Rosencranz måste se att också barn är individer

"Skola vid tidig ålder är ett av de säkraste sätten att ge alla barn, oavsett vilken utbildningsbakgrund deras föräldrar har, goda chanser att lyckas i skolan och efter det kunna välja väg i livet."
Nja, du menar väl "ett av de säkraste sättet att få barnen att välja den socialistiska banan utan att tänka själva"

När en socialist börjar "bry sig" om individer, ja då ringer ju alla klockor hos mig eftersom jag är en gammal man med mycket erfarenhet av politiker och etablissemanget i övrigt.
Vad är du ute efter den här gången Catharina? Vad hoppas du uppnå med denna artikel? Eller du har kanske inte tänkt så noga på det ...

Skolplikt vid 3års ålder där man politiskt kan indoktrinera barn kollektivtänk och annat otyg. Påminner om 30-talets Tyskland.

Men det är ju det som förenar sossarna och annat vänsterpack med nazism och fascism. De ser samhällets goda framför individens goda. Det i sin tur gör att massa "tänka rätt"-människor kan påverka barnen att tycka rätt.

Dessutom, sedan http://www.newsmill.se/artikel/2011/06/08/h-j-g-rna-underh-llsst-det-men...
är allt snack om barnfattigdom, vill jag påstå, skitsnack. Om man ska komma med någon som helst trovärdighet ska man prata i procent, vilket man inte gör.

Med andra ord - sossarna är ute och seglar, seglar väldigt långt ifrån kusten. Inget nytt under solen.

Om man läser rädda barnens rapport så är det ett par intressanta saker som visar sig.

Det första är att i räknat i reell köpkraft, så har den fattigaste tiondelen aldrig haft det bättre än de två sista åren, 2007

Argh, större delen av mitt inlägg försvann i postningen - dumma mobil-app.

Om man läser rädda barnens rapport så är det ett par intressanta saker som visar sig.

Det första är att räknat i reell köpkraft, så har den fattigaste tiondelen aldrig haft det bättre än de två sista åren, 2007 och 2008. Fattiga familjer torde alltså under högerregering ha klarat sig bättre än någonsin tidigare.

Det andra är rädda barnens roliga definition på fattig. Fattig är om du lever under gränsen för försörjningsstöd ELLER får försörjningsstöd. En konsekvens av detta är att en höjning av nivåerna för att låta fattiga familjer leva ett drägligare liv får konsekvensen att en större andel familjer definieras som fattiga - alltså barnfattigdomen har ökat, och rädda barnen skriker ännu högre om hur illa det står till.

Den bästa kortsiktiga lösningen för att få bättre resultat i rädda barnens rapport torde alltså vara att sänka försörjningsstödet för fattiga familjer så att färre definieras som fattiga.

Catharina, var vänlig förklara för oss varför den psykiska hälsan hos unga, resultaten i skolan och ordningen i skolan sjunkit i samma takt som förskolan ökat sin roll i Sverige.

Tala också sanningsenligt om ifall du tror att något statligt verk någonsin skulle våga publicera någon negativ slutsats om förskolan, även om den fanns (för den finns).

Vad vet du om barns frihet? Du tror att barns frihet är något som är åtskillt från föräldrarna, eller hur? Någon som staten kan erbjuda barnen, eller...? Var snäll och redovisa dina referenser till denna uppfattning. Eller är det bara din ogrundade åsikt?

Vidare skulle jag vilja att du läste Europakonventionens första tilläggsprotokoll artikel 2 och förklara hur du ser på den. Vill du ändra på vad som nästan är en svensk grundlag, i syfte att ge staten mer makt över barnen på föräldrarnas bekostnad?

Du är djupt okunnig om barns utveckling. Du är också fast i politiska dogmer, vilket andra kommentatorer poängterat.

Skaffa kunskap. Använd google eller läs böckerna nedan. Kom sedan tillbaka med en ny artikel:

Förskola för de allra minsta, av Magnus Kihlbom, Birgitta Lidholt och Gunilla Niss.
ISBN 91-7331-267-3. Carlssons 2009.

Våga ta plats i ditt barns liv, av Gordon Neufeld och Gabor Maté.
ISBN 91-85327-55-7. Brainbooks 2009.

