Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

EMU

Kaj Grüssner om EMU

Keynes och den mytomspunna avregleringen av finanssektorn

Lars Påhlsson Syll skriver att "de avreglerade finansmarknaderna" var en av de främsta orsakerna till den grekiska tragedin. Här har ni en tumregel som är bra att minnas: När någon pekar på avreglering är det fråga om ren propaganda. LPS är sannerligen inte främmande för sådana trick. Det är symptomatiskt för alla keynesianer.


Om författaren

Skattekonsult och ekonomisk kolumnist i Åbo Underrättelser.

Ett säkert tecken på att det bara är propaganda är ingen någonsin säger exakt vad som avreglerades. Det gör inte LPS heller. Ibland hör man någon mumla om Glass-Steagall i USA, men väldigt få vet ens vad Glass-Steagall är. Faktum är att denna mytomspunna lag inte upphävdes, det var bara den obetydliga regeln som sade att kommersiella banker och investmentbanker inte får ägas av samma holdingbolag som togs bort. Alla regler gällande bankenas faktiska aktivitet bibehölls.

I USA fanns det dessutom 115 separata myndigheter som övervakade finansmarknaden då krisen slog till. I Europa fanns det en centralbank och en Finansinspektion i varje land, utöver de pan-Europeiska institutionerna. Varje land har sina egna speciallagar och -regleringar utöver EU:s direktiv. Det fanns tiotusentals sidor reglering på båda sidorna om Atlanten och den som vet det minsta om myndigheter, framför allt EU, vet att regleringar tenderar att öka med tiden, inte minska. Det är och var också fallet med finansmarknaderna.

Det faktum att LPS ändå påstår att avregleringen var en av de främsta orsakerna till den grekiska tragedin bevisar att han är antingen oseriös eller okunnig. Min erfarenhet av LPS och hans lärjungar är att det är fråga om en kombination de två.

Men även om man inte är insatt i nationalekonomi och ekonomisk historia borde den minsta eftertanke få en att tvivla på LPS påstående. För det första är det väl knappast troligt att Grekland skuldsatte sig upp över öronen i en handvändning, att landet gick från skuldfritt till konkursens brant på några år. Nej, naturligtvis inte. Grekland har liksom så många andra länder levt över sina tillgångar i decennier. Skulden har ständigt ökat och med ökad skuld kommer ökade räntebetalningar som i sin tur ökar skulden ytterligare.

Vi har också fått ta del av den massiva korruption som genomsyrar hela det grekiska samhället. Pension motsvarande full lön vid 50 års ålder. 15 trädgårdsmästare på ett sjukhus utan trädgård. Låtsasarbetsplatser med full lön åt kompisar. Ständigt återkommande strejker. Dessa är inga enskilda anekdoter, de är beskrivande för hela det grekiska samhället. Det är också värt att minnas att Grekland dessutom ljög sig blå för att komma med i EMU, med Goldmans Sachs hjälp. Är det konstigt att ett sådant samhälle kollapsar? Se bara på hur grekerna har reagerat nu. Den minsta antydan om ansvarstagande får dem att generalstrejka under brinnande turistsäsong.

Visst hade bankerna ett finger med i spelet, det var ju trots allt de som finansierade den grekiska farsen. Nu borde de givetvis få ta konsekvenserna av det också, men som LPS korrekt påpekar ska de räddas i stället. Det i sig är något som talar emot hans påstående om avreglering. Om finansmarknaden faktiskt vore avreglerad skulle det inte finnas något skyddsnät för bankerna, för att inte tala om att det var regleringar som nära nog tvingade bankerna att hålla så mycket statsobligationer. Det på grund av att dessa ansågs vara "riskfria" av de statligt sanktionerade kreditvärderingsinstituten och banker måste enligt reglerna ha en stor del av sina placeringar i "riskfria" papper. Hade den regeln avreglerats så skulle bankernas portföljer vara mer diversifierade än vad de är idag.

LPS fortsätter med att påminna oss om hur "John Maynard Keynes lärde oss redan på 1930-talet att samhällsekonomiska åtstramningar snarare förvärrar en redan brydsam situation."

Som ekonomihistoriker borde LPS känna till den stora depressionen i USA som varade mellan 1920-1921, även om väldigt få andra känner till den. Direkt efter sitt grundande satte Federal Reserve igång sedelpressarna och höjde takten ytterligare då USA gick in i WWI. Som vem som helst kunde förutse ledde detta till en bubbla som sprack 1920, under Woodrow Wilsons sista år vid makten. Kraschen 1920 var enligt alla statistiska mått värre än kraschen 1929, med högre arbetslöshet och större nedgång i produktionen. Vad var den amerikanska statens svar? Wilson var vid det läget så sjuk att han inte kunde göra något alls. När Warren G. Harding tog över som president skar han ned de offentliga utgifterna med hälften. FED höll sig helt passiv. USA bedrev alltså en "deflationär åtstramingspolitk" vars motstycke aldrig tidigare hade skådats, dvs precis den politik som Keynes "lärde" oss att gör allting värre.

