Socionom: Bristande respekt från vuxenvärlden skapar hat

Bra artikel, Erik Lundström.

Det ligger väldigt mycket i att våldet i samhället beror på att människor skaffar sig barn som de sen inte tar hand om.

Titta bara på invandrargettona med stora barnfamiljer och frånvarande eller ointegrerade fäder. Inte undra på att kriminaliteten och våldet frodas.

Därför är det av största vikt att folk skaffar sig arbete innan de skaffar sig barn. I synnerhet gäller detta för invandrare eftersom arbete är det som gör en människa integrerad i samhället och det som gör att man får möjlighet att realisera sina drömmar och kan bli positiva föredömen.

Därför bör inga medborgarskap delas ut till människor som skaffar sig barn innan de är självförsörjande.

Börja med att eliminera genusvetenskapen från förskola och skola, som förvirrar pojkar och flickor.
Genom att försöka feminisera pojkar tar man ifrån dem deras sanna identitet. Pojkar är tävlingsinriktade och agressiva och det bör erkännas och tillfredsställas med olika stimulerande åtgärder i samhället.
Dessa egenskaper bör kanaliseras ut i konstruktiva handlingar, istf som nu låtsas som om de är sociala konstruktioner som egentligen inte finns. En man skrev här på NM att han som anställd på förskolan inte fick bidra med sin maskulinitet i barngruppen för då bekräftade han att kön var biologi och inte en social konstruktion. En manlig lärare får inte göra "high five"med sina pojkelever av samma orsak.
Vi måste erkänna mannens sanna natur och göra något konstruktivt av den enorma kraft som kan vara till både gagn och nytta om den uttrycks rätt. På så sätt kanske vi kan undvika dessa oerhörda, meningslösa våldsuttryck som nu skett och också kommer att ske framöver.

En mycket bra artikel Erik Lundström.

Men Genusvetenskap eller Invandring är inte så specifika negativa orsaker som ovan kommenteras. Det känns som omtuggningar.
Förlåt Bo och Christina!

Bara just ett allmänt vuxet deltagande samt psykologisk förstärkning i skolan typ kuratorer som Erik nämner. En annan är manliga lärare och mindre betygsfixering och utslagning.

"Unga grabbar som av en eller annan anledning hamnat på glid, men som egentligen inte längtar efter någonting annat än en trygg vuxen att luta sig mot när det blåser"

Bra! Detta är det viktigaste och bästa.

Men viktigt är också att jobba på bred front som Erik skriver.
Därför hoppas jag att vi nu inte läser hans inlägg som att han menar att detta är lätt att fixa eller det enda som behövs.

Rörande överens med Erik Lundströms tankar! Det är uppfriskande att få läsa för en gångs skull en artikel som handlar om själva kärnämnet i stället för på sin höjd att beskriva egenskaper som man möjligen kan finna hos gärningsmän som Breivik.

Eloge även för det insiktsfulla konstaterandet att utanförskap även förkommer hos individer som inte alls agerar ut sin frustation med våld.

Det enda som jag har att önska att alla kunde förstå att kärlek ALDRIG kan vara anonym till sin natur: samhället kan inte älska någon, yrkesmänniskor kan simulera kärlek men det är precis det som dessa unga ser igenom att omtanken är artificiellt sötad: sött men näringsfattigt som metafor. Detta får de vuxna också backa ty det kräver stålnerver att kunna stå emot det känslomässiga ifrågasättandet.

Som bäst kan en sådan ung människa nå en acceptans att han/hon inte kan vara älskad men blir behandlad just med hyfs. Och dit når man endast med ömsesidig respekt.

Kärlek är lätt att fördela till hela världen i tomma ord och manifestationer men det förblir ordlek och ingenting annat. Allvarligt och seriöst blir det först när det manifesteras mellan två (eller fler) individer i växelverkan. Vi kan sympatisera med främmande och känna empati för dem och dessa förmågor har naturen försett oss med! Men den tycks ha reserverat kärleken till en intim exklusivitet på personlig, individuell nivå varav en del är kärleksförhållanden och andra släkt- och vänskapsförhållanden. Kärlekens främsta kännetecken är att den flankeras av intimitet av någon grad: fysiskt och/eller psykiskt.

Tips: Om du inte är INTIM med hela mänskligheten så förväxla inte medmänsklig samhörighet med kärlek per automatik. Den förväxlingen ställer till en hel del problem när vi inte förstår varför ”kärlek” inte fungerar såsom vi tänkt och förväntar oss.