Kärlekens roll, av Sue Gerhardt.
ISBN 91-85703-09-5. Karneval förlag 2007.

Att följa sitt hjärta – i jantelagens Sverige, av Jonas Himmelstrand.
ISBN 91-975836-1-8. The Happy Company Publishing 2007.

Tid för barn? av Per Kågeson.
ISBN 91-7150-987-9. SNS Förlag 2005.

Sorry för det hårda tonläget, Catharina, men vi är många idag som är oerhört less på okunniga, översittande politiker med halvtotalitära ambitioner inom detta område.

Visa gärna en forskningsstudie gjord på den svenska förskolan såsom den ser ut idag. Visa mig att ungarna blir smartare i stora barngrupper med lite personal och bullerproblem. Visa även att de inte blir stressade i en sådan miljö och att deras anknytning inte försämras. Att de blir tryggare, lugnare och får bättre psykisk hälsa i vuxen ålder. För oavsett kognitiva effekter, vad spelar två poäng extra på matteprovet för roll om man osar ångest genom öronen? Hur ska man då på ett bra sätt kunna utnyttja denna kognitiva excellens som S menar att den svenska förskolan ger?

Jag vill såga Catharina Ullströms inlägg på tre punkter.

1. Barnen ska naturligtvis få så goda möjligheter som möjligt att utveckla sin personlighet på egen hand. Men i dom flesta fall sker det på ett mer harmoniskt sätt om föräldrarna snarare än politruk-pedagogerna överser saken. Bland annat har politrukerna drivit igenom genusprogram på våra förskolar, där t ex bilar ska ryckas ur pojkarnas händer och dockor ur flickornas, i statsfeminismens namn. Dom flesta av oss vill inte utsätta barn för sådana upptåg.

2. Ullström försöker smyga in barnfattigdom i sitt argument. Men barn får varken mer eller mindre pengar att röra sig med om politrukerna sliter dom ur händerna på sina föräldrar. Ullström bör hålla sig till saken istället för att försöka blanda bort korten. Så ohyggligt lättlurade är inte vi som läser.

3. Ullströms egentliga syfte är naturligtvis att staten ska få fostra medborgarna till goda socialdemokrater från scratch. Det kan jag förstå med tanke på att hennes parti förpassats av väljarna till den andra rangens position där det hör hemma. Men om hon vill få fler att rösta på sossarna så borde hon komma med hederliga argument istället för att dra snyftvalser om "tänk på baaarnen". Låt barnen tala för sig själva så talar vi vuxna med varandra istället, på ett vuxet sätt.

Menar CU att alla barn, oavsett föräldrars förmåga att själva ge dem de förutsättningar hon talar om, ska tvingas in i förskola? Det luktar lite jantelag över det hela.

Eftersom alla barns föräldrar inte är lika duktiga ska vi utjämna skillnaderna genom att göra alla till någon slags medelmedborgare.

För vissa barn skulle det kanske vara bra att vara på förskola (bortsett från den hämmade anknytningen till sina föräldrar som kan vara långt viktigare än insatser från förskolans genuspedagoger), men för resten så borde fixande politiker hålla sig på avstånd. Men, tyvärr inser de inte sina brister i detta.

Barnens frihet hänvisar CU till - kan man inte tänka sig att många barn också skulle uppskatta frihet från statens kalla hand? Eller att vara slagträn i debatter? Eller argument för mer interventionism? Lämna barn (och vuxna) ifred!

"där barnets möjligheter inte ska begränsas av föräldrarnas bakgrund eller val."
Eftersom jag varit hemmammama är det mitt val CU vill rädda mina barn ifrån. Konstigt, min äldsta dotter gick precis ut nian med mvg i alla ämnen. Hur hände det om det varit så hemskt för barnen att vara med mig?
Jag kan inte förstå hur något politiskt parti vågar ta på sig ansvaret att lova att deras metod är bäst för alla Sveriges barn, rakt över. Jag har fyra barn, och de är alla så totalt olika. För ett av dem hade obligatorisk förskola från tre år kanske fungerat, men inte för de andra tre.