Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Ny tronarvinge

Victoria och Daniel har fått en dotter. Vad betyder det för monarkin? Läs (1) Skriv

EMU

Nytt stödpaket till Grekland klubbat. Men löser det krisen eller är det bättre att landet gör statsbankrutt?  Läs (87) Skriv

Iran och Israel

Alltfler bedömare anser att Israel väntas anfalla Iran för att hindra en iransk atombomb. Läs (15) Skriv

humaniora

Tanvir Mansur

Lär av Danmark i stället för att bestraffa humaniorastudenter

Svenskt Näringsliv börjar i fel ände när man föreslår sänkt studiestöd för humaniorastudenter. Hur skulle det låta om de valde att argumentera för sänkta bidrag för andra grupper som har svårt att få arbete, t.ex. människor med utländsk bakgrund? Nej, felet ligger inte i ämnet eller hos studenterna, utan i samhällets syn på humaniora, kunskap och bildning. Det skriver Tanvir Mansur, initiativtagare till ett projekt för humanistisk upprättelse.


Om författaren

Är lingvistik- och statsvetenskapsstudent samt initativtagare till Projekt Athena, ett projekt för humanistisk upprättelse.

 

 

I helgen släpper Svenskt Näringsliv en rapport där de föreslår att sänka studiebidraget för studenter som läser humaniora. Detta för att försöka minska antalet studenter som söker till humaniorautbildningar då de hävdar att dessa inte leder till arbete. Svenskt Näringsliv menar att studier som inte leder till arbete bör få färre sökanden, då de anser att studenter inte läser dessa ämnen för sitt framtida yrkesliv utan bara för sitt eget intresse.

Svenskt Näringsliv börjar tyvärr i fel ände. Om det vore så att humaniorastudenter har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden handlar det inte om ämnena i sig eller studenternas val, utan hur arbetslivsanknytningen i utbildningarna fungerar. Men självklart är det svårt för humanister att etablera sig på en arbetsmarknad som inte värdesätter deras kompetenser och förmågor. Detta kräver ett attitydskifte hos arbetsgivarna, inte en sänkning av studiebidraget för humaniorastudenterna. Felet ligger alltså inte ämnet eller hos studenterna, utan i samhällets syn på humaniora, kunskap och bildning. Kunskapen behöver komma ut i samhället och inte fastna i akademin. Det är viktigt att tänka på att det är en individ som anställs, inte en examenstitel, och att den inte alltid kommer vara densamma som yrkestiteln.

Humaniora är akademiska ämnen som handlar om människan som kulturell och samhällelig varelse, vårt språk, vår kultur och vår historia. Att hävda att den här typen av kunskap är oviktig är inte särskilt genomtänkt. Att sedan hävda att syftet med högre utbildning är att enbart skapa arbetstagare och inte att bidra med bildning till landets medborgare är befängt. En annan sak som ofta glöms bort är att läraryrket och journalistyrket är humanistiska yrken, men tenderar att sorteras bort i diskussioner om humanioras användbarhet. Så fort humaniora blir "nyttigt", då är det helt plötsligt inte humaniora.

Det som gör att humanister blir anställda är just de breda kompetenser som de förvärvar under sin studietid, utöver sakkunskaper från utbildningen, nämligen: att hantera, bearbeta och förmedla stora mängder information, breda språkfärdigheter, men framför allt en kulturell förståelse och ett kritiskt och innovativt tänkande. Detta är viktiga egenskaper i alla verksamheter man kan tänkas ha på en arbetsplats, men det är sällan det värdesätts. Dessa breda kompetenser tillsammans med bildningsaspekten gör att humaniora behövs i samhället.

Svenskt Näringslivs förslag slår fel just på grund av att de missar detta. Och de missar hur viktig humaniora är för samhället. I deras analys leder humaniorastudier till få jobb, och därför vill de bestraffa studenter som vill läsa t.ex. teatervetenskap eller lingvistik genom en sänkning av studiebidraget. Hur skulle det låta om de valde att argumentera för sänkta bidrag för andra grupper som har svårt att få arbete, t.ex. människor med utländsk bakgrund?

