All inclusive-dagis ett recept mot barnfattigdom

Allinclusivedagis är ett jättebra koncept men varför ska bara barnen få allt detta goda när hela familjen faktiskt behöver en stadig frukost, en rejäl lunch och en väl tilltagen middag utan att någonsin behöva arbeta.

Får alla det de behöver behöver de inte begå brott och därför bör allinclusivedagis vara en rättighet från första dagen för våra svenska vänner från jordens alla länder.

Fattiga eller dysfunktionella, alla är värda lika mycket och allinclusivedagis är en bra grund för ett bra liv i vårt fina land.

Någonstans finns det en gräns för det allmännas uppgifter. Det du kallar en all inclusive- förskola påminner väldigt mycket om ett barnhem. Det kanske är lika bra att barnen tillbringar dygnets alla 24 timmar där, så behöver föräldrarna inte ta något ansvar för dem alls ?

Jag har för övrigt väldigt svårt att tro att det finns familjer i Sverige som inte har tillräckligt med pengar för att ett förskolebarn ska kunna få äta sig mätt ( i synnerhet som barnet redan idag äter frukost, lunch och mellanmål på dagis). De flesta familjer jag känner lånar, byter och ärver sportutrustning och kläder mellan släkt och vänner, så lyckas man inte ordna fram ett lucianattlinne till sitt barn så är det nog inte bara brist på pengar som är problemet. Och overalltvätt? Nu får du väl ge dig. Barnomsorgen idag kostar redan idag kopiöst mycket pengar ( skattemedel). Finns det lediga resurser att lägga på förskolan bör man nog satsa på mindre barngrupper och mer personal snarare än tvättservice åt lata och oansvariga föräldrar.

Sverige, världens första All Inclusive-land.

"önskar jag mig en skola och en förskola som i mycket högre utsträckning än idag har som mål att utjämna skillnader mellan barn.". Så är redan den svenska skolan. Ett helt motsatt alternativ är att försöka få alla barn att gå så långt de kan. Både de som ligger före och efter.

Dysfunktionella familjer?

Var det inte du som relativt nyss önskade gratis spermiedonation till ensamstående kvinnor som inte funktionellt och känslomässigt har förmågan att sammanleva med en man av manligt kön.

Frukost, gummistövlar och skridskor !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag som naturvetenskaplig ateist ropar på:

GUD (Arial Bold 72)

Newsmill bevistas av politiska narcissister.

Vart i mörkret försvann - 70 talets HUMANISM.

DDR lär ha haft lägst barnfattigdom!!

Du menar väl inte allvar med det du skriver här? Och om du gör det så låter det som om du tycker att föräldrar inte ska ta något ansvar över huvud taget längre. Låt staten ta hand om svenskarna, från vaggan till graven!

Det är osmakligt. Det kanske livar upp debatten att man kan skriva kolumner om precis vad som helst så länge man är kulturmarxism, eller ton i ton med dess agenda, men det här är för hemskt. Snacka om manipulation för att få ta barnen från föräldrarna. Moraliskt ansvar från Newsmills sida?

Den lilla invandrarpojken säger till läkaren: Vi förstår ingenting. Svenska barn klagar på maten, men det har ju inte exploderat en enda granat på en hel dag.

Tänkvärt för alla bortskämda svenskar.

Jag tycker att Helene Öbergs beskrivning är väl förenklad. Här är ett förslag på ett alternativt synsätt

Barnfattigdom i den mening att barnfamiljer inte har mat, ändamålsenliga kläder, boende och ett minumum av vad barnen behöver i skolan är inget barnpolitiskt eller familjepolitiskt problem. Det är ett socialpolitiskt problem – så ska ingen behöva leva i Sverige.

