Avhopp är ett sätt för missnöjda gräsrötter att hamna i rampljuset

"Jag tror heller inte att man kan lagstifta fram tolerans, respekt, samarbete och dialog."

Är det en bra beskrivning av Folkpartiets attityd mot t.ex. Sverigedemokraterna, Helena von Schantz?

Med Sverigedemokraterna som stödparti till Alliansen skulle ni kunna ha en stabil majoritet av medborgarna bakom er.

Det enda som krävs är lite "tolerans, respekt, samarbete och dialog".

Hej Helena
"Ja någon strålande marknadsföring är det definitivt inte. Både potentiella väljare och medlemmar kan gott bli avskräckta."

Jag är en av era potentiella väljare. Jag har funderat i många år att rösta på er, men det har aldrig känts rätt. Folkpartiet har känts mer som ett konservativt kravparti än ett liberalt parti.

Jag går till och med så långt att när jag får frågan av min omgivning om min politiska syn säger jag
"Jag är liberal, men inte folkpartis"

Jag tycker gott folkpartiet skall ta en funderare på vad liberalism innebär. Minst 15% av befolkningen är liberala i hjärtat. Nu slåss ni om samma väljare med andra partier. Bli tydligare.

Förutom ovan nämnda Liberaldemokraterna, funderar jag personligen på om inte Centern med Ann Johansson mitt hopp står till just nu.

Bo T, jag är förvånad över att du har invändningar mot just den meningen? Är det för att du tycker vi har för mycket av den varan? Eller för att du tror att man kan lagstifta fram sådant?

Det är ingen konst att visa tolerans och respekt för det man redan gillar, eller att samarbeta och föra dialog med sina åsiktsfränder.

Petter, det jag uppfattar som min viktigaste poäng i artikeln är att det att inte ställa krav är att nedvärdera. Samma rättigheter, friheter och skyldigheter, det är att tillmätas samma värde.

Men det finns områden där jag och många andra kämpar för att påverka FP i vad vi uppfattar som mer liberal riktning. Rättspolitiken, sexköpslagen, integritetsfrågor, etc. Men ett parti är inget statiskt. Vill man påverka politiken är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.

Annie Johansson? Det är nog henne jag håller tummarna för jag också. Även om det kostar FP-röster. :)

Absolut. Det är väll där skon klämmer, även för mig, att så få är engagerade politiskt.

Där skrämmer dock Per Peterssons artikel mig. Är det verkligen lätt att påverka?

Personligen brinner jag för integritetsfrågor.
Delar tyvärr mycket sällan uppfattning med Johan Perhson och Cecilia Malmström i dessa frågor..

Men som du säger, engagerar man sig inte, kan man ej heller påverka.

"Bo T, jag är förvånad över att du har invändningar mot just den meningen?"

Tvärtom, #3 Helena von Schantz. Det var den bästa meningen i hela artikeln, en djupare insikt som så ofta saknas i Folkpartiets politik.

För precis så är det, man kan inte lagstifta fram ett liberalt samhälle utan det handlar om att arbeta långsiktigt och på många plan.

Och det handlar inte bara om att stärka liberala krafter utan också om att bekämpa antiliberala.

Den mest aktuella antiliberala kraften som Sverige och Europa är utsatt för nuförtiden är invandringen av människor som undergräver det liberala samhället.

Det handlar inte bara om en ytlig ideologi utan om en inrotad kultur som långsiktigt nöter ner förutsättningarna för ett liberalt samhälle på flera sätt.

Mot det här hotet mot det liberala samhället ställer sig Folkpartiet m.fl. partier och säger:"Ni är välkomna oavsett vad ni gör, ha era uniformer, bygg era segregerande institutioner och organisationer, våld, kriminalitet och antisemitism har vi överseende med, skaffa så många barn ni orkar, svenskarna betalar.".