John F. Kennedy tillfrågades under presidentvalskampanjen i USA 1960 varför han försökte få nationens högsta ämbete när han redan hade pengar nog för en bekymmersfri tillvaro under resten av sitt liv. Kennedys svar var att det hårdaste arbete som finns är att försöka få tillvaron att te sig meningsfull när man inte har något att göra. Tyvärr ser man alltför mycket av håglöshet och apati hos många unga i dagens samhälle. Antagligen är det den sortens arbete som Kennedy avsåg som man försöker utföra. Med en bättre start i livet, där den naturliga nyfikenheten och upptäckarglädjen hos barn tillvaratas och där referensramarna successivt utvidgas behövde det inte vara så. Man kunde med fördel utnyttja de media som har stor genomslagskraft på bästa sätt och det vill dessutom till att skolan förmår fortsätta att ge stimulans, så att inga intressen svalnar. Ämneskunniga lärare är en förutsättning. Inställningen att ”framgångsrika elever alltid kommer att klara sig” måste överges. För fortsatt framgång krävs stimulans. I annat fall riskerar den att bytas mot just håglöshet och apati.

Se även
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/13/utnyttja-barnens-nyfikenhet-oc...

Likgiltigheten, kärlekslösheten, skuldbeläggandet och den rena diskrimineringen mot pojkar, män och pappor i statsfeministiska länder som Sverige och Norge är fruktansvärd!
Det finns mycket material och fakta om detta, men politkerna "tror" (orsaken är förstås främst makt) att om man fjäskar ensidigt för kvinnor i allmänhet och feminister i synnerhet, så löser det allt.

"Men Genusvetenskap eller Invandring är inte så specifika negativa orsaker som ovan kommenteras."

#3 Nisse. Rätt hanterat är invandring positivt.

Det är därför jag ger förslag på hur en skadlig invandringspolitik ska kunna bli konstruktiv.

Det är ju det det hela handlar om.

"Breivik blev rånad 8 gånger av muslimer."

Vi blir alla "rånade" av människor, #7 Olle Svensson, som belastar samhället på olika sätt.

Inte bara invandrare förstås men trenden är värst när det gäller invandrare och därför har invandrarfrågan högst prioritet.

Politiken för mångkultur och invandring har nu resulterat i att vi har tre våldsbenägna grupper i Sverige och Norge, vänsterextrema, högerextrema och islamister som alla är en reaktion på mångkulturen.

När skall våra politiker ta ansvar och förklara mångkulturens död och börja vidtaga åtgärder för att avveckla den? Hur många fler skall behöva dö i mångkulturens namn?

Varenda tidning är fylld av "experter", med de mest sanslösa förklar-
ingar till oslobombaren.

Lisa Bjurwald och hennes gelikar lägger hela "skulden" på SD!
Carl Bildt ser oslodådet som ett angrepp på "vår" demokrati!
Socialdemokraterna ser ett angrepp på "svensk" demokrati!
Lena Sundström ser det som ett angrepp på flyktingar!
En annan stolle kopplar ihop det med droger och rasism!

Själv så inser jag, att Anders Behring nog har fått ett grubblande
hjärnsläpp, och mycket mer lär vi nog inte få veta! Det ser redan illa
ut, med en häktningsförhandling som ska ske bakom stängda dörrar!
Inte precis någon uppvisning i den demokrati, som nyss säger sig ha
varit under attack.

" Hur många fler skall behöva dö i mångkulturens namn?"

Tyvärr har både regeringen och den rödgröna oppositionen visat en total enighet om att islamiseringen av Sverige ska fortsätta så det ser mycket illa ut, #11 Johnny Andersson.

Samhället förgiftas och faller ner i samma hatträsk som den muslimska världen redan befinner sig i.

Det är hög tid för en folkomröstning om migrationspolitiken så att demokratin får lösa upp spänningarna innan det är försent.

Beklämmande hur trångsyntheten och de snabba enkla "fixarna" frodas på detta forum. "Mångkulturen är död" och så vidare.. Hur kan man på fullaste allvar tro att lösningen inför framtiden är isolationism och högre murar mellan människor? Och att de som råkar födas på fel sida om muren helt enkelt får leva med den oturen.

