Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-08-03 16:08, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Nyligen massakrerades 120 personer som demonstrerade till stöd för Gadaffi i rebellernas huvudstad Benghazi. Sverige måste fördöma dessa metoder. Och dra tillbaka Jas-planen från landet. Det skriver Björn Blomberg, som skriver om internationella frågor för en rad tidningar.
Jag är statsvetare och nationalekonom och har sedan många år skrivit om internationella frågor för bland annat GP, GT, Flamman och ETC.
Sedan några dagar råder fullt uppror i de libyska rebellernas huvudstad Benghazi. Sedan salafistiska mördarband halshuggit 120 medlemmar av warfalla-stammen har dessa gått ut på gatorna för att protestera mot det NATO-stödda rebellrådet TNC och de gulfstatsdiktaturer som beväpnat och avlönat de salafistiska grupperna. Warfalla-stammen har fått stöd av obeidi-stammen sedan rebellrådets militäre befälhavare Abdel Fattah Younis och två av hans närmaste män också mördats av salafister.
Mordet på det libyska rebellrådets militära ledare, Abdel Fattah Younis, skakade om obeidi-stammen, som är en av de största stammarna i östra Libyen. Younis hade försökt inleda förhandlingar med regeringen i Tripoli och arresterades därför på order av andra medlemmar i rebellrådet TNC. På väg till Benghazi mördades han av en väpnad salafistisk grupp.
Abdel Fattah Younis var under flera decennier en av Gaddafis närmaste män och hans avhopp till rebellerna illustrerar hur mycket stamtillhörighet fortfarande betyder i Libyen, som är ett urgammalt stamsamhälle. Den viktigaste enheten för libyerna är familjen, därefter stammen, sedan nationen. Younis hoppade av därför att flertalet av hans stamfränder i obeidistammen anslutit sig till upproret och han ville inte svika sina stamfränder.
Salafister är krigare som har en ideologi som påminner om wahhabismen, den dominerande läran bland sunnimuslimer på den arabiska halvön. Men väpnade salafister är ofta mycket mer extrema än wahhabisterna. De ifrågasätter ofta legitimiteten hos olika regeringar i regionen och de mest extrema grupperna som vanligen brukar kallas al Qaida anser att alla regeringar i regionen är illegitima och bör störtas och ersättas med ett väldigt emirat som ska ena befolkningen i regionen mot västvärlden vars idéer man anser har infiltrerat den muslimska världen och hotar att förstöra deras kultur.
En av de största syndarna i det avseendet är enligt salafisterna Muammar Gaddafi som bland annat gett kvinnor rätt att själva bestämma vem de ska gifta sig med, när de önskar skaffa barn, att köra bil (förbjudet i Saudiarabien) och att resa på egen hand (också förbjudet i Saudiarabien). Gaddafi anses också ha tillåtit en blandning mellan kulturer i och med att svarta slavättlingar fått mänskliga rättigheter och många gästarbetare tagits emot i Libyen (vilket i och för sig gäller för alla oljerika arabländer). Salafismen misstror blandning av kulturer och anser att religionen och dess sharialagar ska vägleda samhällslivet på alla områden. Sekulära ledare som anser att man är medlem i en stat på grund av sin egenskap av just medborgare och inte på grund av att man är muslim ses som en styggelse.
Salafister har funnits länge i många muslimska länder men rörelsen blev internationalistisk först när CIA började anställa salafister för att slåss mot de sovjetiska styrkorna i Afghanistan. CIA gav de anställda legosoldaterna beteckningen al Qaida och det namnet har de fått behålla.
Idag är al Qaida bara ett oerhört löst sammanfogat nätverk av salafistiska grupper. En del av dessa är troligtvis mer lokalpatriotiska än organisationens ledning och är beredda att nöja sig med att införa sharia-lagar i sitt eget land. Det är därför svårt att säga vilka grupper som ingår i al Qaida och vilka som inte gör det.
