Vill Göran Hägglund förbjuda ensamföräldrar?

Maria Larsson frågade, i sitt tal på Kristdemokraternas riksting, vilka barnfamiljer Håkan Juholt pratar med när han pläderar mot rutavdraget och för en tredelad föräldraförsäkring. Jag vet inte alls vem Håkan Juholt talar med, det är i vilket fall som helst inte Sveriges Makalösa Föräldrar för oss har han ännu inte haft tid med att möta, men jag vill gärna som generalsekreterare för Sveriges största ensamföräldra-organisation få veta vilka barnfamiljer Göran Hägglund talat med och om han tycker det är viktigt att som socialminister faktiskt ta ansvar för alla barnfamiljer som finns i Sverige? Vi vet att minister Maria Larsson brinner för alla barn i Sverige, och deras rättigheter, men vi är djupt oroade när vi tar del av Göran Hägglunds inledningsanförande i sitt riksting.

Göran Hägglund påstår sig vara representant för en politik som möjliggör för människor, till skillnad från de rödgröna som med hans ord vill reglera och förbjuda. Men att vilja ta bort ett stödsystem - för att det inte gynnar kristdemokraternas preferens för kärnfamiljen - som för många ensamföräldrar utgör skillnaden mellan ekonomisk fattigdom och ett värdigt liv, är väl om något att reglera och förbjuda? Kristdemokraterna har under de gångna åren, hävdar Hägglund, arbetat för familjens frihet, men då undrar jag om det bara handlar om kärnfamiljens frihet och om de övriga familjekonstellationernas underbyggande?

Du, Göran Hägglund, pratar om "relationslinjen" som en förd politik som månar om föräldrars band till och ansvar för sina barn. Samtidigt hävdar du att staten genom underhållsstödet i praktiken tagit över ansvaret för barnens försörjning efter en separation, vilket i sin tur också separerar föräldern från ansvaret för sitt barn. Du hänvisar till utredningen SOU 2011:51 och menar att om bara föräldrar kunde komma överens, så skulle istället underhållsbidragets införande både höja ekonomin och minska konflikterna. Det är dock en sanning med modifikation: Utredningen pekar också på att just ekonomin är ett område som ledar till konflikter, inte minst för de föräldrar som är låginkomsttagare. När vi nu lokaliserat en vanligt förekommande konflikthärd, kanske vi istället kan utveckla strategier för att bättre bemöta dessa konflikter, istället för att helt sonika tvinga föräldrar till något som faktiskt kan förvärra en konflikt och därmed en inflammerad och långdragen vårdnads- och umgängestvist?

Jag tycker det är tråkigt att du talar om föräldrar som personer som "förlitar sig på det statliga underhållsstödet" och som borde förväntas "ta sitt ansvar, för då skulle barnfattigdomen sett annorlunda ut". Jag tror inte att ensamföräldrar per automatik är lata personer som helst vill ge bort sitt ekonomiska och sociala föräldraansvar, och jag tror inte heller att lösningen till barnfattigdom stavas "förbud mot skilsmässa". Jag skulle gärna vilja veta mer om din "relationsanalys", som låter påskina detta.

Du beklagar också diskussionen om ett extra barnbidrag till ensamföräldrar, då det skickar ut signaler om att det inte är så viktigt att hålla ihop, och du hänvisar till Tony Blairs stöd till ensamstående föräldrar, där massvis av skilsmässoansökningar kom in efter stödets införande, från ekonomiska utsatta föräldrar. Med andra ord ska svensk politik försvåra för föräldrar att komma ut ur en relation fylld av kanske bråk, hot om våld eller våld? Eller ska vi tolka det om att ekonomiskt utsatta föräldrar illvilligt försöker få ett stöd de inte har rätt till? Du beskriver föräldraansvaret som välfärdens fundament, och det anser jag också att det är, men det finns inget som säger att föräldraansvaret är detsamma som att stå ut i en dålig relation, bara för barnens skull eller bara för att ekonomin annars går omkull.

Hägglund menar att Kristdemokraterna är barnens parti och att han ska arbeta för att Sverige ska vara världens bästa land för varje barn att växa upp i. Men Göran, ett barn behöver, som du själv konstaterar, trygghet, värme från familjen, lugn i klassrummet och goda auktoriteter. Ingenstans står det i utvecklingspsykologisk forskning att barn måste få växa upp i en familj bestående av mamma och pappa, för att barnet ska må bra. Även om du själv betonar att det är viktigt att vi vuxna vidareförmedlar normer i samhället, och det är ju helt riktigt, så är det förstås också viktigt att de normerna delas av majoriteten och jag vågar påstå att den rätt stora grupp som utgörs av ensamföräldrar inte delar din åsikt om att Sverige ska föra en aktiv politik som gör det svårt för ensamstående föräldrar att finnas.