Ja det är synd om pojkar som växer upp utan pappa, precis som denne man har gjort. Föräldrarna skildes när han var ett år och han har bott med mamman. En pojke behöver båda sina föräldrar. Det är så enkelt. Sedan kommer samhället in där någonstans och kamraterna, men grunden är att ett barn behöver sina föräldrar (eller några som funkar som föräldrar), behöver få känna på djupet att någon älskar dem i början av livet.

Det är så enkelt. Precis som med hundvalpar, som måste lära sig en massa under de första månaderna de lever. Missar de det så kan det krävas månader och år för att lära dem det de inte fick del av. Och det gäller alltså hundar.

Människor är mer komplicerade. Men var och en av oss människor väljer själva hur vi gör som vuxna. Det går alltid att välja bättre än den här mannen gjorde.

http://annhelenarudberg1.blogspot.com/2011/07/kullegullan-koko-som-en-go...

Man får inte blanda ihop invandrare med personer som tillhör den internationella brottsligheten, alltså personer som rör sig över nationsgränserna för att kunna begå brott i olika länder. Många begår detta misstag.

Beträffande invandring, se
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/16/mangfald-viktigt-i-en-mangfald...

Erik Lundström har såklart helt rätt i sin text. Barn som inte får tillräckligt med kärlek och respekt riskerar att spåra ur som vuxna. Det finns mängder med forskning som bevisar detta med all önskvärd tydlighet. Så det är ju knappast okänt.

Samhället har därför ett ansvar att försöka fånga upp och hjälpa barn som befinner sig i riskzonen att bli våldsamma vuxna. Inte minst för att skydda sig självt och övriga medborgare.

Det Hjalmar Söderberg sa redan på sin tid är för övrigt kanske det mest klarsynta som någonsin har formulerats när det handlar om hur människan fungerar: "människan vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad".

#12 Per Svensson, ett hjärnsläpp varar väl inte i 9 år? så länge har denne man planerat sitt dåd, det är ren fantatism det handlar om.
#11, Vilka våldsamma islamister som är farliga för samhället i stort har vi?
Det enda jag ser är hur kriminella gäng i förorterna maskerar sig bakom islamism för att kunna i ifred kunna härja som dom vill i förorterna utan att polis, soc eller någon annan ser detta.
De islamistiska grupper som fanns för två år sedan har brutits ner av Nalin Pekul och andra starka kvinnor som visat männen vart skåpet skall stå.
Vi har haft två incidenter på 10 år av islamistisk terror och den ena var en ensam galning på Drottninggatan och ingen stor grupp, alltså i stora drag existerar ingen islamistisk terrorverksamhet i Sverige, så en debatten kan läggas ner för nu börjar den debatten bli en kopia på hur farliga judarna är för världen.

Lyssna noga på våra unga politikers röster,läs noga på internetforum, på olika bloggar, lyssna noga hur man (ungdomar)pratar med varandra på gator, hur man exploderar av en liten anledning på t.ex pubar, hemmafester , hur ensamma och inte sedda känner sig ungdomar trots att de har föräldrar ,betrakta hur ett hatiskt ord kan förvandlas till ett hatiskt beteende, hur ideologi förvandlas till fanatism, hur patriotism förvandlas till rasism och chauvinism...
Vad skall man säga....man märker genom att läsa och höra att allt fler europeer slutar trivas i sina egna länder. Och det är första steget till problem.Stora problem!
Tillägger man ekonomiska problem i Europa, fattigdom , ökande arbetslöshet, brist på integration,kulturella och religiösa skillnader,för stor och för snabbväxande och för svagt kontrollerad emigration, brist på integration, ökande brottslighet samt ökande krav från en del av visa samhällsgrupper mm så uppstår en ganska stor explosiv blandning....

Lyssna noga på våra unga politikers röster,läs noga på internetforum, på olika bloggar, lyssna noga hur man (ungdomar)pratar med varandra på gator, hur man exploderar av en liten anledning på t.ex pubar, hemmafester , hur ensamma och inte sedda känner sig ungdomar trots att de har föräldrar ,betrakta hur ett hatiskt ord kan förvandlas till ett hatiskt beteende, hur ideologi förvandlas till fanatism, hur patriotism förvandlas till rasism och chauvinism...
Vad skall man säga....man märker genom att läsa och höra att allt fler europeer slutar trivas i sina egna länder. Och det är första steget till problem.Stora problem!
Tillägger man ekonomiska problem i Europa, fattigdom , ökande arbetslöshet, brist på integration,kulturella och religiösa skillnader,för stor och för snabbväxande och för svagt kontrollerad emigration, brist på integration, ökande brottslighet samt ökande krav från en del av visa samhällsgrupper mm så uppstår en ganska stor explosiv blandning....