För oss som lever i moderna samhällen kan de salafistiska idéerna vara svåra att förstå. Men vi har bokstavstroende människor även i kristna länder. I USA försöker Amish-folket leva som de första kristna gjorde och the Huterian Brothers i Storbritannien har en liknande inställning. De här människorna tycker att den moderna världen skapar en massa otrygghet och söker sin trygghet i religionen. Salafisterna vill leva som de första muslimska skriftlärda gjorde och har en liknande inställning. Det finns en trygghet i att religionen reglerar allting och att man slipper fundera över besvärliga frågor som till exempel vem man ska dela sitt liv med.
Det tragiska är att salafismen ofta kommit att ta sig våldsamma uttryck. Sekulära arabländer som ofta behandlat grupperna med stor intolerans har en del av ansvaret för att så blivit fallet. En majoritet av Libyens stammar som visserligen stödjer regeringen har fördömt intoleransen och kräver en ny konstitution för Libyen som garanterar yttrandefrihet och tolerans gentemot alla medborgare. Stammarna har också lyckats driva igenom att tillfångatagna rebellsoldater som lovar att inte ta upp vapen igen ska friges och hundratals tillfångatagna rebeller har därför frigivits av regeringen.
Vid begravningen av sin far bröt Abdel Fattah Younis son samman och vädjade till folkmassan: "Vi vill att Moammar kommer tillbaka. Vi vill ha den gröna flaggan tillbaka".
Younis styrkor bytte nu sida och anslöt sig till regeringssidan. I Benghazi lyckades de frita 300 tillfångatagna regeringssoldater från ett fängelse.
I Benghazi reagerade al Qaidas salafistiska våldsverkare på samma sätt som man gjort i samband med tidigare oroligheter i staden. Man riktade sin vrede mot warfalla-stammen som hela tiden vägrat att ansluta sig till rebellrådet TNC och dess väpnade kamp mot regeringen i Tripoli. Den 30 juli avrättades 120 medlemmar av warfalla-stammen genom halshuggning av salafisterna.
Warfalla-stammen stödjer regeringen i Tripoli och är den största stammen i Libyen med över en miljon medlemmar. Flertalet bor i regionen Bani Walid de västra delarna av landet. Warfalla-stammens medlemmar i Benghazi hade hittills förhållit sig neutrala i inbördeskriget men nu kokade vreden över och man begav sig ut på gatorna med vad man kunde hitta hemma: Påkar, knivar, gröna regeringsflaggor mm.
Detta var knappast någon helt fredlig revolt men det massiva övervåld som satts in av rebellrådet TNC och qatariska styrkor i Benghazi måste fördömas. Marie Edwards rapporterar för Nyhetsbyrån Mathaba att hittills har över 120 dåligt beväpnade och obeväpnade medlemmar av Warfallastammen massakrerats på öppen gata i Benghazi av qatariska soldater, stridsvagnar och helikoptrar. Även specialstyrkor från Storbritannien, Frankrike och USA uppges ha deltagit i dödandet.
Sverige måste som nation fördöma dessa metoder från Qatar och från NATO:s så kallade specialstyrkor. Vi bör omgående följa Norges exempel och dra tillbaka alla våra stridsflygplan från Libyen.
Ytterligare ett viktigt motiv för Sverige att dra tillbaka JAS-planen är att bombningarna allt mer riktats mot civila mål och mål som ska förstöra den civila infrastrukturen i landet. Ivan Watson från CNN rapporterar till exempel om bombningar av ett sjukhus och av ett livsmedelslager som kostade 11 personer livet:
Libyen behöver en fredlig lösning som får stopp på den utländska inblandningen och som följer den Afrikanska Unionens fredsplan: Eldupphör, en nationell dialog och hållande av internationellt övervakade allmänna val. Vi bör också stödja de libyska stamledarnas krav på en ny konstitution för Libyen som garanterar en större tolerans och alla medborgares yttrandefrihet.
Khadaffi uppges ha gripits eller dödats. Hur påverkar det utvecklingen i landet?

