Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Skuldkrisen

Sven R Larson om Skuldkrisen

Avtalet om lånetak medför inga nedskärningar

Den nya överenskommelsen om det amerikanska federala utlåningstaket markerar en viktig seger för Tea Party-rörelsen. Men tvärtemot vad många tycks tro kommer den inte att leda till några utgiftsnedskärningar. Däremot finns det anledning att tro att den markerar en vändpunkt i amerikansk ekonomisk politik, med minskad offentlig sektor och större frihet för företag och familjer. Det skriver Sven R Larson, research fellow vid Wyoming Liberty Group.


Om författaren

Sven R Larson, Ph.D., är research fellow vid Wyoming Liberty Group, en ekonomisk-politisk tankesmedja i Cheyenne, Wyoming. Han forskar om finanspolitik, skatter, offentliga utgifter och välfärdsstaten. Han har skrivit boken Remaking America: Welcome to the Dark Side of the Welfare State om de stora ekonomiska och sociala problemen i den svenska välfärdsstaten och hur Obama-administrationen riskerar att importera dessa problem till USA.

Under den sarkastiska rubriken "USA:s rikaste kan andas ut" skriver Katrine Kielos i ett ledarstick i Aftonbladet (1 augusti) om överenskommelsen om det amerikanska federala utlåningstaket. Kielos ondgör sig över det faktum att överenskommelsen innebär utgiftsnedskärningar och att den inte innehåller några som helst skattehöjningar. Ilsket nämner hon att de 15,000 rikaste familjerna I USA tjänade mycket pengar under George W Bush's presidenttid, medan medelklassens levnadsstandard stod och stampade.

Den här sortens klasskampsretorik låter bra på Aftonbladets ledarsida, men den har ingenting med verkligheten att göra. Kielos' premiss, att överenskommelsen innebär utgiftsnedskärningar, är nämligen falsk. Det blir inga faktiska utgiftsnedskärningar. Amerikansk federal budgetpolitik fungerar inte som svensk budgetpolitik. Allt som kommer att hända är att utgifterna växer långsammare än de annars skulle ha gjort.

Så här fungerar det. Varje gång U.S. Congress antar en budget gör man det baserat på "baseline expenditures". Kongressen använder ett standardantagande om att den federala regeringen ska öka sina utgifter med 8 procent om året. När man budgeterar för utgiftsökningar i linje med sin s.k. baseline säger man att utgifterna är oförändrade. Om budgeten innehåller utgiftsökningar över baseline definierar man dessa som, just det, utgiftsökningar.
På motsvarande sätt innebär en nedjustering av utgiftstillväxten under baseline att man talar om utgiftsnedskärningar. Om således kongressen antar en budget - eller som i detta fall en extraordinär finansplan - där utgifterna ökar med exempelvis fem procent, säger man att utgifterna minskar med 3 procent om året.
Det här låter absurt, och det är det naturligtvis. Icke desto mindre är det så här den federala budgetprocessen fungerar. Vad som kommer att hända nu är alltså att t.ex. de sociala utgiftsprogrammen i den federala budgeten får nya pengar i långsammare takt än de annars skulle ha fått. Försvarsbudgeten, där en tredjedel av overenskommelsens s.k. nedskärningar ligger, kommer att växa långsammare.

Det finns med andra ord ingen anledning för klasskampsretorikern Katrine Kielos att ta till brösttoner. Däremot markerar den här överenskommelsen förhoppningsvis en kursförändring i amerikansk politik. Hittills har den utgiftshungriga makteliten i Washington, DC kunnat expandera den federala budgeten i princip som de har velat. Sedan gräsrotsrörelsen Tea Party gjorde sitt intåg i Kongressen i och med valet förra året har det funnits ett starkt tryck på det republikanska partiets ledarskikt att bryta med gamla traditioner. Detta har också skett nu: det kommer inte längre att vara möjligt för Kongressen att mer eller mindre automatiskt genomföra höjningar av upplåningstaket.

Trots att, som sagt, den här överenskommelsen fortfarande innebär federala utgiftsökningar, har den politiska agendan helt klart skiftat till Tea Party-rörelsens fördel. Nästa fight för rörelsen blir den federala budgetprocess som börjar om några veckor. Då kan det bli tal om ytterligare nedjusteringar av planerade utgiftsökningar (ökningsminskningar, om man så vill). Så småningom kommer man även att börja prata om faktiska utgiftsnedskärningar.

Tea Party-rörelsen har blivit en viktig politisk motvikt till Obama-administrationen. I motsats till vad Katrine Kielos försöker antyda är rörelsen inte en rikemansklubb. Tvärtom startades den av vanliga amerikaner som tröttnat på högre skatter, utgiftshungriga politiker och en över-reglerande offentlig makt. Medan många vänsterrörelser här i USA är finansierade av miljardären George Soros finns det ingen centralstyrning av Tea Party-rörelsen. Detta gör den till en organisk kraft i amerikansk politik.

De politiker som väljs in i Kongressen med stöd från Tea Party-aktivister är principfasta och spelar på helt andra politiska villkor än etablerade politiker. De är inte intresserade av att bli karriärpolitiker och bryr sig inte om budgetmedel till fina prestigeprojekt i sina kongressdistrikt. Allt de är ute efter är att minska den federala regeringens utgifter och regleringar, samt förebygga framtida skattehöjningar.

Just det sistnämnda har varit en akut fråga i de nyss avslutade förhandlingarna om upplåningstaket. Tvärtemot vad många i Sverige tror betalar amerikaner i allmänhet ganska mycket i skatt. Företagsbeskattningen är högst i den industrialiserade världen vilket främst drabbar små, familjeägda företag (endast ett fåtal storföretag slipper undan skatt genom fiffiga avdrag). Arvsskatten är 50 procent (sänktes tillfälligt under Bush-administrationen) och de lokala skatterna är ofta påträngande höga. En familj som bor i villa i en vanlig förort i New Jersey kan betala 75-80 000 kronor om året bara i egendomsskatt.

Den amerikanska ekonomin har haltat fram sedan 2008. En orsak har varit en dålig, kortsiktig och osäker ekonomisk politik under Obama. Den nya överenskommelsen om upplåningstaket markerar förhoppningsvis en vändpunkt som, på lite sikt, kan återge entreprenörer och konsumenter tillit till framtiden. Därmed kan överenskommelsen bli första steget mot en ny tillväxtvåg i amerikansk ekonomi.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38408

31 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för detta korrektiv till den disinformation om amerikansk inrikespolitik som sprids av svenska journalister på de stora nyhetsredaktionerna.

Att demonisera USA verkar vara grunkurs 1 i all svensk journalistutbildning.

Permalänk | Anmäl #1 Elin Eriksson, 2011-08-02, 07:19

Tack för en bra artikel.

Permalänk | Anmäl #2 Peter Tornquist, 2011-08-02, 07:44

Vilken tur för oss att sossarna inte har anammat "baseline expenditures" och att Göran Persson höll hårt i budgeten på sin tid, hoppas att Juholt kommer till samma insikt.

Permalänk | Anmäl #3 Magnus Redin, 2011-08-02, 08:16

Det är möjligt att Kielos förenklat saker lite för mycket i sitt ledarstick. Men du bemöter inte det faktum att en allt större andel av amerikanskt välstånd tillhör en ekonomisk elit bestående av de rikaste procenten av befolkningen. Och Tea Party-rörelsen blue color-medlemmar har lurats att tro att all beskattning är av ondo. Som en vän till mig som arbetar i USA skrev:
If the top 400 earners paid 38% income tax like I do, it would bring in a staggering $1.37Tn*(.38-.1662) ~ $300Bn per year in extra revenue. That's twice as much as the federal government spends on all education combined, three times as much as it spends on transportation & infrastructure, and 60 times as much as it spends on all National Science Foundation research...

Permalänk | Anmäl #4 Per Skarpman, 2011-08-02, 08:18

Platt skatt med samma skattesats för alla inkomster och inkomstnivåer är en bra idé då det blir enkelt och konsekvent.

Själv fördrar jag den med ett grundavdrag på samma nivå som den lägsta socialbidragsnormen för att stödja fattiga människor och inga som helst avdrag för räntor, resor, osv. Har man kostnader för att få sin inkomst kan man driva det som en enskild firma och samhället har ingen nytta av att folk t.ex. veckopendlar mellan dubbla bostäder i stället för att flytta.

Permalänk | Anmäl #5 Magnus Redin, 2011-08-02, 08:54

Det här luktar bondfångeri lång väg.
Menar den här jeppen att en budget som inte höjs för att hålla jämna steg med inflationen är oförändrad? Trots att det innebär en sänkning.
Det påminner om alliansens blå dunster där dom säger sig satsa på skolan när dom inte ens kompenserar för löneökningar på löjliga 1,5%.
Den som bortser från att indexuppräkning är kostnadsneutralt är antingen idiot eller lögnare. Eller nyliberal extremist, och det är nog värst av allt.
Mänskligheten har uthärdat imperialism, nazism och kommunism och insett att ideologiskt förklädda förtryckarsystem är sjuka.
Ska vi behöva uthärda ett till? Den av neoliberaler påhejade globaliserade spekulationens utradering av demokrati, stat och jämlikhet.
Gå inte på det där. Vid det här laget känner ni väl igen en fanatiker?

Permalänk | Anmäl #7 Olof Lindberg, 2011-08-02, 09:04

Min åsikt är att inflationen till stor del skapas av obalanserade budgetar som är beroende av skuldsättning. Om en stat vars utgifter är en stor andel av ekonomin bestämmer sig för att utgifterna skall öka med 8 % om året borde inflationen komma som ett brev på posten.

Å andra sidan är jag inte en utbildad ekonom så det är bara löst tyckande och det jag tycker är viktigast är att ha en stat och en ekonomi som inte kollapsar när den börjar krympa. Jag är övertygad om att vi kommer att få en period med krympande ekonomi när oljan sinar.

Permalänk | Anmäl #8 Magnus Redin, 2011-08-02, 09:33

Olof L

Ja men FED säger ju hela tiden att det inte finns någon inflation..
Då kan man väll inte öka med den takten?

Sen att FED säger massa saker som saknar kontakt med verkligheten, är en annan historia.

Permalänk | Anmäl #9 Petter Nilsson, 2011-08-02, 09:41

Om jag minns rätt ingår inte mat och energi i "core inflation" vilket gör det till ett värdelöst mått för att mäta förändringar i vardagslivets ekonomi.

Permalänk | Anmäl #10 Magnus Redin, 2011-08-02, 09:45

Magnus R
Precis ;-)
Men Washington får väll ändå förhålla sig till de siffror de får? Även om de är minst sagt diskutabla.

Permalänk | Anmäl #11 Petter Nilsson, 2011-08-02, 09:51

Markerar en viktig seger för tea baggers??? Vad jag sett så verkar ingen av tea baggersarna änns vilja rösta igenom detta. Så vad är det för seger???

Permalänk | Anmäl #12 Honken, 2011-08-02, 10:19

Den totala skattekvoten i USA (24%) är drygt hälfen av den i Sverige (46,4%):

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_l%C3%A4nder_efter_skattekvot

Vi kan bryta ner detta genom att titta på ett urval skatter:

Den genomsnittliga inkomstskatten är 65% högre i Sverige (57,77%) än i USA (35%):

Sverige: http://www.taxrates.cc/html/sweden-tax-rates.html
USA: http://www.taxrates.cc/html/us-tax-rates.html

Bolagsskatten är 33% högre i USA (35%) än i Sverige (26,3%) [samma källor].

Sverige har 25% nationell moms på de flesta konsumentvaror (varierar från 0% och upp till ca 50% - 6,875 kr per liter - på bensin). USA har ingen nationell moms på de flesta konsumentvaror, men t.ex. ca 30 öre per liter på bensin (18,4 cent per gallon) och moms på regional nivå varierar från 0% till 10,5%.

http://en.wikipedia.org/wiki/Fuel_tax
http://en.wikipedia.org/wiki/Sales_taxes_in_the_United_States

Permalänk | Anmäl #13 Peter Andersson 2, 2011-08-02, 10:28

Du är alltså full medveten att dom flesta stora företag i USA betalar nästan ingen skatt i USA. Bank of America betalade 00000kr i skatt förra året. Vill man leva i fantasivärld så behöver du ta med resten av världen i dyngan..