Att mörda, våldta, råna och stjäla strider lika mycket mot islam som det gör mot kristendomen !

En "muslim" som begår något av ovanstående är lika lite "muslim" som Anders Behring Breivik är "kristen", (oavsett vad personen ifråga påstår sig vara) !!!

#18 Joakim Johansson – Kommentar: ”Det finns mängder med forskning som bevisar detta med all önskvärd tydlighet. Så det är ju knappast okänt.”

Tusen tack för ett verkligt vettigt inlägg!

Jag blir ju helt ställd med alla dessa analyser av etniska konflikter, det ena resonemanget vidlyftigare än det andra.

Kärnämnet är precis som du skriver: ”Barn som inte får tillräckligt med kärlek och respekt riskerar att spåra ur som vuxna.”

Problemet är att vi idag ska ha allt på en gång: unga föräldrar kan inte vänta med att sätta sitt engagemang på barn under den känsliga tiden utan försöker leva med barnen och allt det andra som de var vana vid när de inte hunnit skaffa barn. Folks självbild har blivit så narcissistisk att föräldrar även till äldre barn tar rollen som mysiga kompisar med sina barn i stället för justa föräldrar till sina barn.

Barn behöver vuxen NÄRVARO och KOMMUNIKATION! Det är endast de vuxna som kan sätta de rätta relationerna (både moraliskt och medmänskligt, med respekt och med integritet) i den unga människans tankevärld för att i sin tur klara vuxenvärldens krav när hon/hon blir myndig och ska ta eget ansvar för sina handlingar.

#9 Bo T
Ja invandringen och hur den hanteras är en sak.

men#13

Multikultur är inte bara invandring. Multikultur uppstår via boktryckarkonst, färdmedel(resor), information och kommunikation t.ex. radio,TV, internet....m.a.o. moderna uppfinningar samt skola och kunskapsspridning. Detta skapar och sprider större influenser och kulturytringar än vad enstaka till nya länder flyttandes personer gör. Mångkultur och förändring och förnyande av kulturyttringar är en naturlig del av utvecklingen.

Exakt Erik Lundström!
Det är därför jag undrar varför vuxna människor med anknytning till extremvänstern ständigt dyker upp i våra TV-soffor?
Ska inte dom också ges psykologhjälp och stöd mot dom irrläror som bara tjänar att provisoriskt lappa ihop en trasig själ som inte är i samklang med sin värld?

Jag tar nu alltså inte ställning för SD utan undrar bara varför systemet tycks filtrera bort högerextremister till periferin men gladeligen sväljer vänsterextremister med hull och hår.
Dom senaste dagarna har det varit en ren vallfärd av tvivelaktiga vänstermänniskor till TV sofforna. Olyckliga människor som söker själsligt tröst och befrielse i ideologiska utopier orerar tämligen fritt i TV istället för att få hjälp.
Man behöver faktiskt inte vara värsting som jagar personalen med basebollträ för att må dåligt.
Men om man sköter sig på ytan så är man tydligen inte lika farlig för samhället och sig själv.
Bristen på psykologisk kunskap och psykologisk känsla är förskräckligt dålig i sverige.

#25 Nisse "Mångkultur och förändring och förnyande av kulturyttringar är en naturlig del av utvecklingen."

En stor del av vad vi idag kallar mångkultur, dvs att ta emot människor från fjärran länder med olika språk, kultur, religion och sedan bosätta 100-tals olika nationaliteter i förorten och försörja dem med bidrag, är onaturligt, statssubventionerat och politiskt sanktionerat. Det har ingenting med naturlig arbetskrafts migration att göra som vi haft åtminstonde sedan vikinga tiden.

Läste precis om Anders Breiviks far.
Skiljsmässa vid pojkens 1års ålder. Pappan jobbat som regeringsdiplomat i fjärran länder. Politiskt i mittfåran lite till vänster. (Hmmm låter som sosse...) Lite kontakt med pappan under uppväxt....o.s.v.

Ja den viktiga barndomen.