Svenskarna gillar inte det här och vips dyker ett nytt parti upp, Sverigedemokraterna, ett parti som förstår att man inte ska lagstifta för att göda och beskydda antiliberala företeelser utan att man ska diskutera dem och möta dem med demokrati.

Folkpartiet och Sverigedemokraterna har i princip samma mål, ett modernt liberalt samhälle, och Sverigedemokraterna har förklarat sitt intresse för samarbete.

Det enda som saknas är att Folkpartiet visar "tolerans, respekt, samarbete och dialog".

I och för sig är nio år rätt lång tid för att upptäcka bristen på liberala värderingar i Fp,
det medges.

Petter, man har det inflytande man tar sig. Möjligheterna att påverka är goda i FP, det är då min erfarenhet efter de fyra år jag varit medlem. Vill man göra politisk karriär kanske det är bättre att sitta stilla i båten och tycka vad partistyrelsen föreslår. Det gäller nog i alla partier. Men politik ska inte handla om karriär utan om att dra sitt strå till stacken en bättre värld. Den stacken har vi alla lika stort ansvar för.

Du skriver att du brinner för integritetsfrågor. Bra! Det är en liberal kärnfråga och du har många åsiktsfränder i FP. Ska vi verkligen lyckas få ändring på politiken och förhindra att Orwells 1984 blir verklighet tror jag att det är genom de etablerade partierna vi måste gå. Det är bra att Piratpartiet fått nya människor att engagera sig politiskt, men jag har inte sett att de lyckats uträtta mycket hittills. Liberaldemokraterna siktar på att bli mer än ett enfrågeparti, men det återstår att se hur det går. Jag håller med dem i många frågor och det finns många liberaldemokrater jag har stor respekt och sympati för. Det jag däremot inte tycker om är deras smutskastning av FP. Själv önskar jag dem lycka till och tycker att alla liberala krafter borde samverka - inte kasta grus i varandras maskineri i hopp om att skaffa sig själva fördelar.

Bo T, det ska inte finnas några ”double standards”. Så långt är vi överens.Lagar, rättigheter, skyldigheter och friheter ska omfattas av alla. Men det är där och ingen annanstans gränserna bör gå.

Har Folkpartiet och Sverigedemokraterna samma mål? Vi folkpartister kämpar för HBT-rättigheter, är stora Europa och globaliseringsvänner, vill ha öppnare gränser, fri abort. Det är bara några exempel. Jag har läst Sverigedemokraternas partiprogram. Det ligger ljusår från Folkpartiets.

Sant, Bertil. Det är ett ruskigt käbblande om vad som är den sanna liberalismen där alla tycker sig själva vara den sanna liberalen. Det är rätt tröttsamt. Tänk om man kunde ersätta det med en konstruktiv ideologisk diskussion?

Helena..
Hmm.. precis som på jobbet. Jag struntar i vad som är pk. Utan ifrågasätter processer som inte fungerar. Tycker jag gör någon form av karriär i alla fall/ tack vare.

Skall ta mig en funderar över engagera mig i FP

Jag ser mig själv som liberal och jag tycker det är självklart att det t.ex finns två kyrkor på samma gata.Där en viger hbt personer pga sin tro medans den andra vägrar viga hbt personer pga sin tro då är det ett liberalt samhälle därför var KD.s förslag det liberala och inte FP.s i denna fråga.
Bo T
Jag kommer ihåg när jag träffade några äldre damer som sa att man ska stoppa invandringen och skicka hem dom som bor här.Och jag sa till dom det är väl det som är skillnaden på er och mig.För er är dom bara invandrare för mig är dom bara människor

Det är faktiskt precis som på jobbet Petter. Man får helt enkelt bestämma vem man ska behaga. Sig själv eller flocken? Självrespekt eller gruppens respekt? Ibland sammanfaller de lyckligtvis, men långt ifrån alltid.

Hoppas du engagerar dig. Helst förstås i FP, men annars någon annanstans. Fritänkare med integritet behövs det fler av.

Michael Lilja, det var en fin replik.