Permalänk | Anmäl #15 souciance eqdam rashti, 2011-08-02, 10:38

#15 souciance eqdam rashti

Det vore betydligt märkligare om Bank of America HADE betalt någon skatt för 2010 med tanke på att de hade en förlust på 2,24 miljarder dollar för 2010...

http://dealbook.nytimes.com/2011/01/21/bank-of-america-posts-4th-quarter...

Och brakförlusterna där fortsätter: http://articles.boston.com/2011-07-20/business/29795429_1_chief-executiv...

Aktien har sjunkit 35% sedan årskiftet...

Permalänk | Anmäl #16 Peter Andersson 2, 2011-08-02, 11:27

När man läser en sådan här artikel så blir magkänslan direkt att det är en drift med verkligheten för att vederlägga en egen ideologiska tes. Teaparty rörelsen som gräsrots rörelse är en sanning med stor modifikation.
Obama fick ta över ett land i fritt fall efter Bush eran med en fördubblad statsskuld som tyvärr Obama var tvungen att öka med 50% för att undvika recession. Vill inte de rika vara med och bidra med skattehöjning så går det illa. Teaparty rörelsen kan få USA på fall med en Världs ekonomisk kollaps som följd.
I efterhand så hade det bästa varit att republikanerna själva fått ta om hand vad Bush eran ställt till men det hade gått mycket hårdare åt de fattigaste. Nu lägger man skulden på Obama samtidigt som republikanerna gjort och gör allt för att motarbetat den demokratiska administrationen. Det skall till ett mirakel för att reda ut den djupaste finansiella krisen sedan 30-talet i ett sådant politiskt klimat.

Permalänk | Anmäl #17 Kent Karlsson, 2011-08-02, 11:54

Tack för en saklig och intressant artikel.

Det är tack vare Tea-Party rörelsen som gjort att uppgörelsen till synes blev relativt måttlig ändå.

Men USA fortsätter ingalunda med att låna pengar i en omfattning som aldrig tidigare skådats. Problemet är nu i sin helhet bara uppskjutet till efter nästkommande val. Det är svårbegripligt att republikanerna gick med på detta.

Att lösa problemet med att öka skatterna är naturligtvis det i särklass dummaste man kan göra i en sådan här situation. Det är bara att titta hur det ser ut i Europa.

Permalänk | Anmäl #18 Thomas Ek, 2011-08-02, 15:12

@Per Skarpman: Den federala regeringens utgifter för utbildning är en spottstyver av alla utbildningsutgifter här i USA. Dess roll är marginell och bör förbli så. Vad skulle du tycka om EU började lägga sig i vad dina barn lär sig i skolan?

I övrigt finns det uppenbart en ganska utbredd vanföreställning om det amerikanska vs. det svenska skattesystemet. Exempelvis verkar många tro att det svenska systemet är mer rättvist än det amerikanska. Detta är fel. Jag återkommer med en artikel i ämnet.

Permalänk | Anmäl #19 Sven R Larson, 2011-08-02, 15:29

USA:s republikaner insisterar på att hantera ekonomin bakvänt.

Under goda tider, när skörden är riklig, måste man samla ordentligt i ladorna. När det sedan kommer dåliga tider, med dålig skörd, är det lika viktigt att man använder av det som man har samlat i ladorna. Det måste då användas både till dagsbehov och till utsäde.

Republikanerna insisterar på att göra precis tvärtom. Under goda tider tömde Bush II ladorna, genom att sänka skatter och dra på landet stora krigsutgifter mm. Nu när det är dåliga tider insisterar man på sådana åtstramningar att det inte ens räcker till utsäde för framtiden. http://floodingupeconomics.wordpress.com/2011/07/30/obama-versus-bush-on...

Under dåliga tider behöver ekonomin "utsäde" i form av en ekonomisk stimulans. Orsaken är att den totala mängden pengar är beroende av den totala mängden lån. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fractional-reserve_banking

Under dåliga tider minskar lånen. Därmed minskar den totala mängden pengar som cirkulerar och används aktivt. Genom matematisk nödvändighet leder detta till att mängden pengar som kunderna kan använda till inköp och som företagen kan använda till löner minskar. Det finns inte lika mycket pengar som förut till varor, tjänster och arbetstillfällen.