Nå, hur gick det? Krisen var över på under två år och satte fart på the roaring twenties. Sedan kom kraschen 1929. Först Hoover och sedan FDR följde Keynes linje med massiva interventioner och lös penningpolitik. Följden blev en 16 år lång depression. I motsats till vad alla, framför allt keynesianer, påstår så var det inte New Deal eller ens WWII som fick USA upp ur krisen. Det skedde först när USA tog hem sina trupper och skar ner den federala budgeten med två tredjedelar i absoluta tal. Så mycket för Keynes "lärdom".

Jag förväntar mig inte att LPS kommer att svara på den här artikeln. Keynesianer har nämligen bara tid att skriva eget strunt och kritisera andra, de har aldrig tid att bemöta kritik. De bara låtsas som att den inte finns, precis som LPS låtsas om att depressionen 1920-1921 aldrig hände.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37626

34 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Nej, där har du helt rätt Kaj! Att svara på en artikel av det här slaget - kvaliteten på den tror jag läsarna själva kan bedöma - skulle aldrig falla mig in. Däremot kan jag rekommendera den som vill VETA något om vad keynesiansk kristeori och krishantering verkligen innebär, att läsa min bok "John Maynard Keynes" (SNS 2007) och min artikel om finanskrisernas anatomi, som kan laddas ner på
http://larspsyll.files.wordpress.com/2011/03/finanskrisens-anatomi-ett-p...

Permalänk | Anmäl #2 Lars P Syll, 2011-06-29, 12:14

Per

Du får nog hitta något bättre än en Keynesiansk fanblogg om du vill motbevisa den lärdom man kan dra av depressionen 1920-1921. Den är inte det enda exemplet heller. The panic of 1836 är likaså en refutation av Keynes.

Faktum är att det fram till den stora depressionen bara talade om panics och de varade sällan längre än något år. Det var först när man började följa Keyens recept som recessioner började utvecklas till depressioner. Det tog 16 år för USA att hämta sig från kraschen 1929. Hur kan man ens med bästa välvilja kalla det för en framgång?

Det får du gärna förklara.

Permalänk | Anmäl #3 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 12:26

LPS

Som sagt så klarar ju Keynesianer inte av att svara på kritk. Men strunta i aritkeln. Ge bara en redogörelse för den avreglering du skyller krisen på.

Vad var det som avreglerades?
Vad är sambandet mellan avregleringen och krisen?

Förklara det.

Permalänk | Anmäl #4 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 12:28

Här är annars några refuationer av dina länkar, Per.

Direkt av blogposten
http://mises.org/Community/forums/t/22126.aspx

En artikel om själva depressionen
http://mises.org/daily/3788

En föreläsning
http://mises.org/MediaPlayer.aspx?Id=4081

En Wiki-artikel
http://wiki.mises.org/wiki/Depression_of_1920%E2%80%9321

Som du ser så är det lätt att klippa och klistra länkar. Klarar du av att producera något eget också?

Permalänk | Anmäl #5 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 12:37

Det skulle vara intressant att veta om LPS faktiskt läst General theory, eftersom den är i det närmaste oläslig. I sådana fall kan han säkert ange var man kan hitta belägg för att "krishantering" förkortar en depression. Särskilt intressant vore en referens till den berömda refutationen av Says lag, utan vilken Keynes teorier är lika meningsfulla som använt dasspapper.

Permalänk | Anmäl #6 Hans Palmstierna, 2011-06-29, 13:20

Ni är lustiga som bara själva har detta ordkrig, kanske är internt men jag måste ändå inflika:
Självklart var det väl avregleringarna som bidrog till Finanskrisen och sedemera till Greklands fall?
En avgörande orsak var ju bankernas höga belåningsgrad framför allt för bolåneinstituten i USA i kombination med avregleringarna som möjliggjorde så kreativa finansprodukter som CDS:er m.m.
Att affärsbankerna i USA såsom Goldman Sachs kunde "betta" mot sina egna kunder, spela på samma marknad och därigenom tjäna på en krasch är också en följd av avregleringen.
En annan aspekt som bidrog till det snabba fallet var att "mark to market" regeln (där man bedömmer tillgångarnas värde baserat på aktuellt marknadsvärde) blev vanlig vilket gör värdefall på tillgångar extra känsliga om dessa tillgångar ingår i bankens kapitalbas. I övrigt så var en starkt bidragande orsak till Lehman Brothers och Bear Sterns fall "Naked Short Selling" av deras aktier (som numera är något striktare reglerat) som skapade ett stort aktiekursfall vilket skapade misstro mot bolagens likviditet.
Allt detta som jag tycker möjliggjorde kraschen är en följd av avregleringar oavsett vilken lära man kommer ifrån. Kommentar?

Permalänk | Anmäl #7 Johan Delorean, 2011-06-29, 13:33

Johan

Du säger att det är självklart att avregleringarna bidrog till finanskrisen, men vad är det för avreglerignar du talar om?

Det finns inga regler som togs bort för att tillåta bankerna att göra det de gjorde. Det hade aldrig funnits några regler som tidigare förbjöd något av det som bankerna gjorde.

Jag börjar bli ganska trött på detta eviga tjat om avreglering. Tvärtom har ju regleringarna ökat hela tiden. Vad folk inte förstår är att det är just den enorma mängd regleringar som TILLÅTER bankerna att göra som de gör och gjorde. Utan alla specialprivilegier skulle de inte ha kunnat ha så hög belåningsgrad som de hade. Inte heller hade de haft så odiversfierade portföljer heller.

