Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Socialdemokratins framtid

Olle Svenning om Socialdemokratins framtid

Juholts ”sociala demokrati” markerar gränslinjen till de liberala

Det närmaste uppdraget för Juholt är, tror jag, inte särskilt visionärt eller spektakulärt. Inte att skriva en ny berättelse eller skapa en provisorisk utopi. Den historiska praktiken är som alltid socialdemokratins främsta tillgång, skriver Olle Svenning, legendarisk ledar- och kulturskribent på Aftonbladet.  


Om författaren

Olle Svenning är legendarisk ledar- och kulturskribent på Aftonbladet. Han har skrivit böcker om bla Göran Persson, Anna Lindh och George W. Bushs utrikespolitik. Just nu arbetar han på en biografi om Hjalmar Branting.

Håkan Juholt skapar så många olika associationer. Mitt bidrag är "Mr Smith goes to Washington". Frank Capras klassiska film om Jefferson Smith (spelad av James Stewart). Smith , komplett okänd, utnämns till senator efter en diskutabel slantsingling.

Det gick bra för Jefferson Smith, trots alla intriger mot honom.

Håkan Juholt reser till Stockholm med några stora tillgångar: Lusten och glädjen inför politiken och det nya uppdraget. Mycket långt ifrån företrädarnas självömkan och uppgivenhet.

Juholt tar över ett parti vars liberala riktning är den stora förloraren. Som i praktiskt taget alla socialdemokratiska partier i Europa. Arbetarväljare har försvunnit, en del har valt högerextrema alternativ, andra har avstått från att rösta. Medelklassen förenar sina intressen med borgerligheten eller miljöpartiet.

I detta politiska landskap söker Juholt en samlande formel. Den lyder "social demokrati". Uttrycket är inte uppfunnet i Oskarshamn, som många av tidens kommentatorer tror. Det är själva stentavlan för socialdemokratin och formulerades för mer än hundra år sedan av Hjalmar Branting.

Den "sociala demokratin" markerar gränslinjen till de liberala. Den syftar till att utsträcka medborgarnas politiska inflytande till hela samhället, till ekonomin, kulturen, till den sociala organisationen till och med till kontrollen av produktionsmedlen. Juholt gjorde dessa något abstrakta teorier synliga i sitt första tal som partiledare. Han kallade nedmonteringen av välfärdsmodellen för en övergång från medborgarrätt till ett system där konsumenternas kraftigt graderade rösträtt bestämmer. Av systemförändringen följer ett svårt segregerat skol-och vårdsystem, mer anpassat till de väldiga vårdbolagens vinstintressen än medborgarnas behov.

Alva Myrdal menade att det var betydelsefullt att socialisera via konsumtionen. Länge var det socialdemokratins främsta ideologiska och praktiska tillgång. Den politiken, Tage Erlanders, byggde ett samhälle på en gång jämlikt och ekonomiskt expansivt.

De politiska redskapen som höll samman modellen var ganska enkla: Högt skatteuttag, omfattande socialförsäkringar och full sysselsättning. Håkan Juholt är mot ytterligare skattesänkningar och för en återuppbyggnad av sjuk-och arbetslöshetsförsäkringarna. Där finns reflexerna av det som, med välvilja eller förakt, kallas klassisk socialdemokrati. Juholt kunde kanske också återgå till den klassiska arbetsmarknadspolitiken. Den har mycket lite att göra med borgerlighetens moraliserande, disciplinerande och exkluderande arbetslinje. "Den som stiger upp tidigt på morgonen och gör rätt för sig, ska inte behöva betala för de andra, bidragstagarna", så säger alla ledande borgerliga politiker i Europa. Juholt har svarat en smula teknokratiskt: Det måste bli bättre matchning på arbetsförmedlingarna. Det är för beskedligt. Socialdemokratin har historiskt alltid betraktat arbetslöshet som i första hand ett samhälleligt problem, inte ett individuellt. Medborgarna har skyldigheter men också rättigheter att ställa krav på anständiga jobb som det går att leva på, utvecklas i och som ger rätt till inflytande. Den sortens samhällskontrakt borde Juholt kunna återupprätta.

Dagsstriderna om arbetslinjen ger tydliga flashbacks. De borgerligas argumenterar som under 1920-talet: sänk lönerna, kommendera ut folket, slå tillbaka facket. Åsikterna paketeras och bjuds ut som "förnyelse". Dessvärre har socialdemokrater glömt bort de stenhårda motargumenten från Per Albin Hansson och Gustav Möller. De handlade om mänsklig värdighet och social rättfärdighet. Om "social demokrat", kan man säga.

Juholts scen kan te sig något större än Per Albins. Han var för all del i hög grad inblandad i dramatisk världspolitik men främst för att hålla Sverige utanför den.

Det rullade ett hånskratt över landet när Håkan Juholt steg ut i världen och gick vilse i Libyen. Som en gång Göran Persson, i det något större Kina. Juholts motsägelsefulla uttalanden var genanta. Men var de mest upprörande, om vi nu ska behandla Libyen som ett inrikespolitiskt moralproblem? Mot Juholts darriga uttalanden stod Reinfeldts och Carl Bildts vädjan om stabilitet i Libyen: Vi ska inte ta ställning för den enda eller andra sidan, sa Bildt som ofta och omedvetet parodierar den cyniske maktpolitikern Henry Kissinger.