För mig framstår helena von Schantz som en ovanligt vettig människa, bra argumentation, sansat tonläge med respekt för andras och egna åsikter. Försöker arbeta så konstruktivt hon kan i det politiska system som erbjudes henne. Ibland önskar jag att jag själv var lika sansad och balanserad.

Med Europa vänlig politik så antar jag att du egentligen menar EU vänlig politik och det stora problemet där är enligt mig att svenska folket inte har fått folkomrösta om Lissabonavtalet då regeringen godkänt det utan folkets stöd. Är du för en folkomröstning av Lissabonavtalet och i så fall när?

Johnny, tack för dina vänliga ord. :) Det är ett problem att Europapolitiken inte är bättre folkligt förankrad, men jag skulle inte vilja ha en folkomröstning om Lissabonavtalet. Jag är helt och hållet kritisk till folkomröstningar då jag upplever att de ökar motsättningarna i samhället och delar in oss i vinnare och förlorare.Jag tycker också att de folkomröstningar vi har haft snarare har trivialiserat debatten än fördjupat den. Men vi behöver ha en mycket mer levande diskussion om EU och det behöver finnas bättre möjligheter för alla medborgare att påverka Europapolitiken. Hur det ska gå till har jag däremot inget bra svar på.

Folkpartiet "klarade" inte provet i FRA-Frågan. Tvärtom.

Har någon påstått att vi gjorde det, Jonathan?

Det kanske inte bara är ett sätt för "missnöjda gräsrötter att hamna i rampljuset" (fy för fuskare) - det kanske är ett sätt att som gräsrot bli hörd överhuvudtaget?

Det finns någon anledning till att bara några ynka personer söker sig till partiorganisationer idag. Partiorganisationer som styr hela vårt land, hela våra liv faktiskt. Då är det faktiskt mycket mer allvarligt att partierna har så otroligt få aktiva medlemmar än att någon enstaka som lämnar skriver om det.

Naturligtvis kan det reta någon som dittills kanske gjort allt för att internt tysta kritik men ett slags det demokratiska och allmänna partiväsendets rop på hjälp är det likafullt.

Handlar inte politik om att hamna i rampljuset ;).

Ett parti står inte stilla i nio år. Man antar olika skepnader och förflyttar sig politiskt på kartan. I dag kallar sig de flesta partierna för liberala i Sveriges Riksdag så visst finns frågan - hur liberalt är Folkpartiet?
Det är ingen självklarhet att det mest liberala partiet heter Folkpartiet. Senast i Almedalen försökte Jan Björklund sig på att vara mest liberal genom att ändra fonden i bakgrunden från Folkpartiet till Liberalerna. Den liberala politiken utgjordes mest av att distansiera sig mot kommunismen och socialismen. Inga egna nya liberala förslag.
I en tid av politisk kvartalsrapportering där utspelen kommer tätare och skillnaderna åsiktsmässigt blir allt mindre behövs tydligare liberala ställningstaganden. När det mesta går stick i stäv tröttnade även jag. I artikeln nämns Liberaldemokraterna och vad som hände efter valet. I närmare trettio år har jag varit medlem men nu fått nog. Det räcker inte enbart att kalla sig liberal...
http://blog.janrejdnell.se/2011/07/alla-ar-inte-liberaler.html

Hans, vad är poängen med att bli hörd med ospecifika anklagelser och allmän smutskastning?

Få aktiva medlemmar är ett problem, få medborgare som intresserar sig för politik, följer upp dem de röstar på ett annat. Den här typen av artiklar uppfattar jag som en del av problemet - inte lösningen. Det ligger på varenda medlem att välkomna och hjälpa fram nya medlemmar, att praktisera liberalism i de egna leden. Mer konstruktivt att rannsaka sig själv, sin egen generositet och hjälpsamhet än att anklaga andra för vad de inte gjort för dig.

Per rampljuset är väl inget självändamål? Jag tycker Liberaldemokraterna borde lägga mer energi på att bygga broar till andra liberaler. Ser i varje fall inte poängen med att bränna dem.

