminister tiger stilla när feminismen radikaliseras.

Så nej, feminismen är inte männens frigörelse, det blir allt mer tydlig. Men feminismen har inte heller svaret för kvinnors frigörelse över sin gamla könsroll att ha huvudansvaret över barnet, och det är ju detta som är det mest "pinsamma" idag med feminismen. Istället för att inse följderna av många års feminism, så fortsätter dessa feminister i samma stil som om inget hade hänt och rabblar som en febersjuk om patriarkatet och att kvinnor är ständiga offer.

Ytterligare ett problem med svensk feminsmen är att den tiger still också om invandrares hederskulturer och annat, för där kan man just prata om ett patriarkat. Detta finns alltså inte i den svenska kulturen. Ändå kan då feminister ha mage att inte bara bunta ihop såna kulturella yttringar med män som en allmän grupp (typ Gudrun Schymans Talibantal) men dessutom peka ut "vita heterosexuella män" som huvudskurk och huvudansvarig för vara mindre jämställda män hittar på. Den vägen har svenska vänsterfeminismen tagit, och svenska män har aldrig varit så skyldiga som idag, trots att svenska män är världens mest jämställda. Otack är alltså världens lön och jösses vilket svek av feminismen mot svenska män.

#7 Gunnar Arnkvist, politisk individualism bygger på idén att alla är lika, har samma mål etc. Politisk kollektivism bygger på idén att alla inte är lika. Olika individer och grupper har olika mål, etc. Exempelvis klasskamp.

Leif Eriksson invände:

"Men grundproblemet är fortfarande att feminismen i praktiken är en rörelse för kvinnor, inte för männen."

Ja, till kanske 2/3 är det kvinnor som driver på. Men vem har påstått att feminismen som politisk kraft kan göra hela jobbet ÅT män? Man måste själv lyfta på häcken om man vill komma nånstans...eller hur?

Jag tror att det fungerar såhär: De gammaldags tänkande och handlande sexistiska männen (och de sexistiska kvinnorna) får svårare och svårare att finna en kvinna/man som delar deras ideal. De får svårare och svårare att upprätthålla gamla mönster, t ex på jobbet. De kan inte längre diktera hur barn ska fostras hemma, på dagis, fritids och i skolutbildning...om de inte GÖR JOBBET. Idag är det huvudsakligen kvinnor som gör jobbet. Det sätter sin prägel - på gott och ont!

Kom igen! Gör det själv :-)
Makten att utforma har den som gör´et.

#45
"Men vem har påstått att feminismen som politisk kraft kan göra hela jobbet ÅT män? Man måste själv lyfta på häcken om man vill komma nånstans...eller hur?"

Å nej! Det är du och andra inom feminismen som lovat att feminismen ska ge jämställdhet för båda könen. Så står det numera i Nationalencyklopedins ordbok, så framförs feminismen numera politiskt! Så du kan alltså inte lova en sak ena stunden, och andra stunden säga att män inte kan räkna med att feminismen ska adressera d"eras" problem.

Det gäller även genusvetenskapen som ska innefatta båda könen och slåss för båda könens frigörelse och jämställdhet. Så där är du tyvärr ute fullständigt och seglar.

Du beskyller också alla män i Sverige som ställt upp på feminismen för att vara lata. Men nu är då att männen just inte kan tala mot feminismen, för det är som att säga att man är emot jämställdhet. Männens röst har effektivt tystats och de som försöker möts av vadå... Ja just det du gjorde mot Pelle Billing, kallar honom för knarrig gammal gubbe, och därmed har du sågat allt som ev var vettigt med hans syn på jämställdhet.

Så nej, männen kan inte "göra det själv". Det är just den synen och tron om att männen har alla fördelar idag, att dom inte diskrimineras på nåt sätt pga kön som du har fått helt om bakfoten, liksom just den feminism du tycks försvara.

#45

Glömde det mest sorgliga av allt, du skrev;

"Jag tror att det fungerar såhär: De gammaldags tänkande och handlande sexistiska männen (och de sexistiska kvinnorna) får svårare och svårare att finna en kvinna/man som delar deras ideal."

Nej, den jämställda mannen är just den som får allt svårare att finna en kvinna som delar deras ideal! Och dessutom få delat makt/ansvar över barn och deras tillkomst. Detta är nåt Pelle Billing slåss för.

Inte minst många kvinnor som är feminister, särskilt den äldre skolan kanske, väljer helst typiskt patriarkaliska män att leva med. De nya generationen feministiska kvinnor kanske helt undviker män, skaffar barn med en annan tjej eller helt själva. Dom tycker ju män som påminner om kvinnor (jämställda män), är rätt trista och oattraktiva. Män som istället axlar den traditionella mansrollen, finner att det då är mycket lättare att attrahera en kvinna och bilda familj.

Kvinnor har däremot större frihet och kan välja hur dom vill leva, och ändå vara attraktiva för en man. Dom kan ställa krav på männen, men männen kan ställa få eller inga krav på kvinnor.

#48

Jag ser att du inte bara dragit på dig offerkoftan Leif. Du t o m vältrar dig i orättfärdighetens pölar av gråt. Feminister är till och med så jävliga att de inte ens vill knulla med schyssta jämlika män *ojojoj vilket svek!*

Gråt inte broder...kämpa! Tillsammans med andra.
Tro inte på löften...gör jobbet!
Och glöm inte...jämställdhet är ett mätbart, samhällspolitiskt mål. I syfte att skapa svängrum för liv och nya möjligheter. Själva kärleken och levandet, det ansvarar vi själva för.

Det är feminismens osentimentala recept :-)