Vilka är det Broderskapsrörelsen ska visa solidaritet med?

Vem säger att tro och solidaritet innebär motsättningar? Broderskapsrörelsen är känd för sitt samhällsengagemang och solidarietskämpande ute i världen. Att då inkludera fler, solidaritetskämpar från andra trosinriktningar borde väl då snarare hyllas än misstänkliggöras? Att få fler att kämpa för medmänsklighet, mänskliga rättigheter och jobba för ett mer tolerant klimat i världen, kombinerat med socialdemokratiska värderingar, torde ju vara ett av många sätt att öka acceptansen för ALLA i Sverige och i förlängningen världen. Att mötas är enda möjligheten till samexistens istället för fiendeskap.

"Sveriges kristna socialdemokrater..."

Nej, inte nu längre. Det är Sverige Troende socialdemokrater. Främst muslimer.

Bra analys, Ellis!

Ja, var står Broderskapsrörelsen när det gäller inte bara den sekulära staten utan även det sekulära samhället? När det gäller kvinnors och hbtq-personers ställning i samhället? När det gäller skillnaden på religion och tradition; dop, omskärelse, religiösa friskolor, skolavslutningar, fängelse-, skol-, sjukhus- och armépräster, en åtskillnad mellan stat och Svenska kyrkan full ut?

Organiserade troende socialdemokrater är naturligtvis en anomali men med samma rätt som alla andra i världens mest sekulariserade samhälle att organisera sig och ge uttryck för sin tro. Frågetecknen hopar sig dock på 2000-talet! Att inte Alliansen kan hålla trosfrågorna på avstånd är ju en sak men att socialdemokraterna, som under förfärligt lång tid var det "statsbärande" partiet och som gör anspråk på att bli det igen, inte internt kan hålla armbågs lucka till religionen knappast kan göra det i samhället heller.

Med en intern "religiös friskola" är det naturligtvis svårt att kritisera andra! Därför är Broderskapsrörelsen ett tungt ok att bära för oss andra.

Jag föreslår att Broderskapsrörelsen byter namn till Kristmuslimska Brödraskapet så det stämmer med värderingarna.

Ursäkta min förvirring, men är det humanisternas ståndpunkt att man inte ska bilda föreningar som grundar sig i att man har en viss sorts övertygelse eftersom man därmed delar upp folk i vi som tror att Gud finns och vi som tror att Gud nog inte finns?!

Med det resonemanget borde inte humanisterna heller organisera sig i en "vi som tror att Gud nog inte finns" förening.

Bra att broderskapsrörelsen/tro coh solidaritet finns, bra att humanisterna finns. Bra att människor organisera sig för saker som de brinner för. Sedan behöver man inte håller med vad en förbund tycker i olika frågor.

Jag utgår ifrån att humanisterna inte tycker att de är bättre människor än andra. Och jag utgår ifrån att broderskapare inte tycker att de är bättre människor än andra. Att man inte tro på samma saker innebär inte att man tycker att man är bättre, eller att man tycker att troende är bättre på att visa solidaritet än andra.
Det känns märkligt att överhuvudtaget behöver påpeka det.

Det betyder enbart att din övertygelse (oavsett om det är en religiös tro på Gud, eller en humanistiskt övertygelse om människovärdet) motiverar dig visa solidaritet med andra människor.

Låt oss sluta tjafsa. Alla som vill organisera sig för att göra något gott, gör det på det sätt som är naturligast för dig.

"Alla som vill organisera sig för att göra något gott, gör det på det sätt som är naturligast för dig."

Gäller det sverigedemokrater och sionister också, #6 Sara Rickardsson?

Broderskapsrörelsen eller som de nu vill heta Socialdemokrater för tro och solidaritet är en sammanslutning som vi sekulära - något vänsterlutande demokrater – ska vara tacksamma för att den finns!
Att detta mer eller mindre medvetna bondfångeri är tolererat av den socialdemokratiska ledningen är väl helt klart eftersom det är helt avgörande för att de religiösa rösterna ska hamna på rätt sida om vattendelaren i svensk politik .
En religiös socialdemokrat överger säkert hellre Juholt än styrelsen i himlen om valet måste göras. Ett socialdemokratiskt fördömande av religion som ingrediens i politiken skulle bli ett lyft för Hägglund och rädda hans fortsättning.
Att det enda riktiga och ärliga – en 100 procentig sekulär politik – är i snart antågande är lika fjärran nu som när broderskaparna bildades. Dess värre!

"Socialdemokrater för tro och solidaritet" kommer att bl a bli inörsport för islam i Sverige via (S). Jag antar att medel kommer att finnas för studieresor till Mena. Och för resten, hur var det nu med Julian Assange och den där polisanmälan - egentligen? Var den så privat?

Broderskapsrörelsen är en av många socialdemokratiska sidoorganisationer som är till för att stödja Socialdemokraterna politiskt. Det sekulariserade samhället är på reträtt och ska i Sverige ersättas av ett samhälle där kristna och muslimer delar på den politiska makten. Ve oss som inte vill anpassa oss till det nya Sverige! Till vår kategori hör tydligen också Ellis Wohlner.

Ett mer korrekt namn hade val varit 'Socialdemokratiska Muslimska Brodraskapet' eller 'Svenska Muslimska Brodraskapet'.
Om jag inte har fel saa har val Socialdemokratiska Broderskapet deklarerat att de samarbetar med (Egyptiska) Muslimska Brodraskapet. Nagot som borde faa folk att dra oronen at sig. MB ar en paraply-organisation at flera terror-grupper daribland Al Qaida och de atnjuter stort stod av Saudi-Arabien som misstanks ligga bakom finansieringen av Moderaternas valbudget 2010. Saa nog ar det en riktig rora minsann.

Detta har jag väntat på. Broderskapsrörelsen har länge sympatiserat med diverse muslimska ledares strävan till makt i det svenska samhället. Några av dessa ledare gjorde för några år sen en framstöt i tidningen Sydsvenskan för att vinna acceptans för ett införande av Sharialagen i familjefrågor som en del av den svenska lagstiftningen. När förslaget sågades så backade dom och bedyrade att dom naturligtvis skulle anpassa sej till det svenska samhället. Dom menade dock att demokrati numera inte skulle ses som majoritetsstyre utan som ett system vilkens främsta uppgift var att förhindra konflikter mellan folkgrupper och få alla att leva i harmoni. Dessa muslimska befattningshavare var alltså samarbetspartners till Broderskapsrörelsen. Nu är sammangåendet officiellt. Sveriges kristet-muslimska brödraskap vore ett bättre namn.

Broderskapsrörelsen har bestämda åsikter vilka de ska visa solidaritet med. I somliga fall slår det slint, när de agerar tillsammans med våldsamma rasister. Peter Weiderud tog politisk ställning mot en sjöblockad avsedd att stoppa vapen till Hamas och gjorde det i sällskap med jihadister, islamister, fascister. Antisemitiska uppviglingar och skanderingar inom organisationen ignorerades av dem man bara kan kalla extremister. Vad gruppen än kallar sig är det klart att de anser sig agera för goda ändamål. Självgott snarare. De bedrar sig eller värre, sidar med terrorister medvetet.

#6 Sara Rickardsson skrev:
"Ursäkta min förvirring, men är det humanisternas ståndpunkt att man inte ska bilda föreningar som grundar sig i att man har en viss sorts övertygelse eftersom man därmed delar upp folk i vi som tror att Gud finns och vi som tror att Gud nog inte finns?!

Med det resonemanget borde inte humanisterna heller organisera sig i en "vi som tror att Gud nog inte finns" förening."

Den logiska slutsatsen borde ha räckt till att klargöra att din fråga om Humanisternas ståndpunkt inte kan vara så som du fått ihop det till. Men du går vidare med temat trots att du säger att du inte vet och är förvirrad. Det hela går sedan över till ett "Sluta tjafsa", ungefär som att du nu vet hur snacket gått och framför allt vad det betyder det som sagts.

Humanisterna har inga sådana idéer. Du missar hela budskapet om varför man har skäl att oroa sig för just Brödraskapet. Ingenstans nämner du den viktigaste tråden i artikeln, den som handlar om sekularitetens viktighet. En viktighet man kan hävda är grundläggande för ett fritt samhälle. Det är helt okej att missa vad som sägs och liknande men det vanliga är då inte att skarva ihop något närliggande felaktigt och utveckla det som om det troligen är så som man skarvat?

Nyckelordet är sekularitet, eller om du vill ha det lite utförligare, värnandet om det sekulära är nödvändigt för en grupp som samlats med religiositeten som grund och som har politiskt inflytande. Det är det artikeln handlar om.

Att vilja få tyst på någon som öppet problematiserar en politisk/religiös grupps agenda, och samtidigt deklarera att man inte riktigt fattat vad han snackar om, kanske även du tycker är mindre lyckat, så här med facit i hand?