Vidare tänker jag mycket på den fantasivärld vid datorer som ensamma pojkar ofta lämnas till.....där det inte är helt ovanligt att man ska kriga och skjuta.....för en del kan det bli svårt att skilja på verklighet och fantasi. Det är ju inte ovanligt att dessa skjut-massaker-förövare har tillbringat mycket tid vid dessa spel lyftandes vapen siktandes mot virtuella kroppar. En ganska otäck men väldigt accepterad lek. Varför? Varför gillar ni den ni vuxna?
Jag gör det absolut inte. Ser den som smått sinnesförvirrad, faktiskt. Likadant som om det handlade om att sexuellt våldta virtuellt. Det däremot ses som tur är i allmänhet som sinnesförvirrat.
(Det är min lilla omtuggning här på NM).

Jonny Andersson #29

Vad heter det då om jag som etnisk svensk inhämtar information, reser, förändrar min kultur, byter stil, tar intryck av musik, konst, livsåskådning, teorier, ritualer som jag hittar överallt inte bara via mina resor utan inte minst på biblioteket i TV:n och från internet. Men återvänder och stannar i Sverige.
En med många kulturer? En med främmande kulturer? Varför är dem isåfall främmande om jag hittar information och dessutom hittar personer som delar mina intressen i Sverige?

[Varning: lång kommentar].

Erik Lundström, tack för din kloka artikel!

Du skriver:
..."Vi fann att en av anledningarna till att de unga männen tände eld på behandlingshemmen, slog ned personalen och på olika sätt manifesterade sin motmakt, var att vuxna hade förbrukat ungdomarnas respekt, eftersom deras attityd mot dem på olika sätt bitvis hade varit såväl oengagerad som nedlåtande.

I våra intervjuer med de unga männen mötte vi en uppsjö av personliga berättelser om hur vuxna - som hade till uppgift att finnas till hands för dessa ungdomar - gång på gång svikit dem, med motreaktioner och olika attentat som följd."

Jag för ett liknande resonemang om hur också många vuxna medborgare troligen känt sig svikna av den politiska och mediala eliten (och specifikt av Mona Sahlin...), i ett par kommentarer (#71 och #74) till en annan artikel. Kanske finns det vuxna som upplever att de både blivit svikna som unga och som vuxna, och som därför bär en extra stor börda:

http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/22/mona-sahlin-hur-mycket-f-r-ndr...
http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/22/mona-sahlin-hur-mycket-f-r-ndr...

Det är faktiskt inte frågan om mångkultur eller islam är "rätt" eller "fel" i första hand. Det handlar mera om att den som har tagit på sig att leda en grupp människor (som våra politiker har gjort), bör ha förmågan att också kunna ta hänsyn till gruppmedlemmarnas känslor och upplevelser om hur saker och ting fungerar, både inom gruppen och i förhållande till andra grupper. Känslor är i detta sammanhang aldrig "fel" och de försvinner inte heller för att någon säger att de är fula, dåliga eller onda.

Att etikettera människor som "rasistiska" eller "islamofoba", när de i själva verket antagligen är rädda, gör heller skvatt intet för att hjälpa dem ur sin belägenhet. Jag tror i alla fall att mycket av den fientlighet och det hat vi ser är ett symptom på rädsla, en osäkerhet på om det kommer att finnas någon plats för en själv och ens nära i samhället framöver.

Det är kanske inte så många som klarar av att erkänna denna rädsla inför sig själva, och än mindre inför någon annan, men jag tror generellt sett att fientlighet och hat utvecklas som ett försvar mot obehagliga känslor av rädsla. Att hata blir då i det korta perspektivet lättare; man förlägger problemet utanför sig själv och slipper känna av rädslan och sin litenhet och sårbarhet. Man kan också få mental kraft att "åtgärda" det "yttre" problemet, och blir därmed "aktör" snarare än "offer". Men i de fall problemet ligger inom en själv, kommer inte några yttre åtgärder att lösa knuten (hur brutalt man än far fram).

Kommer av någon anledning att tänka på denna scen, http://www.youtube.com/watch?v=snxgxpVyt6Y , ur "Seven" (tyvärr ingen svensk text), där Morgan Freemans rollkaraktär någonstans i mitten säger att:

..."It's easier to lose youself in drugs than it is to cope with life. It's easier to steel what you want, than it is to... ...to earn it. It's easier to beat a child, than it is to raise it. Hell... Love costs, it takes effort and work"...

Kanske kan man tillägga att:
..."Det är lättare att hata, än att försöka förstå"... Och: ..."Det är lättare att styra och härska över människor, än att ge dem plats och tjäna dem"...