När politiken och ekonomin allt snabbare flyttar ut ur landet påstås Juholt vara hjälplös, i varje fall jämförd med Anders Borg. Teknokratiskt betraktat är detta kanske sant. Anders Borg har förmått styra Sverige ut ur en del av den globala finanskrisens värsta plågor. De frågor som Juholt borde ställa sträcker sig längre än till krishantering; han borde rimligen, tillsammans med andra inom den europeiska vänstern, söka alternativ till eller metoder för att åtminstone bädda in den globala kapitalismen och skydda den mot sig själv. Den finanskris som driver och sliter isär samhällen hotar nämligen också smula sönder den europeiska arbetarrörelsen. Medan vänsterregeringar administrerar kriserna och verkställer beställda nedskärningar, drabbas dess största väljarbas av arbetslöshet och social nöd.

Den europeiska socialdemokratin vinner allt oftare kommunal-och lokalval. Medborgarna tycks ha ett förtroende för partiets förmåga att lösa konkreta vardagsfrågor: miljöskydd, barnomsorg, vårdfrågor, kulturpolitik. När de politiska valen blir nationella eller europeiska försvinner tilltron. Socialdemokratin har blivit lokal men inte global. En drastisk förändring, särskilt för svenska socialdemokrater som i decennier haft särskilt hög trovärdighet i utrikespolitiken, först som förvaltare av neutralitetspolitiken senare som företrädare för internationell solidaritet. Återväxten av utrikespolitiskt kompetenta socialdemokrater är påtagligt skral. Juholt har därför med tiden börjat konsultera äldre socialdemokratiska ministrar, före detta vill säga. Han har fått råd om Libyen-politiken, internationell rätt och om biståndsfrågor. Juholt borde påminna sig att Ingvar Carlsson en gång skrev en väldig och ännu användbar FN-rapport om att demokratisera och hantera världsekonomin. Den duger ännu. Den modernisering som kan behövas finns tillgänglig för Juholt. Leif Pagrotsky har inte bara kunskaper om internationell ekonomi, han har också ett svåröverträffat kontaktnät, från Paul Krugman till Paul Stiglitz.

Hån mot Juholt hämtar skärande toner av klassförakt. Å, denna lågutbildade man som gör anspråk på att regera landet och som inte vet att föra sig utomlands eller ens bära kläder enligt föreskriven etikett. Det är som om nittio år av demokrati inte förmått ändra föreställningen att det finns en härskande klass och till den hör inte riksdagens backbenchers eller folkrörelserepresentanter. Juholt placeras i samma roll som Per Albin:"Barbaren".

Juholt kunde ta detta helt lugnt och avstå från de skämt och de små pikanta självbekännelser som kan hjälpa till att fylla ut mediekarikatyrerna av honom. Han borde orka med överseende; han är ju beläst och vet att den självlärde eller parvenyn alltid föraktats i salongerna och -numera- på redaktionerna. Han kan lära av det socialdemokratiska ledarskapets Moment 22: Antingen hånas partiers ledare för att de stigit ner till det enkla folket (Branting och Palme) eller så föraktas ledarna för att de helt enkelt förkroppsligar vanligt folk (Sahlin och Juholt).

Det växer sig en paradox kring Juholt, en blandning av väldiga förväntningar och skräck för att allt än en gång ska rasa samman. Förväntningarna stiger och dagordningar föreläggs honom: Feminismen och förorterna. Glöm inte det arvet från Mona Sahlin. Överge inte arvet från Erlander och Palme att samla "the best and the brightest" som rådgivare. Var nu dessa stjärnor nu finns.

Det närmaste uppdraget för Juholt är, tror jag, inte särskilt visionärt eller spektakulärt. Inte att skriva en ny berättelse eller skapa en provisorisk utopi. Den historiska praktiken är som alltid socialdemokratins främsta tillgång.

Juholt måste främst restaurera arbetarrörelsen. Han har vuxit upp i den och också sett den gradvis erodera. Kanske kan han pressa upp medlemssiffrorna till 1920 års nivå.

Den i tiden främsta uppgiften blir att återupprätta den generella välfärdspolitiken, ge den mer av individuell frihet och modernisera genom att återvända till parollen "ökad jämlikhet".

Socialdemokratin kommer knappast någonsin att nå mer än 30-35 procent av rösterna. Det betyder att Juholt så småningom måste bygga allianser. En tung uppgift: med ett ideologiskt svårdefinierbart miljöparti och ett alltmer utsuddat vänsterparti. Jag tror Juholt inser att han och hans parti bör avstå från samverkan med vänsterpartiet. Landet eller nationen har behov av ett systemkritiskt parti från vänster. Sådant förstår Juholt; han var en driven taktiker redan innan han blev partiledare. Det var han som vid en partikongress i Göteborg upphöjde Göran Persson till partiets ekonomiske talesman.

