Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Ett orättvist pensionssystem?

Mats Morin om Ett orättvist pensionssystem?

Ju längre högutbildade lever desto lägre pension får lågutbildade

Det finns en orättvisa när det gäller förväntad livslängd och möjligheterna att arbeta länge och få en bra pension. De med lägre utbildning har ofta kortare livslängd än de med högre utbildning och deras medellivslängd ökar också långsammare. Men de får ändå vara med och betala med lägre pensioner eftersom den totala medellivslängden ökar. Staten måste ta ett aktivt ansvar för rättvisan i pensionerna, menar Mats Morin, LO.


Om författaren

Mats Morin är LO-ekonom.

Pensionssystemet har nu blivit självfinansierat och lagts utanför statsbudgeten. Reglerna är så konstruerade att allt som betalas in också betalas ut, varken mer eller mindre. Men att pensionssystemet är finansiellt stabilt innebär inte att staten kan vara passiv i pensionssammanhang. Med ett premiebestämt pensionssystem krävs betydligt mer aktivitet och andra åtgärder än med ett förmånsbestämt system. Detta inlägg vill tydliggöra detta och koncentrerar framställningen på inkomstpensionsdelen i det nya systemet.

Nu är det halvtid i genomförandet 1990-talets pensionsreform. Den 65-åring som nu går i pension får ungefär hälften av sin pension beräknad efter de nya premiebestämda reglerna (inkomstpension och premiepension) och den andra hälften enligt de gamla förmånsbestämda (tilläggspension). Först år 2019 kommer pensionen för en 65-åring att helt beräknas utifrån de nya reglerna. Det nya pensionssystemet har nu funnits tillräckligt länge för att sätta märkbara avtryck i pensionen, samtidigt som det fortfarande finns tid att genomföra kompenserande åtgärder innan de nya reglerna får full effekt.

LO har därför gjort en pensionsrapport som heter "Pensionsreformen i halvtid" för att se om pensionerna blir vad man önskar eller vilka åtgärder som staten i annat fall behöver genomföra.

Rapportens slutsats är att det nya pensionssystemet riskerar att ge en alltför låg pension. När man utarbetade och diskuterade det nya pensionssystemet på 1990-talet, väntade man sig t.ex. att en industriarbetare som vid 65 års ålder går i pension år 2011 skulle få positiva bidrag från det nya pensionssystemet. Det blev tvärtom. Det nya pensionssystemet ger nu sämre pension än det gamla.

Orsaken är att befolkningens medellivslängd har ökat. I mitten av 1990-talet beräknades en 65-åring leva i drygt 17 år. Idag väntas en 65-åring leva i drygt 19 år. Enligt de nya pensionsreglerna ska de intjänade pensionsrätterna nu räcka två år längre än då och delningstalen har därför blivit högre. Det betyder att inkomstpensionen har blivit 10 procent lägre. Detsamma gäller premiepensionen. Genom att färre nu avlider före 65 års ålder, så blir arvsvinsterna mindre och medför att inkomstpensionen blivit ytterligare 4 procent lägre.

Slutligen har börsnedgången under finanskrisen 2008-2009 medfört att en broms aktiverats i pensionssystemet som ytterligare sänker pensionen i år med 6 procent. Sammantaget blir inkomstpensionen för denne industriarbetare ca 18 procent lägre än han eller hon kanske hade föreställt sig i mitten av 1990-talet. Detta gäller också premiepensionen.

Kompensationsgraden i pensionen för industriarbetaren blir idag 52 procent av slutlönen (bromsen har även sänkt tilläggspensionen). Under de förutsättningar som rådde vid mitten av 1990-talet kunde han/hon ha väntat att få 60 procent av slutlönen. Då var industriarbetaren 50 år och hade fortfarande möjligheter att anpassa arbetsinsatser och sparande för att uppnå önskad pension. Men nu kan det vara för sent. Osäkerheten om inkomstpensionens framtida värde förstärks av att både premiepensionerna och tjänstpensionerna beror på börsens utveckling.

Det är ändringar i prognosen om befolkningens framtida medellivslängd som skapar dessa osäkerheter om pensionernas värde. Delningstalen beräknas utifrån hur länge en genomsnittlig individ beräknas leva som pensionär. När prognosen om medellivslängd ökar så stiger delningstalen för varje pensionsålder och pensionen blir lägre för varje ny pensionär. När man närmar sig pensionsåldern får man klarare besked om hur stor pensionen kommer att bli. Den enskildes lösning kan då vara att arbeta längre och ta ut pension vid högre ålder. För att industriarbetaren ovan ska få samma pension som under 1995 års livslängdsantaganden, måste han/hon nu arbeta två år längre och gå i pension vid 67 års ålder.