Så nu får du faktiskt ge en tydlig redogörelse för

1) Vilka regler som avskaffades och
2) på vilket sätt avskaffandet av dessa regler bidrog till krisen.

LPS klarar som bekant inte av det. Kanske du lyckas bättre.

Shortselling är fö övrigt en mycket nyttig företeelse, eftersom det avslöjar bolagens verkliga värden mycket snabbare en vanlig handel. Mark-to-market är även det en bra grej, problemet var bara att bankerna inte markerade ner sina tillgångar för att motsvara marknadsvärdet.

Men börja med din redogörelse för avregleringen. Sedan kan du ju ta en funderare på huruvida den artificiellt låga räntan, enorma penninginjektioner och de statliga bolåneinstituten hade något med bubblan att göra...

Permalänk | Anmäl #8 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 14:30

Grüssner är som vanligt så förblindad i sitt statshat och sin avsky för all samhällelig inblandning i marknadsekonomin att han blandar ihop avregleringar med regleringar. Bara för att det är just staten som avreglerat.

Avskaffandet 1999 i USA av separationen mellan investerings- resp sparbanker (depository banks) gav en enastående möjlighet att spekulera med de insatta medlen. En möjlighet som också utnyttjades till den grad att den seriöst diskuteras som starkt bidragande orsak till svårighetsgraden i den senaste finanskrisen (2007-).

Så t ex exploderade utgivningen av sub-prime lån efter denna avreglering 1999, liksom spekulationerna i mortgage backed securities och de allt mer obskyra "riskspridningsinstrument", som - i stället för att utgöra försäkring mot förluster/felspekulationer - gjorde kontraktsläget mellan kreditorer och låntagare till en sanslöst tilltrasslad härva, vilket skapade ökad förvirring på marknaden och misstro mellan själva bankerna/kreditinstituten osv.

Men Grüssner menar förmodligen att det grundläggande felet är att samhällsgemenskapen i statlig/demokratisk politisk form överhuvud taget en gång i tiden började ha synpunkter på det här med bank- och kreditverksamhet. För han är helt övertygad om att varje rent marknadsmässig assymetri och andra knepigheter i form av t ex karteller, ojämlikt informations- och beslutsunderlag för företag resp kunder osv är skapade av en samhällelig klåfingrighet och okunskap. En slags ekonomisk abnormitet som han anser endast kan undvikas genom tillflykt till den sorts svårt verklighetsreducerade och tvådimensionella livsprojektion, som utgör fundamentet i det matematiskt sköna och harmoniskt abstrakta kanandet utmed utbuds- och efterfrågekurvorna i det neoklassiska teoribygget.

Permalänk | Anmäl #9 Jan O Lindgren, 2011-06-29, 18:32

Jan

Du borde ha läst artikeln noggrannare. Jag tog specifikt upp den så kallade upphävningen av Glass-Steagall. Faktum är att det enda som gjordes var att investeringsbanker och depositionsbanker nu fick ägas av samma holdingbolag. Alla begränsningar och regulatoriska barriärer som funnits tidigare finns ännu idag. Avskaffandet av Glass-Steagall är alltså en myt. Den är fortfarande ikraft. Investeringsbanker fick inte tillgång till depositioner och depositionsbankerna fick inte börja spekulera i högriskinstrument. Ditt påstående är alltså rakt igenom felaktigt.

Faktum är att fractoinal-reserve banking, dvs det som tillåter att banker enbart håller en bråkdel av depositionerna i reserv en gång i tiden var förbjudet, eftersom det med rätta betraktades som bedrägeri. Det hindrade förstås inte bankirerna från att chansa på att ingen upptäckte det, men de som ertappades blev i allmänhet lynchade. Det var först 1811 i fallet Carr vs. Carr som bankernas rätt att bedriva fractional-reserve kodifierades. Tack vare det fick bankerna laglig rätt att idka falskmynteriverksamhet, vilket i sin tur ger dem laglig rätt att utnyttja hävstångseffekten till max.

Banking är en komplicerad verksamhet och dess historia är det väldigt få som känner till. Det hindrar dock inte sådana som dig från att huvudstupa ge sig in i huvudlösa ad hominem haranger i stil med vad du avslutar ditt inlägg.

Permalänk | Anmäl #10 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 19:13

Faktum, Grüssner, är att förbudet i Glass-Steagall mot varje interaktionskombination mellan investeringsbank, depositionsbank och försäkringsföretag togs bort 1999 och ersattes med den s k GLB-akten. En "reglering" som stadfäste den upplösning på området som redan skett, inte minst genom skapandet av Citigroup (Citibank + Travelers Insurance) 1998.

Denna (del)avreglering tycks du mena vara ytterligare en reglering och det är bl a det som gör ditt resonemnag så besynnerligt.

Att GLB-akten öppnade upp marknaderna mellan de olika formerna av banker och försäkringsbolag råder det ingen som helst tvekan om. Inte ens från själva den finansiella aktörssidan, som ju fick precis vad de önskat sig.

Resultatet blev väldokumenterat förödande. Och torde vara hårdtuggad verklighet även för en extremlibertarian.

Permalänk | Anmäl #11 Jan O Lindgren, 2011-06-29, 20:12

Min första kommentar (#1) har försvunnit. Där i fanns länkar till två bloggposter om krisen 1920-21 som ger lite perspektiv på Grüssners beskrivning. Så, repris:

http://socialdemocracy21stcentury.blogspot.com/2010/10/us-recession-of-1...

http://socialdemocracy21stcentury.blogspot.com/2011/06/there-was-no-us-r...

Permalänk | Anmäl #12 Per Johansson, 2011-06-29, 21:43

Kaj #3

"Du får nog hitta något bättre än en Keynesiansk fanblogg om du vill motbevisa den lärdom man kan dra av depressionen 1920-19212."
Jag trodde det var argumentens hållbarhet och relevans det handlade om, inte etiketter.

"Det tog 16 år för USA att hämta sig från kraschen 1929. Hur kan man ens med bästa välvilja kalla det för en framgång?"
Jag vet inte, men du kanske ska fråga nån som tycker att det var en framgång.

Permalänk | Anmäl #13 Per Johansson, 2011-06-29, 21:55

Jan

Du har fortfarande fel. Det enda i Glass-Steagall som upphävdes var förbudet mot att investeringsbanker och depositionsbanker ägs av samma holdingbolag. De var fortfarande åtskilda från varandra. Upphävandet denna specifika del av GS tillät varken investeringsbanker eller depositionsbanker att göra något som de inte fick göra före 1999.

Så du har fel i det du påstår, precis som alla andra som påstår att avreglering var upphovet till krisen. Att stirra sig blind på denna halmgubbe och helt strunta i vad centralbanken gjorde vid millenieskiftet och under hela 2000-talet är att sila mygg och svälja elefanter, milt uttryckt.

Permalänk | Anmäl #14 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 22:16

Per

Jag ser att du hoppade över mitt inlägg #5. Här kommer det på nytt.

Refutation av dina länkar.

Direkt av blogposten
http://mises.org/Community/forums/t/22126.aspx

En artikel om själva depressionen
http://mises.org/daily/3788

En föreläsning
http://mises.org/MediaPlayer.aspx?Id=4081

En Wiki-artikel
http://wiki.mises.org/wiki/Depression_of_1920%E2%80%9321

Så mycket för dina länkar och de "argument" som framfördes.

Det faktum att det tog 16 år för USA att hämta sig från kraschen 1929, som alltså var lindrigare än kraschen 1920, visar väl med all önskvärd tydlighet hur katastrofal den keynesianska krishanteringen är.

Jag frågar dig igen: Kan du producera något eget, eller är klippa&klistra det enda du har att komma med?

Permalänk | Anmäl #15 Kaj Grüssner, 2011-06-29, 22:21

Hej!

Du har så kalrt rätt att det inte bara är avregleringar utan också bristen på regleringar som var och är en starkt bidragande orsak till krisen som vi nu befinner oss i. Marknaderna har förändrats radikalt men man har inte reglerat de nya instrumenten och avarterna. Att man t ex i flertalet länder tillåter så kallad "naked short selling" som innebär att man kan dumpa priset på aktier som man egentligen inte äger eller ens har lånat från någon för att få marknadspriset att falla är givetvis idiotiskt. Detta bidrog starkt till de snabba kursfallen i både Bear Sterns och Lehman Brothers.
Här är en bra länk till avregleringar och förändringar:
http://www.erisk.com/learning/casestudies/ussavingsloancrisis.asp

Permalänk | Anmäl #16 Johan Delorean, 2011-06-29, 22:50

Men fakta kvarstår Grüssner, trots dina allt mer uppskruvade refutteringar.

Permalänk | Anmäl #17 Jan O Lindgren, 2011-06-29, 23:08

Kaj,

Artiklarna och föreläsningen tar inte upp de invändningar som "Lord Keynes" reser på sin blogg. Sen klistrar du in en länk till ett Rothbardianskt fanforum, det kan väl inte vara värt nåt enligt din egen måttstock?

"Jag frågar dig igen: Kan du producera något eget, eller är klippa&klistra det enda du har att komma med?"
Vad är relevansen?

Permalänk | Anmäl #18 Per Johansson, 2011-06-30, 06:32

Johan,

Här en länk till en sammanfattning av regleringar och avregleringar sen 1980 (Appendix A)

http://fee.org/wp-content/uploads/2009/12/HouseUncleSamBuiltBooklet.pdf

Permalänk | Anmäl #19 Per Johansson, 2011-06-30, 06:34

Johan

Det är fortfarande ingen som lyckats påvisa ett enda exempel på avregleringar eller brist på regleringar. Ingen har heller konfronterat det faktum att finansmarknaden är den överlägset mest reglerade och övervakade marknaderna av alla.

Vad gäller Savings&Loans som du länkade till. De så kallde S&L var statligt grundade och reglerade institutioner som lånade in pengar till 3% och gav 30 åriga bostadslån till 6%. Problemet med dessa var att placeringsfonderna började göra intåg på marknaden under 1980-talet. Dessa erbjöd mycket högre avkastning än vad S&L gjorde, vilket ledde till att folk började ta ut sina pengar ur S&L och sätta in dem i fonder i stället. Det innebar att S&L stod inför säker konkurs om de inte tilläts att erbjuda högre avskastning. För att undvika kraschen ändrades reglerna så att de fick placera i annat än 30 åriga bostadslån.

