Publicerad: 2011-06-20 12:06, Uppdaterad: 2011-11-02 15:11
Europeiska centralbanken har samlat på sig riksfyllda tillgångar motsvarande 25 gånger det egna kapitalet. Euroländernas genomsnittliga budgetunderskott låg år 2010 på 6 procent av BNP och den genomsnittliga statsskulden på 85,1 procent av BNP. Euroländernas enda utväg ur denna ohållbara situation är att att byta euron mot en valutakorg, där det går att förena en gemensam valutaenhet och möjlighet till devalvering för enskilda medlemsländer. Grekland kan bli ett första steg i en övergång från euro till en motsvarighet till ECU-korgen som fanns före euron, skriver Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare.
Hedi Bel Habib är fil doktor och forskare.
Genom stöd till olika länder har Europeiska Centralbanken samlat på sig 2010 miljarder euro i mer eller mindre riskfylla tillgångar. Enbart exponeringen mot PIGS länderna motsvarar 444 miljarder euro. Till detta bör läggas att euroländerna år 2010 hade ett genomsnittligt budgetunderskott på -6% av BNP och en statsskuld motsvarande ett genomsnitt på 85,1% av BNP. Uroländernas enda utväg ur denna omöjliga situation är att euron byts ut mot en valutakorg. Grekland kan således bli ett första steg i en övergång från euro till en motsvarighet till ECU-valutakorgen som fanns före euron för att sedan kunna devalvera inom ramen för en bibehållen monetär union.
1. Europeiska centralbankens exponering orimlig
En rapport med titel "A house built on Sand ?" The ECB and the hidden cost of saving the euro" (Open Europe 2011) visar att Europeiska Centralbanken har samlat på sig en gigantisk hög av papper med dålig säkerhet. Banken har så stor exponering mot svagare länder att den inte på egen hand skulle klara av stora nedskrivningar av lånen.
Bara genom sitt stöd till krisdrabbade euroländer som Grekland, Irland och Portugal samt svaga banker, har Europeiska Centralbanken samlat på sig 444 miljarder euro, motsvarande 4 biljoner kronor, i mer eller mindre riskfyllda tillgångar. Enbart exponeringen mot grekiska obligationer och banker anses idag ligga på kring 190 miljarder euro, motsvarande 1700 miljarder kronor, mer än hälften av Sveriges BNP.
Exponeringsområden för ECB | Exponering mot obligationer och banker i miljarder euro |
Grekland | 139,7 |
Irland | 140,4 |
Portugal | 59 |
Italien | 47,4 |
Spanien | 57,1 |
Totalt i PIGS- länderna | 443,6 |
Totalt inom EU | 2010 |
ECB:s eget kapital inklusive reserver | 80 |
Källa: A HOUSE BUILT ON SAND? The ECB and the hidden cost of saving the euro, Open Europe 2011 och Der Spiegel 2011
En sammanställning som den tyska tidningen Der Spiegel har gjort visar att Europeiska Centralbankens finansiella åtagaganden idag uppgår till 2010 miljarder euro, vilket motsvarar 25 gånger bankens eget kapital. ECB har idag cirka 80 miljarder euro i kapital och reserver och enligt Open Europes beräkningar klarar banken därmed bara en nedskrivning på sina lån med 4,25 procent. ECB har samlat på sig en hel del dåliga papper med dålig säkerhet. Banken har så pass stor exponering mot svagare länder att man inte själv skulle klara av stora nedskrivningar av lånen.
2. Euroländerna gräver ner sig i en grop.
Det är inte bara Grekland som har problem med sin ekonomi. Flera andra euroländer brottas med stora statsfinansiella problem. Euroländernas genomsnittliga budgetunderskott utvecklades från -0,7% år 2007 till -6% år 2010.
Euroländernas budgetunderskott och statsskuld | 2007 | 2010 |
Budgetunderskott i procent av BNP | -0,7% | -6% |
Statsskuld i procent av BNP | 66,2% | 85,1% |
Källa: Eurostat 2011
År 2010 noterades det största budgetunderskott som andel av BNP i Irland (-32,4%), Grekland (-10,5%), Spanien (-9,2%), Portugal (-9,1%), Slovakien (-7,9%), och Frankrike (-7,0%).
Tolv euroländer hade en statskuld högre än 60% av BNP år 2010: Grekland (142,8%), Italien (119,0%), Belgien (96,8%), Irland (96,2%), Portugal (93,0%), Tyskland (83,2% ), Frankrike (81,7%), Österrike (72,3%), Malta (68,0%), Nederländerna (62,7%), Cypern (60,8%) och Spanien (60,1 %).
Denna utveckling visar tydligt att euroländerna gräver ner sig i en grop. I teorin fungerar euron som en gemsam valuta, men i praktiken är den gemensamma valutan skräddarsydd för Tysklands ekonomi. Många euroländer som ligger så pass långt efter Tyskland konkurrensmässigt tvingas till så orimliga konvergenskrav så att Tyskland eller ECB ständigt måste sponsra dessa länder för att på ett konstlat sätt upprätthålla deras medlemskap i eurosamarbetet.
3. Euron är skräddarsydd för tysk ekonomi
Det är inte de så kallade PIGS- länderna (Portugal, Irland, Grekland och Spanien) som skapat krisen inom euroområdet. Det går inte att bortse från att det finns problem med Greklands svarta sektor och svårigheter för landet att dra in skatter. Men det stora problemet är hur eurosystemet har byggs upp och Tysklands utnyttjande av eurosamarbetet.
Euron hade redan från början den tyska marken som bas . Från början grundlades därför en obalans mellan Tysklands starka valuta och de övriga länderna med svagare valuta. EU-ländernas ekonomier pressas därför idag av att euron endast är anpassad till tysk export. Tysk industri exporterar varor till andra europeiska länder, som inte har kunnat styra sina handelsvillkor genom en egen valuta och vars inhemska produktion har utkonkurrerats av importen. Grekland hade problem med budgetunderskott och statsskuld, men kunde inte exportera sig ur krisen på grund av importen från Tyskland och euroräntan. Sänkta priser på grekiska varor och tjänster är ett måste för att öka landets konkurrenskraft. Men euron gör det omöjligt för Grekland att uppnå detta genom devalvering.
I tabellen nedan kan vi konstatera att Tysklands export har utvecklats med 12,5 procentenheter sedan införandet av euron. De övriga ländernas export har antingen stagnerat eller minskat betydligt. Sedan euron infördes minskade Frankrikes export som andel av BNP med 5,6 procentenheter, Greklands med 3,9 procentenheter, Spanien med 3,3 procentenheter och Italien med 0,3 procentenheter. Portugals export har ökat med 2 procentenheter. Tyskland har dessutom enorma överskott i sin handel med omvärlden och EU, medan övriga euroländer brottas med jättelika handelsunderskott.
Export som andel av BNP i procent | 1970 | 2000 | 2010 |
Tyskland | 16,4% | 33,4% | 45,9% |
Frankrike | 15,7% | 28,6% | 23% |
Grekland | 9,4% | 24,9% | 21% |
Spanien | 12,4% | 29% | 26,3% |
Portugal | 19,4% | 29% | 31% |
Italien | 15,8% | 27,1% | 26,8% |
Exportandel av BNP i procent i ett antal euroländer före och efter införandet av euron. Källa: OECD
4. Euroländernas enda räddning är att byta euro mot valutakorg
Problemen inom euroområdet är stora och växande. I Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland stiger budgetunderskotten och arbetslösheten medan exporten faller. Detta framställs ofta som ett resultat av en slapp ekonomisk politik. Men det är bara en del av sanningen.
4.1 Euron ett politiskt misstag
En viktig orsak till problemen inom euroområdet är att länder med helt skilda ekonomier och olika tillväxtförutsättningar tvingas till en gemensam och stark valuta. När euron infördes berövades länderna sin penningpolitik och växelkurspolitik, viktiga redskap för att styra ekonomin utifrån varje lands förutsättningar trots att euroländerna befinner sig i helt skilda situationer när det gäller utvecklingsnivå och konkurrenskraft. När exempelvis Grekland hade en egen valuta och riksbank kunde landet i svåra tider sänka sin ränta och låta växelkursen flyta. På så sätt kunde man öka efterfrågan och få fart på exporten. Dessa möjligheter finns inte efter införandet av euron.
Den grekiska regeringen har också under lång tid kunnat vansköta ekonomin i skydd av EMU. Landet levde över sina tillgångar. Om Grekland haft en egen valuta skulle landet fått problem redan för sju, åtta år sedan och tvingats vidta åtgärder innan krisen blivit så djup som idag.
Införandet av euron var, som den amerikanske ekonomipristagaren Paul Krugman konstaterat, ett utslag av hybris från den europeiska elitens sida. Problemet med en gemensam valuta är bl.a. att räntan är densamma oavsett hur de inhemska utvecklings- och konkurrensförhållandena ser ut. Tillväxt, inflation mm varierar dock mellan nationerna. Det finns ett antal länder, främst i Sydeuropa, som haft en onormalt låg ränta och för stark valuta sett till sina egna förhållanden. Därigenom har kraftiga bubblor skapats. Irland, Spanien och Grekland är de främsta exemplen men det gäller Portugal, Italien och även de baltiska länderna också.
