En skola är inte på samma marknad som en affär

Föga överraskande är en byråkrat på Myndigheten för skolutveckling emot privata skolor. Vad är näst? En skatteinspektör som tycker att beskattning är något positivt?

Det finns inga reella skillnader mellan skolor och affärer, absolut inga som skulle motivera förstatligandet av skolan. Det finns en mängd privata skolor i världen och de är i allmänhet mycket bättre och har mycket bättre rykte än de offentliga skolorna.

Claes Andersson har helt rätt i att det är skillnad på en offentligt styrd verksamhet som skolan och en privat affär, men det är å andra sidan helt truistiskt. Argumenteringen håller inte för att avspisa privata skolor. Skolan är styrd av en läroplan (formulerad läroplan) som sedan blir till en transformerad läroplan vid den lokala planeringen och därefter blir en realiserad läroplan styrd av vad som utspelar sig i klassrummet och slutligen manifesteras som en mottagen läroplan enligt hur eleverna uppfattar och förstår de fenomen som det undervisas om. Att ha förtroendet att arbeta med den formulerade läroplanen inklusive dess värdegrundstext är att anförtros makt över andras världsbild och livsåskådning. Skolverksamheten är alltid en maktutövning, nämligen som en mentalitetsformering. Detta gäller såväl om skolan (som i vissa länder) förmedlar religiös indoktrinering eller nationell chauvinism, som om den förmedlar förmåga till undersökande, granskande, källkritisk hållning med förmåga till grundade ställningstaganden och jämförelser och demokratiska värden etc. Det sistnämnda är förstås mycket bättre men fortfarande är det någon annan än eleven som bestämt att mentaliteten ska danas i den riktningen, alltså också en maktutövning. Denna karaktär hos skolan innebär att makten över läroplaner är en av de mest känsliga uppdrag någon kan anförtros och det gör skolan till en utpräglat politiskt känslig offentlig arena. Därför blir det lätt att argumentera för en statlig skola med offentliga genomförare. MEN den offentliga karaktären i UPPDRAGET innebär inte på något sätt att genomförandet behöver ske av offentliga institutioner.Friskolor är egenligen inte märkvärdigare än att skolboksförlagen är privata. För att sälja böcker måste de underordna sig det offentliga uppdraget. På samma sätt kan man säga att en friskola för att godkännas och klara inspektionen måste underordna sig uppdraget. Om skolan skulle arbeta för mycket kortsiktig popularitet och bortse från de långsiktiga målen, så ska den inte klara inspektionen, och dessutom tror jag inte att många föräldrar skulle vilja ha sina barn i en skola som lockar med gräddtårta till lunch och light-undervisning. Vi måst alltså skilja mellan uppdragets utpräglat politiska och offentliga karaktär och huvudmän för att genomföra uppdraget.

THAnk you
شات صوتي - شات الحب

Se även
http://www.newsmill.se/artikel/2010/05/12/privatiseringarnas-dilemma#com...
och
http://www.newsmill.se/artikel/2010/04/12/skolor-bor-drivas-i-offentlig-...

Hur ofta skall man behöva stöta på problemet? Problemet med inkompetenta politiker.

Nu verkar man äntligen ha insett att mänskliga interaktioner försiggår på en marknad - och då är man för marknadsekonomi och i vissa fall t.o.m. för en social marknadsekonomi. Men dessa marknader behöver identifieras och definieras, samt i sin förlängning regleras på samma sätt som människan gjort sedan urminnes tider. Sedan människor börjat sammanstråla på bestämda platser för att tillfredsställa sina behov - vad gäller relationer, livsvillkor, konsumtion, produktion, bytesmedel, m.m. - har dessa sammankomster varit formellt reglerade för att kunna fungera och för att upprätthålla ordningen. Dessa regleringar har även från allra första början haft politiska förtecken.

Dagens marknader skiljer sig principiellt inte på något sätt från dessa "primitiva" marknader. Skillnaden som däremot framträder är att dagens politiker är så primitiva att de saknar insikten om att marknader behöver regleras. När en ideologi som nyliberalismen i sin verklighetsfrämmande teori förordar att varje form av reglering av varje marknad hämmar dess funktion och därmed är av ondo så räcker det för att historielösa och ointelligenta politiker skall sluta agera och börjar driva en ansvarslös laissez faire politik.

Det är inte bara skolmarknaden som lider av denna laissez faire-politik idag utan även finansmarknaden bl.a. Där saknar dagens primitiva politiker kompetensen, insikten, förmågan, viljan att identifiera, definiera och REGLERA marknaden.

Det är ju också en ekonomisk såväl som en allmänmänsklig självklarhet att en för långt gående reglering kan leda till att marknaden försvinner och behoven tillfredsställs på andra platser och eventuellt på annat sätt.

Men tyvärr så saknas insikten hos våra politiker att efter identifikationen och definitionen av marknaden så måste det till en reglering för att en marknad skall kunna fylla sin funktion. En logik som våra politiker inte verkar vara förmögna till - eller helt enkelt struntar i.

Jag behöver nog förtydliga att jag inte på något sätt är emot friskolor. Tvärtom så innebär ofta friskolors existens, enligt min erfarenhet, en höjd standard för alla skolor i det området. Min poäng är mera att beslut som fattas kring hur skolvalen ska regleras måste tas med insikt i de skillnader som trots allt finns mellan det som jag har kallat den vanliga marknaden och den som skolor verkar på. Göran Lindes argumentering är annars väldigt läsvärd och intressant. Jag tar till mig det du skriver Göran. Men jag har tyvärr den erfarenheten att det finns elever och föräldrar som väljer bort skolor som ställer höga krav. (typ "ingen gräddtårta"). Det är en utmaning för den svenska skolan som helhet, friskolor självklart inbegripna att inte konkurrera med gräddtårta.
Signaturen Säker Berg går det nog tyvärr inte att diskutera sansat med så jag avstår.

Claes Andersson skriver att "Det är en utmaning för den svenska skolan som helhet, friskolor självklart inbegripna att inte konkurrera med gräddtårta."
Ja, det är det verkligen men frågan år om det är möjligt att skolan klarar av detta. Då krävs, skulle jag tro, en skolinspektion av ett helt annat slag än idag.
Lars Hammarén

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum