Med en direktlänk till beslutsfattarna blir vården bättre

Det tyvärr är bara att se sanningen i vitögat, Arvin Yarollahi, demografin håller på att krossa sjukvården under sin tyngd.

Men det gör inget för Fredrik och Anders är stolta över tillväxten.

Om Obama kört townhall meetings via Google moderator sedan 2008 borde väl vår beslutsfattare också tänka i banor av modernt ledarskap med öppenhet och transparens som förtecken!! Att lyssna och samagera med fotfolket och gräsrötterna är den enda vägen fram för ett bättre samhälle och effektivare och säkrare vård!!!

Det hjälper inte med "direktlinjer" till makthavarna eftersom de regelmässigt är psykopatiska politiker utan vare sig kunskap eller empati.
Jag har i många år följt turerna inom Region Skåne, men häpnar fortfarande över att dessa imbecilla, politiskt ditsatta "cheferna" får fortsätta att förslösa värdefulla skattepengar och förstöra den organisatoriska strukturen på bekostnad av patienter och den hårt nedlastade personalen.
Skamligt är ett alldeles för svagt ord för vad som pågår!

Problemet är djupgående.

Vårdpersonal uppfattar problem, de har ofta också en idé om hur de ska lösas (teori), de kanske till och med har en praktisk lösning som de prövat upprepade gånger och de vet fungerar. Det är inte säkert att de egentligen får använda lösningen. Eller få pröva om den fungerar.

Problemet är att den styrteori som politiker och tjänstemän använder till exempel Balance Scorecard-teorin inte täcker de anställdas kapacitet att bidra till goda resultat och effektivt resursutnyttjande.

Man skulle lätt kunna skapa en styrteori som var så här: Ställ dessa frågor till de anställda regelbundet:

1. Vilka problem uppfattar du på arbetsplatsen?

2. Kan dessa lösas och i så fall hur (teori)?

3. Om vi ska pröva ditt lösningsförslag hur ska vi göra?

4. Ser du några problem med att utföra din lösning på problemet?

Man kan inte ställa frågorna i en enkät utan man måste använda djupintervjuer - enskilt eller i grupp.

En sådan här kritisk diskussion har mycket starkt vetenskapligt stöd. En sådan kritisk diskussion, det är vad vetenskap faktiskt är.

Precis som AY säger sitter vårdpersonalen på kunskaper. Inte så få har mångårig erfarenhet och långa utbildningar. Såväl undersköterskor, sjuksköterskor, läkare sitter på en riktig skatt på kunskaper.

De ser problem och lösningar som folk utanför verksamheten omöjligen kan inse. Då behövs bara en styrteori som tar dessa tillvara.

Om nu vården ska bedrivas som ett företag så måste även en kultur skapas där personalen förankras i utvecklingsarbetet av företagets produkt.

Beslut som fattas uppeifrån är inte alltid baserade på bästa möjliga vetenskap och i många fall heller inte förankrat i verkligheten på golvet och de behov som finns.

Om vi nu går efter det nuvarande styrkortet som driver vården så måste enligt min mening större vikt läggas på medarbetarperspektivet. Speciellt viktigt inom vården där alla som arbetar har olika upplevelser och erfarenheter då varje patient är sig olik den andre.

Jag föreslår följande:

1. Väl bemannad arbetsplats som ger tid och utrymme till utvecklingsarbete och regelbundna diskussionsforum.

2. Personal på avdelningar/vårdcentral bör genom demokratiska val utnämna 2 eller 3 representanter som kan talar för och lägga veto på större frågor som påverkar just deras arbetsmiljö i större sammanträden året om.

3. En nationell webportal dit all vårdpersonal kan så som i ett socialt nätverk (som facebook t.ex.) kommentera under förutbestämmda rubriker. Detta tillåter idéväxling inom företaget som helhet, Sverige över.

4. Tillåta webportalen att även registrerar problemområden så som ett avvikelserapporteringssystem men effektivare (kan omedelbart göras via sms och email). Detta kan sedan även beslutsfattare få tillgång till för att lättare ha en överblick om situationen på sin avdelning/sjukhus/vårdcentral.

I styrsystemet Balanced Scorecard känner jag att personalen har mycket att säga till om i 4 av 5 områden (Kundperspektiv, Lärande- uvecklingsperspektiv, interna processer, medarbetarperspektiv). Även det financiella perspektivet tror jag att personalen kan bidra med åsikter om i frågor om rationalisering och resursfördelning.

Mycket kvarstår och jag har ensam har inte alla svaren men vi hoppas på att de ledande inser vikten av att involvera medarbetarna i beslutsprocessen då det inte alltid är skattehöjningar och mer pengar utan en nöjd och engagerad personal som visar vägen till världens bästa sjukvård.

AY, vårdkvalitet räknas ofta ut av redovisningsekonomer, de vill gärna ha fram några nyckeltal. Sedan deklarerar de om det råder kvalitet eller inte.

Jag säger att om man identifierar ett antal problem och löser dem, så ökar vårdkvaliteten i stort för varje löst problem.

Sedan när man samlat in problem och lösningsförslag från de anställda måste man gå igenom resultaten med politikerna och tjänstemännen. Många problem kan antagligen inte lösas utan nära samverkan med dessa. Där kan representanter för personalgruppen delta.

Jag är inte insatt i din webbaserade lösning för informationsutbyte.

Det jag tänker på är att den information som här behövs från personalen ibland kan vara ganska informationstät. Passar din lösning för det?

Man behöver kanske en längre utläggning för att förstå problemet och hur det eventuellt kan lösas. Därav den intervjubaserade lösningen och de ganska öppna frågorna. Frågorna kan besvaras kontextuellt och svarens innehåll kan i hög grad påverkas av den som utfrågas.

Om man nämner Balance Scorecard-teorin så fattar folk att det är en teori.

Om jag frågar en sjuksköterska som jobbat i 25 år om man kan göra något för att effektivisera vårdprocessen då kan det vara så att hon har en mycket sofistikerad teori för hur detta ska åstadkommas. Men folk fattar inte att det är en teori, det tror det bara är en lättviktig berättelse från någon anställd.

Det finns alltså kunskapssynsaspekter på det här också.

Det är mycket viktigt att det är en direktlänk till beslutsfattarna. Intressant artikel Arvin!