Snäva budgetregler gör att avbetalningar går före investeringar

Det finns en hake i resonemanget, Börje Kragh, och det är att om staten ökar sina investeringar så är det inflationsdrivande vilket i sin tur drar upp räntorna så att de privata investeringarna faller i motsvarande grad.

Men visst, kanske det är dags för lite mer planekonomi och lite mindre marknadsekonomi nu.

Och att knäcka bostadsbubblan med lite högre räntor just nu när den internationella konjunkturen toppat ur vore ju faktiskt riktigt kul.

Det skulle bereda marken för en kraftfull socialdemokratisk finanspolitik som skulle ta hand om alla överskuldsatta barnfamiljer som överbelånat sig.

Sen kan man tycka att det är en självklarhet att man deklarerar att man är en socialdemokratisk tjänsteman betalt lojal mot Socialdemokraterna som propagerar för en socialdemokratisk finanspolitik när man skriver artiklar.

I en värld där vi överutnyttjar jordens resurser, kanske speciellt ändliga energitillgångar som olja och gas kommer vi inom en generation att behöva utveckla ekonomiska modeller som inte bygger på ständigt ökad tillväxt. Har professorn funderat över hur mycket energi det går åt i hela processen för att du skall kunna sätta på ett kok potatis? Och snart är vi över 7 miljarder människor som skall mättas.

Vår välfärd är till stor del avhängig billig energi, en osäker produkt i framtiden. Ditt synsätt är föråldrat. Vi behöver inte mera välfärd, vi behöver ett uthålligt samhälle som inte är uppbyggt på högre skuldsättning.

”Gällande finansiella ramverk saknar helt förankring i sådana grundläggande mål” anser du. Min teori är att ökad välfärd, som du förespråkar, snarare kan liknas vid en dödskyss.

Börje Kragh tar inte upp att Sverige har en enorm kapitalexport. Assar Lindbeck: "– Varför har Sverige i tio års tid haft ett exportöverskott på sju procent på BNP? Ett bytesbalansöverskott på sju procent. Med andra ord: varför är vi en stor kapitalexportör, lika stor som Kina mätt i procent av ekonomin?

– Det betyder att vi ackumulerar finansiella fordringar på utlandet med sju procent per år, istället för att investera i Sverige."

Jag menar inte att Börje Kragh har fel, bara att det inte är så enkelt att valet står mellan att 'betala skulder' eller att investera hemmavid. Och tvärtemot gamle Assar tror jag nog att det klokaste vi kan göra är att investera i hungriga och framåt länder på andra delar av jordklotet. Sedan kan vi leva som rentiärer och si hur di svittas.

Henry Wallin, när man talar om landets ekonomi betyder ordet välfärd sådant som sjukpenning, arbetslöshetspengar, barnbidrag och pensioner. Det handlar alltså om samhällets trygghetssystem, och kan i viss mån också handla om inkomstutjämnande system. Jag gissar att du inte vill minska detta.

I andra sammanhang, t ex när man diskuterar u-hjälp, kan ordet välfärd betyda exempelvis rimliga levnadsvillkor. Alltså att folk slipper svälta, att de har ett jobb att gå till, att de har äganderätt och rättstrygghet, mm.

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4lf%C3%A4rd

Ordet betyder alltså inte nödvändigtvis ökad resursförbrukning. Faktiskt betyder det raka motsatsen, om man ser det i ett långt perspektiv. I länder utan fungerande trygghetssystem växer folkmängden. När ett land lyckas bygga upp fungerande välfärd leder detta alltid till att folkmängden stabiliseras eller börjar minska.

Inte heller begreppet ekonomisk tillväxt måste nödvändigtvis innebära ökad resursförbrukning. Om alla plötsligt börjar gå till frisören dubbelt så ofta som förut räknar ekonomerna detta som en kraftig tillväxt i frisörbranschen, en fördubbling. Men resursförbrukningen ökar ju väldigt lite.

Ekonomisk tillväxt sker faktiskt ofta just genom att företag lyckas utöka sin verksamhet med oförändrad resursförbrukning. Självklart är det inte alltid så, men ofta.

Uttrycket ekonomisk tillväxt betecknar framförallt ett mått på hur stor mängd pengar som cirkulerar i systemet och används till betalningar, och alltså inte alls något mått på resursförbrukning, även om det finns en koppling.

Eftersom det finns risk för att världen får allvarliga problem vad gäller resursförbrukning är det bra om vi i debatterna lyckas använda orden rätt, så vi inte skapar missförstånd och förvirring.

Rätt fungerande ekonomisk utveckling kan minska resursförbrukningen per individ. Om den här utvecklingen fungerar riktigt bra kanske minskningen rentav kan ske med liten eller ingen sänkning i levnadsstandard.