Under årtionden har resurser till humaniora och samhällsvetenskapliga utbildningar urholkats, det har lett till lägre kvalitet i utbildningar med för låg lärarledd tid. För att en humaniorastudent ska träffa sin lärare lika många gånger som en ingenjörsstudent skulle det ta 20 år för den att ta sin examen. Inte konstigt att det är svårt att få resurser till att förklara utbildningens användbarhet på arbetsmarknaden.

I Danmark har näringslivet förstått värdet av humaniora. På Copenhagen Business School har de till och med startat kandidatprogrammet Business administration and Philosophy. När kommer det ske i Sverige? Istället för att föreslå förbättringar på utbildningarna för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden, väljer de att bestraffa just de studenterna. Hur går det ihop? Nu tänker jag inte raljera, utan ge konstruktiva förslag till Svenskt Näringsliv, det här kan de göra för att underlätta för humanister att få jobb:

Försöka förändra synen på humaniora hos arbetsgivare genom att förklara näringslivets behov av humanister, öka samverkan mellan högskolor och näringslivet och andra aktörer och att förespråka en resursökning till humanistiska fakulteter på lärosätena.

Det skulle vara betydligt mer konstruktivt för studenterna, för akademin och för näringslivet.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37680

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är jättebra med humaniora och humanister så länge de kan ge tusan i att ständigt negligera naturvetenskapliga bevis för att istället använda manipulativa profetiska metoder - med syftet att skapa makt över oss "naturalister".

Permalänk | Anmäl #1 Anders B Westin, 2011-06-30, 13:11

#1 Anders B Westin humaniora handlar om kunskapp om människans kulturer och sett att vara i olika kulturer, språk, filosofi, religion, konst mentalitet med mera. Det måste inte vara i motsatts till naturvetenskap. Visst har det hänt konflikter men de ja menar är att det inte måste vara så.

Jag som älskar båda kan säga att de kan snarare komplimentera varandra. Som bara ett exempel är arkeologi som har hjälpt ås med att förstå naturvetenskap som handlar om människan evolution och genetik.

Permalänk | Anmäl #2 JK Andersson, 2011-06-30, 13:24

Överflödet på humaniorautbildade är bara ytterligare en indikation på den överbefolkning som breder ut sig i landet, där t.ex. ungdomarna är fler än ekonomins behov av ungdomar.

Problemet kommer bara att förvärras i takt med att befolkningen ökar och ekonomin stagnerar. Det som idag främst är ett problem för ungdomar utan gymnasieutbildning kommer att gälla även dem med gymnasieutbildning så småningom osv.

Kontentan är att det inte går att dölja överbefolkningen genom att kalla arbetslösa för studerande hur länge som helst.

Permalänk | Anmäl #3 Bo T, 2011-06-30, 13:34

Nog för att jag håller med om att förslaget blottar en anti-intellektuell hållning och en okunskap om humaniora. Men vi talar om en subventionering, ett politiskt styrmedel för att få medborgare/konsumenter/folk att välja mer "rätt. Och som används i alla möjliga sammanhang som för miljöbilar, diskussionen om en evt. koldioxidskatt, dagis m.m.
Så, låt oss istället tala om subventioner.
Reaktionerna på detta förslag som aldrig kommer bli verklighet är så överdrivna att man skulle kunna tro att vad SN sagt är att humaniora borde kastas ut från högskolan..

Och som djävulens advokat påstår jag att ett problem är att marknaden,dvs folk i gemen, är ganska ointresserad av humaniora och att det snarare är eran uppgift att bevisa varför den är ovärderlig och viktig..
Att utbildningssystemet fördelar belöningar på ett sätt som inte motsvaras i samhället i övrigt gör inte att ni har rätten att kräva att samhället ska anpassas efter er..

