Riktig forskning kan aldrig planeras eller förutsägas

Riktig forskning, oavsett om den sker i sk. tekniska ämnen som t.ex. fysik, matematik eller i humaniora som t.ex. historia, statsvetenskap eller språk sker alltid utifrån vissa givna förutsättningar där vissa bitar kan planeras andra aldrig någonsin kan förutsägas.

En förutsättning som alltid måste finnas närvarande när 'riktig' forskning sker är att den som bedriver forskningen är helt klar över att alla hypoteser, frågeställningar etc innebär att den som ställer hypotesen, utgår från en frågeställning o.s.v är klar över att det är mycket svårt att vara helt objektiv men att det är viktigt att klargöra var forskaren (oavsett om det är inom eller utom akademiska världen) själv står. Eller som Gerhard Vollmer (Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993) skrev:
"Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab"

'Riktig' forskning förutsätter också att den som bedriver forskningen är öppen för det 'oväntade' samt att upprepning av samma forskning ger något så när samma resultat eller som minst giltiga argument som leder till en hållbar slutsats tills denna slutsats är motbevisad.

Exempel från historia:
Hur många ögonvittnen det än skulle kunna ha funnits, som både såg ett händelseförlopp och skrev ner detta inom en nära tid, så innebär inte det att det inte finns subjektiva värderingar eller tidstypiska associationer som vi som läser om händelserna senare är helt på det klara med. Ord kan ha förändrat valör.

För all forskning oavsett ämne, så behövs det en begreppsbildning, ett språk och en inlevelseförmåga i hur andra kan uppfatta eller ha uppfattat en hypotes eller en frågeställning. Matematikens mängdlära är en grundförutsättning även i humaniora för att alla möjligheter samt 'och'/'eller' o.s.v. skall finnas med i en analys. Filosofin och vetenskapsteorin faller inom humaniora och det krävs kunskap om dessa för alla forskningsområden. Det ena förutsätter kunskap om det andra. Finns inte den kunskapen kan forskningsområden och/eller analyser av premisser som krävs för att en hypotes skall kunna vara sann fälla forskningen och göra den till allt annat än 'riktig' forskning.

En något märklig läsning, kommenterad här:

http://ockult.blogspot.com/2011/07/matematikprofessorn-och-hemlaxan.html

Genusvetenskap är ingen riktig vetenskap och därför tycker inte jag man kan forska om det heller. Men ändå får det massor av miljoner. Är det inte märkligt så säg?

Bra forskning är inte så himla slumpmässig som Persson antyder. Det går inte att förutspå resultaten, då är det inte forskning, men det går att undersöka mer eller mindre intressanta och lovande områden. Arkeologer tar inte sina spadar och går ut och gräver slumpmässigt, och på samma sätt kan man identifiera områden i tex fysik som är intressanta. Många gånger är det helt uppenbart att något är viktigt och intressant.

Problemet nu är väl att det är politiker och kanske oftare administratörer (rektorer och dekaner) på universiteten som sitter och försöker identifiera de intressanta områdena - inte de som faktiskt har koll på forskningsfronten. Och då blir det beslut som fattas baserat på vad som var intressant för 5-10 år sen.

Att kreativitet kräver absolut frihet är för övrigt en seg myt.

Bra forskning är inte så himla slumpmässig som Persson antyder. Det går inte att förutspå resultaten, då är det inte forskning, men det går att undersöka mer eller mindre intressanta och lovande områden. Arkeologer tar inte sina spadar och går ut och gräver slumpmässigt, och på samma sätt kan man identifiera områden i tex fysik som är intressanta. Många gånger är det helt uppenbart att något är viktigt och intressant.

Problemet nu är väl att det är politiker och kanske oftare administratörer (rektorer och dekaner) på universiteten som sitter och försöker identifiera de intressanta områdena - inte de som faktiskt har koll på forskningsfronten. Och då blir det beslut som fattas baserat på vad som var intressant för 5-10 år sen.

Att kreativitet kräver absolut frihet är för övrigt en seg myt.

Det finns viktiga kunskapsområden där samhället har ett stort behov av bättre kunskap. Denna forskning kan mycket väl beställas av samhället, men så sker inte. Ett exempel är klinisk psykiatrisk forskning. 30% av alla sjuskrivna har en psykiatrisk diagnos och egentligen har ännu flera, som inte kan arbeta, en psykisk sjukdom. Detta orsakar enorma (beräkningsbara) förluster för individer, deras närstående och för samhället. Lika väl som vi kan beställa annan viktig forskning om t.ex. trafik, energi, allergi så borde klinisk psykiatrisk behandlingsforskning stödjas med medel. Det finns självklara frågor som behöver belysas. Och forskning är inte alls så mycket kreativitet som det är uthållighet, envishet och långsiktighet.

Se även
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article639121.ece