Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2011-07-17 18:07, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Syndikalisterna hotar restauranger och blockerar gator. Men de kan också genomföra strejker när som helst och detta helt lagligt. En brist i lagen gör att de kan köra hela företag i botten. Det skriver folkpartisten Ragnar Arvidsson.
Folkpartipolitiker i Helsingborg och personalman på Helsingborgs Hamn AB
Sverige kan drabbas av förödande strejker utan att arbetsgivarna kan göra något. Inte heller de traditionella facken kan göra något. Det är fritt fram för strejkande att köra ett företag i botten eller skada hela Sverige.
Grunden för svensk arbetsrätt är kollektivavtal. Har man kollektivavtal så gäller fredsplikt, men fredsplikten gäller bara den organisation som tecknat kollektivavtalet. Andra fackliga organisationer har fri strejkrätt.
Det vanligaste är ju att det på arbetarsidan finns en LO-fackorganisation som är ensam om att driva facklig verksamhet på arbetsplatsen men det är inte alltid så. Det finns en del ej LO-anknutna organisationer på arbetsmarknaden.
En sådan organisation är syndikalisterna. De har hörts alltmer på senare tid. Det är en gammal organisation som tagits över av en grupp revolutionärer som förespråkar politiska strejker och mer tycks vara inriktade på revolution än på facklig verksamhet. En annan organisation är Svensk Lokförarförening som strejkade för några år sedan. Det ledde inte till något resultat men massor av människor förhindrades att åka tåg. Ytterliggare en sådan organisation är Svenska Hamnarbetarförbundet.
Hamnarbetarförbundet grundades på 70-talet som en utbrytning från LO-förbundet Transport. Under årens lopp har det växt sig allt starkare och organiserar nu mer hälften av Sveriges stuveriarbetare. Anledningen till deras framgång kan tillskrivas just detta arbetsrättsliga förhållande att de alltid kan ta till eller hota med strejk.
Hamnarbetarförbundet har tilldelats en maktställning genom sin strejkrätt och genom hamnarnas centrala roll för Sveriges ekonomi. Skulle den här lilla gruppen om 1.700 medlemmar strejka skulle det snabbt bli mycket stora svårigheter för svensk industri och vår varu- och energiförsörjning. En strejk i en enstaka hamn kan i värsta fall stänga hamnen. Vilken Hamn vågar säga nej till Hamnarbetarförbundets krav när de vet att en strejk skulle göra att kunderna skulle välja en annan hamn? Och har kunderna flyttat så kommer de inte tillbaka bara för att strejken är slut.
Tillvägagångssättet är att Hamnarbetarförbundet ställer kraven och kommer med hoten och sedan sker uppgörelsen mellan Hamnen och Transportarbetarförbundet som är kollektivavtalsslutande part.
Den rättsliga grunden för agerandet är att varje organisation har rätt att ta till aktioner för få kollektivavtal. Jag förstår utgångspunkten. Vi kan inte ha en ordning som sanktionerar ett LO-monopol på facklig verksamhet men vi kan inte heller ha en ordning där företag kan slitas sönder för att två organisationer kämpar om kollektivavtalsrätten eller som i Hamnarna att de anställda kan tilltvinga sig förmåner genom att en organisation av två saknar fredsplikt. Det kan inte vara en omöjlighet att hitta ett sätt att legalt fastställa vilken organisation som skall vara bärare av kollektivavtalet och sedan skall fredsplikt gäller alla som berörs av slutet kollektivavtal.
Hur kan det komma sig att den här ordningen kan fortgå och hur kan LO acceptera att utbrytarfacken har denna guldsits? Jo, alternativet vore värre för LO. Ett skiljedomsförfarande kunde ju ibland leda till att ett annat fack än LO tilldelades kollektivavtalsrätten på något område. Detta skulle utmana LO´s monopolanspråk.
Det är hög tid att vi agerar. Vi behöver inte invänta ytterliggare bevis på att det bör göras en lagändring.