Tolerans, respekt, samarbete och dialog, du vet. Sådant som jag till exempel har upplevt mellan dig och mig.

Jan, gnabbet om vem som är mest liberal är destruktivt och ovärdigt. Det finns många frågor där jag tycker annorlunda än FP, det finns också många frågor där jag tycker lika som Liberaldemokraterna. Att diskutera sakfrågorna uppfattar jag som konstruktivt. Att ifrågasätta andras heder, intellekt och motiv uppfattar jag som destruktivt.

Som du konstaterar är ett parti inte statiskt. Sakfrågor och samhällsproblem stöts och blöts och nya förslag och argument läggs fram, antas och förkastat. Så ska det se ut i en demokrati.

Men det är inte bara sakfrågorna som anger hur liberalt ett parti är utan även debattklimatet. Graden av tolerans, viljan att lyssna på andras argument, förmågan att möta meningsmotståndare och människor med mindre makt som likvärdiga. Hur ser det ut med det hos Liberaldemokraterna?

Helena,

Jag oroar mig för det låga medlemsantalet i våra politiska ungdomsförbund. Det uppfattas som rätt dammigt när moderpartierna redan har slagit fast vägriktningar. Samtidigt har alla ett behov av att "bli sedda", av att bli "beundrade". Inte bara följa med. Bildandet av nya partier har säkerligen sin grund även i det och inte bara att det skulle finnas behov av företrädare för nya synsätt.

Då är kanske avhopp från "missnöjda gräsrötter" ett tecken på bristande medkännande och kamratanda? Det kanske finns endast ett fåtal "tongivande". Frånvarande "makthavare" som dyker upp då beslut ska tas men som inte finns tillgängliga under "resans gång".

Alla organisationer fyller alltså samtidigt funktioner som idébärare och sociala mötesplatser. Brister den ena av dessa så kanske någon "missnöjt" vill pröva gräsets färg på annat håll.

För att förbättra den generella funktionen hos en sådan organisation kanske mer hänsyn till den sociala aspekten bör tas. Det kan behövas mer samkvämsform på genomgångar av och diskussioner om ideologiska och aktuella ämnen. Nu är jag inte medlem i LUF så jag kan inte vara specifik men så ser jag det hela.

Det som "missnöjda gräsrötter" uttrycker kanske kan vara en guldgruva av information om man ser bakom just de ord som används.

Här följer en del av vad jag antar är Pers grund för att lämna efter nio år:

http://na.se/nyheter/orebro/1.911685--bondeson-gar-emot-svenska-rattssta...

Automatisk utvisning av utländska medborgare vid tre mindre brott (Mauricio Rojas & Johan Pehrsson)
- Skärpta krav för anhöriginvandringen, det s.k. försörjningskravet (Partiledningen)
- Förbud mot att prata det egna modersmålet i skolan (FP Malmö)
- Obligatoriska gynekologiska undersökningar på invandrarflickor (Nyamko Sabuni)
- Slöjförbud (Nyamko Sabuni)
- Att brottslighet är "kulturellt betingad" (Mauricio Rojas)
- Ha SÄPO i skolorna (läs övervaka suspekta muslimska ungdomar - Jan Björklund)
- Införa en svensk litteraturkanon, bl.a. i integrationssyfte (Cecilia Wikström). Nu följt av ett förslag på en kulturkanon.
- Vurmandet för övergångsreglerna för öststatsländerna i samband med EU:s utvidgning
- Tredubbla antal poliser i "utanförskapsområdena"! (Lars Leijonborg)
- Det "svenska" ska vara grunden som alla ska stå på! (Mauricio Rojas)
- Tvinga invandrarflickor att vara med i sexualundervisningen mm (Nyamko Sabuni & Erik Ullenhag)
- Hela valrörelsen 2006 hade konceptet "Framtidens nyheter", som framhöll svenskheten som t.ex. "Svensk skola bäst i världen" och "Äntligen Nobelpris till Sverige"
- Riv i miljonprogrammen för integrationens skull (Nyamko Sabuni & Erik Ullenhag)
- FP kräver utegångsförbud i Rosengård (Johan Pehrsson)
- Förbud mot heltäckande slöja i skolan (Jan Björklund)
- Sämre föräldraledighetsvillkor för invandrare (Sabuni)