Det här skulle bara skapa små problem om alla priser och löner sänktes i samma takt som penningmängden. Men sådana sänkningar möter oftast kraftigt motstånd, och är därför svåra att genomföra och ovanliga. Istället blir resultatet en smärtsam och långvarig process, där kunder inte har råd att köpa och företag inte har råd att anställa. Processen kan fastna i en ond cirkel där det ständigt blir allt värre.

Ekonomin är alltså ett instabilt system. Det finns inbyggda återkopplingar som gör att försämringsprocesser kan låsas fast och bli mycket långvariga.

Det är tragiskt att ett så oerhört viktigt system har så allvarliga brister. Tyvärr finns inga kända alternativ som fungerar bättre. Det finns många förslag till andra lösningar, men nästan alltid räcker det att läsa om förslaget en kort stund, så ser man att förslaget bygger på grova förenklingar, och inte hanterar alla de problem som systemet måste hantera.

Den som hittar ett välfungerande stabilt system får garanterat Nobelpris.

Permalänk | Anmäl #20 kafpauzo, 2011-08-02, 18:45

Kan man få veta varför nån här påstår att "Obama är olaglig"?

Permalänk | Anmäl #21 Joakim Steneberg, 2011-08-02, 19:15

Författaren bör redovisa de axiolgiska förutsättningar han argumentarar utifrån samt med vilken advokatyr han ”svägner” sig!

En budget som inte höjs för att hålla jämna steg med inflationen är inte oförändrad. Det innebär en sänkning! En indexuppräkning är ju kostnadsneutral just av den anledningen att den tar hänsyn till inflationen. Inflationen mätt som penningmängsökningen i USA är enorm. Inte minst syns det i M3 (ca 10 %) som inte längre redovisas av FED.

Detta är en inflationsdrivande expansion av US dollarn utan motstycke i historien. Det representerar det största försöket någonsin att rädda ett skuld-baserat system från förödelsen som orsakats av dess egna skuld excesser. För den vanliga spararen (läs dennes besparingar) kommer kostnaden för dessa eftergifter för de globala pappers-marknaderna att bli förödande.

De finansiella myndigheterna i USA och överallt annars har gjort allt som stått i deras makt för att bankerna (som ställt ut alla dessa krediter) inte skall behöva ta ansvar för skadorna de orsakat. Men nu börjar det märkas, vi närmar oss, faktum blir allt tydligare. Washington och Wall Street står hjälplösa inför det faktum att de bara kan bota ekonomin på bekostnad av att döda det finansiella systemet som de livnär sig på. Vilket naturligtvis inte kommer att ske.

Nästan 40 % av Bushs kostsamma skattesänkningar från 2001 och framåt gick till den rikaste procenten av befolkningen som tjänade över $ 650.000. Samma grupp människor tjänade i många fall grova pengar på det i vissa fall rent ohederliga pyramidspel som pågick inom bostadsmarknaden där man lockade in många av medelklassen men även fattiga i en lånefälla och sålde med god förtjänst vidare högrisklånen - falskstämplade av deras egna kompisar inom samma sektor som "säkra" obligationer - till alla andra som sen fick betala kalaset.

När pyramidspelet rasa ihop, tvingades inte bara de fattigaste utan även en stor del av medelklassen från hus och hem och den amerikanska staten tog enorma lån för att rädda bankerna undan kreditförlusterna - så stora lån att deras centralbank blivit insolvent, ja hela nationen har hamnat i en akut skuldkris.

Under perioden december 2007 till juli 2010, lånade FED ut ca $ 16 k mdr i nödlån till finansiella företag över hela världen. Närmare hälften av detta -. totalt $ 7,75 k mdr - lånades ut till fem amerikanska banker, Citigroup, Morgan Stanley, Merrill Lynch, Bank of America samt GoldmanSux. I juli 2010 var USA:s totala börsvärde ca $ 15 k mdr dollar. FED pumpade alltså gladeligen in hälften av det i systemet och låtsades som det regnade (ifall någon fortfarande tror att börsen kan gå upp).

Och nu vägrar republikanerna skattehöjningar och låta de rikaste vara med att hjälpa USA ur knipan! Är det några som är ”utgiftshungriga” i så är det just den rikaste procenten i USA. De slår alla tidigare rekord i historien vad det gäller bailouts! Jag håller med Anders Borg, naturligtvis bör alla vara med och betala!