Till sakfrågorna artikeln tar upp. Det är visserligen naturligt att gruppers inre kritik kan lämna övrigt att önska. Jag gissar att religiösa i snitt, de som är för det fria sekulära samhällsstyrandet, är mindre känsliga för den egna religionens utövares övertramp än vad de som inte tillhör religionens utövare? Det är till exempel ett närmast löjligt fokus på svenska muslimers känsla av förolämpning, kränkning eller liknande efter muhammed-konsten, när samtidigt en av landets grundlagar, yttrandefriheten, hotas från olika håll både utomlands och hemma. Konstnären hotas till livet för det han yttrat och hoten är att ta på allvar. Han blev också attackerad av våldsverkare. Det är tydligen mindre viktigt än de uppenbara svårigheter vissa muslimer har med att tåla det som demokratins friheter kan medföra.

Tänk om åtminstone en muslim av de som figurerat i TV angående detta hade sagt något i stil med de som sades för cirka 300 år sedan i Frankrike. Något i stil med att man visserligen är kränkt men att man skulle ändå ge sitt liv för konstnärens rätt att kritisera gamla profeter? Men nej, det var så viktigt att denna kränkthet skulle ältas att grundlag-inskränkningen inte fick mer än ett kort klargörande att man visst håller med om regelverket, men man var kränkt ändå och så fortsatte daltandet.

Den här tendensen finns inom många grupper. Religiösa politiska grupper av detta slag är också att ta på allvar. Man kan helt enkelt inte räkna med att kristna och mohammedaner kommer att ta itu med saken. Det vore annars det ideala att avarter inom de egna intresseområdet togs om hand om. Men det är sällan så. Därmed har vi endast en grupp som kandidat och det är de som inte delar religionerna och de allra flesta av dessa kandidater är icke-troende antar jag?

Humanisterna har kommit att ständigt att hamna i fokus vid sådana här debatter och med kritik i högsta hugg. Ingen annan gör det, så Humanisterna gör skitjobbet åt alla egentligen. Inget jobb som är glamouröst direkt. Många tycks inte ens fatta vilken insats de gör? Men det är troligen en övervikt av just religiösa av dessa? Och säkert en hel del mindre troende men religionstabu-hämmade. Denna religionskänslighet som är så tydlig när sådant här debatteras är nog ett resultat av flera hundra års kollektiv hjärntvätt. Det har kommit att vävas in i tänket och verkar vara riktigt svårt att avprogrammera. Det är inte en individ som behöver få kritiska skärpan tillbaka utan en befolkning.

Men, det är åtminstone en organisation som tar itu med det. Muslimer eller andra som inte uppskattar det sekulära lika mycket som det religionen säger eller det som vissa religiösa extremister säger bör med tydlighet undervisas i demokratins och sekularitetens grunder. Om det ändå inte når fram, är tydlighet om var detta samhälle står någonstans och att det är angeläget att det inte hotas på något sätt. Lojaliteten måste alltid ligga på alla de som kämpat för att nå den demokratiska apparat vi har idag och den frihet vi har nu har lagskyddat. Därmed är det läge att alltid vara alert!

#1 Martin Therus,

"Vem säger att tro och solidaritet innebär motsättningar? Broderskapsrörelsen är känd för sitt samhällsengagemang och solidarietskämpande ute i världen."

Peter Weiderud har mer än bara antytt att yttrandefrihet och barns rättigheter är underordnad respekt för religion. Något som INTE går ihop är religon och mänskliga rättigheter.

#6 Sara Rickardsson,

Om du läser flumprästen Peter Weideruds artiklar om Humanisterna så skulle jag kunna skriva ett udentiskt inlägg och bara byta ut namnen på organisationerna.

Att få bilda förening är en självklarhet, men de Kristna flumsossarna försenar all kritik för deras totala naivitet vad gäller religiösa anspråk. S är ett parti som vill ha jämställdhet OCH tolerans för de som hatar jämställdhet. De vill ha den där berömda kakan som man kan äta och ha.

#7 BoT: "Alla som vill organisera sig för att göra något gott, gör det på det sätt som är naturligast för dig."

Gäller det sverigedemokrater och sionister också, #6 Sara Rickardsson?"