4.2 Euron behöver bytas ut mot en valutakorg
Ett alternativ som har diskuterats är att införa två euro- valutor: en för de starka länderna i norr och en för de perifera länderna med misskötta ekonomier. Men en sådan lösning är inte särskilt optimal. Varför ska man över huvudtaget ha en gemensam valuta utan möjlighet till devalvering för enskilda medlemsländer? Själva tanken med en avveckling av euron är ju att dessa länder vart och ett för sig ska kunna lösa sina problem med lämpliga valutajusteringar utifrån sina egna förutsättningar. Detta behövs inte bara för Grekland, Portugal eller Spanien. Det ska vara en öppen möjlighet för alla, eftersom devalvering kan behövas i ett land oavsett utvecklingsnivå. Idag är det Grekland. I morgon kan det bli Frankrike eller Tyskland. Så har rader av länder övervunnit sina kriser de senaste 20 åren oavsett utvecklingsnivå.
En rimligare lösning är att samtliga euroländer övergår till ett monetärt system med en gemensam valutaenhet i form av en valutakorg. Valutakorg är ett begrepp som används för att beräkna värdet på ett lands valuta i förhållande till vissa utvalda utländska valutor. En valutakorg är ett antal valutor som sammanvägs och bildar en räkneenhet och värdemätare istället för en enskild valuta.
Ett sådant system har funnits innan euron infördes. År 1979 skapades det europeiska monetära systemet (EMS) för att knyta samman de europeiska valutorna och förhindra stora variationer mellan dem. Detta gav upphov till den europeiska växelkursmekanismen (ERM) under vilken varje medlemsstats valuta tilläts variera med maximalt +/- 2,25 procent i förhållande till ett referensvärde. Referensvärdet fastställdes i en aggregerad valutakorg av alla deltagande valutor som kallades den europeiska valutaenheten (ecu), där valutorna vägdes i förhållande till varje medlemsstats ekonomiska storlek.
Europeiska valutaenheten ECU var en europeisk räkne- och valutaenhet som bestod av en korg av samtliga valutor i Europeiska unionens medlemsstater. Den var föregångaren till euron, men utgjorde inget betalningsmedel och fanns inte i form av mynt eller sedlar. En fördel med ett valutakorgsystem är att olika länders valutor underställs ett gemensamt monetärt referensfärde dock med möjlighet för varje enskilt medlemsland att vid behov kunna genomföra valuta- eller räntejusteringar sett till sina egna förhållanden.
5. Grekland kan bli ett första steg mot ett valutakorgsystem
Grekland har en statsskuld som närmar sig 150 procent av bruttonationalprodukten, BNP, och landet har även skräpbetyg på kreditmarknaden. Men nu lovas landet ännu ett krispaket. Det talas om ett paket på runt 800 miljarder kronor, förutsatt att bland annat Greklands privata sektor tar ett större ansvar.
Om Grekland ställer in sina betalningar, eller får stora delar av skulderna avskrivna, kommer med största sannolikhet även Irland och Portugal att stå näst på tur. Även Spanien kan därefter tvingas be om nödlån. Skulle till exempel de grekiska skulderna skrivas ned med hälften, vilket anses vara nödvändigt för att landets skuld ska bli hanterbar, så riskerar ECB förluster i mångmiljardklassen med bankrutt som följd om skulderna skrivs ner.
Eurosystemet har en finansiell buffert på närmare 400 miljarder euro. Open Europe räknar ändå med att ECB kommer att förlora stora pengar på en grekisk rekonstruktion. Skulle den följas av nedskrivningar av andra länders skulder så går hela bankens kapitalbas åt.
Grekland har bara en väg för ökat välstånd och det är genom en växande ekonomi. Detta kan bara ordnas genom ökad export, vilket förutsätter kraftigt sänkta priser i förhållande till Europa. Detta går inte att lösa utan en devalvering, men devalveringen är möjlig så länge landet har euron som valuta.
Det mest realistiska alternativet är därför att Grekland tillåts bli ett första steg i euroländernas övergång från euro till en motsvarighet till ECU-korgen som fanns före euron för att sedan devalvera. Landet ligger så pass långt efter andra EU-länder konkurrensmässigt att det är omöjligt att vända upp utvecklingen och nå en högre tillväxt med en så starkt övervärderad valuta som dagens euro.
Vid toppmötet i veckan diskuterar EU-ledarna ett förslag om att ge unionen rätt att justera medlemsländernas budgetar.

Rätt av Tyskland att inte vilja rädda ryska kriminella

Hökmarks förenklingar löser inte Europas kris

Mer lån löser inte Europas kris

Är eurotragedin demokratins fall?

S har inte fått igenom sina krav på finanspakten men röstar ändå ja


Kraven från långivarna hotar grekernas självbild

ECB kan rädda euron med guldköp

Därför bör vi acceptera tysk handledning i Europa

Bra att DN omrövar sin EU-politik, men...

SEB:s välfärdsbarometer drar orimliga slutsatser om Grekland

Demokratin har tyvärr svag förankring i grekisk kultur

Demokrati och inte drakman är lösningen för Grekland

Dags att låta Grekland lämna Euron

Fördel för Europas svarta får i grekiska nyvalet

Grekland går mot ny drakma och statsbankrutt

Europa behöver en expansiv finanspolitik

Statens ego hindrar positiv utveckling i Europa

Finanspakten hotar återhämtningen i EU

Bättre att Grekland och Portugal lämnar euron nu

Exemplet Grekland visar att staten som institution är farlig

Stabilitetspakten kan leda till privat överbelåning

Detta bör Sverige driva i euro-förhandlingen

Så försöker regeringen stressa in Sverige i Europakten

Folkpartist: Därför måste mitt parti gå emot Europakten

Europakten måste skrivas om för att Sverige ska kunna delta

Perssons argument för EMU håller inte

Intervju med Persson: "Självklart ska Sverige gå med i europakten"

KDU: Sverige bör hålla sig utanför EMU

Sveriges roll inom EU måste beslutas genom folkomröstning

Framgångsrika företag behåller sin personal

Sverige bör inte stänga dörren till finanspakten

Meningslöst att diskutera svenskt EMU-medlemskap

Sverige bör visst följa den brittiska vägen

SD: Svenska folket bör få rösta om Merkozypakten

Eurons problem är politisk inblandning

Om EMU spricker: Norden bildar ett centrum med Tyskland och Ryssland

Jag skäms över att jag röstade ja till euron

Sverige ska inte välja den brittiska vägen

Ännu ett magnifikt magplask av EU:s ledare

Svensk anslutning till den nya pakten måste förankras i riksdagen

När ska eliten respektera folkviljan om EMU?

Var finns statsministern i debatten om EU:s framtid?

Eurosuperstaten ett hot mot demokratin

EMU-kraschen kan skapa ett bättre EU

Reinfeldt måste välja mellan inflytande i EU och suveränitet

Sverige bör nobba Super-euron tills demokratikraven är uppfyllda

Ska Sverige gå med i lilla Super-euron?

Mer europeisk demokrati krävs för att lösa krisen

Svenska skattebetalare ska inte tvingas betala EMU:s misslyckande

Mycket talar för att Greklands kaos är över

’Super-Mario’ ska rädda Italien och euron

Så lyckades Berlusconi dominera italiensk politik i 20 år

Nordeuropa bör skapa underskott för att hjälpa Sydeuropa

EU-eliten bör dra lärdom av de grekiska protesterna

Papandreou bör hyllas för beslutet att hålla folkomröstning

Dålig affär att rädda krisande EU-banker

Därför ska Sverige vara med och betala EU:s skuldkris

Europas problem lättare att lösa utan euron

Euron ökar möjligheterna att lösa Europas problem

Greklands val står mellan fattigdom eller en politisk överrock

Tre sätt på vilket euron kan gå under

ECB:s räntehöjning knäcker skuldsatta euroländer

Därför kommer euron gå under inom några få år

EMU har försvagat Europas ekonomiska styrka

Grekiska missförhållanden avslöjas tack vare euron

Våldsamheterna i Grekland är bara början

Korruption och nationalism är de värsta hoten mot euron

Keynes och den mytomspunna avregleringen av finanssektorn

Greklands påtvingade sparkrav räddar inte euron

Ideologierna har tagit slut i Grekland


Den grekiska demokratin – ett brutalt klassamhälle


När kommer omvalet rörande EMU?

Krisen i Grekland visar att EMU-kritikerna haft rätt

Europa bör välkomna Greklands utträde ur Euro-samarbetet


Pagrotskys skattehöjarpolitik hjälper inte Irland

Självklart ska Sverige gå med i EMU

Fyra argument för att Sverige ska hålla sig utanför eurosamarbetet

Politiskt hide and seek ovärdig en demokrati

EU-länderna medskyldiga till krisen i Grekland

Har Eurons undergångsprofeter rätt?


Krispaketet räddar bara männen som redan skott sig

Vänsterns våldsromantik förvärrar den grekiska tragedin



Dödskravallerna skriver om historien för oss greker

Sverige är långsiktigt i samma sits som Grekland

Att tveka inför en folkomröstning innebär inte att tro att väljaren är dum!

Locka inte Grekland att kissa i byxan

EMU, inget för den obildade väljaren?

Alla euroländer har samma problem som Grekland

Valutaunionen riskerar att upplösas


Folkpartist: Nej tack till svensk Euro!

Grekland ska först sopa rent i eget hus
Priset för utanförskap blir högre och högre

Ekonomer: Euron förvärrar den ekonomiska krisen


"Krisen visar att EMU inte fungerar"
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




19 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"När exempelvis Grekland hade en egen valuta och riksbank kunde landet i svåra tider sänka sin ränta och låta växelkursen flyta. På så sätt kunde man öka efterfrågan och få fart på exporten. Dessa möjligheter finns inte efter införandet av euron."
Hur många gånger man än upprepar denna lögn så blir den inte sann, Hedi Bel Habib.
Det finns visst alternativ, t.ex. sänkning av löner, pensioner mm. Det går precis lika bra som devalveringar om det är handelsbalansen eller budgeten som är problemet (som i Greklandfallet).
Varför ljuger ni ekonomer hela tiden? Eller är det bara så att ni inte förstår?
Anta att Grekland haft en egen valuta. Då skulle den ha fallit i värde mot t.ex. euron men också att inlåningen från utlandet skulle ha blivit dyrare och inflationen högre och därmed räntorna.
De enda som gynnas av flera valutor är de som lever på arbitrage och valutaspekulation.
Alla andra förlorar.
Att sen Grekland inte borde ha fått vara med i EMU är en annan sak och har med kriminalitet att göra.
Grekland kan inte fungera med euron. Som Nestor Kirchners Argentina måste landet få egna medel att ta sig ur krisen. Euron är för stark och leder till enorma bytesbalansunderskott. Grekland måste växlas över till ett långsammare spår än Tyskland som en motionär lämnar spår för en elitåkare.
#2 Johan E Karlsson. Om du hade rätt skulle Norrlands inland ha en annan valuta än Stockholm. Kom igen nu och inse att du är på fel spår.
Det är inget problem att ha samma valuta så länge folk anpassar måltiderna efter matsäcken och det har inte Grekland gjort.
Det är en myt att flera valutor skulle vara en fördel.
Hedi Bel Habib redogör för dina verkliga motiv mot euron istället för att komma dragandes med en irrelevant argumentation.
Det är inte valutan som är skyldig till Greklands situation. Det finns helt andra anledningar till varför det ekonomiska läget ser ut som det gör.
Det finns flera amerikanska delstater som också står på konkursens brant, skall de också lämna dollarn som betalningsmedel?
En nationell valuta är endast till hjälp för politikerna som kan dölja sina misslyckanden och/eller sin korruption med devalveringar och därmed vältra över alla obehagliga konsekvenser av sin inkompetens på medborgarna och näringslivet - istället för att själva stå till ansvars för sin inkompetens.
Felaktiga argument blir inte mera sanna bara för att en rad tyckare, med egen och dold agenda, använder sig av samma felaktiga argument.
#4 Jörgen Trauner. Det är en gammal socialdemokratisk myt att det var devalveringen 1982 som räddade Sverige ur krisen då.
Att det var helt andra faktorer som gjorde vändningen möjlig har man förträngt eftersom det riskerar att avslöja myten.
Det är ju en viss skillnad i exporten mellan Grekland och Tyskland,
2002 exporterade Grekland i fasta dollar (2000) för $2602 per capita, Tyskland för $8553
Toppåret 2008 innan krisen fick full verkan var siffrorna $3648 respektive $12970
Tyskland hade ökat sin export med 51,6% och Grekland sin med 40,2%.
Att Grekland har platt eller stagnerande andel export relativt BNP beror på att den inhemska ekonomin växt mer än den tyska. Så har också Tysklands bytesbalans stigit brant sen Eurointrädet medan Greklands fallit brant.
Man kan jämföra med Sverige vars motsvarade siffror är år 2002 $13079, 2008 $ 18275, en ökning med 39,7% alltså ungefär samma ökning som Greklands.
Japan hade $4026 respektive $6355 en ökning med 58%.
”Tyskland har dessutom enorma överskott i sin handel med omvärlden och EU, medan övriga euroländer brottas med jättelika handelsunderskott.”
Så har ju även Sverige. Nu är ju den obevekliga bokföringslogiken sådan att ett överskott motsvaras av ett exakt lika stort underskott någon annan stans. Alla kan inte ha överskott, det är en logisk omöjlighet. Hade det inte funnits de med underskott hade det inte funnits någon med överskott. Typ Piigs underskott (eller någon annans) är en förutsättning för att Tyskland och Sverige ska kunna ha överskott, det finns inget annat sätt varken i teorin eller praktiken. Detta är ekonomins grundläggande naturlagar att försöka komma ifrån detta är som att försöka upphäva tyngdlagen.
Det är bäst att ha en flytande valutakurs, de stora världsvalutorna är flytande valutor och det är alltid bäst att surfa med vågorna (Calle ”kursen ligger fast” Bildt) än att surra sig vid rodret och försöka segla mot vågorna.
Att små eller medelstora länder skulle kunna ha fast valuta och devalvera eller revalvera tillhör historien, så som valutamarknaderna nu är det en omöjlighet, den läxan lärde man sig på 80-talet och början av 90-talet. Man kan ha en sk ”dirty float” jämna ut svängningarna men inte mer.
Klart att det är skillnad på att sk interndevalvera och en valuta som sjunker och stiger på valutamarknaden. När folks löner och köpkraft nu pressas ner sitter de kvar med avtal och kontrakt till nominellt värde. Vid en depricering av valutan blir det ”bara” sådant som importeras som blir dyrare. Vanligt folk bör förstås inte ägna sig åt internationella valutatransaktioner och lån för sitt dagliga liv utan ha sina affärer i den egna valutan.
Problemet för grekland är att de har sin skuld nominerad i utländsk valuta som de inte själva ger ut. Det finns ingen anledning för en stat att ta utlandslån för inhemska behov. Det är i så fall ren galenskap. Grekland hade 2001 en offentlig skuld på 127% relativt BNP, över en natt förvandlades denna statsskuld till en utlandsskuld, ren galenskap. Så har inte heller länder med liknande eller större offentliga skulder i egen valuta några skyhöga räntor, tvärt om.
Klerken. Du blandar väl inte ihop valutor med fast växelkursrelation med en gemensam valuta?
instämmer förstås i att Greklands medlemskap i EMU är "ren galenskap" men inte att medlemsskapet skulle vara orsaken till skuldproblemen, möjligen till att landet inte gått i konkurs tidigare...
En gemensam valuta med länder som annars har samma relation som med egna valutor är rent praktiskt bara en hårdare form av monetär låsning.
Att en nation är suverän i sin egen valuta gör förstås inte att de får politiker och makthavare som inte är korrupta och bedriver en dålig politik.
En nation som är suverän i sin egen flytande valuta kan inte gå i konkurs när det gäller åtaganden i den egna valutan. Sen kan de förstås ha politiker som får hjärnblödning och förklarar landet i konkurs men det är politik och inte ekonomi, typ Ryssland.
Klerken, du gör det lite väl enkelt för dig. Handelsöver- eller underskott berör ju inte enbart handeln inom EU utan gäller världshandeln. Så ett handelsöverskott i ett EU-land behöver inte nödvändigtvis betyda ett underskott i ett annat EU-land.
Det avgörande kriteriet för en nationell valutas fluktuation är dessutom balansen inom ekonomin mellan produktion och konsumtion. Ett handelsunderskott kan således uppvägas av stark inhemsk konsumtion. Det viktiga är balansen i såväl den privata som offentliga ekonomin.
Så länge den balansen kan upprätthållas kan också vilken valuta som helst användas. Valutafluktuationer är alltid resultat av obalanser i ekonomin - uppåt eller neråt.
Däremot ställer en valuta som inte kan påverkas politiskt på nationell nivå större krav på politikerna och politiken.
Valutaförändringar är alltid marknadens betyg för den förda politiken och hur denna politik påverkat näringslivet i landet. Valutan är en formaliserad bytesvara och lyder därmed, som alla andra varor också, de ekonomiska lagarna om utbud och efterfråga. Det tjänar ingenting till att komplicera bilden med en hel rad petitesser som var för sig är helt ointressanta så länge de inte påverkar den ekonomiska balansen. Och att balansen upprätthålls är politikens uppgift.
Hela denna valutadiskussion är inget annat än ett försök att fria politiken från sitt ansvar.
”Handelsöver- eller underskott berör ju inte enbart handeln inom EU utan gäller världshandeln.”
Det trodde jag var självklart, men trots det skrev jag ”Typ Piigs underskott (eller någon annans)”.
Men det förändrar ju inte faktum att Piigs underskott är en del av pendangen till de samlade exporttigrarnas överskott. Utan USA:s permanenta gigantiska underskott mot omvärlden hade det varit betydligt färre exporttigrar.
När t.ex. politiker i Sverige och Tyskaln i förment självhävdelse tar till brösttoner om att USA borde göra något åt sina stora underskott mot utlandet är det närmast skrattretande för ett minskat amerikanskt underskott är närmast i praktiken att Sverige och Tyskland ska se de överskott de är så stolta över vittra bort.
EU länderna har 2/3 av sin handel inom EU så nog har det här med över och underskott betydelse i EU, Tyskland har en stor del av sina överskott mot andra EU länder medan Sverige har mer utanför EU.
Handelsunderskott innebär att man konsumerar mer än man producerar, hur detta skulle uppvägas av starkare konsumtion begriper jag inte riktigt. Ett handelsunderskott innebär i allmänhet att utlandet får fodringar på privat sektor i underskottslandet, det är ingen som tvingar någon till detta utan utlandet gör detta frivilligt. Dvs om det inte finns andra komponenter i bytesbalansen som stärker ställningen mot utlandet. Grekland t.ex. hade från början av 80-talet till 2005 betydligt sämre handelsbalans än bytesbalans, om än den senare också var negativ.
Världen är i ständig förändring, utvecklingen är inte statisk, länder utvecklas olika. Detta bör förstås speglas i växelkurserna och gör vanligen det också. Det finns en mängd faktorer som i praktiken ligger utanför politikernas möjlighet att styra.
Penningen är inte som andra varor, den monetära värld vi nu lever i är en med sk fiat-valutor, penningen skapas med en knapptryckning och tillgången är artificiellt styrd. Som vi med önskvärd tydlighet kunnat se denna krisen. Federal Reserve pumpar in pengar i Europa för att hålla den handlingsförlamade ECB under armarna.
"[A] government cannot become insolvent with respect to obligations in its own currency. A fiat money system, like the ones we have today, can produce such claims without limit.”
Alan Greenspan
Som även Villy Bergström noterar i Ekot angående Eurokrisen: ”… kan det innebära att Sverige måste trycka mer pengar.”
– Man trycker ju själv pengarna så det finns inga såna begränsningar utan det är ju andra överväganden man gör, säger Villy Bergström.
Riksbanken har ingen penningmängdsbegränsning, endast ett inflationsmål då vi har EMU:s riksbankslag. Banker har fri tillgång till pengar hos RB så länge de uppfyller kraven på eget kapital mm. Men nu vill ju RB och andra centralbanker att banker primärt ska låna på interbank marknaden så de har något högre ränta på lån i det sk discount window. Det innebär att det aldrig finns någon brist i tillgång för bankernas utlåning, så fungerar ingen annan vara. Något sk ”reserve requierment” finns inte, det är avskaffat.