Vi har alltså en situation i vilket statligt sanktionerade och statligt reglerade institutioner stod på ruinens brant på grund av statliga regleringar. Vad har det med fri marknad att göra?

Short selling är liksom "avreglering" väldigt få ens vet vad är. Egentligen är det en flera hundra år gammal verksamhet som är mycket nyttig för marknaden, då den avslöjar uppblåsta priser på aktier och andra saker som är föremål för handel. Short selling hade heller ingenting med krisen att göra.

Har det någonsin fallit dig in att det gick så dåligt för Lehmans, Bear Sterns och andra för att de helt enkelt var inkompetenta, eller skyller du alla konkurser i världen på avreglering? Är t.ex. SAABs konkurs orsakad av avreglering?

Permalänk | Anmäl #20 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 06:54

Jan

"Men fakta kvarstår Grüssner, trots dina allt mer uppskruvade refutteringar."

Talat som en sann Keynesian. Jag har rätt trots att jag har blivit bevisad fel. Tja, det är ju så man brukar tänka när man inte har någon verklig kunskap.

Permalänk | Anmäl #21 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 06:57

Per

Mitt bloggforum tar helt och hållet ut ditt, det pulveriserar alla "argument" som Keynes kom med. Som att den 18 månader långa depressionen inte var "kort". Ja, det är ju en åsiktsfråga förstås. I relation till 16 år tycker jag att 18 månader är ganska kort.

Dessutom behöver man bara titta på historien för att diskreditera Keynes teorier. Det var Keynesianernas samlade uppfattning att 1946 skulle bli ett katasrofalt år när USA tog hem sina trupper och skar ner statens krigsutgifter. I själva verket blev året det enskilt starkaste året i USA:s historia.

Sent på 1960-talet bedyrade flera ledande keynesianer att konjunkturcykeln var för evigt besegrad. Något år senare slog en ny cykel till och satte igång stagflationen på 1970-talet, som falsifierade en av keynesianismens grundteser: förhållandet mellan prisökning och arbetslöshet.

Och så min favorit, Paul Samuelson. Keynes främsta lärjunge. Ännu 1989 var han tvärsäker på att Sovjet skulle gå om USA ekonomiskt, en övertygelse han hade haft sedan 1970-talet.

Keynesianer saknar förmåga att tolka historiska data, eller data överhuvudtaget, eftersom de enbart tänker i totaler. Så du får ursäkta om jag inte sätter större tillit till en keynesiansk bloggare.

Du frågar relevansen i att kunna göra något annat än klippa&klistra. Föga oväntat att en keynesian ställer en sådan fråga. Det relevanta är att eftersom du inte förstår vad det är frågan om kan du omöjligen avgöra om det som skrivs på det keynesianska forumet stämmer eller inte. Vad du gör är att försöka motsäga någon annan med "argument" du inte själv förstår. Det fungerar inte, vilket jag nu har bevisat för dig.

Om du vill diskutera så gör det själv i stället till att länka till något du varken känner till eller förstår.

Permalänk | Anmäl #22 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 07:07

Grüssners febriga tal om Verklig Kunskap och "pulvrisering" av alla motargument börjar likna magiskt tänkande.

Detta måste bemötas med respektfull tystnad, tycker i alla fall jag. För det varom man egentligen inte meningsfullt kan tala, därom måste man väl tiga.

Permalänk | Anmäl #23 Jan O Lindgren, 2011-06-30, 07:59

Jan

Du har fortfarande inte kunnat styrka ditt felaktiga påstående. Jag har bemött alla de får försök till argument du har kommitmed. Att du karaktäriserar faktagrundad sakargumentation som "magiskt tänkande" säger väl det mesta om dig.

Men du har rätt, har man ingenting att komma med kan man med fördel vara tyst. Jag hoppas att du lyder ditt eget råd och läser dig in på ämnet i stället.

Ta dig en titt i boken "Rollback" av Thomas Woods.

Permalänk | Anmäl #24 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 08:38

Som sagt, Grüssner, så bemöter jag din pulvriserande argumentationsförmåga med ett avståndstagande men respektfullt - - - - .

Permalänk | Anmäl #25 Jan O Lindgren, 2011-06-30, 08:54

Tack Jan. Hoppas du läser Rollback. Den är väldigt lättläst, intressant och framför allt informativ.

Permalänk | Anmäl #26 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 10:47

Nämen nu är ni i alla fall ute och cyklar. Att bristen på rätt regleringar är avgörande för den situation vi nu befinner oss i är väl i alla fall uppenbar.
Det visar också införandet av de nya Basel III reglerna som kräver striktare och större kapitalbaser för banker. Kapitalbaserna har varit alldeles för låga över lag och där man i USA i praktiken haft kapitalbaser på under 8 % som också delvis värderats på "mark to market" vilket gör att kapitalbasens storlek kan ändras snabbt. Tillräckliga och solida kapitalbaser är själva grunden för en stabil lånemarknad och där har regleringarna i praktiken varit mycket bristfälliga.
De snabba kursfallen i Bear Sterns och Lehman Brothers bidrog starkt till det bristande förtroendet för dem och deras fall då de inte längre tilläts förnya kortfristiga lån. Naket Short Selling kan möjligen vara ett mindre känt begrepp men det är ändå en mycket viktig komponent i dessa specifika sammanhang.
Här är en länk som du absolut skall läsa om du vill veta mera om detta när det gäller Lehmans kursfall:
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=aB1jlqmFOTCA&refe...