http://johanpehrson.blogspot.com/2010/03/avskaffa-rattspsykiatrin.html

http://www.alliansfrittsverige.nu/2010/03/mars-26-2010-johan-pehrssons.html

Till ovan kan också läggas t.ex Fp:s stöd för IPRED, ACTA och datalagringsdirektivet. Enligt min uppfattning så kan man omöjligt betraktas som liberal om man förespråkar att hela svenska folkets tele- och datatrafik ska registreras på det sätt som direktivet anger.

Jag tror det var Winston Churchill som en gång sa att det finns dom som byter övertygelse för sitt partis skull och det finns andra som byter parti för sin övertygelses skull. Per Pettersson tillhör uppenbarligen den sistnämnda kategorin.

Hans, tack för ett klokt och tänkvärt inlägg. Visst finns det orsak för självrannsakan hos partierna. Jag tror som du att den sociala aspekten är viktig, det behövs också mer av kamratskap och samarbete och mindre av konkurrens och tävlan inom partierna. Men ansvaret för det ligger på varje enskild medlem. Jag har träffat många fantastiska människor inom FP, men också en och annan jag inte skulle köpa begagnad bil av om man säger så.

Håller också med om att kritik är ett viktigt instrument för förbättring, men då behöver den vara specifik och konstruktiv.

Michael, du gör dig till talesperson för Per Pettersson och upplyser om varför han lämnar FP. Det gör du genom att räkna upp en blandning av utspel, förkastade och antagna folkpartiförslag från långt tillbaka allt beskrivet i ogenerösa ordalag. Varför? Är det ett mål för Liberaldemokraterna att skada och misstänkliggöra Folkpartiet? Jag kan lova att inte svara med samma mynt, för sådana mynt vill jag inte befatta mig med.
Min artikel rymmer för övrigt ingen kritik när det gäller Per Petterssons partibyte. Det jag kritiserar är smutskastningen och misstänkliggörandet av hans före detta partikamrater. En grupp i vilken jag ingår.

Helena! Jag är fortfarande medlem i folkpartiet, men förstår Pers ilska och frustration. Fp har bit för bit lämnat det liberala bakom sig, för att inte tala om det socialliberala. Jan Björklund har blivit en driftkucku och framstår idag som en klon av konservativa av Gunnar Höckmarks kaliber. Folk skrattar när han kallar sig liberal. Jag förstår dem. På vilket sätt är Björklund mer liberal än till exempel Reinfeldt, Olofsson eller Wetterstrand? På vilka punkter är FP ett mer liberalt parti än de andra? I Westerbergs folkparti var det lätt att känna sig hemma. Björklunds folkparti blir man oftare förbannad än glad över. Enda skälet till att jag stannat i FP är att de ändå varit det minst dåliga alternativet. Liberaldemokraterna är ett alternativ, de är riktiga liberaler, tyvärr lite väl höger i välfärds och fördelningsfrågor för min skull. Vad Sverige behöver är ett vänsterlibertarianskt parti.

Fredrik, tack för din kommentar. Du önskar FP vore mer som det var under Westerberg, mer likt socialdemokraterna. Jag önskar det var mer frihetlig och grönt. Jag är mot kvotering, FRA och alla typer av integritetskränkning, sexköpslagen, förmyndarpolitik av alla slag och tycker helt och hållet att staten ska hållas kort och individen ges stort handlingsutrymme. Något som därför är viktigt för mig är att FP är en plattform där du och jag kan diskutera sakfrågor och försöka förstå varandras argument, där både du och jag ryms helt enkelt. Jag och flera andra har klagat på takhöjden och debattklimatet i FP internt och jag tycker att kritiken har tagits emot på precis rätt sätt. Det är nog därför jag reagerade så starkt över Per Petterssons artikel.

