Snar börsuppgång inte omöjlig trots orosmolnen

Stockholmsbörsen är tillbaka på samma nivå som oktober 1999. Alla de som lyssnat på "experternas" råd att inte paniksälja över de senaste tolv åren har förmodligen gjort en dålig affär. Det är fel att ha is i magen och inte sälja sina aktier när de ser övervärderade ut. Men nu när "experterna" för omväxlings skull är oroliga för fortsatt nedgång är det viktigt att påminna sig om att "experterna" är experter på att ha fel.

"Svensk BNP växer 3,8 procent 2008 och 3,1 procent 2009. Riksbanken förväntas höja räntan till 4,75 procent 2008. Den globala ekonomin fortsätter att växa starkt och det är troligt att den nuvarande turbulensen på finansmarknaderna klingar av och får små återverkningar på den svenska ekonomin." Så skrev exempelvis "experterna" på Konjunkturinstitutet i augusti 2007.

Jag har varit väldigt negativ till världsekonomin senaste åren. Bland annat hade jag under en period förra året bloggen Submerging markets som bara fokuserade på att upplysa om obalanserna i världsekonomin. De flesta som frågat mig om investeringråd de senaste två åren kommer nog förvånas över att jag har något positivt att säga om börsen eftersom mina enda tips varit att köpa guld, silver och volatilitet. Men när "experterna" som missat de flesta bubblor och kriser de senaste 20 åren börjar varna för nergång känner jag att det är dags att utvärdera min ståndpunkt.

Det är viktigt att se vad som inte inträffade till följd av sänkningen av USA:s kreditbetyg. USA fick det inte svårare att låna pengar, snarare tvärt om. De senaste fem dagarna har räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer sjunkit från 2,7 procent till 2,35 procent. Det innebär att det skett ett massivt inflöde av investerare i amerikanska statspapper. USA betalar en lägre ränta för att låna pengar som AA+ land än som AAA. Nergången på börsen kan således inte bara förklaras med att investerare oroar sig för att USA inte ska kunna betala sina skulder, vilket många av morgonsoffornas "experter" velat hävda.

Min åsikt är att nedgången är en kombination av tillfällig villrådighet bland aktieinvesterare, sänkta förväntningar på den framtida tillväxten och en del marknadstekniska konsekvenser av USA:s nedgradering som leder till kraftiga rörelser. Det senare handlar om att många andra obligationers kreditbetyg är kopplade till den amerikanska staten, så som halvstatliga bolåneinstitut, delstater, kommuner och i viss mån företag. Marknadens aktörer är osäkra på vad som kommer hända med dessa. Bland annat är man orolig för att en kaskad av nedgraderingar kommer att leda till att fonder tvingas sälja obligationer eftersom kreditvärderingen sjunker under den nivå som fonden har tillåtelse att investera i, vilket leder till ytterligare nergång. Sänkt kreditbetyg för en obligation leder i normala fall också till att banker och institut måste få fram likviditet till olika typer av säkerheter vilket innebär att de i vissa fall måste sälja av andra tillgångar för att få loss likvida medel. Marknadens reaktion senaste dagarna kan mycket väl vara kopplat till att institut känt sig tvingade till att få loss likvida medel genom att sälja aktier .

Men marknaden kommer inom några veckor att börja blicka framåt och inse att en viktig skillnad idag mot krisen 2008 är att företag har stora reserver av likvida medel. Medan krisen 2008 föregicks av flera år med ökad belåning bland företagen har trenden senaste åren varit den motsatt.

Amerikanska bolag har 58 procent mer likvida medel idag än december 2007. Exempelvis har Apple 76 miljarder dollar i likvida tillgångar. I början av 2011 hade amerikanska företag den största tillgången på likvida medel på över 50 år. Totalt nära 2 biljoner dollar. Det är lika mycket som amerikanska staten tar in via skatten på ett helt år. Det finns en helt annan motståndskraft bland företagen idag. Orderingångarna föll snabbt under 2008 för att det fanns ont om likvida medel i systemet för företag att finansiera sig. Idag är situationen annorlunda.