Det kan också vara rimligt att ju längre man lever desto längre bör man arbeta. Men problemet är att medellivslängden inte ökar i samma takt för alla och alla har inte samma möjligheter att arbeta längre. Många industriarbetare orkar idag inte ens arbeta fram till 65 årsdagen utan har fått förtidspension (det heter nu sjukersättning).

Idag finns det över 400 000 förtidspensionärer som får sjukersättning fram till 65. Därefter måste de ta ut ålderspension. När delningstalen ökar kommer förtidspensionärerna att få allt lägre pensioner då de fyller 65. För dessa individer är det därför nödvändigt att reglerna ändras så att man kan få sjukersättning fram till 67. Även arbetslöshets- och sjukförsäkring bör gälla fram till 67.

Det finns en orättvisa när det gäller förväntad livslängd och möjligheterna att arbeta länge och få en bra pension. De med lägre utbildning har ofta kortare livslängd än de med högre utbildning och deras medellivslängd ökar också långsammare. Detta beror sannolikt främst på att de med lägre utbildning oftast bara har tillträde till arbetsuppgifter som sliter ut kroppen mer än vad som gäller för de med högre utbildning. De med lägre utbildning lämnar också arbetsmarknaden betydligt tidigare än de med högre utbildning.

När de med högre utbildning lever längre så ökar delningstalen. De med högre utbildning har då stora möjligheter att arbeta längre och därmed motverka en försämring av pensionerna. Dessa möjligheter finns ofta inte för de med lägre utbildning och de kan inte göra något åt den lägre pensionen. Ju längre högutbildade lever desto lägre pension får därför lågutbildade.

Här har samhället ett ansvar för att minska skillnaderna i arbetsförmåga så att alla kan vänta med att ta ut ålderspension i takt med att medellivslängden blir högre. Det handlar om åtgärder som förbättrar arbetsmiljön och ger större möjligheter till vidareutbildning. Dessutom behövs mer satsningar på rehabilitering. Idag gäller anställningsskyddet (LAS) fram till 67 års ålder. Men det omfattar endast tillsvidareanställningar och visstidsanställda har inget anställningsskydd. Ur pensionssynpunkt borde därför denna anställningsform upphöra.

I ett premiebestämt pensionssystem måste staten därför ta ett mer aktivt ansvar genom att se till att alla får liknande möjligheter till ett långt yrkesliv och förändra reglerna i offentliga försäkringar så alla kan välja att vänta med att ta ut ålderspension i takt med att medellivslängden blir högre. Stora förväntningar ställs nu på den statliga utredningen om pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37501

12 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det skall inte löna sig att studera, och om du ändå orkar slösa bort åren bör det inte finnas tillräckligt med arbete när du väl är klar och om du nu är företagsam nog att skaffa eller skapa ett arbete, se då inte till att bli för gammal för att vara solidarisk med alla andra...

Permalänk | Anmäl #1 Kjell Olofsson, 2011-06-26, 20:32

Det var bland det värsta rappakalja jag har läst. Nu ska alltså staten även gå in och reglera det faktum att vi lever olika länge. Vi kan faktiskt inte förutse hur länge vi lever och att även här åberopa klasskillnader är ganska groteskt, men typiskt svensk socialdemokrati. Ska man inte bestraffa de som har mage och leva länge genom att beskatta dem mer också?

I takt med att staten ökar sin reglering över individerna, ju mindre makt har vi själva att påverka. En så uppsvälld stat som den svenska behöver verkligen inga fler regleringar.

Vi som har högre utbildningar får väl ta och begå självmord för att ta samhällsansvar. Allt i rättvisans namn.

Livslängd beror på så otroligt mer än låg eller hög utbildning. Den största bidragande faktorn är det genetiska arvet. Men det är klart, det är väl orättvist att komma från en familj med hög levnadsålder också. Staten måste genast reglera!

Hur du lever, vad du äter, alkoholvanor, rökning, motion påverkar livslängden i hög grad. Variablerna kan vara olika beroende på ur vilken aspekt man väljer att studera. Att man har en låg utbildning kan bero helt enkelt på att man hade andra intressen än att studera. Som att vara ute och svira var och varannan natt, dricka mycket och umgås med människor med tveksam livsstil. Det finns ju något som heter ansvar också och konsekvenser.

Ett liv kan bara inte diskuteras utifrån de här småaktiga definitionerna. Det går ju att se orättvisor överallt om man väljer att bara se detta. Att min chef hann med bussen men inte jag måste bero på klasskillnader.