Det går förstås att tänka sig en djupgående och grundläggande förnyelse av europeisk och därmed svensk politik. Möjligen kan miljöpartiet, också i Sverige, röra sig något åt vänster under sitt nya mer progressiva ledarskap. I ett något storslaget perspektiv, för den som behöver ett sådant, kan man se europeiska röda och gröna partier förenade i kamp mot den föråldrade kapitalistiska ekonomi som också hotar grundläggande globala ekologiska värden. Hur sådana framtidsmöjligheter ska bli möjliga följer av hur miljöpartierna kan hantera sina framgångar och socialdemokratin sina besvikelser.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37754

32 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Olle Svenning lever i en förgången tid där myten om Socialdemokraternas storhet som ledare och arbetarklassens moraliska överlägsenhet verkade stämma överens.

Idag vet vi att Socialdemokraterna består av egotrippade broilers som bara sysslar med mytbildning och att sko sig själva.

Arbetarrörelsens desperata försök att gifta ihop den svenska arbetarklassen med den invandrade underklassen misslyckas för svenskarna förstår att de kommer att få betala hela kalaset och invandrarna är inte intresserade av något annat än sig själva.

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2011-07-08, 08:04

Just så är det. De som ska tvingas betala för finanskrisen med arbetslöshet eller sänkta löner intalas att pengarna tagit slut när i själva verket någon annan lagt vantarna på dom. Pengarna är inte försvunna, har inte slösats bort. Dom är bara i någon annans ficka.

Att kompensera spekulationsekonomins omfördelning av pengar med åtstramning och arbetslöshet är fullständigt vansinne. Det är då pengarna tar slut.
Vi ställer våra lågpresterande medborgare på det nedåtgående trappsteget i Lustiga Husets pendlande lejdare. Finasindustrin står på det uppåtgående. Medelklassens hoppfulla röstboskap klänger mitt emellan.
Det är ett nästan otroligt illusionstrick. Finansindustrin bidrar inte med någon tillväxt överhuvudtaget. Tvärtom skapar dom en omfördelning som skadar produktivitet och välstånd. Ändå låter vi dom hållas och dessutom bestämma spelreglerna.
S behöver ta tillbaka modet att berätta hur det förhåller sig.

Permalänk | Anmäl #2 Olof Lindberg, 2011-07-08, 08:09

BoT#1
Precis som Sverigedemokraterna har du inte fattat vem som tagit dina pengar. Hur mycket du än demoniserar dina icke svenska olycksbröder kommer den ekonomiska eliten aldrig att ta dig med i gänget. För dom är du bara en oviktig del av undervegetationen som gör dom tjänsten att splittra deras motståndare. Tror du att dom tackar dig för det är du oförlåtligt naiv.

Permalänk | Anmäl #3 Olof Lindberg, 2011-07-08, 08:18

Ingen kan rimligtvis vara nöjd med finansmarknadens nuvarande funktionssätt. Alla bubblor och problem vi sett under senaste femårsperioden kommer sig ju av det enkla skälet att den som lånar ut inte behöver ta risken att förlora dessa, banker är systemkritiska varför skattebetalarna tvingas ta smällen. Så länge detta systemfel består kommer detta att fortsätta.

Det är ju hur bra som helst, låna ut till hög ränta i riskabla projekt och går projektet åt helvete så är det någon annan som tar smällen.

Ovanstående är inte produktiv/fungerande marknadsekonomi, det är icke fungerande marknadsekonomi.

I det fall inte socialdemokratins röstbas alltmer skall koncentreras till miljonprogrammens icke integrerade invandrare bör man nog tydliggöra vad man är för respektive emot.

Det räcker inte för socialdemokrater att ånyo föra fram gamla keynesianska recept, visserligen är statskassan bra så det går att köra över kanske två konjunkturcykler, men sen?

Sossarna måste göra total avbön gentemot sitt favorithatobjekt, företagaren. Läs Schumpeter Olle Svenning!

Permalänk | Anmäl #4 Anders Lindfors, 2011-07-08, 08:57

Vi vet numera att möten mellan människor utanför släkten skapar en anda av förtroende i samhället. Det brukar kallas det sociala kapitalet. Men sådana mötesplatser såsom föreningar av olika slag är mycket mindre välbesökta än förr. Putnams böcker tex Bowling alone visar detta. Det sociala kapitalet minskar.

Detta måste varje svenskt politiskt parti förhålla sig till. Medelklassen är för det mesta friska och rikare än någonsin. En sådan persons fokus ligger idag på den egna individen, familjen och bostadsområdet.

Vi har många samhällen idag istället för ett. De som bor i Stockholms innerstad, Danderyd och Djursholm känner ingen söder ut i fattigare delar av regionen.

Vad som pågår där bryr de sig bara om när det egna barnet blivit rånad på sin mobiltelefon i t-banan.

Det framgångsrika partiet måste anpassa sig till en obrydd medelklass. Deras enda fråga är vad de själva tjänar på en samhällsåtgärd. Medelklassen måste köpas.

Sänkta skatter och gratis pigor passar som handen i handsken.

Detta klimat av Jag bryr mig inte, passar högern för högern har aldrig brytt sig om något annat än det snäva egenintresset för medel- och överklassen.

Det är meningslöst för (s) att tjata om sjuka och arbetslösa. De känner ingen samhörighet eller solidaritet med dessa.

Permalänk | Anmäl #5 Doktor Eleph@nt, 2011-07-08, 09:37

"Ingen kan rimligtvis vara nöjd med finansmarknadens nuvarande funktionssätt. "

Bra ämne, #4 Anders Lindfors. Att banker (och finansbolag) lever i en skyddade verkstad är ett stort problem men inte bara på det sättet som du tror.

Det är inte bara riskbeteendet som är ett problem utan att bankerna utgör ett oligopol med unik rätt att låna pengar från Riksbanken till styrränta som man med godtycklig marginal sen lånar ut till marknaden.

Om bankerna vill öka sin vinster och höjer sina räntemarginaler trögar ekonomin och då måste Riksbanken sänka sin styrränta varvid bankernas högre marginal kvarstår.

Självregleringen fungerar inte för det finns inget som håller emot när bankerna skor sig.

Bankernas räntemarginaler är svinn/korruption i det finansiella systemet. Optimalt ska bankernas räntemarginal vara noll.

Banksektorn kan alltså själv styra sin vinst utan att vare sig Riksbanken eller kunderna kan göra något åt det.

Det är ingen slump att vi har en negativ realränta på det bankerna lånar ifrån Riksbanken. Bankerna utnyttjar bara reglerna för att ockra både Riksbanken och kunderna.

Felet är givetvis reglerna. En lösning är att koppla en del av utlåningen förbi banksystemet, t.ex. borde alla innehavare av statsobligationer kunna belåna dessa direkt i Riksbanken till styrränta.

Det skulle dra undan mattan för bankernas räntemarginaler och få marknaden att bli effektivare.

När det gäller spekulationskrascher så är det rimligt att varje bank som inte klarar att följa reglerna ska förstatligas automatiskt. Sen kan staten sanera banken och sälja ut den eller bara lägga ner den.

När hörde vi Socialdemokraterna ens tänka i dessa banor, att utmana bankoligopolet? Nej, just det, sosseadeln har ju smält samman med finanseliten och egenintresset är starkare än lojaliteten mot de grupper man påstår sig representera.

Permalänk | Anmäl #6 Bo T, 2011-07-08, 09:42

"Social demokrati" är bara en särskrivning betecknande för Juholtarns utbildningsnivå. "2-årig social linje med medelmåttiga betyg"

Permalänk | Anmäl #7 SwingThatCat, 2011-07-08, 09:52

"Hur mycket du än demoniserar dina icke svenska olycksbröder kommer den ekonomiska eliten aldrig att ta dig med i gänget."

Hoppsan, #3 Olof Lindberg. Är det demonisering att påstå att stora invandrargrupper är starkt beroende av ekonomiskt stöd utan synbart slut och att dessa därför är lätta att utnyttja politiskt?

Och vad får dig att tro att jag skulle vilja vara med i den "ekonomiska eliten"?

Min önskan är att den "ekonomiska eliten" ska detroniseras och avskiljas från staten på samma sätt som Svenska Kyrkan.

Svenska staten ska vara till för medborgarna och hålla särintressena i schack.

Permalänk | Anmäl #8 Bo T, 2011-07-08, 09:53

Roligt att så pass nyanserade inlägg presenteras i diskussionen. Möjligheten för socialdemokratin att få medborgarnas stöd ligger säkert i mycket av det som sagts ovan. Till exempel hur man förhåller sig till kapitalets oförskämt oblyga maktutövning på medborgarnas bekostnad. Även medelklassen kan inse hur skakiga grundvalar deras rikedom vilar på och se att det kan finnas ett intresse av ökat politiskt infyltande över kapitalhushållningen. Dessutom finns hos ganska många en altruistisk förmåga och empatisk kompetens och därmed ovilja att fortsätta utsugningen av de medellösa. Den egna välbeställdheten kan till och med gynna en sådan inställning. Socialdemokratin måste förhålla sig till, men inte anpassa sig till, medelklassen.

Vissa debattörer i kommentarsfältet illustrerar det faktum att insikten om hur saker och ting förhåller sig i ett mer komplext perspektiv inte är allom given, vilket påminner om att folket måste vinnas på det konkreta planet. Där tror jag liksom Olle Svenning att socialdemokratins styrka ligger. Att förklara begreppet solidaritet och dess aktuella innebörd för var och en är nyckeln. Broderskapet behöver stärkas, inte minst för egennyttans skull.

Permalänk | Anmäl #9 Anders Brynge, 2011-07-08, 12:52

"Även medelklassen kan inse hur skakiga grundvalar deras rikedom vilar på och se att det kan finnas ett intresse av ökat politiskt infyltande över kapitalhushållningen."

Det kommer förhoppningsvis, #9 Anders Petter Brynge.

Vi har ett finansiellt system som skapats av finansbranschen för finansbranschen.

Politikerna har bara stått och tittat på med armarna i kors när finansbranschen, marknadens administratörer, har roffat åt sig pengarna som är till för företag och privatpersoner, marknadens aktörer.