Det är såklart omöjligt att säga exakt när det vänder. Det finns mycket som fortfarande pekar på att en vändning är långt borta. Spekulationer om att andra AAA-värderade länder också ska nedgraderas, småsparare som paniksäljer när de kommer hem från semestern och oro för den framtida tillväxten finns i luften. Likviditeten i valutamarknaden är sämre idag än motsvarande period de senaste två åren. Flera bankers riskindex har sedan i juni detta år signalerat för nergång och fortsätter att göra så.

Faktum är att jag har en artikel sparat på mitt Newsmill-konto från förra veckan som jag av olika anledningar valde att aldrig publicera med den föreslagna rubriken "Säljläge på börsen". I den ville jag varna för att ett kommande s k QE3 från amerikanska centralbanken kan skada USA:s möjligheter att låna pengar billigt och att landets statskuld nu är 25 procent av jordens BNP. Att Italien, Grekland och andra krisdrabbade EU-länder ännu inte tvingats ställa in sina betalningar, att Kina ännu inte officiellt börjat tala om de enorma förluster landet kan komma att lida av på grund av sina innehav i amerikanska statspapper, att Kinas tillväxt delvis baseras på att man byggt gigantiska spökstäder för att hålla uppe sin ekonomi, att banker inte börjat gå omkull och att centralbanker ännu inte fått problem med alla de statspapper från krisdrabbade länder de köpt på sig de senaste åren. Med andra ord det finns gott om argument om varför det ska fortsätta ner.

Marknaden ogillar osäkerhet. Men när problem är kända går de att lösa. Nu vet vi att S&P nergraderat USA och slipper spekulera mer om när det ska ske och vad det kan få för effekter. Nu kan man blicka framåt.

Det brukar heta att det är som mörkast innan börsen vänder. Olika indikatorer på investerares sentiment (DSI för den insatte) är på samma rekordlåga nivåer som mars 2009 då börsen senaste bottnade ur.

En omstruktureringen av europeiska krisländers skulder är hanterbar eftersom deras statpapper redan handlas som om de vore konkursmässiga, USA kan höja skatten och snabbt balansera sin ekonomi som under Clinton, sydamerikanska och asiatiska ekonomier har fortsatt enorm potential och är oftast stabilare än västerländska då de dragit lärdomar av sina tidigare kriser och stora AAA-värderade företag som Microsoft kommer att fortsätta tillverka fantastiska produkter som gör våra liv enklare och skapar tillväxt i framtiden.

Självklart kan politikerna sätta käppa i hjulen genom fler statliga interventioner som fortsätter skjuta en lösning på problemen på framtiden, skapar bubblor och felinvesteringar. Men förhoppningsvis har de senaste dagarnas börsnedgång skickat en signal om att statliga räddningspaket bara ger en tillfällig uppgång men långsiktiga skulder.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38542

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Din analys är uppåt väggarna fel när du skriver:
CITAT
"USA kan höja skatten och snabbt balansera sin ekonomi som under Clinton"
SLUT CITAT

Så här ligger det till:
Höjda skattesatser är inte på något sätt en garanti för höjda skatteintäkter, inte sällan får de till och med helt motsatt effekt.

George W Bush sänkte skatterna 2001 och 2003. Det som hände då var att skatteintäkterna ökade från 2004 – 2008 från 800 ”billion dollars” till 1,2 ”TRILLION dollars” uppgav Bill Oreilly 2011-08-09. Om företagssamheten blomstrar då ökar ju också också skatteintäkterna.

Ditt vänster-mantra-resonemang vittnar om brist på intelligens fantasi och empati.

South Carolina Senator Jim Demont 2011-08-09 på FOX sa att dom rika i USA som Obama talat om avser de som tjänat $200 000/år och mer och det gäller då ca 3% av befolkningen och dom betalar redan hälften av vad som betalas in i federala inkomst skatter. Dom står för en tredjedel av alla välgörenhetsinbetalningar, dom tillhandahåller 60% av investeringskapitalet i USA dvs. ta pengar från de som skapar nya arbeten och ge dem till dem som skapar skuldberget.