Stora ord, det medges. Kanske för stora på ett sätt, men jag tror på dem likafullt.

Till sist:
Erich Fromms bok "Flykten från friheten" känns ruggigt aktuell i dessa dagar, tycker jag, även fast den skrevs redan 1945. Wikipedia skriver om huvudteserna i denna bok ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Erich_Fromm ):

"I [Flykten från friheten] diskuterade [Fromm] de psykologiska orsakerna till de auktoritära, odemokratiska massrörelserna - som nazismen - som hotar en demokratisk utveckling. Fromms tes var att människan historiskt sett - ända sedan medeltiden successivt lösgjort sig från tidigare auktoriteter. Det har inneburit ett framsteg. Men upplevelsen av att vara en individ - med ansvar för sitt eget liv - har samtidigt gjort människan osäker och rädd för denna nya frihet. Därför finns det en jordmån för auktoritära massrörelser som ger människor en (falsk) trygghetskänsla, menade han. För att möta detta bör det demokratiska samhället inte retirera utan istället vara offensivt för att lära människan att bära hennes nyvunna frihet."

Fungerar vårt demokratiska samhälle på det sättet idag?

Angående Erich Fromm-citatet i #32:
Även islamismen kan i mångt och mycket räknas som en "auktoritär odemokratisk massrörelse" tycker jag. Det gäller alltså inte bara nazismen, trots att det är den enda specifika rörelse som nämns i citatet ovan.

Erik Lundström - det här är dålig vetenskap och ännu ett exempel på socionomers självutnämnda expertis i frågor som överhuvudtaget inte är relaterade till socialt arbete.
Man kan inte utifrån en liten kvalitativ studie (ej peer-review granskad, ej publicerad) baserad på ett antal intervjuer dra slutsatsen: "många unga mäns attacker beror på bristande respekt från vuxenvärlden" och koppla detta till vad som skedde i Norge.
Om jag gjorde en liknande kvalitativ studie bland ett antal individer med frontallobsskador eller alkoholism skulle jag aldrig drömma om att basunera ut "många unga mäns attacker beror på bristande blodflöde i prefrontala cortex resp. alkoholism"- det är helt enkelt dålig vetenskap och lärs ut under lektion 1 i vetenskapsteori och/eller vetenskaplig metod under rubriken "induktionsproblemet".
Att du framträder som en slags expert och kopplar din genomförda studie till tragedin i Norge är helt dålig vetenskap torde strida mot allt vad forskningsetik heter.
Att gärningsmannen innan attentatet tog anabola stereoider, psykiatrisk ohälsa, anknytningsproblematik, alkoholbruk, tillgång till vapen, hjärnskada, etc.etc.- det finns ett otal obesvarade hypoteser till vilka bidragande orsaker som kan ha funnits.

Socionomen Erik Lundström passar på här, uttnyttjar denna terrordåd och massaker, utger sig som någon sorts expert.
Denna artikel är ju naturligtvis reklam för hans egen verksamhet.

Viss vetenskap kännetecknas av en bedövande ovetenskaplighet. Det är ett av den intellektuella världens stora problem. Tyckande, vackra ord och folklore blandas till en gripande historia om bakgrunden till våldshandlingar, som till sist står en upp i halsen.
Sådana här analyser kan MÖJLIGEN göras när ett brott är helt uppklarat, men att ge generella förklaringsförsök till specifika händelser är som när man i början av videons framfart beskyllde videofimer för att föranleda våldsbrott. Så enkelt är det aldrig.

På samma ö som tradgedin utspelade sig har en annan tradgedi utspelat sig sedan länge, fast i det tysta och dessutom helt accepterat i vuxenvärlden.
Den ideologiska formningen av unga människors sinnen.
Man kan inte förbjuda unga människor att bli politiskt medvetna likväl som man inte kan hindra dom från att bli religiöst medvetna. Det är en omöjlighet.
Vad man däremot kan och måste göra är att ge dom en demokratisk bas att stå på innan man ger dom en ideologisk inriktning.
På så sätt kan individen själv välja och revidera sin ideologi, mycket efter eget tycke och smak naturligtvis.
Kort sagt grunden för ett sunt politiskt liv med demokratin som grund.