Uöver detta är barns stora brist i Sverige idag en emotionell anknytning till förädrarna - emotionell fattigdom. Jag känner åtskilliga barn i familjer nära fattigdomsgränsen som lever utomordentligt rika och välmående liv därför att föräldrarna har tid för dem - det är föräldrarnas medvetna val att sörja för barnens kreativa och emotionella behov.. Samtidigt känner jag barn till finansiellt välmående föräldrar som bara mår halvbra - barn saknar emotionellt stöd och då hjälper inte alla pengar i världen.

Sedan finns det familjer där svag ekonomi leder till att föräldrarna oroas för ekonomin så mycket att barnen inte förmår knyta an. Eller familjer som inte klarar av ekonomin. De behöver hjälp i familjen att få den att fungera med stöd från någon utomstående – dock inte med myndighetsmakt, det är aldrig stöd.

Svenska barn är mer emotionellt fattiga än de är materiellt fattiga. Den emotionella fatttigdomen är ett större problem. Därmed inte sagt att den ekonomiska sidan är oviktig.

Att däremot som Helene Öberg föreslår försöka återskapa ett slags modernt all inclusive barnhem och därmed ytterligare försvaga barnens anknytning till föräldrarna, det är rent destruktivt för både barn och föräldrar. Att ge stöd som försvagar barnens anknytning föräldrarna, är inget stöd. Det är kontraproduktivt.

Ett annat problem är om barnen som knutit an till kompisarna, istället för till föräldrarna, och har enorma krav på rätt kläder, rätt mobiltelefon, rätt frisyr m.m. vilket är dyrt. Med det är i huvudsak ett anknytningsproblem, där föräldrarna saknar möjlighet eller förståelse för sin verkliga föräldraroll.

Men i Sverige idag, med dagens debatt och dagens familjepolitik, är det lite svårt för föräldrar att förstå hur viktiga de är viktiga för sina barn.

Hmm... Den här artikeln är rätt vimsig, men om jag förstår slutklämmen rätt så menar Helene Öberg att folk ska ta ledigt från sina jobb för att puffa på andras barn som åker skridskor etc.

Butlerpolitik v2.0 BioPower?

Kanske kunde vi istället helt enkelt sänka skatten, bidragen och iblötläggandet av politrukernas snokar? Och låta hederligt folk köra sitt eget race, för sina egna pengar, med sina egna barn?

Det blir svårt att hålla sig saklig och korrekt efter att ha läst något så urbota dumt...
Igår skrev SSU-ordförande om obligatorisk förskola för tre-åringar, och idag skriver en miljöpartist om all inclusive-förskolor. Jag kan inte annat än hoppas att dessa extrema yttringar ska väcka upp en slumrande befolkning till lite revolt mot att samhället helt ska ta över ansvaret för barnen. För det är ett ansvar som samhället uppenbarligen inte klarar av. Det har vi redan bevis på med ökande psykisk ohälsa.

Men förihelvete - ska barn helt och hållet tas om hand av statliga instutioner? Föräldrar skriver på ett vårdnadsavtal vid födseln och betalar sedan en månatlig avgift för barninnehav?

Tycker att förskolan har tillräckligt med ansvar idag som det är. Att vi är försäkringskassans förlängda arm är redan det för mycket.

Det behövs mer tid idag till familjen som grupp, inte tvärtom.

Glöm inte glasögon till de barn som behöver det, Helene!

Jamenvadå, föräldrar har abdikerat och sviker sina små genom att lämna dem på dagis till främlingar i en ålder när barnen behöver föräldrarna som mest och dessutom är rädda för främlingar, bara för att kunna jobba! Barnhem? Barnen genomlever hela sin barndom på överbefolkade institutioner med personal som flyr pga. omänsklig arbetsmiljö. Föräldrar klarar inte av normala relationer utan skiljer sig när de blir uttråkade. Pappor gnäller för att mammor är hemma under föräldraledigheten medan pappor får jobba, millimeterrättvisa ska det vara minsann!

Återerövra familjen, de som förmår! Återinför sambeskattning, minska dagisgrupperna och ge platsen till de som behöver den och låt dessa barn växa upp i en mänsklig miljö!

