Skuldkrisen visar att Keynes idéer är döda

Instämmer helt. Det går inte att slösa sig ur en kris. Det märkliga är att det framförallt är från vänsterhåll i politiken som han hör ropen att man ska konsumera mera för att sätta fart på ekonomin. Mona Sahlin ville till exempel fördubbla barnbidrag till jul när det var kris. Men som artikelförfattaren skriver så är det en logisk kullerbytta att det skulle sätta fart på ekonomin. Pengarna måste ju ändå bara tas någon annan stans via skatten. Så låt oss en gång för alla begrava Keynes. Må han vila i frid.

Är den gamla krisen slut nu?

Om du är civilekonom måtte du väl ändå veta att man inte kan
jämföra ett lands ekonomi med en privat ekonomi, bl a av den anledningen att en privatperson ju inte kan skapa nya pengar. Eventuellt kan man jämföra med företag som har svårigheter. Man har då två val - antingen får man dra ner på kostnaderna för att den vägen rätta upp situationen eller så expanderar man med nya produkter nyanställningar mm för att expandera sig ur krisen. Vilket som är "rätt" kan nog svårligen avgöras förrän man har facit. Felet som USA och många andra har gjort är att man inte har sparat i goda tider, för att sedan kunna stimulera i sämre tider, dvs staten fungerar som en sorts regulator som kapar toppar och dalar. Nu är man på väg att tappa kontroll över situationen med galopperande statskuld ökande arbetslöshet och social oro som följd. I detta läget tvingas man göra det som man skulle gjort för länge sedan nämnligen spara. Tyvärr verkar det som att man riktar åtgärderna mot "Joe sixpack", som ju nästan enbart har skulder, eftersom man inte vågar/orkar utmana samhällets elit som sitter med kapitalet och äger produktionsmedlen. Därmed kommer obalanserna att bestå/öka och åtgärderna troligtvis att bli verkningslösa.

Författaren borde googla checkkrediter.

Bill Clinton begravde Milton Friedmans galenskaper (som parodierades av Gordon Gekkos ”greed is good”). Keynes ekonomi har visat sig ha betydligt längre bäst före datum.

Daniel Somos. Du är nog lite ute och cyklar om du rekommenderar att regeringen ska gynna sparande i dagens läge. Det innebär ju att nedgången förstärks och att deflation riskeras med masskonkurser i näringslivet.

Jag tror att det räcker med den naturliga konsumtionssänkning som bostadsprisfall och börsfall genererar för att få ett ökat sparande och ett ökat amorterande. Sparandet behöver alltså inte stimuleras explicit.

F.ö. är det naturligt och godartat att ekonomin svänger mellan privat och offentlig konsumtion och mellan privata och offentliga investeringar.

För att få bästa avkastningen i ett jordbruk krävs ett visst växelbruk och det är samma på den ekonomiska makronivån, dvs det finns lägen där privatiseringar är det bästa och andra där socialisering är bästa vägen framåt.

Det innebär inte att Keynesianismen har någon sorts monopol på sanningen men att det krävs bättre ammunition för att skjuta den i sank.

Nu vet inte jag vad den innersta kärnan i Keynesianismen är men det räcker givetvis inte med att konstatera att den ekonomiska tillväxten är dålig för att huvudlöst starta en massa statliga projekt.

Det krävs att rätt projekt och i rätt omfattning startas som håller ekonomin igång medan marknadsekonomins ställer om för sin nästa fas. Fel använt kan det bli precis tvärtom, e.g. varvskrisen på 1970-talet där de sorgerliga borgerliga regeringarna brände miljarder på stendöd verksamhet.

Idag vill sossarna bränna miljarder på en upprustning av miljonprogrammet trots att det inte finns några tillgängliga resurser för detta. Det kan inte vara rätt läge.

Men om några år när byggarbetslösheten dragit iväg så kanske det är rätt läge men först måste förstås överpriserna i byggbranschen få verka ut. Det verkar handla mycket om timing.

Rolf, varför menar du att jämförelsen med en privatekonomi inte håller? Principen är ju densamma? Om du har svårt att se detta, ta då istället t ex en liten by med några personer där du tar pengar ifrån de mest produktiva och ger till resten som lön för att de ska sköta barnpassning eller fräscha upp torget. Hur menar du att man skapat välstånd då?! Det finns ingen ekonomisk utveckling i sådant, lika lite som i de exempel författaren nämner eller de förslag som t ex sossarna lagt fram om investeringar i offentlig sektor. Hur skapas välstånd genom fördelning? Om det gjort det förstår jag inte varför man helt enkelt inte applicerar dessa principer på världens fattigaste länder?
Endast sparande och investeringar skapar välstånd och nya jobb. Konstgjord andning i all ära, men nog bör vi tänka längre än så?

Och Bo T, har du några exempel på när keynesianismen varit långsiktigt framgångsrik? Jag försöker finna exempel men det är inte det lättaste. Och dagens kris är som sagt ytterligare ett tragiskt exempel på detta.