Att ha en ekonom som finansminister är lika farligt som att ha en militär som försvarsminister. Särintressena ska hållas i schack av de folkvalda och inte tvärtom.

Att minska svinnet/korruptionen i det finansiella systemet är av stor vikt om inte systemet ska kollapsa.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2011-07-08, 13:47

#9 Anders Petter Brynge, "Att förklara begreppet solidaritet och dess aktuella innebörd för var och en är nyckeln."
Du får hemskt gärna förklara för mig. Jag var 14 år när jag började arbeta. Jag är snart pensionär och har varit arbetslös 1 månad sedan dess. Det var mellan två utbildningar och jag ville jobba, men arbetsförmedlingen sa till mig att stämpla istället.
Så, solidaritet. Alltid när solidaritet tas upp så är det JAG som ska vara solidarisk. Varför då? Var tar all solidaritet vägen? Jag har inte sett röken av någon och inte mina, snart 90 år gamla föräldrar, som med svårighet tar sig fram med hjälp av rollator. Men se berättigade till färdtjänst är de inte tycker kommunen, trots att de jobbat hela sina liv och bidragit till det välstånd som de nu inte får någon del av!
Däremot finns det grupper med fullt friska 30-åriga kvinnor som är berättigade till färdtjänst så de med sina jättekullar kan åka till köpcentret och handla upp bidragen.

Anders Petter, du som tydligen är insatt; förklara solidaritet för mig ...

Permalänk | Anmäl #11 leif w-n, 2011-07-08, 15:29

Socialdemokratin är död.. länge leve socialdemokratin. Fräscht hörru.

Permalänk | Anmäl #12 David Wiselqvist, 2011-07-08, 15:28

Olle Svenning lever kvar i en förgången värld
”Den historiska praktiken är som alltid socialdemokratins främsta tillgång” skriver Svenning. Men den tillgången är numera bara historia.

Den nya ledningen har rationaliserat bort i stort sett all regeringserfarenhet. Det finns ju en förklaring till att Håkan Juholt och Tommy Waidelich, som bägge valdes in i riksdagen 1994 aldrig var aktuella för några statsrådsposter under den tid då (S) hade makten och den är att dom inte ansågs hålla måttet och det gör dom fortfarande inte. I dagens Resumé så skriver man om den oreda som numera råder i partiet. http://resume.se/nyheter/2011/07/08/oreda-i-juholts-nya-lag Och det är inte förvånande då man valde en partisekreterare vars enda merit är att hon kört partiet i diket här i Stockholm där bara drygt var tionde person som arbetar röstade på (s) i det senaste riksdagsvalet

Dessutom så är Olle Svenning inte sanningsenlig. Tex så skriver han att
”Den politiken, Tage Erlanders, byggde ett samhälle på en gång jämlikt och ekonomiskt expansivt. De politiska redskapen som höll samman modellen var ganska enkla: Högt skatteuttag, omfattande socialförsäkringar och full sysselsättning”

Men sanningen är den att under Erlanders tid så var det svenska skattetrycket inte så högt.
”Att Sverige har högre skatter än jämförbara länder är ett faktum som upprepats ofta. Historiskt har det emellertid inte varit så. Under de så kallade rekordåren på 1950- och 1960-talen hade Sverige fortfarande ett skattetryck som var lägre än genomsnittet för OECD-länderna.” http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck
Sen höjdes skatterna rejält under epoken Palme vilket fick negativa konsekvenser som vi fortfarande dras med. Det är den politiken som Juholt vill föra och inte den som fördes under rekordåren.
Olle Svenning skriver också
”Den "sociala demokratin" markerar gränslinjen till de liberala. Den syftar till att utsträcka medborgarnas politiska inflytande till hela samhället, till ekonomin, kulturen, till den sociala organisationen till och med till kontrollen av produktionsmedlen.”

Och där kör han ordentligt i diket. I en debattartikel här på Newsmill propagerade han för tillväxt och skrev då också att ”Sedan är det upp till politiken att avgöra hur denna tillväxt bäst ska användas”.
Det är alltså inte löntagarna själva som ska bestämma. Det Juholt propagerar för är en klassisk socialistisk politiskt styrd ekonomi. Men det är nog inte vad de flesta av oss vill ha.

Permalänk | Anmäl #13 Lars Johansson, 2011-07-08, 16:06

Att Jutholt vill radera Socialismen från Socialdemokratin är en nödvändighet för en någorlunda trovärdighet. Social-Demokratin är i tiden eftersom Socialism lämnar en bitter bismak när man ser på historien i Världen. Man kan inte ha en Socialism med en rotad och fri demokrati, även om vissa gamla Socialister tror det. Detta är även anledningen till att MP ökar, partier som är fria från dessa ideologier som Kommunism och Socialism, som folk har lärt sig att ställa sig misstänksamt till.

Hela tanken med politiken är en anpassning till folkets behov och synsätt, den förnyelse som nya generationer representerar har annat i bagaget, andra synsätt och kunskap om världen än tidigare generationer. Hur ska "Family Guy / South Park- generationen" relatera till Socialdemokratin? Tveksam om det är möjligt överhuvudtaget.