Permalänk | Anmäl #4 Christopher , 2011-06-30, 13:58

Det är våldsamt fördomsfullt, men jag tänker alltid på Beavis and Butt-head, när humaniora kommer på tapeten.

Detta är naturligtvis en självprojektion då jag aldrig förstod mig på när Lars Burman, numera professor i litteraturvetenskap vid flera tillfällen skulle förklara sin avhandling om den svenska sonetten efter några pilsner.

För övrigt tycker jag att humanister bör ha lägre betalt, för att travestera Catos Kartagosentens. Manliga humanister får trösta sig med ett arbetsliv omgivna av kvinnor.

Permalänk | Anmäl #5 Anders Lindfors, 2011-06-30, 13:59

Sverige har mycket att lära av Danmark. Börja med invandringspolitiken och följ sedan upp med utbildningspolitiken.
Vore ett enormt lyft för Sverige

Permalänk | Anmäl #6 Fredric Nomael, 2011-06-30, 14:38

Jag delar arbetsgivarnas syn att det utbildas på fel områden, för att inte säga förekommer en hel del flum. Men det går inte att göra så. I första hand bör lönebildningen vara fri och decentralisrad och skatterna lägre. I så fall skulle pengarna styra utbildningen mer från början. I andra hand bör antalet utbildningsplatser anpassas och detta styrs mycket av den nettolön som utbildningen ger, om det ens blir något arbete av studentens hobby. De flesta länder har inga arbetsgivaravgivter över cirka 400 000 kr. Att bakvägen med centralstyre subventionera vissa utbildningar är aldrig bra. De svenska arbetsgivarna är lika korrupta som fackföreningana. De stora företagen vill hålla nere lönerna för kvalificerat folk och facket har sin sjuka solidaritet. Allt är uppbyggt runt detta. Kanske har landet världens mest centralstyrda arbetsmarknad. Själv har jag bara genomgått grundskola och jag har nästan aldrig arbetat. Varför ska man ge sig in i idiotin? Här finns elementära kunskaper och de kostar ingenting.

Permalänk | Anmäl #7 Urban Persson, 2011-06-30, 16:53

Skrattar mest åt Svenskt Näringslivs befängda förslag att sänka studiebidraget för humaniora! Ett sådant förslag tyder på en enorm brist på kunskap och moral.

För det första:

Enligt förslaget ska alltså humaniora underkastas naturvetenskap och teknik. Svenskt Näringsliv tycker alltså att samhället främst behöver tekniska och naturvetenskapliga framsteg framför en utvecklad och kreativ samhällssyn. Kapitalet och tillväxten är alltså alltid viktigare än att utbilda människor till samhällsnyttiga och kritiskt tänkande demokratiutvecklare.

För det andra:

Den tillväxt som de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna ger ska alltså gynnas. Svenskt Näringsliv verkar dock helt ha glömt kreativitets, humanismens, filosofins, historieämnets och samhällsengagemangets roll i tillväxten och då kanske framförallt den mer hållbara tillväxten.

För det tredje:

Humanioran är redan kraftigt negligerad i förhållande till naturvetenskaperna. Detta är helt fel enligt mig. Bl.a. så borde historia få en mycket starkare ställning på alla skolnivåer. Att kritiskt studera samhället idag i relation till historien samt att kunna DRA LÄRDOM av historien är ovärderligt!

Summa summarum! Förslaget från Svenskt Näringsliv är befängt. Ge humanistisk forskning och humanistisk undervisning mer utrymme och resurser i stället!

Permalänk | Anmäl #8 Klas A.M. Eriksson, 2011-06-30, 19:46

Vad folk läser på universiteten ska SN fullkomligt skita i.

Permalänk | Anmäl #9 Mats F Eriksson, 2011-06-30, 21:40

Tanvir, om den danska utbildningen nu är så bra varför länkade du inte till den? Den var lite svår att googla upp eftersom du hade översatt den till engelska, men jag hittade Akkrediteringsinstitutionens (danska motsvarigheten till Högskoleverket) utvärdering av den till slut:

http://acedenmark.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/Raadsmateriale/201...