Barnfattigdom? Är det när föräldrarna har pengar men inte barnen?
Barnfattigdom? Är det lågbetalt barnarbete där barnen behöver höjd lön?
Barnfattigdom? Är det fattiga barn, hemlösa barn, utan föräldrar?

I Sverige har vi inte fattiga barn som begrepp utan vi har i sådana fall fattiga föräldrar med barn.
Om socialbidragsnormen till föräldrar utan annan försörjning räknas som ett fattigdomstecken, istället för ett tacksamt sätt att få mat på bordet. Då har vi inte fattigdom, vi har bara ett hänsynslöst samhälle med inbillade krav för lycka och en hysterisk press, likt Aftonbladet och Expressen som för sin överlevnad säljer ut sig billigare och billigare med chock i rubrik och chock i sina upplagesiffror.
Det är där den verkliga fattigdomen sitter.

Barn har ingen egen ekonomi, så hela den här frågan handlar egentligen om föräldrafattigdom, men det kanske låter mindre behjärtansvärt. Hursomhelst, man kan inte diskutera de verkliga frågorna utan att först använda icke-vilseledande termer. Den verkliga frågan här är således om bidragsströmmen behöver ökas till fattiga föräldrar, och om det är uteslutet pga arbetslinjen, hur ska man hantera problemet med barn som får ta smällen för sina föräldrars ökade fattigdom? Ska bidragsströmmen öka till daghem och skolor istället? Eller ska allt bara fortsätta utan åtgärder. Det är frågan.

Om man sedan tycker att det bästa som finns för alla barn är att tillbringa hela sin vakna tid i stora grupper på institutioner är egentligen en fråga för sig, och en annan debatt.

Ena dagen ska skillnaderna utplånas och andra dagen ska mångfalden bejakas. Så fort en olikhet dyker upp så kommer de politiskt korrekta och säger att det är orättvist. Så fort det blir för homogent så är det brist på mångfald. Hur står ni ut med er själva utan att någon som helst målbild exakt vad det är ni vill uppnå?

Varenda gång Helene Öberg skriver en artikel så handlar det om hur jobbigt hon tycker det är att ta hand om sina barn.

Ena gången handlar det om alla dessa dagar hon måste lämna jobbet och inställa sig i förskolan tidig em, till lucia, vårfest, skolavslutning.
För att inte tala om sommarlovet, ja 16 veckor totalt handlar det om att hon måste lämna jobbet och axla ansvaret för sina barn.

Nästa gång handlar det om de oerhörda krav förskolan kommer med när det gäller utflykter. Då ska det packas matsäck, bres mackor och ibland kommer det t o m krav på att baka för något evenemang.

Och trots att hon upplever det som så jobbigt att vara mamma så blir hon gravid en tredje gång och undrar om hon kan kombinera en graviditet med jobbet som ev partisekreterare i MP, hon var nämligen kandidat.

Nu lanserar hon idén med All Inclusive förskola. Bakom en täckmantel att det är för att motverka barnfattigdom när det i själva verket är sina egna önskemål hon flaggar för.

Frukost, lunch, middag, (citat) "Köket lagar dessutom extra mycket till lunch så att alla kan erbjudas möjlighet att få matlådor med sig hem till middag."
Helene Öberg vill slippa det betungande att laga middag till sina ungar och har hon tur så kan hon själv få en släng av sleven.

Vilken otur att det inte finns 24-tim dagis att tillgå. Det hade väl varit härligt om Helene Öberg, när hon ploppat ut unge efter unge sedan bara kunde lämna in dem på första bästa barnhem så hon slapp bry sig i dem överhuvudtaget.

Helene Öberg, har du hört talas om preventivmedel?

Den som läser Öbergs artikel och trots det röstar på Miljöpartiet kan inte vara vid sina sinnens fulla bruk.

Helene Öberg är exakt en sådan person man INTE ska rösta på. Om hon (och hennes parti) hade haft någon makt att tala om hade hon i detalj styrt allas våra liv. Med våra egna pengar.