Den värsta formen av keynesianism är väl ändå då man ser förstörelse som välståndsskapande? Som efter ett krig eller en naturkatastrof. Ändå finns det ju idag folk som på fullt allvar tror att man kan skapa välstånd genom att först förstöra det. Ja, jag ska villigt erkänna att jag inte är ekonom, så jag nöjer mig ödmjukt med att ställa dessa frågor.

Hmm, Keynes sa själv att han inte var keynesian.

From his vast writings, a few ideas were quickly distilled into analytical tools and policy prescriptions that became known as “Keynesianism.”

This produced some stark differences between Keynes’s ideas and those that bore his name. Once, after a wartime meeting with American economists, Keynes observed, “I was the only non-Keynesian in the room.”

http://bostonreview.net/BR35.3/kirshner.php

#6 John G-son. Jag tror att du förvanskar det keynesianismen står för för så urbota dumt att förstörelse skulle vara välståndsskapande kan det inte vara...

Långsiktigt framgångsrik har väl keynesianismen varit under den tid den tillämpats, dvs under det senaste århundradet. Har vi inte ett oöverträffat välstånd idag?

Barnpassning och städning av gator och torg kan visst räknas som produktiva arbeten. Det kan vara riktiga arbeten som ökar välståndet, oavsett om de utförs i privat eller offentlig regi.

"Fördelning" är ett tveeggat svärd.

Om "fördelningen" innebär att fler människor kommer i arbete så är den välståndsskapande. Exempel är att t.ex. aktivera en ny bransch, dvs att staten utför jobb som kortsiktigt inte är lönsamma men som bereder vägen för en långsiktigt lönsam bransch så att människor flyttas från arbetslöshet till arbete.

Om "fördelningen" innebär att det inte lönar sig att arbeta med något produktivt så kan den ha motsatt effekt. Exempel är folk som sjukskriver sig för att det är bättre att leva på bidrag än att arbeta.

Däremot är det tveksamt om finansbranschen kan räknas som produktiv. Det borde gå att ersätta den med några datorer och inte allt för komplicerade program.

Tänk om alla tusentals hyfsat intelligenta ekonomer kunde komma ut och få jobba med något produktivt istället för att leva på att lura av hederliga människor deras pengar.

Ett sätt att åstadkomma det är att strypa lönsamheten i finansbranschen så att multi-begåvningarna flyttar över till produktiva branscher.

Frågan är om inte utvecklingen går dit ändå. De positiva realräntornas tid är förbi. Då är det inte lika lätt att tjäna pengar på pengar vilket borde gallra ut överskottet finansbranschen.

Bra distinktion, #7 Mats Carlsson.

Det ligger säkert mycket i att Keynes inte var en slavisk keynesian utan att han bara rekommenderade vissa tumregler för finanspolitiken och vissa begrepp för att få koll på makroekonomin.

Han var säkerligen så intelligent att han förstod att varje läge är unikt.

Nyliberalismen är död, i varje fall för vanliga människor som behöver överleva och betala sina räkningar. Den Keynesianism som har tillämpats i USA är militär Keynesianism.

Bara Irak kriget har kostat 3 biljoner amerikanska dollar, inklusive kostnader för rehabilitering av psykiskt störda och invalida soldater. Obama lägger nu ner mer av offentliga finanser på ett "humanitärt" krig i Libyen där man stödjer ett Islamistiskt övertagande av landet.

Den nuvarande krisen bottnar i att den amerikanska regeringen har gett bort pengar till banker och deras anställda utan prestationsvillkor för samhällsekonomin i stort, samtidigt som vanliga medborgare har betalat och som nu ytterligare ska betala detta genom skatter och åtstramningar i välfärd som sjukvård och utbildning.

Obama har inte investerat i social infrastruktur som utbildning eller fysisk infrastruktur som alternativ energi och vägar. Han har gett bort pengar till de rika.

Väldigt trevlig läsning!

Sen kanske riktade avdrag hit å dit inte är den allra bästa vägen framåt. Och det är mystiskt hur Daniel kan hysa såna åsikter samtidigt som han representerar det parti som dominerar den regering som bestraffar arbete och företagande med högre straffskatter än alla andra regeringar i hela världen. År ut och år in. 5 år i rad. Helt utan någon plan eller yttrad avsikt att någonsin ändra på världens allra värsta extremistskattetryck.

Bra sagt i sak, men tituleringen gör ju att man undrar om detta inte bara är en dimridå som är avsedd att vilseleda och gynna ännu mer av den moderata 0%:e-politik som nominellt kritiseras så hårt i artikeln. Skulle man litat på en aktiv SS-lägerofficer som kritiserade utrotningslägren?

När bostadsbubblan nu brister, så kommer Borg att "stimulera" allt vad han kan och skapa skulder på tusentals miljarder. Det är min prognos för de kommande par åren. Vi har ju inte haft nån finanskris i Sverige ännu. När den kommer hit, så kommer moderaterna mangrannt att följa John (Maynard Keynes) med Grekland och Obama som förebilder.