Från en annars exemplariskt sansad debattör som von Schantz tycker jag den här artikeln är oväntat hård i tonen.

Jag vet ingenting om FP:s inre liv och vill därför inte yttra mig alls om den saken. Däremot måste von Schantz inse att många liberaler (libertarianer med det senaste språkbruket) är ruskigt förbannade på högprofilerade folkpartister som t ex Johan Pehrson.

Dom av oss som en gång röstade på partierna i alliansen väntade oss liberalism som tack för hjälpen till köttgrytorna. Istället fick vi en aldrig tidigare skådad massövervakningsstat plus nya konstiga morallagar. För mig som endast röstat borgerligt var sveket hårt nog. För den som lagt ner många timmars arbete inom ett borgerligt parti måste den påbjudna färdriktningen kännas som en direkt kränkning.

Efter att ha läst ett par tidigare debattartiklar av von Schantz är jag mest av allt förvånad över att författaren själv väljer att stanna kvar inom FP. Alliansens färdriktning är uppenbart anti-liberal, och att färden går i brun snarare än röd riktning är ingen vidare tröst.

Helena von Schantz, om du verkligen tror att du kan föra tillbaks Alliansen till dess borgerliga rötter så får du handla utifrån din övertygelse. Annars uppmanar jag dig att hoppa av, t ex till PP eller Liberaldemokraterna, innan ni alla blivit alltför befläckade av brunt smuts.

Gustav S, jag formulerade mig antagligen hårdare än Per Pettersson förtjänar. Den här artikeln skrev jag i viss affekt för mer än en vecka sedan precis när Per Petterssons artikel publicerades. Men jag tycker fortfarande att de anklagelser han kommer med är hårda, orättvisa och svepande.

Jag upplever också den här typen av agerande som omoraliskt på samma sätt som när någon tar heder och ära av den man eller fru man precis lämnat. Jag tycker att man står för sina egna val och tar ansvar för de misslyckanden och besvikelser de leder till. Min egen rubrik löd: "Därför lämnar jag nu min man". Det var den poängen jag uppfattade som central, inte teoretiserandet om motiven (även om jag utan problem förstår att Newsmill skrotade den rubriken).

Jag tror också att politiker själva rår för en hel del av politikerföraktet just genom att misstänkliggöra varandra och uttrycka förakt för varandra. Just det här med att misstänkliggöra varandras motiv tycker jag sämst om. Ändå gör jag ju mig i viss mån skyldig till det själv i mitt teoretiserande om orsakerna.

Jag har inte samma bild av FP som du och jag vet också att det finns många folkpartister som är djupt engagerade av integritetsfrågor. Här är det bara att kämpa på.

@Helena. Jag har inte gjort mig till talesperson för Per Pettersson men jag tycker mig ha samma rätt som du att lämna vad jag tror kan vara åtminstone en del av förklaringen till avhoppet. Jag valde att exemplifiera med ett antal Fp förslag som jag anser vara ickeliberala medan du valde att försöka hans avhopp med andra bakomliggande faktorer än de som jag tar upp.

Skälet till att jag tar upp de punkter jag gör är att för den som kanske inte är lika initierad som du, visa på ett antal faktorer som jag vet haft betydelse för många som gjort motsvarande ställningstagande som Per.

Den tidsperiod som dessa omspänner är under den tid som Fp varit i regeringsställning och haft större möjlighet än kanske någonsin tidigare att agera som liberala förkämpar för en liberal politik. Jag tycker att tidsperioden är adekvat och de förslag jag pekat på är dessvärre faktiska förslag från Fp.