Det man gjort i sverige och i norge är precis det motsatta.
Man har istället gett människor en mångkulturell bas och sedan byggt en slags luddig demokrati ovanpå denna mångkulturella bas.
Att kalla resultatet för en katastrof är milda ordalag.

Man har fått en människor som sätter mångkultur i första hand och demokrati i andra hand.
Dogmatiska människor som hellre ägnar tid åt rasistjakt och propaganda än åt sakliga diskussioner.
Människor som sätter sig själva på pedistal medans dom gladeligen stämplar andra.

Demokrati och mångkultur i sig är två helt olika saker och får inte blandas ihop.
Mångkultur kan vara bra eller dåligt, ont eller gott, demokratiskt eller odemokratiskt. Det beror helt på omständigheterna.
Det är här det avgörande felet begicks. Man skapade en odemokratisk mångkultur istället för en demokratisk.

Om den svenska mångkulturen varit demokratisk hade SD aldrig kommit in i riksdagen.
Vi hade förmodligen haft något färre med invandrare men alla hade varit glada och nöjda.
Problemet är att tåget förmodligen redan har gått. Mångkulturen har fått dåligt rykte och rasismen fotfäste.
Å andra sidan hade man faktiskt 20 år på sig att lyssna på vad vanligt folk tyckte, men man valde istället att inte lyssna.
Om detta inte är det ultimata sveket från vuxenvärlden så vet inte jag vad svek är.

En sak har svenska mångkulturalister åtminstone rätt i. Det är inte muslimerna som är fienden. Det är dom själva som har blivit sina egna fiender.

En klok och bra artikel. Vänsterextremister, islamister, högerextremister, djurrättsaktivister osv är olika uttryck för samma mynt bara. Hur mycket besvikelse och uppdämd vrede finns inte hos den pojke som har en pappa som mest verkar bekymra sig över hur sonen skämt ut honom och som tycker att han borde tagit livet av sig och aldrig tänker kontakta honom! Sedan var pappan visst socialdemokrat. Man behöver inte göra djupa politiska analyser för att förstå att det reella motivet till vansinnesdåden inte är mångkulturen.

#39 catarina julin:
"Hur mycket besvikelse och uppdämd vrede finns inte hos den pojke som har en pappa som mest verkar bekymra sig över hur sonen skämt ut honom och som tycker att han borde tagit livet av sig och aldrig tänker kontakta honom! Sedan var pappan visst socialdemokrat. Man behöver inte göra djupa politiska analyser för att förstå att det reella motivet till vansinnesdåden inte är mångkulturen."

Jag reagerade också på denna känslokyla hos fadern. Jag vet förstås just ingenting om Anders Behring Breivik eller hans far, men tänker att detta blogginlägg, http://blogg.aftonbladet.se/13212/2007/04/349584 ändå kan ha sina poänger i sammanhanget. Några nyckelmeningar:

"Logiken bakom vanmaktsteorin är ganska enkel: När man upplever stor vanmakt kan man frigöra sig från känslan genom att man utövar makt mot andra människor. (Man bossar runt dem, kör med dem, misshandlar, förtrycker och plågar dem). Den som utövar makt är ju inte vanmäktig. Om man därtill utövar en hänsynslös makt mot någon kommer offret att känna vanmakt.

På så vis kan man flytta känslan av vanmakt från sig själv till andra. På så vis kan man med Nietzsches ord säga att sadistens botemedel mot vanmaktskänslorna är ”der wille zur macht”, maktlystnad. Sadister i denna bemärkelse är ofta människor som har utsatts för svåra trauman under barndomen och senare, där de har upplevt stor vanmakt."

Pelle Billing diskuterar den norska tragedin och vad som kan ha lett fram till den, med utgångspunkt i mäns livsvillkor:

http://www.pellebilling.se/2011/07/grogrunden-for-ett-monster/#comments

@christina.lundqvist. Jag blir lite rädd när "pojkar är X" och för den delen "flickor är Y", för nog är världen lite mer komplicerad än så? Nog har du säkert mött tävlingsinriktade &/eller agressiva flickor/kvinnor och motsatsen i pojkar/män. Felet ligger i att vi inte gärna ses som individer, den enda form i vilken en människa kan existera. Vi förenklar gärna lite väl snabbt. Det blir effektivt, vi tar ställning. Men verkligheten är inte alltid så effektiv. Vi är alla olika. I övrigt håller jag med dig, med emfas på att även mina individuella egenskaper som kvinna bör tillvaratas i samhället. Till gagn för alla.