Permalänk | Anmäl #27 Johan Delorean, 2011-06-30, 11:13

Johan

Du borde nog ta dig en titt på den lagstiftning som enbart avser finansmarknaden. Sedan kan titta igenom Finansinspektionens alla förordnignar och föreskrifter. Liksom alla från EU. I USA finns det 115 separata myndigheter som övervakar finanssektorn och alla ger ut sina egna riktlinjer. Det finns tiotusentals sidor lagtext och regelverk som enbart riktar sig till finanssektorn.

Dessutom har varken du eller någon ennan kunnat ge ETT ENDA på varken avreglering eller brist på reglering som skulle ha orsakat krisen. Varken du eller någon annan har ännu inte överhuvudtaget kommenterat den enorma mängd regler som faktiskt finns.

Hur låg eller hög kapitalbasen ska vara har ingenting att göra med mängden regleringar. En kapitalbas på 12% kräver exakt lika många sidor som en kapitalbas på 8%. Eller 3%. Om man tog bort alla regleringar skulle både kapitaltäcknings- och reservkravena vara 100%. Det är just tack vare den enorma överregleringen som kraven har blivit så låga som de är idag.

Mark to market är som sådan en mycket bra sak. Det betyder ju att tillgångarna ska bokföras till deras marknadsmässiga värde. Problemet är dess implementering. Ingen ville skriva ner värderingarna för att motsvara marknadsvärdet. Sedan är det förstås svårt att uppskatta vad marknadsvärdet på något är hela tiden.

Det vore intressant att höra dig förklara vad Naked Short Selling är. Vi kan ju konstatera utan det minsta tvivel att du inte känner till något om finansmarknadens reglering. Du har inte kunnat ge ett enda exempel på avrreglering, än mindre leda i bevis varför just den avregleringen skapade krisen. Det är knappast en högoddsare att du inte har den minsta aning om vad short selling är heller.

Permalänk | Anmäl #28 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 13:03

Hej Kaj!
Nu kanske vi missförstått varandra lite. Jag syftar inte på bristen i antalet regleringar utan bristen på styrkan i de som finns. Finanskrisen hade rimligtvis inte kunnat hända om finansmarknaden haft tillräckliga regleringar. Någon brist är det uppenbarligen om en katastrof inträffar inom de regelverk som finns? Självklart kan de vara betydligt färre i antal om de är tillräckligt starka i sig. Varför du börjar med personliga påhopp helt plötsligt förstår jag inte men det är väl ingen rocket science vad NSS är.

Visst kan jag göra det. Här är en summering som jag sammanställt till dig:

"Naken blankning" (Naked Short Sales), är en blankning ett finansiellt instrument (i detta fall aktier) som man gör utan att först låna den säkerhet eller se till att säkerheten kan lånas, som är konventionellt i en vanlig blankning. När köparen inte får aktierna inom den fastställda tidsramen (som jag minns det skall detta ske inom 3 dagar i USA), är resultatet ett "misslyckas med att leverera" (fail to deliver). Blankning används för att förutse ett prisfall, men utsätter säljaren också för risken för en prisökning. Missbruk av NSS har varit olagligt i USA sedan 2008, som en medveten metod att driva ner aktiekurserna. Som en del av sin respons på krisen under 2008 utfärdade SEC ett tillfälligt förbud mot blankning i aktier i 19 finansiella företag som bedömdes vara viktiga för hela banksystemets balans. Här skyddades inte WaMu trots upprepad vädjan från deras sida och ett par veckor senare föll banken i händerna på JP Morgan Chase. SEC hävdar att aggressiv blankning har spelat en roll i den misslyckade ekonomiska jätten Lehman Brothers fall. SEC expanderade sedermera reglerna för att ta bort undantag och för att täcka alla företag. Många hävdar dock att SEC:s regler fortfarande är bristfälliga. Robert Shapiro hävdar bl a att NSS kostat marknaden över 100 miljarder dollar och har fört över 1 000 företag i konkurs. Detta är dock bara hans egen uppfattning och inget jag delar. Det företag som blev bötfällt för den största andelen "Failed to deliver" under Bear Sterns såväl som WaMu:s fall var JP Morgan Securities Inc. Ett bolag i samma koncern som det bolag som sedemera köpte upp Bear Sterns för en bråkdel av den aktiekurs som bolaget haft 1 vecka tidigare.

Säg gärna till om du inte förstår eller om det var otydligt.

Permalänk | Anmäl #29 Johan Delorean, 2011-06-30, 14:28

Johan

Eftersom finanskrisen berodde på centralbankens penninginjektioner, artificiellt låga räntan samt bankernas fullt tillåtna kreditexpansion så hade inga regleringar i världen kunnat stoppa den. Krisen är i sig inget annat än den naturliga följden av en bubbla. Bubblan möjliggjordes av ovan nämnda faktorer och den skulle ha spruckit oberoende av vilka regleringar som fanns. Inte en enda av de föreslagna regleringarna (t.ex. Frank-Dodd bill) gör något för att motverka de strukturella problemen som skapa bubblor till att börja med.