Permalänk | Anmäl #2 Maj Grandmo, 2011-06-26, 20:42

Det är ju rent bedrövligt att inte samhället kan se till att vi lever lagom länge för att "rättvisa" ska uppnås i pensionssystemet.

Jag anser att LO omedelbart bör inrätta en exekutiv avdelning som råder bot på detta, förslagsvis genom att helt enkelt eliminera de (högutbildade) som har för hög förväntad livslängd.

Permalänk | Anmäl #3 Mats Anderson, 2011-06-26, 21:50

Förbättrad arbetsmiljö är bra, men bortsett från det tycker jag att Mats Morin gör det svårt för sig. Den allra mest rättvisa pensionen får vi när var och en betalar in åt sig själv, istället för till en gemensam pott som sedan staten ska fördela med mängder av komplicerade regler och hänsyn.

Individualisera pensionen så får var och en vad han eller hon har valt att tjäna ihop och spara. Den som vill ta det soft och satsa på en rik fritid får lägre lön, som också avspeglas i lägre pension, medan arbetsmyran får slantar i kassan istället för fritid. Den som satsar på disco och snabba bilar i sin ungdom kanske får mindre på ålderns höst, medan det blir tvärtom för den som sparar för en ålderdom med guldkant.

Mer lättberäknat än så kan det knappast bli, och knappast rättvisare heller.

Permalänk | Anmäl #4 u_3230, 2011-06-26, 22:26

Man kan ju studera det pensionssystem som (s) i Grekland tagit fram. Visst ja, Grekland närmar sig statsbankrutt. Kanske ganska bra med självjusterande pensioner, så att vi slipper Greklands problem?

Permalänk | Anmäl #6 Thomas Eliasson, 2011-06-26, 22:43

Hej!

Jag är för millimeterrättvisa och tycker därför att det är helt korrekt att utjämna skillnader vi bara har indirekt kontroll över genom medel som vi har direkt kontroll över. Min enda invändning till detta, annars helt etiskt korrekta och välgenomtänkta förslag, är att vi kanske glömmer bort några viktiga faktorer för att Justitias vågskål skall kunna stå i perfekt balans.

1.) Grupper med låg socioekonomisk status har förvisso sämre hälsa och högre dödlighet men de har också högre associerade sjukvårdskostnader. Se: Primärvårdsersättning efter socioekonomi eller sjukdomsbörda, Läkartidningen 2010-09-14
(http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=14957)

Eftersom vi båda eftersträvar total rättvisa över gruppgränser och inte på individuell basis så antar jag att du håller med om att denna ökade sjukvårdskostnad för gruppen "låg socioekonomisk status" måste räknas med i alla eventuella justeringar av pensionssystemet i relation till just den gruppen? För övrigt efterlyser jag mer forskning om huruvida det möjligtvis kan finnas några andra instanser i samhället där just gruppen "låg socioekonomisk status" kanske kostar samhället mer än gruppen "hög socioekonimsk status". Jag ställer mig skeptisk men mer forskning krävs!

Angående:
..."Detta beror sannolikt främst på att de med lägre utbildning oftast bara har tillträde till arbetsuppgifter som sliter ut kroppen mer än vad som gäller för de med högre utbildning. De med lägre utbildning lämnar också arbetsmarknaden betydligt tidigare än de med högre utbildning..."

2.) Det har visat sig att individer med låg socioekonomisk grupptillhörighet faktiskt lever ett, enligt vad vetenskapen idag anser, onyttigt liv med mer tobaksrökning, mindre motion och onyttigare mat än vad individer med hög socioekonomisk dito gör (Helakorpi et al. 2003). Tycker vi verkligen att en grupp som åtminstone delvis själv bidrar till sitt eget förfall skall räddas av en utjämnande aktion på politisk nivå? (Presentation av de huvudsakliga studieresultaten finns på: http://www.teroka.fi/teroka/uploadfiles/Prattala_nordiska_2008.pdf)

Ja, jag är ironisk.

Permalänk | Anmäl #7 S Permastråhle, 2011-06-27, 01:14

"Pensionssystemet har nu blivit självfinansierat och lagts utanför statsbudgeten."