Permalänk | Anmäl #14 u_15282, 2011-07-08, 16:32

Onda människor har en utmärkande egenskap. De vill inget hellre än att lägga sig i och styra andra människors liv. Det spelar ingen roll hur mycket de utsatta vädjar om att få vara ifred och lösa saker på sitt eget vis, de onda vet ju ju alltid bäst. De onda kan inte acceptera att du lever efter ditt eget gottfinnande, de drivs av ett ohejdbart tvång att tvinga in de utsatta i den kollektiva fålla som "åt alla lycka bär". Min ovilja mot de onda känner inga gränser när jag hör dem sjunga " ...en gag ska jorden bliva vår."
Shaaaas!

Permalänk | Anmäl #15 Robert Pettersson, 2011-07-08, 16:45

"... en dag ska jorden bliva vår."

Permalänk | Anmäl #16 Robert Pettersson, 2011-07-08, 16:49

Samma gamla visa om det socialistiska schlaraffenlandet där läckerheterna regnar från himlen. Samma gamla visa om att höga skatter ger medborgaren (???) makten i samhället. Samma verklighetsfrämmande materialistiska föreställning om den marxistiska ekonomiska modellen som så många gånger har visat sig att inte bara förstöra medborgarnas välstånd utan även staternas.

När alla av dagens politiker (inkl. de socialistiska) har misslyckats med att reglera marknaderna genom att föreskriva marknaderna samma etiska regler som även gäller vid andra mänskliga interaktioner då plockas den gamla socialistiska planekonomin med höga skatter och starkt begränsad ekonomiskt utrymme för individen fram som ekonomisk och social patentlösning för den socialistiska "demokratin".

Återigen ett socialistiskt försök att förvilla genom en verklighetsfrämmande men populistisk retorik för att förespegla ekonomiska "sanningar" som är totalt gripna ur luften - och detta i en värld där samma modell antingen har fört till nationers fattigdom och kollaps eller till så enorma statsskulder så att de är omöjliga att återbetala.

Marx modell är frälsningen och gud finns - bara man tror tillräckligt mycket. Svenning är lika hederlig som en präst som utlovar himmelriket.

Permalänk | Anmäl #17 Jörgen Trauner, 2011-07-08, 16:51

Den som tror att politiken kan lösa alla människors problem, upplever denna, politik som religion och missgynnar människans process till att utvecklas genom sin natur.

Permalänk | Anmäl #18 u_15282, 2011-07-08, 17:13

Lars J, du slutar med att säga att det är löntagarna och inte staten som ska bestämma.

Jag har sett att Gudmundsson i SVD och högern nu återigen laddar för att sjukvården ska privatiseras.

Den som vill ha privat sjukförsäkring kan själv välja om han vill teckna någon. Så långt har högern rätt att individen är fri.

Men sedan gör de sitt stora misstag, det tror och hävdar att hela relationen mellan individen och försäkringsbolaget HELT OCH HÅLLET präglas av frivillighet. Men det är inte sant.

Försäkringsbolaget har tolkningsföreträde om a) sjukdomen täcks av villkoren eller inte. b) vilken behandling som försäkringsvillkoren täcker.

Man kan också konstatera att ju fler behandlingar, särskilt dyra sådana, som man säger nej till desto större vinst gör vårdbolaget.

Vid tvister kan individen se fram mot en långdragen rättstvist i domstol.

Det privata vårdbolaget får rätt att bestämma i frågor som kan avgöra om individen överlever eller dör.

I Moores film Sicko där finns faktiskt ett exempel på att försäkringsbolaget säger nej till benmärgstransplantation eftersom de säger att behandlingen är experimentell.

Patienten dör i sin cancer, han får aldrig den av läkarna rekommenderade transplantationen.

Försäkringsbolaget utövar en sådan oerhört stor makt över denna individ, så stor att denne avlider.

En anställd i ett försäkringsbolag vittnar sedan om att de som säger nej till flest behandlingar stiger i graderna. Hon beklagar sedan alla patienter hon sagt nej till.

Om det så svenska folket vill ha det så vassego, men ingen ska inbilla mig att den totala friheten för individen har ökat. Den har minskat.

Permalänk | Anmäl #19 Doktor Eleph@nt, 2011-07-08, 17:14

word #19.. efter 3 år i usa insåg jag snabbt att just den biten (privatvård) är skit. Alla hur fina premier de tecknat kan bli utförsäkrade.. som många blir när det är långdragen dyr cancer.. privatavinstintressen och sjukvård hör liksom bara inte ihop.. kanske snabbvård på vårdcentraler.. men inte sjukhus

Permalänk | Anmäl #20 David Wiselqvist, 2011-07-08, 19:32

Denna artikel var bland det värsta dravlet jag har hört.

Denna passage var dock aningen intressant för att det förkroppsligar det socialdemokratiska problemet och det socialdemokratiska tankefelet som gör att man är ur fas med omvärlden i dagsläget.

"Juholt måste främst restaurera arbetarrörelsen. Han har vuxit upp i den och också sett den gradvis erodera. Kanske kan han pressa upp medlemssiffrorna till 1920 års nivå."

