Om författaren
Jörgen Tholin, rektor vid Högskolan på Gotland
Första gången som jag hörde talas om den tänkte jag att man nog ska vänta med att dra för snabba slutsatser innan man läst rapporten och hört kommentarerna kring den. Jag har nu läst rapporten. Den handlar om bekymret med att vissa studenter envisas med att läsa ämnen och program inom humaniora och konst. "Konsten att strula till ett liv" heter rapporten och titeln säger väl det mest om vilken människosyn och kunskapssyn som Svensk Näringsliv företräder.
Jag träffar i mitt jobb dagligen unga människor som läser på högskola och slås av hur olika deras livsdrömmar, deras ambitioner, deras drivkrafter är. För Svenskt Näringsliv är däremot tillvaron endimensionellt inriktad på ekonomi. Det är bättre att läsa teknik än humaniora därför att man då tjänar mer pengar. Det är en slutsats som bara någon som befinner sig mycket långt bort från ungdomar och deras livsdrömmer kan dra. Konsekvensen av detta resonemang blir i rapporten att studenter som läser utbildningar som "ger hög ekonomisk avkastning" ska få höjd bidragsdel för sina studiemedel medan bidragsdelen ska minska för andra studenter.
Vi kan, ska och bör naturligtvis diskutera dimensionering av högre utbildning i landet. Men att studenter ska bestraffas på invidnivå för att de valt "fel" är fullständigt orimligt. Och ställer naturligtvis frågor om vem som ska avgöra vilka utbildningar som är rätt och vilka som fel. arbetsmarknaden ändrar sig, vem vet vilka utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning om 10, 20 eller 30 år?
Sällan har något förslag blivit så totalt sågat som Svenskt Näringsliv rapport, och under trycket av alla kritik backar man och hävdar att man egentligen menar att rapporten handlar om behovet av att rensa bort s.k. hobbykurser i lärosätena kursutbud. Begreppet hobbykurser har flugit runt ett tag utan att någon riktigt kunna definiera vilka kurser det handlar om. Kurser som inte har forskningsförankring?
Jag är den första att skriva under på att all akademiska utbildning ska vara vetenskapligt förankrad. Men inte sällan letar man upp några kurser med lustiga namn och hävdar att de är hobbykurser utan att studera innehållet i kursen eller hur forskningsanknytningen sker. (Hittar man inga kurser med tillräckligt lustiga namn hittar man i stället på namn på kurser som inte aldrig funnits på någon högskola, Mumsig mat i mysig miljö är ett exempel som brukar användas.)
När Svenskt Näringsliv ska ge exempel på hobbykurser ger man som ett exempel kursen Ortnamn! Det måste vara en av de mest bästa exempel på behovet av bildning och kultur som någon någonsin getts - och hur fel det går om man saknar det. Forskning kring ortnamn har funnits i hundratals år i Sverige. En yrkesgrupp som behöver läsa kursen Ortnamn är blivande svensklärare eftersom elever redan i grundskolan ges en introduktion i Sveriges ortnamn för att lära känna vårt språk och vår historia. Vet inte någon på Svenskt Näringsliv det?
Humaniora studerar människan som kulturell varelse. Det finns inget hobbymässigt i det. Det är en nödvändig betingelse för att förstå oss själva, vårt sätt att kommunicera, vår historia och vår samtid!
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37739
Medborgare: Svensk akademia är i behov av ärlighet, oberoende och anständighet och mindre svansviftande för politisk korrekthet. Fat chance.
Permalänk | Anmäl
Martin A, 2011-07-02, 00:55
Tja, pja, ja lite rätt tycker jag nog Svenskt Näringsliv har. Hur kan samhället berikas med att någon med skattepengar går en kurs i "Ingmar Bergmans filmiska landskap"?" och "Rotting eller ordningsregler? Diciplinering genom historien"?
Lite självkritik kan nog inte skada.
Permalänk | Anmäl
Christina Lundqvist, 2011-07-02, 05:32
Är det specifikt kurser om Ingemar Bergman som bör förbjudas eller heller hela området filmvetenskap?
Permalänk | Anmäl
Jörgen Tholin, 2011-07-02, 07:35
Filosofer skulle ju få sänkta studiemedel enligt SN.
Jättekonstigt. Det borde dugga tätt med filosofer i organisationsledningar. De kan ju nämligen tänka.
Och sedan har man mage att söka folk med analytisk förmåga. Och liknande formuleringar.
Att anställa de internt minst respekterade akademikerna alltså företagsekonomer på en sådan post inte bara ett hån. Det är till och med lite skojigt.
SN skriver ofta dåliga rapporter. Helt enkelt fel gjorda. Det diskuteras inte så ofta i media. Men så är det. Det här är bara en i mängden.
Och på basis av dessa dåliga rapporter ska Sverige alltså styras. Det hävdar SN!
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2011-07-02, 07:35
#3 Jörgen Tholin
Filmvetenskap bör naturligtvis finnas som kurs.
Jag anser humaniora vara oerhört viktig, utan humaniora får vi ett mycket andefattigt och torftigt samhälle. De är humaniorans alla tänkare som för världen framåt. Konstnärer, författare, artister, ja kulturskapare överhuvudtaget utgör själva kittet hos mänskligheten, men åsikten att man bör se över många av dessa hobbykurser delar jag med Svenskt Näringsliv.
Permalänk | Anmäl
Christina Lundqvist, 2011-07-02, 08:06
#4 Doktor Eleph@nt
Vilken saklig grund har (andra) akademiker för att respektera företagsekonomer minsta av alla? Finns det någon mer anledning än avundsjuka? För de är knappast deras förmåga till att bete sig sympatiskt som får dem att gå runt och inte vara generösa med respekt och förståelse. Gilla olika säger ju kultureliten.
Permalänk | Anmäl
Lisa Svensson, 2011-07-02, 09:06
#5 Christina Lundqvist
Det är många som skriver olika påstående i still med dina. Humaniora och de som verkar inom detta området är både de som är den mänskliga civilisations fundament och som får den att utvecklas liksom öppnar framtiden för oss andra. Detta har sagts många gånger på olika sätt och med olika formuleringar. Men jag har då aldrig läst att man överhuvudtaget försökt motivera eller bevisa att det är så här det förhåller sig.
Vi kan ju till exempel snabbt fundera över hur samhället skulle utvecklats utan ingenjörer och ekonomer. Rom skulle inte nått den graden av "storhet" som fanns. De flesta människor som levt och lever skulle aldrig funnits eftersom matproduktionen skulle varit för låg. Man kan diskutera huruvida vi ens skulle haft jordbruk och istället fortfarande varit jägare och samlare. Vidare skulle jorden fortfarande varit platt och Amerika skulle fortfarande inte varit upptäckt (men dock bebott). Det skulle inte funnits böcker och tidningar eftersom det är en form av teknologi. Det skulle inte funnits instrument speciellt mer avancerade än någon slags trumma. Och kanske värst av allt, den samtida kultureliten skulle varken haft bloggar eller twitter.
Permalänk | Anmäl
Lisa Svensson, 2011-07-02, 09:27
Lisa, ta en privat organisation eller en offentlig.
Jag garanterar att du där finner i ledningen ett antal företagsekonomer som med stort allvar igen och igen repeterar ett antal modeord, eller buzz words, baserat på organisations- och styrmodeller som saknar evidens.
Men de har ju kostym och slips är och anses därför trovärdiga.
Blandat med detta främjar företagsekonomer ofta en slags sektliknande anda av så kallat positivt tänkande, där alla problem är en "utmaning". Problem ska sopas under mattan. Detta underminerar kritiskt tänkande som är själva grunden för faktisk problemlösning.
En särskild kategori är företagsekonomen som konsult. Hur många föredrag från dessa kringresande handelsmän i modeord har du inte lyssnat på?
Det borde stå kringresande charlatan på deras visitkort.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2011-07-02, 09:31
#8 Doktor Eleph@nt
Byt ut begreppet organisation mot förort och begreppet företagsekonom mot invandrare och du skulle bli anklagad för att vara rasist.
Vidare finns det folk från de humanistiska akademierna som gör karriärer som anställda eller konsulter (inom samma organisationer som du redan nämnt) genom att de sprider buzz words om hur jämnställdhet ökar vinsten och att fler anställda från andra kulturer och länder ökar innovationsförmågan. Eller konsulter som till exempel anordnar års-långa program för att ledningen ska förstå vilka belöningar och andra incitament som får unga kvinnor att prestera och stanna i organisationen.
Skillnaden är väl egentligen bara att de som läst humaniora även gör karriär inom media där de sprider sina buzz words om att alla vita män är förövare/förtryckare och potentiella våldtäktsmän. Att kön är en konstruktion, med mera.
Permalänk | Anmäl
Lisa Svensson, 2011-07-02, 14:26
Lisa, frågan är varför det skulle vara relevant och göra det bytet av ord som du föreslår.
Det kan visst finnas modeord bland andra, det har du rätt i.
Men ingen har så mycket makt och så lite att säga som rätt många företagsekonomer i våra organisationsledningar.
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt, 2011-07-02, 18:26
#5 Christina Lundqvist
Du skriver "åsikten att man bör se över många av dessa hobbykurser delar jag med Svenskt Näringsliv."
Innan du och SN ropar efter en sådan översyn vore det kanske lämpligt att precisera vad ni anser vara kriterierna för en s k hobbykurs.
Precis som Jörgen Tholin, medvetet elller omedvetet, antyder säger de raljanta brösttonerna om "hobbykurser" och marknadsvärde på humaniora, mer om bildningsnivå och kunskapsstatus hos de raljanta än någonting annat.
Permalänk | Anmäl
Peter Carlsson, 2011-07-03, 09:37
"Det finns en charm med att vem som helst i Sverige får tycka vad som helst om vad som helst hur stolligt det än blir"
Vad menar du - en charm? det är väl ändå en en grundlagsfäst rättighet som människor är beredda att gå i döden för i många andra länder, och det kallar du "en charm"
Förövrigt är det nog så att alla dessa utbildningar är ett sätt att hålla ungdomar syselsatta och att hyffsa arbetslöshetsstatistiken.
Jag kommer ihåg för många år sedan någon som doktorerade i hur man steker fläskkotletter - fast det var kanske en skröna.
Permalänk | Anmäl
Rolf Ericsson, 2011-07-03, 11:56
Någon som är sugen på att gå kandidatprogrammet i dockteater?
Permalänk | Anmäl
Lisa Svensson, 2011-07-03, 22:10
13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Medborgare: Svensk akademia är i behov av ärlighet, oberoende och anständighet och mindre svansviftande för politisk korrekthet. Fat chance.
Tja, pja, ja lite rätt tycker jag nog Svenskt Näringsliv har. Hur kan samhället berikas med att någon med skattepengar går en kurs i "Ingmar Bergmans filmiska landskap"?" och "Rotting eller ordningsregler? Diciplinering genom historien"?
Lite självkritik kan nog inte skada.
Är det specifikt kurser om Ingemar Bergman som bör förbjudas eller heller hela området filmvetenskap?
Filosofer skulle ju få sänkta studiemedel enligt SN.
Jättekonstigt. Det borde dugga tätt med filosofer i organisationsledningar. De kan ju nämligen tänka.
Och sedan har man mage att söka folk med analytisk förmåga. Och liknande formuleringar.
Att anställa de internt minst respekterade akademikerna alltså företagsekonomer på en sådan post inte bara ett hån. Det är till och med lite skojigt.
SN skriver ofta dåliga rapporter. Helt enkelt fel gjorda. Det diskuteras inte så ofta i media. Men så är det. Det här är bara en i mängden.
Och på basis av dessa dåliga rapporter ska Sverige alltså styras. Det hävdar SN!
#3 Jörgen Tholin
Filmvetenskap bör naturligtvis finnas som kurs.
Jag anser humaniora vara oerhört viktig, utan humaniora får vi ett mycket andefattigt och torftigt samhälle. De är humaniorans alla tänkare som för världen framåt. Konstnärer, författare, artister, ja kulturskapare överhuvudtaget utgör själva kittet hos mänskligheten, men åsikten att man bör se över många av dessa hobbykurser delar jag med Svenskt Näringsliv.
#4 Doktor Eleph@nt
Vilken saklig grund har (andra) akademiker för att respektera företagsekonomer minsta av alla? Finns det någon mer anledning än avundsjuka? För de är knappast deras förmåga till att bete sig sympatiskt som får dem att gå runt och inte vara generösa med respekt och förståelse. Gilla olika säger ju kultureliten.