Avrättningen av Kadaffi ett brott mot FN-mandatet

Vi måste sluta gotta oss i Khadaffis förnedring

Nu behöver libysk polis och militär återta våldsmonopolet

I brott mot FN-mandatet har Sverige hjälpt till att döda en utländsk statschef

Libyens nya ledning inte bättre än Khaddafi

Låt libyerna själva döma Khadaffi

Libyen får inte bli ett nytt Irak

Flera brott mot FN-stadgan i Libyen

Krigsivrarna bryr sig inte om Libyens svarta offer


Västerlandet rekoloniserar Afrika genom Libyeninsatsen

Nato har hjälpt al Qaida att stärka sin ställning i Libyen

Är svenska medier medlemmar i Nato?

Olja är västs främsta intresse i Libyen

Kritiken mot Nato i Libyen syftar till att svartmåla USA

Sverige ska även fortsättningsvis ge militär hjälp

Massivt ickevåld hade sannolikt också fällt Khaddafi

Elitförband på marken banade väg för regimskiftet

Libyen visar att bomber kan gynna demokrati

Libyen är inget argument för att flygbombningar räcker

Informationssamhället störtar diktatorer

Khaddafis fall viktig signal till världens diktatorer

Tack vare Nato kan den libyska demokratin ta fart

Brott mot FN-stadgan gör att Libyenkriget inte är legitimt

Varför är Sverige fortfarande kvar i Libyen?

Fel av Sverige att förlänga militär insats i Libyen

Senfärdighet och detaljstyrning skadar insatsen i Libyen

Kolonialismen är tillbaka i form av FN och Nato

En historisk milstolpe för Gripen

Därför stödjer MP en förlängning av Libyeninsatsen

Libyen: Sverige fortsätter på det slutande planet

Med Juholt vann demokratin över militären

Interventionen i Libyen är inte "humanitär"

Juholt bär ansvaret för S haveri i Libyenfrågan

Riktade attacker mot Gadaffi kan slå tillbaka mot USA

Officer: Det finns ingen militär lösning i Libyen

Om Nato mördar barn i Libyen bör Sverige tacka för sig

S sviker Libyens folk med skamligt svaga argument

Därför säger vi nej till en förlängning av Libyeninsatsen

Att få bort Gadaffi kommer att bli kostsamt

De arabiska revolutionerna kan kullkasta världsekonomin

Internationell oenighet riskerar att dela Libyen

Libyen-resolutionen visar hur västmakterna missbrukar FN

Statsvetare: Dödläge i Libyen!

2000-talet kan bli demokratins sekel

Interventionen i Libyen kan bli ett tragiskt misslyckande

Juholts säkerhetspolitik skapar osäkerhet

Mycket talar för att Sverige behöver bidra med markstyrkor


"Ropet från fjärran": Pirathövdingens liv och leverne

Varför vill Bildt inte skydda kvinnorna i Libyen?

Föreställningar om maskulinitet bakom svenska JAS-insatsen i Libyen

Insatsen i Libyen är oklar, troligen otillräcklig och egentligen onödig

Reinfeldts och Juholts JAS-haveri visar att Sverige ingenting lärt


Var kritisk till det som förmedlas om krigen i arabvärlden

Insatsen i Libyen dramatisk förändring av internationell politik

Moderatpolitiker: Carl Bildt företräder inte längre moderat utrikespolitik

”Hellre dö stående än leva krypande"

Syrien kan bli nästa Libyen - om vi inte reagerar nu

Bevare oss för en doktrinär vänster


Tidigare sjöofficer: Varför har Sverige stridskrafter?


Sverige bör ge snabbt besked om att man vill delta

Dyrköpt läxa från Irak kan hjälpa Libyen


Ung vänster: Insatsen i Libyen handlar inte om olja

Det räcker inte med flygförbud om Libyen ska bli fritt

Officer: Insatsen i Libyen långt ifrån självklar

Sverige ska inte delta i ogenomtänkta bombningar mot Libyen

Libyen ger USA:s republikaner byxångest


Skillnad på bombliberalernas och vårt ställningstagande mot Gaddafi


Klichébildens envisa fortplantning


Statsministern måste återta kontrollen över svensk utrikespolitik

JAS hade varit på plats på måndag om den politiska viljan funnits

Flygförbudszon i Libyen är en stor och dyr operation

Vänster och höger byter plats inför Libyen

När USA kan agera håller Europa i pekpinnen

Underkänner Bildt och Reinfeldt EU som militär aktör?

Upprätta en flygförbudszon över Libyen
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
I Sverige är det en "sanning" att Israel är skyldig till brott mot mänskligheten för massakern i Sabra och Shatila (Libanon, 1982). Situationen här innehåller många paralleller.
Himla tyst om NATOs allierade på marken och deras slaktande. Särskilt märkligt när sjuklövern är för Sveriges deltagande i konflikten. Dubbelmoralen är inget nytt men varför ska Sverige delta i slakten i Nordafrika?
Björn Blomberg skriver en verklighetsförankrad och vettig artikel som går emot det svenska etablissemangets åsikter. Och publicerar den på svenska. Någon som beter sig så korkat är uppenbarligen från vettat och därmed bevisligen inte värd att ta på allvar.
Kors i taket. En sann artikel om "demokratikaemparna". Det trodde jag aldrig jag skulle fa se i Sverige. Taenk om det fanns journalister som kunde kolla upp "demokratirorelserna" i Tunisien, Egypten och ovriga arablaender ocksa. Socialdemokraternas vanskapsorganisation eller allierade eller vad de nu vill kalla Muslimska Brodraskapet ar inte saa gulliga och fredliga som de vill fa folk att tro. Sveriges Muslimska Rad ar en gren av MB, alltsa salafister. Och de faar mer och mer makt i Sverige. Skraemmande.
Oroligheter i Nordafrika och Mellanöstern fortsätter. Men fast massmedia framställer det som folkets kamp för sina rättigheter i själva verket är det något helt annat. Oroligheter i Syrien har pågått nu ett bra tag. Massmedia skriver om hur en blodtörstig tyrann, Bashar Assad, använder stridsvagnar för att stoppa fredliga demonstranter och som DN kallar för pro-demokratiska.
Problemet är att händelserna i Syrien framställs som fredliga demonstrationer medan i själva verket handlar det om väpnade uppror.
Vad är det som verkligen händer i Syrien? Man får uppfattning bland annat via officiella uttalanden från Damaskus och videor som har spridit sig på Internet av lokalbefolkningen i Hama. Den syriska regeringen säger att militära operationer bedrivs mot väpnade militanta grupper som uppmanar till oro och terroriserar befolkningen. Beslutet att skicka arméförband till Hama togs först efter att militanta grupper startade massaker där och började storma polishuset och andra myndigheter. Syriska poliser samt civila människor dödades. Soldater från den syriska armé när de kom till Hama, besköts med kulsprutor och granatgevär och först efter det tvingades de att skjuta tillbaka.
Detta påminner mycket om situationen i Libyen, när i februari i år flera upprorsmän tillsammans med Al-Qaida startade massakrer i flera städer i Libyen och armén tvingades då att vidta defensiva åtgärder. Samma nu i Syrien när den syriska regeringen försöker stå emot beväpnade militanta grupper orsakar detta en storm av kritik från USA och Europeiska unionen. Det används samma klichéer och propaganda som väst tillämpade i början av ett väpnat uppror i Libyen.
Därför blir det uppenbart att händelserna i Syrien framskrider enligt liknande scenario som i Libyen, som initieras av väst. Enligt uppgifter, under de senaste dagarna av sammanstötningar provocerad av beväpnade militanta grupper i Syrien, dog cirka 140 personer.
Det är de, bestående bl a Al-Qaida, som skapar oro, terroriserar och dödar befolkningen, medan regeringen försöker få någorlunda ordning. Även om den syriska regeringen är långt ifrån demokratisk, men dessa militanta grupper är extremister och terrorister och absolut inte värnar om folkets sträva efter demokrati!
Enligt nyhetsbyrån Sana de militanta grupperna sysslar med grymheter och våld. De sårade soldaterna som tas som gisslan dödas på gatorna. De beväpnade banditerna som har lagt beslag på armés vapen och som klätt ut sig i militär uniform, attackerar människors hus, sätter eld på institutioner, rånar banker och butiker. De filmar sina brott och skickar videor vidare till oppositionens webbsidor som använder dessa material för falska anklagelser mot de syriska myndigheterna. De militanta grupperna minerar vägarna, för krypskytts eld från hustaken och bakhåll och använder kulsprutor och granatkastare mot säkerhetsstyrkorna.
http://maverablogg.wordpress.com/
Synnerligen intressant artikel. Synd att så få vanliga människor läser Newsmill.
Varje gång Al-Qaida nämns så slutar man läsa artikeln eftersom man vet om att analysen är felaktig.
#9
Så om man som artikelförfattaren, och du själv för den delen, nämner ordet Al-Qaida och påpekar att det är ett påhitt så är analysen felaktig för att man nämnde Al-Qaida? häpnadsväckande logik om det var så du menade.
Utmärkt artikel som kanske kan nyansera Svenssons bild av upproren i MENA-regionen.
Plundringen av Libyen är helt konstruerad av gangstersyndikatet Bilderberggruppen och det är de svenska politiker som står på detta gangstersyndikats korruptionslista som är helt avgörande för att Sverige har styrkor som bidrar till massmorden i mellanöstern.