Vad Olle Svenning och många andra gråsossar inte förstår är att "högervågen" och minskat stöd från "arbetare" beror på att folk har fått det bättre och att det finns färre "arbetare" i Sverige eftersom de flesta arbetare är kineser eller indier. Att Juholts politik skulle "pressa upp medlemssiffrorna" och "restaurera arbetarklassen" är säkert sant. Fler skulle kastats tillbaka ner i fattigdom med höjda skatter. Hur artikelförfattaren ens kan tycka att det är något positivt att arbetarklassen återuppstår är för mig mycket förbryllande. Det visar på den sinnessjuka fixering vid blåställ, verkstäder, LO och livslångt inavlat engagemang inom partiet som råder.

Redan idag har staten svårt att möta sina åtaganden, för den som har någon som helst koll på omvärlden är det uppenbart att det inte ens är aktuellt att diskutera något som kostar resurser överhuvudtaget. Det fattar inte Juholt, Juholt kör huvudet i sanden, blundar för verkligheten och maler på med one-liners, klyschor och illa genomtänkta förslag.

Som vanligt är det mycket tomma ord, floskler och känslostyrda irrationella resonemang när det gapas om "social demokrati". Så även från Olle Svenning.
Håkan Juholt har bara varit partiledare i hundra dagar men är redan död som döden själv.

Inte för att alliansen är mycket bättre, det enda man kan trösta sig med är minskat skatteuttag.

Permalänk | Anmäl #21 Benjamin W, 2011-07-09, 02:37

Jörgen#17
Dina angrepp på marxismen är lite underliga. Ingen har förespråkat marxism. Alla vet att planekonomi inte fungerar. Vad är du rädd för?
Är det att drömmen om det självreglerande nyliberala marknadssamhället redan visat sig vara bara en dröm, precis som socialismen, och du inte vill bli påmind om det?
Vad har du för alternativ när du vet att vi bara kan leva mellan olika potentiella förtryckare, staten och kapitalet? Vill du bara kontrollera den ena och ge upp för den andra?

Permalänk | Anmäl #22 Olof Lindberg, 2011-07-09, 08:20

Socialdemokrater har klarat av sitt uppdrag, nämligen att göra Sossar till moderater...de är redan det.

Permalänk | Anmäl #23 u_15282, 2011-07-09, 11:08

19 # Dr Elephant

”Lars J, du slutar med att säga att det är löntagarna och inte staten som ska bestämma. Jag har sett att Gudmundsson i SVD och högern nu återigen laddar för att sjukvården ska privatiseras.”

Det är landstingen och inte staten som sköter sjukvården
Men det jag menade med det sista jag skrev var bara att jag inte vill ha tillbaka världens högsta skattetryck som vi hade när socialdemokraterna hade makten. Däremot så tycker att vården ska vara skattefinansierad det har vi råd med utan att ha världens högsta skattetryck. Regeringen och Miljöpartiet har rätt nyligen träffat en överenskommelse som om jag förstått saken rätt innebär att inte bara svenska medborgare ska ha rätt till skattefinansierad vård utan även dom som vistas illegalt i landet vilket tyder på att pengarna räcker.

Jag tycker att Sverige ska ha rätt höga skatter även i framtiden men som sagt inte världens högsta.

Permalänk | Anmäl #24 Lars Johansson, 2011-07-09, 14:58

19 Dr Elephant

När det svenska skattetrycket var som högst betalade människor med mycket måttliga inkomster men än hälften av det dom tjänande i skatt om man räknar med alla skatter man betalar som inkomstskatter, moms och bränsleskatter mm
Det är för mycket.
Jag tror att pengarna används mer effektivt om hushållen själva får bestämma över en större del av deras egna inkomster.
Jag ser inget som tyder på att en lågutbildad person som Håkan Juholt skulle fatta klokare beslut än hushållen själva om man tex förde över ytterliggare 10% av det som hushållen tjänar till staten.
Jag har aldrig fått intrycket att han är så skarp.
Och det finns som sagt en förklaring till varför Håkan Juholt aldrig var aktuell som minister då (S) hade makten. Det fanns helt enkelt skarpare knivar i den socialdekoratiska lådan på den tiden

Permalänk | Anmäl #25 Lars Johansson, 2011-07-09, 15:08

Lars J, jag menade staten i meningen det offentliga som i government. Men OK jag var oprecis.

Jag har inga direkta synpunkter exakt vad skattetrycket ska ligga däremot vänder jag mig emot att ett lågskattesamhälle skulle innebära friare individer.

Högern pratar som de har monopol på det högstämda ordet frihet, i praktiken handlar det mycket om att gynna sig själva och andra besuttna.