Syndikalisternas agerande är ett hot mot kollektivavtalen

Arbetsgivarnas försvarare har bristande kunskaper i konflikter

Antiliberalt att vilja inskränka föreningsfriheten

Arbetsdomstolen borde avgöra tvisten - inte medierna

Fakta tycks sekundärt för Syndikalisternas försvarare

Vi socialdemokrater har alltid varit i konflikt med Syndikalisterna

Historiskt att köpta sossar bekämpar organiserade arbetare

Inte trovärdigt när avlönade lobbyister angriper Syndikalisterna

Syndikalisternas metoder liknar MC-gängens utpressning
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Är du säker på att du representerar Folkpartiet och inte Moderaterna under Gösta Bohmans era ?
Ja visst ja, ni tyckte ju att FRA lagen var toppen med...
Tror svensk liberalism behöver tolkas om...
Varför inte förbjuda fackföreningar helt och hållet när man ändå är igång?
Fram med käppen så håller sig nog de osnutna arbetarna i skinnet!
Nej du, Ragnar Arvidsson, din i det närmaste feodala syn på arbetsrätt har ingen som helst plats i ett modernt demokratiskt samhälle.
Man skall alltså lösa problemet med statlig intervention, bl a LAS och MBL, genom MER statlig intervention? Det låter ju liberalt. Nej, skrota de lagar som styr arbetsmarknaden och låt denna bli fri istället. Parterna skulle ha mycket att vinna på att slippa politikernas smutsiga fingrar i sin verksamhet.
Genom att förenkla reglerna och endast tillämpa avtalsfrihet samt avtalsbundenhet, så slippa alla dessa problem.
Kort sammanfattning - "Rätta er i ledet, arbetare! Av med mössan och skrapa med foten inför brukspatron annars får ni sparken!"
Så löst sitter alltså borgerliga liberalers "demokratiska" mask. Eller?
Ett skrämmande inlägg!
Patron har ett företag som anställer hundra personer. Ett litet men argsint fackförbund tycker att patron borde ta av sig mössan och skrapa med foten för arbetarna. Patron vägrar, och då blockerar fackförbundet alla leveranser till och från företaget. Patron går konkurs, hundra anställda förlorar sin inkomst. Jag skämtar: patron tar naturligtvis ansvar och betalar utpressarna, förlåt; fackförbundet, det de kräver. Ett demokratiskt paradis minsann.
Varför inte bara kopiera kinesisk arbetsrätt rakt av? Kanske lika bra att förbjuda fackföreningar rakt av? Varför inte ta bort mötes och pressfriheten också?
Finns ju många exempel på fina företag som fått sitt goda namn förstört av hemska granskande journalister, med orewelska termer så borde väl även det kunna klassas som odemokratiskt.
Det är riktigt pantat att blockera Berns. Även om nu Berns medvetet exploaterat städarna så borde väl SAC ha insett att det är bemanningsföretaget som städerna var anställda av som bär huvudansvaret för uppsägning. SAC borde även ta reda på om sådana kontrakt på 0% anställning i överhuvudtaget är lagliga att upprätta.
Och om nu SAC inte gillar bemmaningsbranchen så får de väl se till och blockera riksdagen så kanske tomtarna som tjänar runt 50.000kr utan prestationskrav och resten av etablisemanget kanske uppmärksammar problemet.
Nämen oj, en frihetsfientlig liberal. Det var ovanligt...
Varför ska jag som inte är medlem i LO omfattas av deras fredsplikt? Jag har ju valt att gå ur LO just för att jag inte tycker det är värt att sälja mina strejkrättigheter för de fjuttiga försäkringarna de erbjuder, och p.g.a. deras ryggradslöshet gentemot arbetsköparna. Fackförbund är kamporganisationer som ska tillkämpa sina medlemmar mer makt och bättre villkor på arbetsplatserna, inte försäkringsbolag och konflikthanterare åt arbetsköparna.
Jag är inte medlem i ett LO-fack och ställer mig inte bakom deras kollektivavtal på min arbetsplats, därför ska jag inte heller omfattas av fredsplikten. Om det blir som du vill kan ju företagen starta egna fackföerningar, teckna skitavtal med dem och så är alla arbetarna plötsligt förbjudna att ta till stridsåtgärder.
Jag tycker det här är absurt ,du vill alltså ha ett ändringsförslag i grundlagen? Vi har föreningsfrihet och vi får välja vilka fack vi vill. SAC använder helt lagliga metoder, skyddade av GRUNDLAGEN, de allra flesta stridsåtgärder SAC tillgriper är strejker och övertidsblockader och dylikt och det gör LO förbunden också. Och när LO kräver stora skadestånd av företagare (dvs "riskerar att köra företag i botten") så kallas det just, skadestånd, men när SAC gör det så heter det utpressning? Det här är absurt!