Beroende på energifrågan kan rentav en fortsatt ökning av levnadsstandarden visa sig möjlig.

Men för att det ska bli möjligt krävs sannolikt en kraftig ekonomisk tillväxt (alltså ökning av pengacirkulationen) på vissa områden, bl a forskning, utveckling och handel med resursbesparande teknik.

Var i ligger problemt med att vara skuldfri och till och med ha ett överskott ?

Brukar vara sund ekonomisk strategi för företag och hushåll så varför är det inte det för Sverige ?

Med dom ekonomiska siffror som vi ser nu så verkar Borg göra något bra i alla fall.

En gammal keynesian och socialdemokrat vill ha högre offentliga utgifter (kallas numera investeringar). Han vill nog låna till dom också. Hmmmm.

Bra artikel, Börje.
Jag var faktiskt inne på liknande tankegångar redan 2009 i en artikel i Efter Arbetet:
http://efterarbetet.etc.se/debatt/av-med-tv%C3%A5ngstr%C3%B6jan

Kragh kan ha rätt i denna svåra fråga. Optimum är platt och det gör inget att ligga lite fel. Men var är optimum? Vissa stater lånar så att de får ställa in betalningarna. Andra kommer att trycka pengar och bli av med problemen på det sättet. Landet skulle kunna haka på flocken och göra samma sak. Många moraliserar och tycker något sådant är förkastligt. Svensken är främst en moralist och vill ha en rik stat och är själv väldigt skuldsatt. På liknande sätt var den svenske stormaktssoldaten fattig och gav sitt liv för landet och kungen. Det här blev en tramsig kommentar. Kanske man bör hålla truten när man inte vet. Optimum är i varje fall platt. Det finns rimligen också en marginaleffekt som kommer tidigt. Den sista kronan blir alltid dyrare än den genomsnittliga. Men om borgenärerna kan blåsas med inflaterade papperslappar så varför inte. Och man kan ju låna för att sänka skatterna med ett slags värnskattslån, vilket är det mest omoraliska av allt och därför inte nämns. Men var är optimum?

Enligt Keynes bör man använda finanspolitiken för att stimulera ekonomin i dåliga tider och dämpa den i goda. Jag vet inte om han hade några synpunkter på om en regerings budgetöverskott respektive budget underskott skulle gå jämt ut över en konjunkturcykel eller det det vore önskvärt med ett totalt över eller underskott? Problemet är att i demokratier finns det en inbyggd önskan att underbalansera budgeten hos de styrande politikerna så det där överskottet i goda tider försöker man undvika att genomföra. När vi nu har en årlig BNP- ökning på ca 5 % får vi väl säga att det är relativt goda tider för oss och enligt Keynes bör vi då ha överskott i budgeten. Huruvida ramverket som sätter ett mål på ett totalt överskott på 1 procent över en konjunkturcykel är det bästa eller inte är säkert en öppen fråga men det låter rimligt. Våra erfarenheter när det gäller underbalanserade budgetar är ju inte goda och om vi dessutom finansierar underskotten med utlandslån, som flera länder har gjort, ser det ju onekligen inte så bra ut. När vi är skuldfria om sex till sju år kan vi ju återgå till en balanserad budget.

Vi måste ha ett ramverk som begränsar politikernas inbyggda önskan att spendera. Med hänsyn till den långsiktiga dynamiken i ett lands ekonomi är det nog mycket klokt att ha ett sådant. Om vi kunde vara säkra på att den underbalanserade budgeten inte går till ren konsumtion utan till angelägna infrastruktursatsningar kan du möjligen ha rätt i ett kortare perspektiv. Du nämner ju faktiskt vikten av att ha en positiv bytesbalans och ett sådant mål skulle ju också kunna läggas in i ramverket. Nu styr ju inte regeringen över bytesbalansen på samma sätt som över budgeten så det är nog klokt att behålla överskottsmålet eller till och med öka procentsatsen något. Tycker du att vår ekonomi behöver mer stimulans just nu när vi lyckas så bra, trots en världsekonomi i extrem obalans?

#3 Klokt och insiktfullt.
Debatten i Sverige är på Kalle Ankanivå.
Kanske också AP fondernas placeringsregler ses över så att mer investeras i Sverige. Tillräckligt mycket investeras ändå i omvärlden avtalsförsäkringar om än kanske mer skulle vara i de riktiga tillväxtekonomierna.

Då ca 25% av total konsumtion är import vore en helt neutral placeringsstrategi 25 % i utlandet. Kanske något lägre då pensionärskolektivets konsomtion är mindre importinriktat.