Nej, Keynes ideér är inte döda. Det är kapitalismen och nyliberalismen som är på väg att dö. Att låna till konsumtion för att sätta sprätt på ekonomin har varit en ledstjärna i bl a USA men det är ett feltänk då det har handlat om att få högre och högre vinster. Dessa har inte investerats i reala tillgångsslag och då sitter vi där. Det är INTE vad Keynes avsåg med sina tankar. Gasa och bromsa måste vara timade rätt och det kan inte sägas vara timade när investeringar nästan uteslutande läggs i den finansiella marknaden och stannar där och bygger luftslott!!

Dåtidens politikers svar på de ekonomiska svårigheter som uppstod i världen efter börskraschen 1929 var att spara och dra ned. Ungefär samma recept som Daniel Somos nu synes ha dammat av.

På 1930-talet ledde det receptet till den djupaste och långvarigaste depressionen någonsin. Jag noterar med betydande förvåning att det uppenbarligen finns personer som vill försöka upprepa den bravaden.

Självklart fungerar den inte som helhet men du är tyvärr helt ute och cyklar i din jämförelser. Skillnaden är det pyramidspel som bankvärlden använder sig av dvs. Fractional Reserve Banking.
Om staten pytsar in 10 kr i banksystemet så går det ut 90 kr till konsumenterna. Varje gång dessa pengar spenderas försvinner 20 % i moms som går till staten. Detta innebär att de ganska snabbt får in de inpytsade pengarna i form av skatter och moms. Detta är skälet till att de inte bara kan ge en fattig person 10 kr. Om de ger de till banken så blir de 90 kr. Ett pyramidspel som inte fungerar i längden eftersom det trots allt lånas 10 kr från första början som inte har skapats av verklig produktion men det kan hålla ganska länge..!

"Jag brukar följa programmen Lyxfällen och Plånboken i P1. Jag har aldrig hört en programledar ge rådet till högt skuldsatta personer att de borde öka sin skuldsättning."

Brukar du verkligen det? Skuldfällans mest frekvent återkommande lösning förutom att sälja av lös egendom, är att gå till banken och se om man kan omvärdera sitt hus för att på så sätt kunna ta ett större lån.

Förövrigt håller jag fullständigt med om ditt resonemang. Det är också roligt att se att folk vänder sig mot att du jämför personer och stater. Det verkar finnas en tro på att en individer som bildar en stat helt plötsligt kan skapa en sund ekonomi genom helt andra åtgärder än den enskilda individen. Det är givetvis inte sant.

Det första vi ska konstatera är att ekonomerna inte är den grupp som löser världens problem. Att som USA sitta med någon månads marginal och konstatera att statens pengar är slut diskkvalificerar hela den "elit" som är satta att sköta verksamheten. ÄNDÅ fortsätter man, likt en travexpert och leverera lösningar utifrån samma infantila ståndpunkter. Börsen går upp och börsen går ner, som om det vore en berg- och dalbana, ett monopolspel. Vi kan också minns den svenska riksbankens agerande, där man var i full gång med att höja räntan vid förra krisen, men fick backa när resten av världen gjorde det. Ekonomerna har ingen aning och som vi såg en bild på ett barn, med en lapp på magen som undrade varför hon hade en skuld på ett antal 100-tusen. Naturligtvis har hon inte det. Vad vi ser är ett system som slutat fungera och vad vi ser i USA är hur miljardärerna går skadelösa, medan de fattiga förväntas bära hela bördan. USAs beslut är en apterad bomb som styr mot inbördeskrig, kanske t o m världskrig.
Bara det faktum att Wall Street och bankerna dikterar politiken visar på det som alla visste; Demokratin är avskaffad, en man en röst finns inte längre (Samtidigt som USA är i Libyen för att hjälpa folket störta Ghaddafi och införa demokrati.)
På samma sätt som Ghaddafi försvarar sin position och "sina" tillgångar, så försvarar Västvärldens överklass sina tillgångar.

Problemet är inte "skulden", utan den bristande fördelningen och de orättvisa villkoren. Det är dags för ekonomerna att packa sina väskor, ideologerna tar över detta.

Bra artikel.

Sverige har haft två mycket bra finansministrar de senaste decennierna Person och Borg båda har fattat att man kan inte leva över sina tillgångar.

Och se på Sverige idag, en BNP tillväxt utan like i västvärlden.

"Skuldkrisen visar att Keynes idéer är döda."

Skuldkrisen visar att Keynes idéer är mer nödvändiga än någonsin. Vi kan inte ha ett samhälle där marknaden tar intäkterna och staten utgifterna.

Keynesianismen handlar om hur man på bästa sätt allokerar ett överskott i kristider för att dämpa arbetslösheten.

USA:s problem handlar om en expansiv penningpolitik för att skapa jobb investeringar rikskapitalister börshajar och att ha låga skatter på dessa verksamheter. Detta helt enligt Friedmans koncept lånat av idioten Bush. Nu har detta koncept kursat. För att kreditgivningen blev för stor.
Kvar finns bara underskott. Inget att allokera. Är det Keynes fel?