Hälften av USAs amerikanerna betalar ingen skatt alls, 15% lever på socialbidrag (Hannity 2011-08-10)

Permalänk | Anmäl #1 Thomas Ek, 2011-08-10, 16:16

Jag brukar lyssna på Bill O'Reilly och Sean Hannity, men i detta fall är det svårt att säga att de skulle vara opartiska i sin analys. USAs underskott är mindre än Japan och andra länder, de har internationellt sätt inte ett jättehögt skattetryck, de skulle kunna balansera budgeten om de ville.

Permalänk | Anmäl #2 Daniel Somos, 2011-08-10, 17:02

Till Daniekl Somos!

1. Jag ber om ursäkt för mitt påstående ” Ditt vänster-mantra-resonemang vittnar om brist på intelligens”. Jag ångrar det.

2. Uttalandena från Bill O'Reilly och Sean Hannity är inga analyser. Det är ju fakta. Betvivlar du dessa uppgifter?

3. Menar du att USA:s statsskuld på något sätt inte är ett bekymmer med tanke på att Japan och andra länders statsskuld som du säger är ännu större?

4. USA:s hela statsskuld är så stor idag att även om Barack Obama stal alla pengar som alla rika amerikaner äger så skulle det inte ens göra en buckla på statsskulden, så stor är statsskulden meddelade House Speaker John Boehner juli månad 2011.

Mvh
/Thomas Ek

Permalänk | Anmäl #3 Thomas Ek, 2011-08-10, 18:17

Välkommen ut till verkligheten, Daniel Somos. Hoppas på att du kan lära dig att beskriva saker och ting på ett verklighetsnära sätt och inte på det inavlade språk som den politiskt överbeskyddade och övergödda finansbranschen använder.

Varje tid har sina "präster", människor som är på en högre nivå och som kan förmedla sina högstående tankar, givetvis mot unika privilegier.

I vår tid är det ekonomerna som är präster/kvalificerade floskelmakare.

Skönt att se att du lämnat denna branch av charlataner.

Några frågor som du kan fundera på för att bli mer befriad:

- Är tillväxt bra?
- Är börsuppgångar bra?
- Är feta löner, bonusar och pensionsavtal i finansbranschen bra?

Nej, ärligt talat så är ovanstående helt irrelevant för de flesta människor. Det som betyder något är trygghet och frihet, både för en själv och för omgivningen.

Vad har nu denna pejorativa utläggning med artikeln att göra?

Jo, det är en förberedelse på den lilla "sanning" som jag vill framföra:

- Marknaden är manipulerad. Ooops! Nämen oj!

Bakgrund: Det finns ingen brist på pengar i vårt penningsystem, det finns hur mycket som helst. Men de kostar det som centralbanken väljer att ta i ränta, styrräntan.

Finansbranschen har monopol på att låna hos centralbanken och får sen låna pengarna vidare till marknaden mha olika "produkter".

Vad då göra om lönsamheten i branschen är lite dålig, om bonusarna inte stiger med 20% ett år?

Jo, då fixar man en liten "kris" för mha den så kan man pressa fram en sänkt styrränta eller andra "stimulanser" från centralbanken som finansbranschen ensam kan tillgodogöra sig.

Sen när man fått det man vill och säkrat bonusarna så ställer man upp aktiekurserna igen så att "folk" blir glada igen och inte börjar gräva i hur systemet fungerar.

Vad har det med artikeln att göra? Inte mycket annat än att du har rätt, det pågår ingen stor kris i världsekonomin, i varje fall ingen finansiell. Allt är bara teater och snart går börsen upp igen.

Permalänk | Anmäl #4 Bo T, 2011-08-10, 18:28

Företagens kassor kan knappast rädda de globala finansmarknaderna från att vartefter skriva av ohållbara skulder. Men de innebär en möjlighet att anpassa verksamheter till de nya förutsättningarna med kommande elbrist i Tyskland, global oljebrist och resultaten av korkade politiska beslut som blockerar investeringar. Frågan för oss i Sverige borde vara hur vi får dessa kassor omvandlade till investeringar här. Vad kan locka företag att etablera produktion osv för den värld som vi kommer att ha på 2020 talet?

Permalänk | Anmäl #5 Magnus Redin, 2011-08-10, 22:30