Inför valet 2006 gjorde hela alliansen ett nummer av att, som det då hette, "bryta marschen in i Bodströmsamhället". Jag har försökt hitta förslag efter regeringstillträdet genom vilka man rivit upp eller tagit bort något av vad som infördesd under Bodström. Tyvärr har jag inte hittat något. Däremot har jag funnit gott om olika förslag och åtgärder som istället lett oss allt djupare in i ett övervaknings- och kontrollsamhälle. Detta är fakta Helena och jag, som själv är gammal moderat, beklagar djupt den inriktning man valt som ur ett ideologiskt perspektiv är för mig helt obegriplig.

Michael, jag har inte gjort något som helst försök att förklara Per Petterssons avhopp. Jag har däremot teoretiserat runt motiven för att offentligt smutskasta och misstänkliggöra det parti man precis lämnat och också ifrågasatt moralen, kamratskapet och lojaliteten i ett sådant handlande. Rubriken är som sagt inte satt av mig.

Per smutskastar Folkpartiet och du hjälper till. Är det FP som är fienden? Varför måste man överhuvudtaget behandla meningsmotståndare som fienden? Undrar hur många av de millare som är arga på FP som är Liberaldemokrater? Undrar också hur mycket av den ilskan som beror på den här typen av retorik?

Min strategi är att försöka övertyga och påverka i sakfrågor och förhoppningsvis tillsammans med de många andra som ägnar sig åt det bidra till en kursändring för alliansen i rätts, moral och integritetsfrågor. Vilken är din strategi? Att krossa alliansen med förtal och misstänkliggöranden för att Liberaldemokraterna ska kunna rida in på en vit springare och ensamma ta makten och ställa allt till rätta?

Du skriver att du finner den inriktning moderaterna valt obegriplig. Så kan det kännas ibland när man står långt ifrån varandra åsiktsmässigt. Men ska man kunna förändra och påverka en annan människas eller ett annat partis ställningstaganden behöver man först försöka begripa. Man måste också vara villig att låta sig själv påverkas. Många av de integritets- och frihetsinkränkande beslut som fattats i skuggan av 11 september beror på att man anser att ändamålen helgar medlen. Det gör inte jag. Jag tror inte att ändamålen någonsin helgar medlen. Varken när det gäller att klampa över våra rättigheter för att sätta fast en brottsling eller när det gäller att misstänkliggöra ett annat parti i hopp om att det ska innebära fler röster.

Nu har jag faktiskt svårt att förstå vad du menar. Om jag redovisar folkpartistiska förslag på ett korrekt sätt så kan du väl inte mena att detta är att "misstänkliggöra" partiet? Hur menar du att en debatt ska kunna föras om man inte tillåts kritisera förslag som man anser vara felaktiga på olika sätt?

Jag förbehåller mig rätten att kritisera dåliga förslag och en dålig politik alldeles oavsett om denna presenteras från vänster eller höger. Bemöt gärna det jag skriver i sak men påstå inte att jag hjälper till att smutskasta den politik som Fp defacto har stått för och står för. det är måhända en fråga om semantik men ordet "smutskasta" har för mig en klang och en innebörd som ligger långt från vad jag skrivit.

Inte någonstans ifrågasätter jag din integritet, liberala kompass eller goda vilja. Du har såväl min respekt som min sympati för den insats du gör och försöker göra inom Fp. Glöm dock inte att L grundats ur ett Liberati som efter ett par års försök att få Fp att välja en liberalare väg, till sist, efter valet 2010, kom fram till att detta misslyckats och att förutsättningarna för att få till stånd en sådan liberalisering till valet 2014 heller inte längre fanns av olika orsaker.

Din kommentar om den vita springaren lämnar jag därhän eftersom jag faktiskt inte tror att du tror att jag är så dum som den kommentaren låter påskina.

Michael, jag vet mycket väl att du är både intelligent, kunnig och påläst, men den uppfattning jag har fått som läsare av dina skriverier är att du också är oförsonlig, otålig och föraktfull mot meningsmotståndare. Jag tror på samarbete och dialog. Härska genom att söndra kan visserligen vara en framgångsrik strategi, men jag tror inte ett ögonblick att den kan leda oss till ett mer liberalt samhälle. Vi må ha samma mål i mångt och mycket, du och jag. Men vi har inte samma medel.