#5 Christina Lundqvist
Det är många som skriver olika påstående i still med dina. Humaniora och de som verkar inom detta området är både de som är den mänskliga civilisations fundament och som får den att utvecklas liksom öppnar framtiden för oss andra. Detta har sagts många gånger på olika sätt och med olika formuleringar. Men jag har då aldrig läst att man överhuvudtaget försökt motivera eller bevisa att det är så här det förhåller sig.
Vi kan ju till exempel snabbt fundera över hur samhället skulle utvecklats utan ingenjörer och ekonomer. Rom skulle inte nått den graden av "storhet" som fanns. De flesta människor som levt och lever skulle aldrig funnits eftersom matproduktionen skulle varit för låg. Man kan diskutera huruvida vi ens skulle haft jordbruk och istället fortfarande varit jägare och samlare. Vidare skulle jorden fortfarande varit platt och Amerika skulle fortfarande inte varit upptäckt (men dock bebott). Det skulle inte funnits böcker och tidningar eftersom det är en form av teknologi. Det skulle inte funnits instrument speciellt mer avancerade än någon slags trumma. Och kanske värst av allt, den samtida kultureliten skulle varken haft bloggar eller twitter.
Lisa, ta en privat organisation eller en offentlig.
Jag garanterar att du där finner i ledningen ett antal företagsekonomer som med stort allvar igen och igen repeterar ett antal modeord, eller buzz words, baserat på organisations- och styrmodeller som saknar evidens.
Men de har ju kostym och slips är och anses därför trovärdiga.
Blandat med detta främjar företagsekonomer ofta en slags sektliknande anda av så kallat positivt tänkande, där alla problem är en "utmaning". Problem ska sopas under mattan. Detta underminerar kritiskt tänkande som är själva grunden för faktisk problemlösning.
En särskild kategori är företagsekonomen som konsult. Hur många föredrag från dessa kringresande handelsmän i modeord har du inte lyssnat på?
Det borde stå kringresande charlatan på deras visitkort.
#8 Doktor Eleph@nt
Byt ut begreppet organisation mot förort och begreppet företagsekonom mot invandrare och du skulle bli anklagad för att vara rasist.
Vidare finns det folk från de humanistiska akademierna som gör karriärer som anställda eller konsulter (inom samma organisationer som du redan nämnt) genom att de sprider buzz words om hur jämnställdhet ökar vinsten och att fler anställda från andra kulturer och länder ökar innovationsförmågan. Eller konsulter som till exempel anordnar års-långa program för att ledningen ska förstå vilka belöningar och andra incitament som får unga kvinnor att prestera och stanna i organisationen.
Skillnaden är väl egentligen bara att de som läst humaniora även gör karriär inom media där de sprider sina buzz words om att alla vita män är förövare/förtryckare och potentiella våldtäktsmän. Att kön är en konstruktion, med mera.
Lisa, frågan är varför det skulle vara relevant och göra det bytet av ord som du föreslår.
Det kan visst finnas modeord bland andra, det har du rätt i.
Men ingen har så mycket makt och så lite att säga som rätt många företagsekonomer i våra organisationsledningar.
#5 Christina Lundqvist
Du skriver "åsikten att man bör se över många av dessa hobbykurser delar jag med Svenskt Näringsliv."
Innan du och SN ropar efter en sådan översyn vore det kanske lämpligt att precisera vad ni anser vara kriterierna för en s k hobbykurs.
Precis som Jörgen Tholin, medvetet elller omedvetet, antyder säger de raljanta brösttonerna om "hobbykurser" och marknadsvärde på humaniora, mer om bildningsnivå och kunskapsstatus hos de raljanta än någonting annat.
"Det finns en charm med att vem som helst i Sverige får tycka vad som helst om vad som helst hur stolligt det än blir"
Vad menar du - en charm? det är väl ändå en en grundlagsfäst rättighet som människor är beredda att gå i döden för i många andra länder, och det kallar du "en charm"
Förövrigt är det nog så att alla dessa utbildningar är ett sätt att hålla ungdomar syselsatta och att hyffsa arbetslöshetsstatistiken.
Jag kommer ihåg för många år sedan någon som doktorerade i hur man steker fläskkotletter - fast det var kanske en skröna.
Någon som är sugen på att gå kandidatprogrammet i dockteater?