Varje år är ca 50 000 barn med om en separation. En halv miljon barn i åldrarna 0-17 år - vilket utgör ca en fjärdedel av alla barn - har särlevande föräldrar. Det finns knappt 1,3 miljoner föräldrahushåll, och ca 43 procent av dem är hushåll med (minst) en särlevande förälder medan ca 57 procent är traditionella kärnfamiljer. Med detta vill jag visa att vi inte pratar om en minoritet av den svenska befolkningen. Du pratar om att Kristdemokraterna, faktiskt som ensamt parti, arbetar för mål som ska skapa en normal familjepolitik. Göran Hägglund; en normal familjepolitik är en politik som tar hänsyn till det som är normalt, dvs. "vanligt förekommande", och det är precis vad ensamföräldrar, regnbågsfamiljer, styvfamiljer osv. är. Vi är, liksom kärnfamiljen, ett "normalt fenomen" och den stora merparten av oss gör vårt bästa för att älska, ta hand om och uppfostra våra älskade barn.

Prata gärna i fortsättningen klarspråk, Göran, så att vi som intresseorganisation för ensamföräldrar ska få klarhet i om du vill göra allt som står i din makt för att vi inte ska få finnas till. Eller, ännu hellre, efter över fem års kontaktförsök, bjud in oss och låt oss få berätta om lösningar som vi tror kan fungera både för att skapa jämställt föräldraskap, som i sin tur i viss mån kanske förebygger separationer eller konflikter efter separationer och för att skapa ett ansvarsfullt föräldraskap.

Sophia Lövgren (13 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37767

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Snurrigt resonemang! Statsfeminismen har redan gjort tillräckligt för att gynna skilmässor, särskilt kvinnors, och genom att diskriminera skilda pappor!

Permalänk | Anmäl #1 Joakim Steneberg, 2011-07-03, 07:55

Det är bra att något parti står upp för familjen. Mamma, pappa och barn.
Kvinnorörelsen har gått för långt. Barn är inga leksaker eller statusföremål som skall fostras av samhället. Det har föräldrarna ansvaret för och de bör stödjas av samhället, inte motsatsen.
Skilsmässor har tyvärr alltid förekommit men nu har det nästan blivit ett mode. Ensamstående förälder med normal inkomst får det knapert ekonomiskt och det bör de ha klart för sig. Det är bl a ett skäl till att barn skall ha båda sina föräldrar. Tröskeln mot skilsmässa har blivit för liten bl a genom ökat samhällsstöd. Andra skall svara för underhållet av de skildas barn. I denna fråga har vi svenskar kanske något att lära av våra invandrare som i allmänhet slår vakt om familjen.

Permalänk | Anmäl #2 Jan Ivarson, 2011-07-03, 08:01

Det finns ett trygghetssystem för ensamstående föräldrar, det heter HÅLL IHOP MED BARNETS FAR ELLER MOR!!!

Permalänk | Anmäl #3 Bonde, 2011-07-03, 08:43

(Med andra ord ska svensk politik försvåra för föräldrar att komma ut ur en relation fylld av kanske bråk, hot om våld eller våld?)

Jag förstår att du menar män som lever i relationer med kvinnor som utsätter man och barn för detta. Ja, det måste uppmärksammas. betydligt mer. Inrätta tex stöd till mansjourer på samma villkor som till kvinnojourer.

Permalänk | Anmäl #4 Bo Grahn, 2011-07-03, 09:48

"ensamförälder" = misslyckande.

eller hur många människor kan befrukta sig själva? och därmed bli både mamma och pappa?

Permalänk | Anmäl #5 u_16608, 2011-07-03, 13:08

Sophia Lövgren
"forskare genus & sociologi"...

Resan där slutade jag läsa.....

Permalänk | Anmäl #6 u_16608, 2011-07-03, 13:12

Om en man utsätter hustru och barn för övergrepp och hustrun därför tar ut skilsmässa, så är det inte mer än rätt att hon får dålig ekonomi...det är så jag uppfattar vissa inlägg här. Vissa anstränger sig så krampaktigt för att inte vara "politiskt korrekta" att de hamnar i orimliga ställningstaganden.

Permalänk | Anmäl #7 Jörgen Mattsson, 2011-07-09, 23:00