Bo T. Trots stora regionala skillnader inom länder flyttar ju folk till jobben inom tex i Sverige. Så olika regioner som möter olika nedgångar eller kriser i Sverige behöver ingen egen valuta eller egen penningpolitik för att ta sig ur dom.
Skulle man göra Europa till en superstat skulle det krävas enorma transfereringar mellan olika länder via skattevägen eftersom folk inte flyttar, har olika utbildning och språk etc. Grekland kan inte ta sig ur krisen genom att kraftigt sänka sin levnadsstandard. De kommer aldrig att rösta för fattigdom.
Den tyska återföreningen är exempel på att ett fungerande valutaområde eftersom folk utan vidare kan röra sig inom detsamma. Men också att det kostar mycket att lyfta ett fattigt område. Men nordeuropeer är inte beredda till att hålla greker och portugiser under armarna med bidrag och sydeuropeer är knappast flyttbara på samma sätt som norrlänningar inom Sverige.
Jag sätter en peng på att EMU kommer gå stärkt ur detta, sett på 10-20 års sikt. Kriser är utvecklande för organisationer, och just nu är EMU på en väldigt brant inlärningskurva. Det här är eurons första riktiga kris.
Om EMU ska segra så måste en personlig EU skatt införas så att djupa skillnader inom unionen bättre kan jämnas ut. Men jag ser ingen politiker som vill införa en EU skatt i Sverige. Det vore politiskt självmord.
"Grekland kan inte ta sig ur krisen genom att kraftigt sänka sin levnadsstandard. De kommer aldrig att rösta för fattigdom."
Tack för replik, #13 Johan E Karlsson, men förstår inte du själv hur orimligt du resonerar ovan?
Exakt hur, menar du, ska grekerna "rösta" för att slippa strama åt den egna konsumtionen?
Euron kommer inte att gå stärkt ur det här, eurokraterna förstår inte ens vad som är fel, att Euron har inbyggda systemfel.
Ekonomiprofessorn Stephanie Kelton försöker föra ner det på enklast möjliga nivå:
Can Sesame Street Help Europe’s Finance Ministers Understand the Debt Crisis?
Det är förmodligen ett fruktlöst försök, villfarelserna är så djuptförankrade hos eurokraterna att de är bortom möjlig räddning.
"The real problem is that no one can explain well why the euro zone is in the epicenter of a global financial challenge at a moment, at which the fundamental indicators of the euro zone are substantially better than those of the U.S. or Japanese economy."
Jean-Claude Juncker
Stackars Jean-Claude dömer andra efter sig själv, han kan för sittliv inte begripa varför en del länder med relativt höga offentliga skulder har låga räntor medan skuldsatta euroländer har höga räntor.
Grekland och grekerna har ingen skattemoral och ingen politisk vilja att sätta landets väl framför sin egen vinning.
Detta problem måste grekerna själva ta hand om. Inte IMF eller ECB. Det går inte att tvångsförvalta Greklands politiska system. Alltså måste grekerna själva få möjlighet att lösa sina problem med en egen valuta som hotar att bli värdelös. Det skulle framförallt straffa välbeställda som undandragit stora belopp i skatt men knappast fattiga o pensionärer.
#18 Ale He.
De länder som går dåligt kommer att sänka hela EU, vilket kommer att bli till stort förfång för hela Europa.
Här kan du lyssna vad Nigel Farage säger: http://www.youtube.com/watch?v=2YcgACl1Sr8
Det finns flera klipp med honom.
Om inte politikerna ljuger så vet jag hur vi ska hjälpa Grekland ...
Tack Hedi Bel Habib för en helt lysande artikel. En jämförelse med Argentina visar att Du har helt rätt i den här frågan. Argentina hade ju också skaffat sig en övervärderad valuta när man knöt sin valuta till den amerikanska dollarn. Man fick exakt samma problem som Grekland och drevs till sist till statsbankrutt vilket ledde till att man tvingades omförhandla sina lån och återgå till en flytande valutakurs. Detta fick snabbt fart på Argentinas ekonomi igen eftersom exporten åter tog fart.
Jag skriver mer utförligt om Ditt inlägg i Euro-debatten här: http://metrobloggen.se/thirdworld/euron-ett-forodande-politiskt-misstag/
Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.