Det borde vara förvånande att människor ser en fungerande fördelningspolitik som frihetsberövande. Det är fullständigt självklart att ett samhälle i social harmoni och där medborgarna upplever att de politiska besluten skapar rimligheter i systemen är bra för alla.

Det borde vara förvånande att det enda demokratiskt valda forumet bespottas och anses förtryckande. Vi kan liksom inte både tro på demokratin och anse att Staten lägger sig i för mycket. Det borde vara uppenbart för alla att en utförsäljning av statlig egendom är en avdemokratisering, där makt och beslut flyttas till det stängda styrelserummet.

Det borde vara självklart att en finansminister som så metodiskt lägger bördorna på de svagaste i samhället har missuppfattat sitt jobb. En skicklig finansminister är inte en som fördelar understödspengar till bankerna, så att systemet ska kunna fortsätta bygga pyramidspel. En skicklig finansminister är en som balanserar företagsamheten med social rättvisa.
Det vi ser prov på nu är facit på just den politik som Anders Borg företräder, där det nu ligger så mycket makt i bankerna att man dikterar den politiska agendan. Polariseringen och konfrontationen är oundviklig. Nu handlar det om mat på bordet för en växande skara. Det är ingen bra ekonomisk politik som lett fram till detta. Det är en riktigt usel ekonomisk politik som lett fram till detta.

Jag förstår att Anders Borg signalerar avgång. Nu när korna är sålda och skogen avverkad och han har förvandlat den långsiktiga, ansvarstagande och demokratiska utvecklingen till en fråga om daytrading. När historiens kastar sina ljuskatter på denne charlatan efter att röken lagt sig, så kommer återigen sagan om kejsarens nya kläder åter att skrivas.

Nonsens.

Bush Jr var den som ökade statsskulden, en republikan, alltså en moderat. Han ökade statsskulden genom att föra två krig samtidigt och sänka skatterna för de rika. Det har ingenting med Keynesianismen att göra. Keynesianismen handlar inte om att öka statskulden. Att sätta likhetstecken mellan de båda är idioti. Obama har förresten fortsatt på vägen som Bush Jr stakade ut, så det har aldrig varit en kursändring, som många säkert vill påskina just nu. De för fortfarande moderat politik i USA. Anledningen till att ingen lyfter ett finger för att bekämpa statskulden i USA är för att det inte gynnar megakorporationerna, som är de som egentligen har makten i USA. Och som har makten över moderaterna också, tro inget annat. Vi ser redan nu effekterna av moderat politik i Sverige; lönedumpning, otrygga villkor, massiv arbetslöshet. Det kommer bara att fortgå tills vi får ett systemskifte.

Finanskraschen orsakades dessutom inte heller av Keynesianism. Det var för att lagar som kom till efter börskrasen på tidiga nittiotalet av någon outgrundlig togs bort. Istället för att försöka lista ut hur och varför det blev finanskris, fråga istället vem som tjänade pengar på kraschen? Vi vet alla att det var "eliten" i USA som tjänade pengar.

Det här är bara ett slags försök att skylla allt ont som händer i världen på "vänstern". Som om hela vänstern blint dyrkar Keynesianismen och inte har några originella ideer. Om det istället gått bra för USA just nu, då är jag ganska säker på att Daniel Sosmos istället hade hyllat det kapitalistiska systemet och hävdat att det på intet sätt har någonting att göra med Keynesianism.

Jag tycker, att en smart person inte borde försöka förstå sig på vad partierna hävdar. De ljuger bara i alla fall, precis som Reinfeldt som såg det som prio ett att banka genom IPRED trots löften om motsatsen. Istället, fråga er själva; "Har jag det bättre nu, efter fem år med alliansen?"

Om svaret på frågan är nej, då måste man fan va efterbliven för att rösta på Alliansen någonsin igen. Och svaret är nog nej för en förkrossande majoritet av det svenska folket.

#20 Alf Carlsson skrev:
-
"Det borde vara förvånande att människor ser en fungerande fördelningspolitik som frihetsberövande. Det är fullständigt självklart att ett samhälle i social harmoni och där medborgarna upplever att de politiska besluten skapar rimligheter i systemen är bra för alla."
-
"Jag förstår att Anders Borg signalerar avgång. Nu när korna är sålda och skogen avverkad och han har förvandlat den långsiktiga, ansvarstagande och demokratiska utvecklingen till en fråga om daytrading. När historiens kastar sina ljuskatter på denne charlatan efter att röken lagt sig, så kommer återigen sagan om kejsarens nya kläder åter att skrivas."
-
Jag kan bara hålla med.

Borde det inte snarare vara kapitalismen som i så fall är död.
Din tes är att Keynes teorier inte kan minska kapitalismens kriser och därför är den idén död.
Då laissez faire redan tidigare vid flera tillfällen visats sig förvärra kapitalismens kriser så bör ju även den icke-intervenistiska kapitalismen ligga på historiens skräphög.

För övrigt så verkar Somos inte direkt vara skarpaste kniven i lådan; hans konstanta referenser till lyxfällan och dagisnivås jämförelserna mellan privat och offentlig ekonomi förtjänar inte att läsas av vuxna tänkande människor.

Daniel,
Det här är nog tyvärr bland det sämsta jag läst på länge. Jag ska inte ödsla tid på att kommentera alla osubstantierade dumheter. Det grundläggande felet i hela ditt resonemang är att du i praktiken likställer individen/familjens ekonomi med en nations. Ett feltänk som mina studenter brukar lära sig undvika redan vid första terminens ekonomistudier!
Och Daniel - nästa gång du försöker kritisera en ledande nationalekonom förslår jag att du åtminstone har läst vad han skrivit. I fallet Keynes, om du inte orkar läsa originalet, så har jag flera bra alternativ här: http://larspsyll.files.wordpress.com

Det skriks från många håll här om laissez-faire-kapitalismens och nyliberalismens "misslyckande" men jag undrar lite vilken värld det är ni beskriver? Alf är också rasande över att "marknaden tar intäkterna och staten utgifterna".

Men vilka länder menar ni, har tillämpat laissez-faire-kapitalism? I vilken fri, oreglerad liberal ekonomi tar staten medborgarnas pengar och pumpar in dem i misslyckade företag?! Vilka ekonomer är det ni menar förespråkar sådant? Vilka "marknadsfundamentalistiska" ekonomer förespråkar att man ökar de offentliga utgifterna såsom Bush gjort och vilka av dem talar sig över huvud taget varma om den politik som i flera länder nu visat sig så katastrofal?!
Staten har varit inblandad i varje liten kris vi har sett under de senaste hundra åren, det är inte särskilt svårt att se. Världen har aldrig sett en helt fri och oreglerad ekonomi, även om man var i närheten av detta under 1800-talet i USA. Det vi sett är mer eller mindre reglerade ekonomier och nån liten klocka borde väl ringa, tycker man, då man med god empiri kan konstatera att de minst reglerade länderna klarat sig bäst, medan t ex de rent planerade ekonomierna kraschat för länge sen.
Ändå är det den "fria ekonomin" och "kapitalismen" som får skulden för det ekonomiska fiasko världen på många håll åser just nu.

Och Bo, jag undrade mest hur man ökar välstånd och produktion genom att flytta pengar från en person till en annan. Hade den som haft dem från början kunnat spara och investera i nyproduktion, maskiner osv så hade detta genererat mer välstånd och mer jobb. Att bara flytta pengar skapar s a s ingenting även om man lätt vill tro det.
Ang förstörelse så finns det faktiskt ekonomer som håller fast vid detta, utifrån exemplet med den krossade fönsterrutan, något som torde varit vederlagt för länge sen.

Det är inget fel på Keynes. Det är idéer som appellerar till vanligt sunt förnuft. När ekonomin går ner motverkar man det med statliga stimulanser. Det inte politikerna tycks fattat är det självklara att när ekonomin går upp igen ska medel dras in till statskassan, att finnas som beredskap inför nästa nedgång.

Liknelsen med privatekonomi dyker upp jämt när det krisar för en stat. Samtidigt var det den liknelsen som skapade den stora depressionen på 30-talet när man skulle spara sig ur problemen. Lite ironiskt kan man också konstatera att politikens misslyckande vid krisen på 30-talet ledde till ett ökat inflytande för politiken i ekonomin genom att Keynes idéer slog igenom.

Ekonomi brukar tolkas som hushållning med resurser. Frågan man kan ställa sig är om ett land blir rikare om färre arbetar ("sparar") eller om det blir det om fler arbetar ( "slösar"). Själv tror jag på slösandet här för att få fler i arbete.

Visst kommer det då att uppstå ekonomiska effekter när det blir inflation som blir följden men samtidigt så tror jag hårt på att om fler jobbar så blir det mer gjort. Blir det mer gjort så finns det mer resurser att använda. Det är det man ska sträva efter, såvida man inte är miljöpartist förstås ;-D

Det är förvånande att ingen kommentar om "nyliberalismens" syn på ekonomin förekommer. De sänkta skatterna, inom olika områden och de fria kapitalmarknaderna, som bl a som dränerar de statliga ekonominerna. Utifrån det är inget av det som händer f n konstigt.
Vad säger Du Sören Syll om detta?

En nonsensartikel, det var avregleringen av finansmarknaden som skapade finanskrisen och som staten sedan tvingades försöka städa upp.

En känd förordare av avreglering var Alan Greenspan, Federal reserve, Greenspan var en filosofen Ayn Rands lärljungar. Rand förordade en total åtskillnad mellan stat och marknad i en laissez faire-kapitalism.

Om man bara lämnade marknaden åt sig själv så skulle den aggregerade effekten av många individers egenintresse lösa allting till det bästa. Den så kallade osynliga handen. Det var grundtanken under avregleringsperioden från 1981-2011.