Permalänk | Anmäl #26 Doktor Eleph@nt, 2011-07-09, 19:40

#26 Dr Elephant

"däremot vänder jag mig emot att ett lågskattesamhälle skulle innebära friare individer"

Du behöver inte bekymra dig för Sveriges vidkommande
Sverige blir aldrig ett lågskattesamhälle utan vad det handlar om här är om huruvida vi ska ha världens högsta skatter som (S) vill eller om skattetrycket ska ligga en bit under det som den nuvarande regeringen anser.
Och då föredrar jag det sistnämnda

Sen gäller för såväl alliansen som (s) att man måste inrikta sig mer på att de skatter som tas ut (oavsett hur höga de ska vara) verkligen används effektivt. Där finns stora brister i bägge lägren

I skiftet nellan 60 och 70 tal var den genomsnittliga kommunalskatten 20%. Nu är den över 30% så den har alltså ökat med 50% i reala termer. Även de statliga skatterna har ökat kraftigt som tex moms och energiskatter.
Men ingen behövde svälta i Sverige 1970.
Dessa lägre skatter räckte även till en massa annat som tex ett av världens största flygvapen.

Permalänk | Anmäl #27 Lars Johansson, 2011-07-10, 06:54

#26 Dr Elephant

Förutom att hålla svälten på avstånd och ett av världens största flygvapen så räckte skatterna på Erlanders tid även till att bygga en miljon bostäder under en relativt kort tidsrymd. Dessutom såbyggdes det en massa sporthallar mm
Nu har vi varken råd med flygvapen eller bostadsbyggande

På 70 talet under epoken Palme och de borgerliga regeringarna 1976-1982 så växte kostnaderna för den offentliga sektorn kraftigt
Men helt klart så fick vi inte valuta för alla de pengar som skickades dit. När den offentliga sektorn växte så blev den mindre produktiv än den var under Erlanders tid då Sveriges skattetryck faktiskt låg under snittet i OECD

Permalänk | Anmäl #28 Lars Johansson, 2011-07-10, 07:07

Lars#28
Skattetrycket är bara en av många variabler när vi letar efter samband som uppfyller våra förutfattade meningar om nationalekonomi och välstånd.
Sedan 1980-talet har fördelningen av de svenska företagens ekonomiska resultat förändrats radikalt. Lönernas andel har minskat och vinstuttagen ökat. Förändringen är markant.
I förhållande till mina ekonomiska förklaringsmodeller visar det tidsmässiga sambandet med detta och vår arbetslöshet och resursbrist i den gemensamma sektorn att fördelning av pengar på alla ger högre välstånd och ansamling av pengar hos få ger lägre.

Permalänk | Anmäl #29 Olof Lindberg, 2011-07-10, 11:45

Jo,

Det finns få visionära politiska projekt, som jag respekterar så mycket som de skandinaviska ländernas gamla socialdemokrati. Men det var då det!

Idag tycks mig (s) gå baklänges mot framtiden, näsan riktad mot dåtid. Olle Svenning skriver: "Socialdemokratin har blivit lokal men inte global. "

Det är här problemets knutpunkt ligger.
Kapitalismen är global och har vunnit en nästan total seger på jordklotet. Men kapitalismen som ekonomisk världsordning befinner sig i en historisk utförsbacke. Det är inte bara finanskriser, som duggar allt tätare. De finansiella perversionerna hänger delvis ihop med råvarukriser, miljökriser, befolkningskriser, klimatkriser och neokoloniala krig. Skeenden som marknadsstyrd ekonomi är oförmögen att hantera konstruktivt.

Marknadsstyrd ekonomi styr inte mot "behov", utan styr dit pengarna finns. Det är därför så många barn blir föräldralösa och svältande p g a malaria trots att medicin är välutvecklad och billig. Läkemedelsindustrins aktieägare blir mer nöjda av att sälja Viagra till välmående män. Bananer är billigare i Stockholm än på den lokala marknaden i Colombia...där banan-arbetarna tvingas avstå från att äta frukten av sitt arbete. Så blir det när priset för arbete är lägre än priset för mat och för hyra.

Mina exempel är moralistiska - jag vet. Men utan en ny ekonomisk världsordning i visionen...kommer (s) att bli kvar som snäll förvaltare på lokal nivå.

Har du en ny slags International i sikte Olle?

Permalänk | Anmäl #30 Gunnel Gomér, 2011-08-21, 21:39

#27

Hej Lars Jhansson!

Du visar hur skattetrycket ökat. Men detta måste ställas i relation till hur produktiviteten ökat.

Sverige har idag, näst Danmark, störst andel av befolkningen i arbete. Produktionen per capita sägs vara högst i världen. En del av förklaringen ligger i att svenska kvinnor idag är yrkesverksamma.

Låga skatter hänger samman med en samhällstyp, där kvinnor obetalt tar hand om barn, familjens gamla och sjuka samt upprätthåller allehanda organiserade samhällsfunktioner ideellt. Schweitz är ett sådant typsamhälle.

Vad du än tänker på för framtid...tänk ALDRIG på en samhällsform där kvinnor knuffas tillbaka till det gamla, obetalda :-)

Permalänk | Anmäl #31 Gunnel Gomér, 2011-08-21, 21:50

Svenning har fattat hela poängen. Jämför man Svenning med dagens ledarskribenter på Aftonbladet, så måste man äta antidepressiva.

Permalänk | Anmäl #32 u_17443, 2011-08-22, 05:31


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Stora risker med MP:s energipolitik
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.