Med tanke på hur många gånger jag har rättat dig så ter sig din sista mening lite löjlig. Att spekulera i fallande aktiekurser är inget konstigt eller nytt. Om det skulle orsaka kriser så skulle det vara kris varje år. De enda som tycker illa om short selling är de vars bolag är föremål för det. Precis samma sak med hostile takeovers. Short selling är en av de största halmgubbarna i hela debatten.

Permalänk | Anmäl #30 Kaj Grüssner, 2011-06-30, 15:29

Hej Kaj,

Ok, nu börjar jag förstå din poäng. Självklart är det så att det du beskriver kanske är den allra viktigaste faktorn. Dock är det fler faktorer som skall spela in för att det skall bli som det blivit under Finanskrisen. Annars skulle vi ju ha en ny kris varje vecka. Läget är 100 gånger värre nu ur den aspekten än då (det vore intressant att höra vad du tror kommer att hända i USA nu).
De viktigaste faktorerna som jag kan se det är:
1. Den du beskriver ovan.
2. För hög belåningsgrad av framför allt bostäder. Hade man bara haft tillåtelse att låna till 30 % av bostadens värde hade det aldrig kunna bli någon bostadsbubbla och alla hade varit lika glada ändå (utom bankerna då)
3. Krisen var egentligen lite av 2 delar. En ren bostadsbubbla där AIG och flera hundra andra föll samt en förtroendekris på Wall street där framför allt Lehman och Bear Sterns föll och detta gav sedan efterverkningar i hela världen. De hänger visserligen ihop men bolånekrisen kom t ex inte hit på samma sätt. Bear Sterns föll inte på bostadslånen och CDS:er primärt såsom t ex AIG.
4. Hela vårt system med Fractional Reserve Banking bygger på att bankerna har en mycket stabil kapitalbas och ett högt förtroende mellan institutioner och även för bankers soliditet. I dagens värld med Internet där information och kapital är snabbrörligt, high speed trading där datorer står för 70 % av alla transaktionsbeslut på Wall Street samtidigt som man har mark-to-market valuation blir systemet för instabilt. På några timmar kan en banks kapitalbas krympa avsevärt (så som det hände för Swedbank under krisen) och börsen kan svänga 20 % på en kvart (så som hände på NYST förra året). Dagens Fractional Banking system fungerar helt enkelt snart inte i dess nuvarande form. Det spelar liksom ingen roll om bankernas kapitalbas är 10 eller 12 % då.
5. En bubbla växer och spricker inte bara helt av sig själv. När någon förlorar så vinner också någon. I fallet senast så var det två stora aktörer som nästan enbart tjänade på krisen. Goldman Sachs bettade mot sina egna kunder (t ex AIG), tjände på när bubblan sprack och har sedan den värsta krisen gått som en raket framåt hela tiden och fick även 100 % tillbaka av amerikanska staten för AIG. Jackpot för dem.
JP Morgan kom ur krisen med Lehman och Bear Sterns i portföljen sponsrade av FED NY där JP Morgans chef James Dimon sitter i styrelsen. Vinnarna är de som hade huvudrollen när det föll.
De stora förlorarna på detta är skattebetalarna och dess barn/barnbarn som nu sitter med jättelika skulder i form av astronomiska budgetunderskott. Det enda raka hade varit att bankerna fått betala 100 % själva för de förluster de blev föremål för. Nu har krisen förts över till staterna och det är bara början på något ännu större.

Permalänk | Anmäl #31 Johan Delorean, 2011-07-01, 14:19

Johan

Visst var det många faktorer som spelade in, men avreglering är inte en av dem av den enkla anledningen att det aldrig skedde någon avreglering. Det blotta faktum att inte en enda person har lyckats prestera ett enda exempel på avreglering som ens på minsta sätt kan sägas ha något med krisen att göra torde vara tillräckligt bevis för det. Man kan inte heller säga att det saknades reglering av den enkla anledningen att det fanns tiotusentals sidor reglering och lagstiftning och hundratals separata myndigheter som övervakade och reglerade finansmarknaden.

Tanken att krisen kunde ha undvikits eller lösas med mer reglering är som att behandla ett brutet ben genom att bryta det på tre ställen till och lappa ihop det med isoleringstejp. Det är inte krisen som är problemet. Den så kallade krisen är faktiskt en del av lösningen. Det är en naturlig och oundviklig konsekvens av de strukturella problem som behäftar finansmarknaden.

Det faktum att så många institutioner var så överbelånade och överexponerade var en direkt följd av denna massiva reglering, som gav aktörerna på finansmarknaden privilegier som ingen annan kan drömma om. De hade och har tillåtelse att göra saker som andra personer och bolag skulle hamna i fängelse för.

Vad gäller säkerhetsvärdet för bostäderna så har du helt rätt att det skulle ha blivit mindre lån om man bara fått låna till 30%, men det är en ren praktikalitet och gör ingenting för angripa de strukturella problemen. Faktum är att Federal Reserve och andra myndigheter öppet gick ut och sade att om en bank värderar huset för lågt kan de förse dig med någon som värderar det högre.