Resultatet blev en handfull stora, jättelika finansföretag hade tentakler in i regeringen, kreditvärderingsinstituteten och köpte korrumperade akademiker. De gjorde om marknaden till ett slags pyramidspel. Det blev resultatet av den osynliga handens politik.

Det ekonomiska fiaskot lever vi nu med i hela världen. Staten har sedan fått den otacksamma uppgiften att försöka städa upp i röran samt hålla uppe efterfrågan för att förhindra en depression.

En bra film som sammanfattar det här är den prisbelönade dokumentären "Inside job", den kan den ekonomiskt sinnade med lite kreativitet se gratis på nätet.

Ekonomen Joseph Stiglitz, som fått riksbankens pris till nobels minne deklararerar i ett annat sammanhang att marknadsfundamentalismen är död.

http://www.youtube.com/watch?v=x_2-Tv2GPs0

Stiglitz om Adam Smiths osynliga hand:

http://www.youtube.com/watch?v=9qjvwQrZmpk&NR=1&feature=fvwp

"Och Bo, jag undrade mest hur man ökar välstånd och produktion genom att flytta pengar från en person till en annan."

#25 John G-son. I vissa lägen fungerar det. Försäkringar innebär att "flytta pengar från en person till en annan". Försäkringar gör att man kan ta högre risker, t.ex. starta ett företag, än utan försäkring.

I vissa lägen är transfereringar tillväxtfrämjande. Det går givetvis att visa andra exempel på motsatsen.

Självklart kan man diskutera om det är statens roll att utföra transfereringar. Det är nog inte bra om staten blir för dominerande en vissa transfereringar kanske det bara är staten som mäktar med.

#29 Doktor Eleph@nt. Det gamla systemet var uttjänt och det var inte fel att man ändrade reglerna för banksystemet.

Felet man gjort är att man låtit centralbankerna överstimulera ekonomin med aktie- och fastighetsbubblor som resultat.

Man har haft fel mål när man styrt efter KPI-inflationen. Man skulle ha styrt efter penningmängden istället.

Då hade man fått en balans mellan tillväxt och spekulation men eftersom politiken styrs av ekonomer från finansbranschen så har finansbranschens önskemål om snabba cash gått före ekonomins behov av stabilitet.

Dock, som sagt, finns inget systemhotande i dagens kris, det är bara att inflatera bort överskuldsättningen i kontrollerad takt så kommer få att bli lidande.

Det kan man däremot inte göra med peak-oil-krisen. Där finns ingen snäll lösning utan det blir hårda nedskärningar utan pardon.

Bo T, det är en sak att ändra regler och en helt annan att tro att marknaden kan reglera sig själv.

Du har ett nick som liknar ett vanligt namn alltså Magnus Johansson utan att vara det alltså, du producerar verkligen något av den värsta smörjan som typ finns. Man kan verkligen skratta åt vad du skriver, ha, ha, ha. Har du någon gång läst upp för sig själv vad du skriver?

På något sätt - varför väljer man en bild på sig själv, tagen underifrån, med kallhamrade glasögon och någon slags analytisk kompromisslös blick framför den amerikanska flaggan? Vilken självbild har man då? Kan detta vara en självbild som byggs upp under ekonomistudier?

Bilden är lika förvirrad som texten och analysen skiljer sig inte från annan fundamentalism, där man först skaffar sig uppfattningen och sen försöker hitta argumenten. Att lägga ytterligare börda på de fattiga må vara en ekonomisk synpunkt, men problemet är att skulden finns hos "utlånarna" och profitörerna. Man har helt enkelt profiterat för mycket och måste nu betala in sin skuld. Det är hur enkelt som helst, men man vill inte det och eftersom man sitter på makten, så skjuter man skulden till dom som inget har. Syrien gör likadant, Libyen gör likadant, Kina gör likadant. Maktgrupperna försvarar sina privilegier och kallar statens oförmåga att fördela resurserna för statsskuld.
Daniel Somos gör anspråk på att sitta på en insikt, men det är tyvärr bara en åsikt, så full av intellektuell misär och indoktrinering att man måste vända sig till Nordkorea för att hitta något lika förvirrat.

Äggspärten har talat, vad. Vilken tafflig och pretentiös rubrik för dessa plattityder.

Den här krisen vi har nu är samma kris som började 1991, då löste Bush den äldre det genom att starta krig mot Saddam Hussein, förmodligen så hade cIA genom ombud beodrat Saddam Husein att inta oljefälten i Kuwait men han missförstod och intog hela landet i stället, tanken var att från USA:s sida sätta press på oljekonkurranssen, detta misslyckades och kriget användes som andra Världskriget användes, nämligen att en ekonomisk kris behöver ett stort krig. Nu har USA hållit på med detta sedan 1991 och skjutit upp krisen, nu går det inte längre utan den exploderar dem rakt i ansiktet.