Permalänk | Anmäl #22 P-O Lenander, 2011-08-02, 20:05

@P-O Lenander: den lägst avlönade hälften av amerikanerna betalar mindre än tre procent av alla federala inkomstskatter. Den andelen var högre före Bush's skattesänkningar. Eftersom den högst avlönade tionde-delen av inkomsttagarna betalar 70 procent av alla federala inkomstskatter är det logiskt att den största delen av skattesänkningarna går till dem.

Man kan inte sänka skatten för folk som inte betalar någon skatt.

Permalänk | Anmäl #23 Sven R Larson, 2011-08-02, 21:03

http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/aug/01/us-debt-deal-tea-party
SVEN R LARSON återger den vanligt förekommande bilden av Tea party rörelsen. Att den startades av "vanliga amerikaner som var trötta på skatter". I en artikel i the Guardian om budgetavtalet i USA daterad den 1 augusti kan vi läsa att Tea party rörelsen startades av en grupp som kallar sig Americans for prosperity. Bakom den gruppen står de båda mångmiljardärerna Charles and David Koch, som också gjort sig kända som mycket inflytelserika lobbyister i Washington. Bröderna Koch använde Facebook för att göra Tea party rörelsen populär och fick enorm draghjälp av en annan miljardär, Rupert Murdoch som äger Fox news.

http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/aug/01/us-debt-deal-tea-party
Författaren, Larsson, låter minst sagt komisk när man läser om honom i den byline som finns bredvid hans inlägg. Han ska ha "forskat" om finanspolitik och välfärdsstaten, och skrivit om hur de stora ekonomiska problemen i den svenska välfärdsstaten. Det verkar inte som om Larsson vet något om svensk ekonomi från de senaste tio åren. Vi har ju en lysande ekonomi, trots att - eller tack vare - att vårt samhälle tar god hand om våra medborgare. USA:s är usel. Det är inte svårt att inse att Larsson får bra betalt på den där tankesmedjan för att hävda sådant som många mäktiga i USA vill höra. Oavsett sanningen.

Permalänk | Anmäl #25 Fredrik Norberg, 2011-08-03, 06:24

Ju mer jag läser av Sven R Larsson, ju mer ifrågasätter jag hans omdöme.
Bland annat argumenterar han mot det svenska EMU-motståndet med att det skulle bygga på "unken nationalis" som är "direkt obehaglig". Dessutom raljerar han om vänstern ambition att föra en stram finanspolitik med nedskärningar. Det låter som om Larsson förordar den väg som de sk PIGS länderna gått, med katastrofala underskott som hotar det Euro-projekt som Larsson beunderar.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article142606.ab?service=print

Permalänk | Anmäl #26 Fredrik Norberg, 2011-08-03, 06:37

Jag får tacka Fredrik Norberg för den har diskussionstrådens mest sakliga och mest insiktsfulla kommentar. Det är alltid spännande när människor med hans intelligens, hans enorma analytiska förmåga och hans djupa sakkunskaper delar med sig av vad de lärt sig om tillvaron. Vi lärde oss alla otroligt mycket av hans kommentar om finanspolitik, skattepolitik, tillväxt, makroekonomi och offentlig ekonomi.

Norberg låter dock bli att berätta om den forskning som finns rörande den offentliga sektorns ekonomi. Den visar samstämmigt att svensk offentlig sektor ger ungefär 60 procent tillbaks per skattekrona jämfört med en amerikansk skattekrona. Den visar ocksa att output-effektiviteten i svensk sjukvård är en av de lägsta i den industrialiserade världen. Jag undrar i mitt stilla sinne varför Norberg ägnade så mycket tid åt personangrepp och så lite tid åt att diskutera den forskning som han naturligtvis känner till.

Permalänk | Anmäl #30 Sven R Larson, 2011-08-03, 15:35

Sven Larson, istället för att vara ironisk rekommenderar jag dig att bemöta de sakargument jag kommer med tex: Tea party rörelsen startades inte av "vanliga" amerikaner, gräsrötter utan mångmiljardärerna Charles and David Koch (se länken till Guardian artikeln.