@32, Helena:

Med reservation för att jag inte kan bedöma Petterssons kommentarer om stämningen inom FP så skulle jag säga så här:

1. Av både hederlighet och självbevarelsedrift bör man vara juste mot dom man lämnar bakom sig, vare sig det rör sig om ett politiskt parti eller en partner. Men att lämna ett parti som säger sig vara liberalt men implementerar massövervakning och morallagar känns antagligen ungefär som att lämna en partner som varit grovt otrogen. Jag tror man kan känna ett behov av att berätta, inte minst för att rättfärdiga det val man först gjorde, och som kanske ens vänner kommit att förundra sig över under årens lopp.

Jag har alltid varit lite misstänksam mot dom som tycker att svåra saker måste "hållas inom familjen", och så länge man är uppriktig så tycker jag att alla har en rätt att berätta för andra om sina upplevelser.

2. Jag är övertygad om att många folkpartister står upp för medborgarnas integritet. Du är en av dom. Detsamma gällde f ö inom Centerpartiet, som jag själv gick över till när (M) svängde åt vänster år 2006, men sedan valt att bojkotta i protest. Problemet är att ni inom alliansen som faktiskt står för en liberal politik inte kan sätta någonting emot dom tunga, brunkonservativa, namnen i toppen.

Jag vet egentligen för lite för att nämna några namn, men skulle gissa att t ex Johan Pehrson och Beatrice Ask är övertygade brunkonservativa från början, Cecilia Malmström blev korrumperad i Bryssel, och Fredrik Reinfeldt försöker pejla av dom minst intelligenta mittenväljarna pga taktisk opportunism. Maud Olofsson och Annie Johansson blev väl överkörda helt enkelt.

3. Det är en empirisk fråga var man som liberal kan driva sin politik mest effektivt. Stort inflytande inom ett litet parti eller litet inflytande inom ett stort parti? Du kan spelet mycket bättre än jag.

Jag tror det också det är en empirisk fråga hur mycket man som liberal står ut med innan man helt enkelt ger upp och kastar in handduken, med större eller mindre svallvågor som följd.

Känner väl till hur Gajditza är känd i flera sammanhang att vara väldigt föraktfull mot meningsmotståndare.

Gajditza saknar allt av moral, vett och respekt mot medborgare som på olika sätt drabbats av förlust och motgångar i samhället. Han förstår inte bättre än att ständigt ifrågasätta allt som folk vill utveckla och argumentera för.

Han har fastnat i en "varför - därför" argumentation som han aldrig kan trassla sig ur. Killen kan inget annat än att ställa till oreda.

Vilken liberal lämnar INTE ett stock-konservativt parti, vars huvudsakliga syfte verkar vara att frysa ut "patrasket" från samhället, såsom läskiga "tvärvetande diletanter", deprimerade knarkare, horor, folk som "spelar dunka-dunka" och annat "slödder"?

Jag har varit internetlös i Vasa skärgård och hittar först nu de nya kommentarerna. Ledsen blev jag över påhoppen på Gajditza men istället glad över Gustav S långa och kloka kommentar. Det är fantastiskt att få ingå i ett reflekerande och respektfullt samtal och att få nya aspekter och vinklar på saker man går och grubblar över. Tack Gustav. :)

Visst är det så att det finns folkpartister med olika människosyn och världssyn. Men i politiken står inget stilla - något som är extra tydligt just nu med alla avgående partiledare. Vi som tror på individens rätt och kraft och som är misstänksamma mot statlig kontroll, övervakning och förmynderi behöver helt enkelt bli bättre på att samarbeta - inom partierna och över partigränserna. Är vi tillräckligt många och tillräckligt övertygande kan vi "rock the world"