Men det finns en lösning som varit nertystat sedan 1976. Karl Gustavson började då framföra Tidsfaktorekonomin, länk till om vad det är följer här http://www.tidskatt.se/johan.sandw2.htm

Har man detta i stället för kapitalismen så kan man genomföra både anarkismens slutmål och även slutmålet i Karl marx teorier, Tidsfaktorekonomin är nämligen den felande länken i socialismens teoribygge, det är därför de socialistiska staterna misslyckades, Planekonomi var som gjord för maktfullkomlighet och därför kunde enskilda människor som Stalin, Pol Pot, och andra ensamma styra länderna.
I tidsfaktorekonomin finns ingen plats för politikern, han ska bara utföra folkets vilja, politikern blir sålunda det som är tänkt inom den demokratiska grundttanken en byråkrat.

Tidsfaktorekonomin har gåtts igenom av politiker och ekonomer, en rektor på Handelshögskolan uttryckte det på 1980-talet att det enda felet med den teorin är att den fungerar, och med den så försvinner vinsttänkandet, man kan sålunda bli rik på sitt eget arbete eftersom man får ut sin lön i den tid man arbetar, ju mindre man arbetar ju mindre tjänar du men i princip går man ekonomiskt runt en månad om man arbetar i fem timmar om dagen, det man får då måste man jobba över 20 timmar för att få, för vinsten i ditt arbete går inte till någon fet direktör utan till dig själv.

Det handlar om att sätta tiden som ekonomisk värdemätare, tiden är konstant och därför blir pengavärdet konstant, en minut är en krona helt enkelt, ju fler minuter du jobbar ju mer tjänar du om dagen.

Bort med all börshets och girighet, USA:s största idé är att bli sin egen lyckas smed, det kan man bli, idag är det en av hundratusen som kan jobba sig rik i USA, på det här sättet kan alla bli rika om man vill.
Men med tidsfaktor ekonomin kommer intresset för samhällets väl och ve att stå i centrum, alla kommer jobba för att samhället ska gå runt men man behöver inte jobba häcken av sig.

Kanske politikerna skulle titta på detta istället för att hålla på med idiotiska tankeexpriment av kapitalister som bara förvärrar krisen.

Daniel, du blandar ihop privatekonomi och statsekonomi. Du kan inte använda lyxfällan som argument. Du som är civilekonom borde veta bättre.

Lyxfällans kunder/offer lever med en fixerad inkomst som inte påverkas av deras utgifter. Deras lyxkonsumtion är inte affärsverksamhet, de tjänar ingenting på sina inköp. De förlorar heller ingenting utom den värdelösa lyxen när de skär ner på utgifterna.

Om du som är civilekonom tänker påstå att det är lika renodlat när länder sparar eller spenderar så är du inte ärlig.

Referensen till trollkarlen gandalf tycker jag också andas nedlåtande attityd. Har du respekt för dina väljare, Daniel?

Tack för att ni tog er tid och läste artikeln. Några svar på era kommentarer:

Till #3 Rolf E, Du skriver att man inte kan jämföra länder och privatpersoner för att länder kan trycka nya pengar. Detta stämmer endast för att staten förbjudit människor att trycka egna sedlan. I teorin kan en privatperson trycka nya sedlar genom förfalskning ungefär som en centralbank. Tycker du att det är en bra lösning om man som privatperson har problem, att trycka egna pengar?

Till #4 Peter H, på vilket sätt har Milton Friedman motbevisats? Friedman influerade ekonomier som Österrike och Hong Kong är fortsatt AAA.

Till #12 trapets, Det är inte kapitalism och nyliberalism som sker i USA. Lyssna 10 minuter på Ron Paul så förstår du.

Till #13 Tage S & #19 Johan K & #27 Michael A, För lite utrymme för att debattera skälen till depressionen på 30-talet. Min åsikt är att om man hade ökat statliga utgifter så hade man fördröjt och sedan förvärrat krisen som kom. Den huvudsakliga orsaken var att räntan inte sätts av marknaden utan av en centralbank med monopol som i åratal tidigare hade expanderat den monetära basen, vilket är väldigt likt dagens situation. Men hur många % av bnp ska USAs underskott vara innan man spenderat tillräckligt för att komma ur krisen? Man har redan sänkt räntan till noll och sprutat ut stimulanser, räddat företag osv.

Till #15 Viktor S, Lyxfällan brukar ta existerande krediter och lösa de med ett nytt billigare lån, inte ta nytt lån. Men see your point.

Till #24 Lars P, Skulle du säga att Paul Krugman är Keynsian eller inte när han förordar mer statliga insatser för att få fart på ekonomin?

Till #29 Doktor E, Jag kommenterar inte orsaken till krisen, jag talar om hur man möter den.

Till #36 Alf C, Problemet är att de senaste åren så har politiker världen över uppmuntrat till att man ska konsumera över sina tillgångar. Tycker du det har gynnat fattiga?

Till #40 Tomas F, Ang mina väljare – Stockholms kommun har bättre kreditrating än USA, det tror jag mina väljare tycker är bra.