Detta stämmer inte helt. Av det som betalas ut betalar ju pensionären en del i skatt och denna går in i statsbudgeten. Detta var helt i sin ordning när skatteskalorna var desamma för pensionärer och ickepensionärer men i och med att alliansen införde skilda skatteskalor förändrades läget. Genom att höja eller sänka skatten selektivt för pensionärer kan staten via statsbudgeten påverka hur mycket av pensionssystemets pengar som går till pensionärerna vilket gör att pensionärernas inkomst är politiskt bestämd trots alla försäkringar om systemets politiska och finansiella oberoende.
Den högre skatten för pensionärskollektivet påstods vara en del av Arbetsllinjen. Men samtidigt gav den märkligt nog statskassan mer än 20 miljarder att dela ut i skattesänkningar till de arbetande ickepensionärerna.
Att det inte var fråga om någon arbetslinje visas av alla pensionärer oavsett ålder drabbades. Vilket innebär att Alliansen proklarmerat Arbetslinjen även för dementa pensionärer. Hade man menat allvar så hade man samtidigt beordrat Arbetsförmedlingen att upprätta särskilda jobbfinnarsektioner för dementa, gått ut på demensboenden för att informer de berörda om de nya möjligheterna att söka jobb. Detta har man inte gjort vilket visar att Arbetslinjen för pensionärer enbart syftade till att finansiera skattesänkningar vilka som bekant måste tas av statskassans medel.

Permalänk | Anmäl #8 Tomas Lindgren, 2011-06-27, 08:27

Den allvarligaste orättvisan ligger ju i att lågutbildade och låginkomsttagare dör tidigare och är sjukare. Det måste väl kännas värre än att ha låg pension?
Nu har Alliansen också aktivt ökat på befolkningens ekonomiska skillnader. Det har samma effekt på vår genomsnittliga livslängd som om regeringen tog ut några hundra lågstatusmänniskor varje år och sköt dom.
De som får mer pengar lever tyvärr inte så mycket längre att det kompenserar för den kortare livslängd som drabbar de som halkar efter.
Sånt tycker jag är jobbigt att veta.

Permalänk | Anmäl #9 Olof Lindberg, 2011-06-27, 18:53

Men... rätta mig om jag har fel... men om låginkomsttagare dör tidigare, då behöver de väl inte lika mycket pengar i pension heller? Om de bara fick möjligheten att ta ut den fortare skulle de i så fall få en bättre pension till lägre kostnad?

Nej, jag är inte heller allvarlig. Det är bara ett sätt att påpeka en av alla de misslyckade funderingar som artikelförfattaren satt på pränt. Och idén om att helt enkelt avrätta höginkomsttagare, den är tyvärr också en konsekvens av det som sägs i artikeln.

Sammantaget är väl inte en LO-rapport en särskilt bra anledning att göra om pensionssystemet.

Permalänk | Anmäl #10 Sven P Andersson, 2011-06-28, 15:49

Skaffa dig en utbildnig på hög nivå så lever du länge. Logik????

Permalänk | Anmäl #11 katta, 2011-06-30, 11:58

Äntligen en äkta anledning att försvara sin livsstil med. Där gick droppen, då drar jag iväg till närmsta Mc Donalds och köper en Big Burger med en fet Coca Cola. Eftersom det på är mer gynnsamt om jag dör i tidig ålder så att andra kan få en vettig pension så är det konstigt att man samtidigt predikar i diverse media om att vi ska kämpa för att leva längre, när vi i slutändan ändå ska straffas för det. Lev livet och njut av burgaren och Colan....
Skämt åsido, men ibland tycks dubbelmoral vara en av hörnstenarna i politiken - att tuktas åt bägge hållen.

Permalänk | Anmäl #12 Alexander Forselius, 2011-07-04, 17:07

En oerhört självisk och cynisk debattartikel.Ingen av oss tack och lov vet hur livet framgent ter sig.Hur länge vi lever och vilka sjukdomar som kommer att drabba oss.Många i denna stressiga tillvaro drar på med alla aktiviter i det berömda livspusslet som livet aldrig skulle förändras eller sjukdom skulle uppstå.Det är märkligt att att många resonerar först när skadan sker, att då stannade jag upp och omvärderar nu livet och tar inget för givet.Tänk om vi kunde hejda oss och tänka så innan katastrof som sjukdom skapar inträffar.F.ö.nu när begreppet barnfattigdom debatteras högt och lågt och som jag tycker skulle skrivas om till levnadsnivå istållet.Då tycker jag att är det några som får vända på slantarna så är det många pensionärer som får ut en förfärligt låg pension att leva på.Där kan man prata om att känna sig fattig när de fasta utgifterna är betalda varje månad.Resonemanget att arbeta till 70-80 års ålder är ju enbart en politikeruppfinning.Kan inte föreställa mig att arbetet som politiker sliter rent fysikskt som t.e.x arbetet som sjuksköterska under 40-45 år gör.

Permalänk | Anmäl #13 Agneta Berglöw, 2011-07-06, 09:55


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. Stora risker med MP:s energipolitik
  8. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  9. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  7. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.