För er som inte orkar läsa massa danska så kan jag berätta att antalet studenter som hoppat av utbildningen är 33% högre än på andra ekonomprogram, Kursledningen har inte försökt ta reda på varför, utan pekar istället på utbildningens höga nivå, gamla studiestrukturer och konjunkturutvecklingen.

"Det bemærkes videre kritisk, at uddannelsesledelsen ikke har lavet egentlige analyser af årsager til frafald, den lave studieprogression og høje ledighed, men blot peger på uddannelsernes høje faglige niveau, den gamle studiestruktur og konjunkturer, som forklaringer på disse."

Akkrediteringsinstitutionen bedömer att behovet av utbildningen på arbetsmarknaden är "ikke tilfredsstillende".

Men Högskoleverket kanske gör en annan bedömning?

Permalänk | Anmäl #12 Lars Jonasson, 2011-07-01, 02:01

Håller på sätt och vis med om att svenska arbetsgivare fokuserar för mycket på att man ska ha gått exakt den utbildningen som assoscieras med jobbet. För de allra flesta yrken använder man ändå inte det man lärt sig på föreläsningarna (undantaget t.ex. läkare). Lyckade studier är snarare ett bevis för att man kan är intelligent och arbetar hårt.

I Storbrittanien är det mycket bättre. Där kan man studera arkeologi, historia eller matematik och få toppjobb på IT-, advokat-, konsult- eller finansfirma förutsatt att man studerat på ett prestigefyllt universitet där man vet att intagningen och studierna är mycket krävande. Specialkunskaperna är man sig på jobbet.

Att en massa medelmåttor studerar litteratur eller filosofi på skattebetalarnas bekostnad är däremot befängt.

Permalänk | Anmäl #13 David B, 2011-07-05, 16:29

annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Nya prinsessan ärver i praktiken en republik
  2. ”Hen” har inte med jämställdhet att göra
  3. ”Jag hade inte kunnat objektifiera Filippa på samma sätt”
  4. Vänsterkristna försöker tysta oliktänkande
  5. Fler än vänsterkristna borde motverka främlingsfientlighet
  6. Därför tolererar många skolor våldsbrott
  7. Stoppa mansdiskrimineringen i den akademiska karriären
  8. ”Hen” ger barnen fler möjligheter
  9. Oseriöst av oppositionen att hota med misstroendeomröstning
  10. Så stoppar vi morden på kvinnor
  1. Nya prinsessan ärver i praktiken en republik
  2. ”Hen” har inte med jämställdhet att göra
  3. Fler än vänsterkristna borde motverka främlingsfientlighet
  4. Modedieterna ger inte tillräckligt med näring
  5. Björklund bör be om ursäkt för attacken mot friskolorna
  6. ”Hen” ger barnen fler möjligheter
  7. Så stoppar vi morden på kvinnor
  8. ”Jag hade inte kunnat objektifiera Filippa på samma sätt”
  9. Stoppa mansdiskrimineringen i den akademiska karriären
  10. Oseriöst av oppositionen att hota med misstroendeomröstning
  1. Israeliska försvaret vill inte attackera Iran
  2. Iran: "Attackerar USA oss spränger vi Israel i bitar!"
  3. En provokation från terrorbombningarnas apologeter
  4. Bojkott mot Sodastream är ett gränslöst hyckleri och svek - främst mot de palestinska arbetarna
  5. ”Hen
  6. Sverige måste stödja Israel i kampen mot den iranska bomben
  7. Vi riskerar fortfarande att förlora
  8. Israel har rätt
  9. Kriget i Gaza drivs av konflikten mellan Iran och arabstaterna
  10. Turkiet och Israel: kampen om Mellanöstern

Newsmill-bloggen

Diskussion i SR:s Nya Vågen

Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, retade upp många debattörer när han skrev en text ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Diskussion i SR:s Nya Vågen

Anders Lindberg, ledarskribent på Aftonbladet, retade upp många debattörer när han skrev en text ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.