Sven, var vänlig ge källhänvisningar till forskning / statistik som visar vad vi får för svenska skattepengar jämfört med t ex i USA. Visst finns det brister i den svenska förvaltningen, inkl vården, men jag tror - tills någon bevisat mig om motsatsen - att den svenska offentliga sektorn är betydligt mer effektiv och mindre korrupt än motsvarigheten i flertalet industrialiserade länder i världen.

I senaste rankningen av länder vad det gäller "transparency" och "accountability" hamnar Sverige på en delad 4:e plats med Finland (av 188 länder). USA hamnar på 22:a plats.
I The Global Competitiveness Report 2010-2011 kan vi läsa att Sverige hamnar på plats nummer två på i Global Competitiveness (konkurrenskraft) medan USA hamnar på plats nummer 4.

Jag undrar om du Sven redogör för sådana fakta när du talar om "the dark side of the welfare state"? Gör du det?

Sven, hur är det med dig? Har du någon sjukförsäkring i USA? Om man inte har en arbetsgivare som står för det har jag förstått att det kan vara väldigt dyrt? Eller täcks du av "Obamacare"? Många svenskar som lever utomlands reser ju hem när de behöver sjukvård. Har du tänkt göra det också?

Annars, Sven, kan jag hålla med om att jag gick för långt när jag kallade dig för fet - det har inte ett dugg med debatten att göra.

Permalänk | Anmäl #31 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 09:32

Sven Larsson, hur förklarar du att USA är det land i världen som lägger mest pengar på sjukvård? Enligt Nationmaster.com lägger USA 4631$ per capita totalt ( 2580$ av detta är privata pengar).
http://www.nationmaster.com/graph/hea_hea_car_fun_tot_per_cap-care-fundi...
Trots detta har USA ett så bristfälligt sjukvårdssystem för de som inte är anställda. Och sämre lär det väl bli när Obamacare urholkas med de senaste budgetförslagen. Offentlig sjukvård, t ex efter skandinavisk modell, verkar vara betydligt billigare. Jag har hört att amerikanska företag känner sig missgynnade jämfört med utländska konkurrenter därför att de (de amerikanska) måste stå för de anställdas sjukvårdsförsäkringar.

Permalänk | Anmäl #32 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 10:59

Enligt Visualeconomics.com spendar USA 19.3% på hälsa och sjukvårt, medan Sverige spenderar 13.8%.
USA spenderar 17,1% på utbildning, och Sverige 12.8%. Trots detta erbjuder Sverige utbildning gratis från grundskola till universitet. Hur kan det komma sig att Sverige ändå lägger mycket mindre per capita på utbildning? http://www.visualeconomics.com/how-countries-spend-their-money/

Permalänk | Anmäl #33 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 11:05

http://www.gapminder.org/videos/hans-rosling-on-cnn-us-in-a-converging-w...
Hans Rosling on CNN: US in a converging world
Hans Rosling uses Gapminder bubbles to show Fareed Zakaria, CNN Global Public Square, how the rest of the world caught up to the U.S. You can read about CNN Global Public Square here.

Permalänk | Anmäl #34 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 11:18

I ljuset av det jag sagt om jämförelsen av utgifter vad det gäller hälsa och sjukvård, och utbildning mellan USA och Sverige låter det du (Sven Larson) säger om att amerikanerna får ut mer för sina skattepengar än vi i Sverige. Det verkar ju som det är tvärtom.

Permalänk | Anmäl #35 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 14:35

I ljuset av det jag sagt om jämförelsen av utgifter vad det gäller hälsa och sjukvård, och utbildning mellan USA och Sverige låter det du (Sven Larson) säger om att amerikanerna får ut mer för sina skattepengar än vi i Sverige helkonstigt. Det verkar ju som det är tvärtom.

Permalänk | Anmäl #36 Fredrik Norberg, 2011-08-04, 14:44

Tack för denna artikel. Den fungerar som en balansvikt i den andra vågskålen. För i den ena, starkt nedtyngda vågskålen befinner sig svenska medier, som vinklar och vrider och får det till att Tea Partyfolket endast är en hoper galningar och högerextremister. Ja, rörelsen brukar i nyhetssändningarna få epitetet "högerextremister"!

För er som vill läsa fler texter av R S Larson om Sverige, visserligen publicerade på engelska, gå till: http://bit.ly/qBXRgE

Permalänk | Anmäl #37 Cavatus Carlson, 2011-08-19, 18:30


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.