Du har absolut rätt att folk tappade förtroendet för bankerna, men det är något som har hänt i alla tider och är även det en följd av systemets strukturella problem. När lurendrejeriet och bedrägeriet gått tillräckligt långt så tappar folk förtroendet, men det faktum att det tog så länge och att bubblan därmed tilläts växa så stor beror just på den myriad regleringar som skyddar finanssektorn från verklig insyn. Dessutom invaggar saker som depositionsgaranti folk i falsk trygghet, med katastrofala resultat. Utan dessa regleringar skulle insynen vara en helt annan och deponenterna mycket försiktigare med sina pengar.

Du har fullständigt rätt i att dagens fractional-reserve system inte fungerar. INGET fractional-reserve system fungerar, eftersom det är just fractional-reserve som är en av de tre grundläggande strukturella problemen. Det har alltid och kommer alltid att leda till problem. Det är oundvikligt och beror på att fractional-reserve i grunden är legaliserat bedrägeri och falskmynteri.

En bubbla skapas genom artificiellt låga räntor, penninginjektioner och kreditexpansion. De som alltid vinner är de som får de nyskapade pengarna först. De som förlorar är de som får dessa pengar sist. I regel är vinnarna de största aktörerna som har bäst kontakter till den politiska makten, men man får inte glömma alla vanliga människor som vann på bubblan. Alltför många är alltför snabba med att utmåla ”mannen på gatan” till offer för rövarna på Wall Street. Det är en nidbild. Mannen på gatan var i många fall precis lika skyldig som vilken bankir som helst.

En viktig grupp förlorare är alla de som inte fick tillgång de resurser som bands upp i bostadsbubblan. Entreprenörer och deras potentiella kunder. En annan är alla de banker och finansbolag som skötte sig bra och nu måste betala för att rädda sina storväxta konkurrenter.

Permalänk | Anmäl #32 Kaj Grüssner, 2011-07-02, 07:20

" fractional-reserve i grunden är legaliserat bedrägeri och falskmynteri" - Intressant, men naken blankning är en helt OK företeelse. Kan det bero på att i det ena fallet är staten inblandad - och stater ska vi inte ha i din värld. I det andra fallet är det enskilda personers eller institut agerande och då är det liksom OK trots att det s.k. sunda förnuftet säger, åtminstone mig, att det borde vara förbjudet att sälja något som man inte äger, det är liksom själva grundbulten i de flesta samhällen - inte minst kapitalistiska. Fast så enkel och genomskinlig kan väl ändå inte din världsbild vara?

Permalänk | Anmäl #33 Rolf Ericsson, 2011-07-03, 20:31

Rolf

Att spekulera i fallande priser är inget konstigt. Det skiljer sig föga från övrig spekulation. Det finns egentligen inget behov att skyffla aktier emellan parterna, det räcker med att betala mellanskillnaden. I fråga om short selling så är det ju ingen som är ute efter ett långsiktigt innehav. Om jag har lovat sälja 1,000 aktier för 10 kronor men kursen är 15, så betalar jag dig 5,000 kronor i stället. Om kursen råkar vara 5 så betalar du mig 5,000 kronor. Det beror helt på vad vi faktiskt har avtalat om.

Om man uttryckligen har avtalat om att sälja aktier och faktiskt leverera dem till köparen men inte gör det, då har man gjort sig skyldig till avtalsbrott. Men det är något helt annat det och har som sådant inget med short selling att göra. Det är många som inte förstår short selling, men just därför blir det litet vanskligt att skylla krisen på det.

Det en enorm skillnad på short selling och fractional-reserve. Det förra är som sagt en sorts spekulation bland alla andra, det senare bygger på direkt kontraktsbrott och falskmynteri.

Och poängen med just den här artikeln var att visa att det

1) aldrig skedde någon avreglering och
2) brist på reglering inte hade något med krisen att göra

Att förbjuda en helt legitim och urgammal spekulationsmetod hade inte hindrat krisen. Föga överraskande är det just de bolag som blev föremål för short selling och de myndigheter som blev totalt tagna på sängen som klagar på short selling. Det är inget annat än ett genomskinligt försök att skyla sin egen skuld och inkompetens.

Permalänk | Anmäl #34 Kaj Grüssner, 2011-07-04, 07:06

Keynianer vet ingenting, Jag vet allt.

Det är den lite löjliga inställningen från svenska högern.

Men okey, jag ger dej rätt i att Keynes fungerar bäst i en sluten ekonomi som han påpekade på i sin tyska bilaga.

Men att säga att vissa delar av avregleringen inte var en av huvudorsakerna för krisen, tillsammans med penningexpansionen och vansinnesut och inlåningen av Greenspan det är ren strutspolitik.

Niall Ferguson påpekade i en interjuv att avregleringen var bra i vissa avseenden men riktigt dålig i andra. Och att man om man är seriös borde ha en teknisk diskussion om vilka avregleringar som funkar och vilka som inte fungerar. Jag ser tyvärr inget sånt i den här artikeln, bara tråkig grupptänkmentalitet.

Niall Ferguson påpekade också att den kategoriska självsäkerhet amerikanska högern visade 2006 var en rejäl varningsklocka, ett mönster som går igen i Sverige idag.

Permalänk | Anmäl #35 Anders Olsson, 2011-10-09, 12:35

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.