Så arbetarna ska inte ha rätt att kämpa emot sina chefer om deras förhållanden är otroligt dåliga?
Skrämmande hur liberaler tolkar ordet "demokrati".
Och vad hände med verkligheten? Varför duger inte den längre?
Fackförbund är och ska vara stridbara organisationer som skall slåss och kämpa för arbetarnas rättigheter och intressen. BERNS har en lika stor del i utnyttjandet av de papperslösa arbetarna som bemanningsföretagen, om inte större. Det är ju BERNS som med ett aktivt val har hyrt in flyktingarbetare, betalat dessa svart och minimalt samt haft dessa sovande under borden i Berns salonger. Det är också Berns VD som med ett aktivt val har sparkat arbetare för att dessa varit fackanslutna.
Och det är SAC som tar sitt ansvar som fackförbund och försvarar arbetarna.
Dessutom, vad är det för utpressning vi talar om? På vilket sätt fungerar inte får ekonomi för att just utpressa oss alla på pengar i och med arbete som någon annan drar nytta av, och en påtvingad masskonsumtion? Utpressningen är det vi som är utsatta för. Nu ger vi kapitalisterna en släng av sleven.
Den svenska modellen för arbete är en av dom mest liberala någonsin, vi har inte ens minimilöner i Sverige utan arbetskraften regleras via avtal mellan representanter för arbetsgivare och fackförening(ar).
Jag har svårt att se vad Arvidsson menar; är problemet att människor kan säga nej till arbete och dåliga avtal? Från detta politiska håll brukar man ropa efter mindre regleringar, inte fler.
På senare år tycks antalet oseriösa arbetsgivare ha blivit fler. Arbetsmarknaden har blivit mer oöversiktlig. Om LO-fackförbunden inte mäktar med att stävja missförhållanden och lagbrott på alla fronter så är en följd av det att löntagare organiserar sig på annat sätt, kavlar upp ärmarna och gör det som måste göras.
När alternativa fackföreningar växer och vidtar åtgärder så kan det skapa en del oro på arbetsmarknaden. Det gjorde det även i fackföreningarnas begynnelse. Att skapa drägliga arbetsvillkor kostade på både för arbetstagare och -givare.
Sverige blev med åren ett föregångsland gällande arbetar- och anställningsskydd, medbestämmande, semester, sjukersättning m.m. Detta utan att företagen drevs till ruinens brant. Tvärtom. Kollektivavtalsmodellen blev så framgångsrik att inte ens sittande regering vill frångå den till förmån för reglering genom lagstiftning.
Ifall de fria fackens aktivitet skapar för stor osäkerhet för arbetsgivarna skulle detta emellertid kunna leda till att en borgerlig regering vill frångå den svenska modellen och lagstifta på olika sätt. Detta skulle i sin tur kunna leda till att LO och en röd regering vill motverka detta genom att lagstifta mot fria fackföreningar, alt. rätten att strejka fritt m.m.
Om de fria fackföreningarna, såsom t.ex. Syndikalisterna, driver en politisk agenda, som går utöver engagemanget för löntagarnas rättigheter så är det en komplicerande faktor. Det betyder att fler fackföreningar kan väntas växa fram med varierande politiska agendor vid sidan om arbetsrättsliga frågor.
LO driver också politiska agendor som går utöver arbetsrätt. Så sent som i februari uteslöts ännu en medlem ur Transportarbetarförbundet för att han är aktiv i Sverigedemokraterna. Andra förbund som har uteslutit aktiva sverigedemokrater efter valet är bl.a. Vårdförbundet och Kommunal. Som anledning till det hävdar man att medlemmarna inte skulle dela fackföreningarnas värdegrund. Det påståendet är förstås nonsens. Mer om det bifogat: http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/13/uteslutningen-av-sverigedemokr...
Medlemskap i ett fackförbund handlar om att få sina rättigheter som arbetstagare tillgodosedda och att genom sitt medlemskap bidra till att även alla andra inom skrået får det. Inom en yrkeskår måste det således vara tillåtet med olika politiska uppfattningar utan att det leder till att man utesluts ur gemenskapen så att i förlängningen olika grupper måste starta egna fackföreningar. Det missgynnar nämligen alla löntagare som grupp oavsett partipreferens. Det försvagar arbetarrörelsen och gynnar de krafter som vill förstöra det som svensk arbetarrörelse har byggt upp. Både syndikalister och sverigedemokrater m.fl. är barn-barn och barn-barns-barn till de som skapade svensk arbetarvälfärd. Ingen part bör kasta bort det genom att bidra till splittring av arbetarrörelsen.