Alla som talar om fractional banking. Yes det är ett problem. Men det innebär inte att sparande inte är bra.

Vissa verkar tycka att jag skyller på vänster eller höger. Det gör jag inte. Högern har varit minst lika goda Keynsianer, minns ”dynamiska effekter”.

I övrigt håller jag med alla som tycker att Keynes inte kan beskyllas så personligt och att han själv förmodligen inte stöttat den linje som många länder är inne på. Däremot finns det många ekonomer som Paul Krugman som med delar av Keynes teorier fortsätter att hetsa för ökade underskott.

Daniel Somos, i din artikel lyfter du fram den privata sektorn som lösningen på krisen då vill jag bara påpeka att det var just denna i avreglerad form som skapade den kris vi nu lever i.

Sedan har du nog uppfattat fel vad statlig, ökad konsumtion ska syssla med, inte köpa matberedare från Kina utan att ta planer på framtida projekt till exempel infrastrukturprojekt och utföra dem nu istället.

Har vi råd att arbeta? I denna lilla skrift skriver Ernst Wigforss:

"Socialdemokraterna har bekämpat dessa inskränkningar i samhällets verksamhet. De är utslag av en kortsynt och missriktad sparsamhet, som medfört uppenbart orimliga konsekvenser. Man är på god väg att ta bort all förnuftig mening i kravet på att spara, och man gör det svårare att hos många människor vinna gehör för sådan sparsamhet, som är både klok och nödvändig. Det är inte troligt, att alla som med gillande upprepar talet om att vi måste spara och därför inte kan skaffa arbete åt de arbetslösa, har gjort klart för sig vad deras ståndpunkt innebär. Den leder nämligen rakt fram till den fantastiska slutsatsen, att arbete är en lyx, att arbete åt alla medborgare är något man kan kosta på sig i rika och välmående samhällen, men som långt överstiger krafterna hos ett fattigt land som Sverige, och över huvud taget hos alla de av krisen drabbade länderna. Ju svårare krisen blir, ju mera arbetslösheten växer, desto mindre blir inkomsterna i hela samhället, desto mera måste alltså kravet på sparsamhet skärpas, och desto omöjligare skulle det bli att sätta i gång arbeten."

Jag menade inte att staten köper matberedare från Kina, utan arr amerikanska konsumenter gjort det på kredit.

I den mån jag lyftar fram den privata sektorn så handlar det om att jag tror att enda sättet att vi ska kunna betala de skulder och de pensioner vi har framför oss är om entreprenörer har möjlighet att få finansiering till nya ideer och att det skapas nya företag.

I min värld är det logiskt att om varje generation lever över det de producerar så är det ett pyramidspel där någon generation till slut får ta smällen. USAs statsskuld är 25% av jordens BNP. Jag tror vi börjar nå gränsen där vi inte längre att skjuta problem på framtiden genom att låna till konsumtion.

Daniel Somos, man ska komma i håg att USA: skuld uppkommit i två stora delar, de idiotiska krigen som kostat tre triljoner dollar. Ta hem trupperna.

Medicaid, det amerikanska privata systemet är dubbelt så dyrt som till exempel det kanadensiska som liksom oss har ett single payer system. Förstatliga det blir billigare.

Ron Paul ska man def inte lyssna till. Det kaos som nyliberalismen ställt till runt om i världen talar sitt tydliga språk. Staten måste gripa in ännu mer inte mindre.

Traptes, först säger du att nuvarande kris beror på att nyliberalismen varit en ledstjärna i USA. Sedan när jag påpekar att detta inte stämmer eftersom Ron Paul, som är helt mot den politik som förs i USA, är nyliberal. Då säger du att Ron Paul, som är mot det amerikanska systemet, också har fel.

Så om du inte tycker det socialistiska systemet i USA där man lånat upp 25% av jordens BNP för att få fart på ekonomin är, och du tycker inte att en ekonomi i balans med fria aktörer är bra - vad är det du är ute efter?

@#46, Daniel Somos. Trapets hjärna är i samma tillstånd som HALs (i 2001, A Space Odessy) när Dave börjar riva i hans minneskretar. Trapets och hans likar är fyllda av ett irrationellt hat mot allt som kommer från USA och allt som USA står för, oavsett vad det än är. Så har det varit sedan de var mycket små. Nu har Trapets samma åsikter som Tea-party rörelsen men påstår ändå att de har fel...

Jag trodde att det var såhär.

USAs budgetunderskott är ca 13 biljoner.
Av dessa beror ca 1 bilon på kriget, vilket aldig ingick i budgetunderskottet under Bush utan kom på Obamas budget.
Under tiden 2001-2007 var kostaden för Bush skattesänkningar 6 till 7 biljoner och det kostar även efteråt. Alltså är hela budgetkrisen i USA beroende av obetalda skattesänkningar. Och ovilja att betala vad man är skyldig.

Så alla kommentarer om Keynianism och sparsamhet är irrelevanta i sammanhanget.

Men det är inte politiskt korrekt.