Låter som om du vill förbjuda organisation inom Sverigedemokraterna BoT?
Ska vi väl gå vidare med fler antidemokrater nämligen Vänsterpartism sen eller ?
Nä var och en får stå för sina åsikter som de brinner för- vissa synsätt är tydligt reglerat inom lag att man inte får propagera för utan bara bära inom sig. Lätt som en plätt -det är det som är demokrati.
F.ö. lämna broderskaparna ifred- de gör sntagligen större nytta än humanisterna som mest ägnar tiden åt att häckla religiösa vilket knappast för världen framåt och ja: det är en tillåten åsikt att ha.

#20 Gittan Gustavsson,

Att kritisera en organisation är inte detsamma som att vilja förbjuda den. Såväl de kristna flumsossarna
som det antidemokratiska Vänsterpartiet har all rätt att existera, men de förstnämnda förtjänar all kritik de får för att de kramar intolerans och de senare deras selektiva feminism (som bara inkluderar svenska kvinnor) och sin antisemitism och mycket mer därtill

Det var en ironisk fråga, #20 Gittan Gustavsson, med anspelning på den inställning media har till sverigedemokrater och sionister.

Vi får ju dagligen läsa i den liberala tidningen att sverigedemokrater och sionister är det vidrigaste som finns och att de som organiserar sig i dessa sammanhang ska stämplas för evigt som rasister.

Att sen sverigedemokrater och sionister egentligen bara vill försvara den egna existensen ska ignoreras.

De ska hållas utanför den demokratiska dialogen och all maktutövning oavsett hur mycket stöd de har av befolkningen.

För muslimer (som också är en politisk grupp) är det tvärtom så att de ska aldrig behöva riskera att bli motsagda, de ska aldrig behöva argumentera för sina åsikter eller sina handlingar och kunna leva precis hur som helst utan risk för kritik.

Det är skillnad på folk och folk när liberaler dömer. En del har full immunitet och andra döms ohörda.

Religiösa organisationer är mycket riktigt detsamma som politiska organisationer och bör behandlas därefter.

Beklagar språkliga mistag i mina inlägg. I #19 skall det exempelvis stå "förtjänar", inte "försenar".

@Darwin,

i ditt "Peter Weiderud har mer än bara antytt att yttrandefrihet och barns rättigheter är underordnad respekt för religion." så glömde du "kvinnor"....

Naturligtvis borde kvinnor stått med.

Det är svårt att förstå vad Broderskapsrörelsen har med socialdemokrati, eller för den delen social-demokrati, att göra.

Jag är inte längre socialdemokrat, men jag är uppvuxen i en socialdemokratisk tradition där det även fanns religiöst troende och har då jag var ung och naiv röstade jag på socialdemokraterna. Vissa av socialdemokratins grundtankar (tex modernitet, gemenskap, framtidstro) kan jag fortfarande sympatisera med även om jag med åren naturligtvis insett att saker och ting är mera komplicerade än slagorden kan omfatta.

Men vad har Broderskapsrörelsen med socialdemokratin att göra?

Håll de kristna och muslimska tankefelen utanför politiken! Ingen av de gamla socialdemokrater jag kunde respektera, var så korkade att de försökte blanda in de gamla maskätna religiösa idéerna i det framåtsträvande politiska arbetet. Den enda politiken man rimligtvis kan extrahera ur kristendom och islam är något som ligger väldigt långt åt vänster eller väldigt långt åt höger, ibland samtidigt.

Varför skulle jag känna sympati med en praktiserande muslimsk man bara för att han påstår sig sympatisera med de klassiska socialdemokratiska strävandena? Islam idag är gravt underutvecklat då det gäller verklig solidaritet, gemenskap, modernitet och utveckling, och fungerar snarare som en konserverare av allt det som socialdemokratin i Sverige och i flera andra länder reagerade mot en gång i tiden. Kristendomen har generellt sett kommit något längre bort från detta unkna arv, åtminstone i Sverige, men tydligen inte så långt att man inte är beredd att liera sig med fan själv för att vinna fördelar i kampen mot ett sekulärt och sant fritt samhälle. Är det viktigare att sympatisera med den som tror på en lika oresonlig och fördömande gud som man själv gör, än att sympatisera med de människor som utsätts för förföljelse av denna guds anhängare.

Välj sida och välj rätt, man kan inte förhålla sig neutral i grundläggande människorättsfrågor!

Tvi!

Detta verkar vara en strategi för att öppna upp för muslimer eftersom de har blivit en stor väljarbas för Socialdemokraterna. Det finns vissa ideologiska likheter mellan socialdemokratin och islam även om man ofta definierar begrepp olika och enligt mig på ett oärligt sätt framför allt inom islam. Solidariteten inom religioner tenderar att vara begränsad till personer inom den egna trosinriktningen.

Socialdemokraterna förespråkar ett samhälle där alla behandlas jämlikt och det gör även islam i sin utopiska version, dock endast muslimer emellan medan icke-troende skymfas och trycks undan.

En ideolog i den muslimska broderksapsrörelsen, Sayyid Qutb, beskrev islams strävan så här i hans bok "Milestones":

"This struggle is not a temporary phase but an eternal state - an eternal state, as truth and falsehood cannot co-exist on this earth. Whenever Islam stood up with the universal declaration that Allah's Lordship should be established over the entire earth and that men should become free from servitude to other men, the usurpers of Allah's authority on earth have struck out against it fiercely and have never tolerated it. It became incumbent upon Islam to strike back and release man throughout the earth from the grip of these usurpers. The eternal struggle for the freedom of man will continue until the religion is purified for Allah Almighty.

In short, to proclaim the authority and sovereignty of Allah means to eliminate all human kingships and to announce the rule of the Sustainer of the universe over the entire earth.

Thus, wherever an Islamic community exists which is a concrete example of the divinely ordained system of life, it has a God-given right to step forward and take control of the political authority so that it may establish the Shari’ah on earth."

Hur kan man vara socialdemokrat och samtidigt stödja kyrkan? Under alla år har kyrkan motarbetat de demokratiska och progressiva krafterna. Men det kanske finns en förening för socialdemokratiska rojalister också?

Såsom påpekas i artikeln är rörelsens val av namn spännande. En sak som inte tas upp i den är att namnet ''Socialdemokrater för tro och solidaritet'' kan antyda ytterligare två saker, nämligen att SAP annars består av en massa människor för vilka solidaritet inte är viktigt och att solidaritet inte har varit en del av arbetarrörelsen tidigare - vilket vore en absurd ståndpunkt. Det andra är att det verkar antyda att troende människor generellt sett inte är solidariska med andra människor. Inget av detta verkar rimligt så jag tror man får förmoda att rörelsen helt enkelt gjort en groda - det är förmodligen inte en freudiansk groda även om den kväker vackert. Man skulle kanske däremot kunna säga att namnet innehåller ett olyckligt syftningsfel på så sätt att man rent grammatikaliskt måste dra vissa (förmodligen) oavsiktliga slutsatser.

Mer oroväckande är då uttryck som ''oliktänkande'', kan jag tycka. Generellt sett så används väl detta substantiv bara i situationer då man anser att man själv har rätt och de som inte tycker som ''vi'' har fel i sak. Hur utbytet då kan vara givande annat än på så sätt att det ytterligare stärker och cementerar den egna uppfattningen är oklart. Vidare så används det ju nästan uteslutande i icke-vetenskapliga sammanhang. Vetenskapare talar ju aldrig om andra vetenskapare som råkar ha andra uppfattningar om sakernas tillstånd i termer av ''oliktänkare''. Faktum är att jag inte tror att vetenskapare generellt sett använder ordet alls förutom då de talar om just religiösa uppfattningar. Att det intellektuella klimatet berikas av att det finns olika uppfattningar i svang är en sak, men att tala om dessa ''andra'' som ''oliktänkare'' synes mig onödigt utdefinierande och exkluderande. Men begreppet ''oliktänkande'' implicerar också en annan sak, nämligen att man måste respektera precis vilka åsikter som helst oavsett vad dessa åsikter ger uttryck för och vad de bygger på. Detta är en syn som bör bekämpas. Astrologi må vara uttryck för oliktänkande angående de kausala orsakerna till världshändelserna, men det betyder inte att vi skall ge dessa åsikter den minsta plats eller tillmäta den ens den minsta vikt i debatten kring, och formulerandet av, världspolitiken. Personligen tycker jag att ''oliktänkande'' är ett ytterst olyckligt och synnerligen värdelöst begrepp.

Men jag har en kritisk synpunkt också. Jag tror att det blir märkligt och en aning inkonsekvent att beskylla rörelsen för att inte inkludera ateister. Det är ju en intresseförening vi talar om här, skapad av och för människor med gudstro, precis som Humanisterna är en förening för människor utan gudstro. Liksom Humanisterna inte kan kritiseras för att stänga troende människor ute kan man inte kritisera denna rörelse för att göra det.