Flaskhalsarna i de stora städerna drabbar både Fagersta och Fjollträsk

Urbanisering är en av de starkaste trenderna i världen och globalisering gör konkurrensen mellan städer och regioner stenhård. Enligt FN:s stora State of the World's Cities Report 2010 drivs dagens välståndsutveckling primärt av städer, snarare än nationer.

I Sverige är storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö motorer som lockar människor, företag och kapital. Här skapas tillväxt som kommer hela landet till del. I jämförelse med andra urbana regioner i världen är våra storstäder riktiga småstäder, men de har goda förutsättningar att lyckas i den globala konkurrensen om vi skaffar oss en tydlig storstadspolitik samt gör upp med den falska föreställningen att det finns en motsättning mellan att det går bra i städerna och att det går bra någon annanstans.

En modern, väl fungerande infrastruktur spelar en nyckelroll för att storstäderna och dess omgivande regioner ska fungera som motorer, pendlingsorter och kreativa centra. Med bättre pendlingsmöjligheter till och från storstäderna kan vi få den stora arbetsmarknad som företagen behöver för att kunna hålla en hög kompetens och därmed kunna konkurrera på en global marknad.

I debatten ställs ofta stad mot land och detta synsätt är dels olyckligt för Sveriges sammanhållning, dels ofta baserat på ett felaktigt antagande om att ingen kan vinna utan att någon annan förlorar. Om Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt måste stad och land gå hand i hand.

Det som ofta refereras i debatten att storstäderna växer på övriga landets bekostnad stämmer inte. I en rapport som företaget WSP nyligen presenterat visar man att tillväxten i storstadsregionerna sprider sig över landet och att branscher som genererat jobb i städerna också genererat jobb utanför städerna. Man visar också att 40 procent av hela Sveriges tillväxt fram till år 2030 kommer att skapas i huvudstadsregionen. En annan aspekt som sällan diskuteras är att de flaskhalsar som drabbar storstäderna i form av trängsel skapar högre kostnader både för företag och offentlig sektor, vilket drabbar oss alla oavsett om vi bor i Fagersta eller Fjollträsk.

Framtiden för Sverige utanför storstadsregionerna består inte i att motarbeta storstadstillväxten utan att hänga på den. Utmaningen är att få fler orter att plugga in i storstäderna och på så sätt få regionerna att växa. Därmed blir det en nyckelfråga att understödja framväxt av goda pendlingsmöjligheter till storstäderna. Arbetsmarknadsregionerna har vuxit kraftigt de senaste tio åren och de kommer att fortsätta att växa. För exempelvis en person som bor i Fagersta tar det i dag två timmar med tåg eller bil att ta sig till Stockholm. Det går redan idag att bo i Fagersta och att arbeta i Stockholm. Det är ingen utopi utan en nödvändighet för både huvudstaden och omlandet att pendlingsregionen växer. En sömlös koppling till tunnelbanans gröna linje kanske flyttar ändstation Farsta strand till Fagerstas stränder?! Vi medger att det i dagens läge är en skruvad idé, men det gäller att tänka utanför boxen. Liknande exempel finns i södra och västra Sverige, exempelvis Malmö-Markaryd och Göteborg-Grästorp.

Förbättrade möjligheter för arbetspendling är en förutsättning för tillväxt. Det är heller inte säkert att talangerna enbart vill bo och verka i storstadsregionerna. Den komplicerade situationen på bostadsmarknaderna i städerna gör också att många väljer att etablera sig på annat håll och på så sätt får högre livskvalitet. Det går dock inte att blunda för att de riktigt intressanta arbetstillfällena framför allt finns i städerna.

Storstadsregionerna och dess kringliggande kommuner har länge hållits tillbaka av för lite investeringar i vettig infrastruktur. När investeringarna väl kommer tar projekten ofta oändlig tid på grund av hur de planeras och finansieras. Det betalar vi årligen ett högt pris för samhällsekonomiskt. Många miljarder går förlorade varje år på grund av trängsel, försenade tåg och andra brister i infrastrukturen över hela landet. Allvarligast konsekvenser får detta i de tätbefolkade regionerna. Det är dags att börja investera på allvar också i tillväxtregionerna och med de investeringarna vidga dessa regioners geografiska utsträckning. Vi hör ihop. "Stad och land - hand i hand!"

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/38086

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Dessutom räcker inte pengarna till att ersätta de som måste avhysas från sina hem. Blev själv hemlös 1984 vid bygget av dubbelspåret mellan Älvsjö och Flemingsberg och har sedan dess varit utfryst av samhället. Har dock noterat att det finns mycket pengar till annat.

Permalänk | Anmäl #1 Robert Pettersson, 2011-07-16, 13:51

Artikelförfattarna är blinda över hur avlångt sverige verkligen är. De regioner som kan ha nytta av stockholm, göteborg och malmö motsvarar endast en tredjedel av Sveriges yta.

Hur ska resten av sverige klara sig?
Det går inte att dagpendla från Sundsvall eller Umeå till Stockholm, veckopendling leder ofta till att folk flyttar till staden istället.
Sen kan man diskutera hur rättvist det är att sveriges största inkomster kommer från malm och skog men alla pengarna hamnar i stockholm. Börjar man prata om Robin Hood-skatt blir de rika Danderyd- och Lidingö-bor vansinniga.

Det bästa vore om man gjorde en seriös satsning på fler områden i Sverige, den usla behandlingen av järnvägen är något som måste förbättras.

Permalänk | Anmäl #3 Arne Nilsson, 2011-07-17, 19:51

Bra rutet men en flaskhals ar den infernaliskt korkade lansindelningen med drygt 20 lan. Svegfors 7-9 storregioner skulle gora susen men kostar roster. Svart att fa igenom men skulle underlatta mkt infrastrukturstrategi. Ta upp den traden igen

Permalänk | Anmäl #4 Jan Sjunnesson , 2011-08-14, 13:45

Såhär var det

Hela nya höghastighetstågbanorna 75 mil 300 km/tim skulle kosta 60 miljarder.

5 mil motorväg förbi Stockholm skulle kosta 30 miljarder.

Dessutom får varje villa i Stockholm över 100.000 kronor per år i subventioner. Ränteavdrag och statssubventionerade lån.

Det verkar som om Stockholms största intäktskälla är statssubventioner.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Olsson, 2011-09-01, 22:35