Det är extra farligt med politiker som detaljstyr i ett land som Sverige. 50% av allas inkomster dras in i skatt och betalas sedan tillbaka. Fast först efter att Helene Öbergs och hennes gelikar godkänt vilka som ska få tillbaka sin hälft.

Mp visar sitt riktiga ansikte kommunister.
Alltid ogenomtänkt politik.
Det positiva med dessa artiklar är att folk kommer att vakna upp.

Vänsteroppositionen letar febrilt efter problem den kan förstora för att jaga röster och för att framstå som att vara på de svagas sida. Därför vill oppositionspartierna ha fler fattiga för bredda sitt väljarunderlag och låta deras icke väljargrupper stå för notan. Fattiga barn är ett exempel.

I Sverige finns inga fattiga barn, men vi har föräldrar utan inkomst eller med låg inkomst som har barn de inte kan försörja. Denna grupp späds på med tusentals varje år genom invandring. En stor del av invandrarna är svåranställbara lågutbildade med många barn. Regeringen talar om vikten av god utbildning, men driver en invandringspolitik för motsatsen. På den punkten saknar jag oppositionens kritik.

Vårt land har omfattande socialt skyddsnät. Jag är dåligt insatt i det men en insändare skrev att en fembarnsmamma utan inkomst kan få ca 27.000 kr/månad i skattefria bidrag. Om hon skulle haft en lön med motsvarande behållning efter skatt, skulle hon fått betala värnskatt !

Frågan är om det är motiverat att se över bidragen. Jag önskar att någon som är insatt i förhållandena redovisar några exempel på vad olika stora barnfamiljer får i stöd, så vi kan föra en saklig debatt. Bidragsnivåerna bör ställas i relation till behållningen efter skatt på den lön man behöver ha, för att få lika mycket i plånboken som bidragen.

I vårt land har vi drivit en politik som försvårar för familjen och stödjer barn utom äktenskap. Det har lett till fler ensamstående med barn. Ensamtående med barn har alltid haft det kärvt och så kommer det förbli. Det är ett faktum vi bör förmedla.

Jag tycker att artikelförfattaren ska flytta till Nordkorea. Alla lika förutom militärer och politiker.
Ibland kan man undra varför vissa skaffar barn som ska försörjas av andra. Det är inte något tvång eller någon rättighet att ha barn.

Helene Öberg vill att staten ska uppfostra barnen, pyssla om dem, köpa skor och packa matsäck åt dem. Hon vill ha en Nanny State i kvadrat.

Helene Öberg undviker att se vad roten till barnfattigdomen är - föräldrarna. Både problemet och lösningen ligger i barnens föräldrar.

Men det var en för svår nöt för Helene Öberg att knäcka. Så i skydd av att vara granskningsbefriad politisk opposition med obegränsad budget så ska dagis bli lyxhotell - all inclusive lyxhotell.

Helene Öberg missar målet från straffpunkten med en bredsida. Barnfattigdomen kan bara försvinna med hjälp av de fattiga barnens föräldrar.

MP är ett riktigt hedenhösparti och denna debattartikel slår nog rekord i dumhet.Tänk att som politiker med en otroligt bra lön och helt borta från verkligheten som vi andra försöker få ordning på varje dag genom att arbeta med olika yrken inte blir refuserad på Newmill.Finns det ingen dumstrutsgräns för vad som godkänns som debattartikel?Tips till oppositionen: varför inte behålla hela vår lön i skattkistan och portionera ut via all inclusiv-kuponger hur ni vill styra upp våra liv från dagis till graven.Styr Mp S och V i himlen oxå?Någon som vet!

Ang. barnfattigdomen.....
Barn som blir mobbade i skolan och kommunen blir skadeståndsskyldig, vem tar hand om barnets pengar? Är det en God Man eller har föräldrarna tilgång till pengarna och kan spendera dem som de vlll? Föräldrarna är inte de som blivit mobbade. Pengarna bör bevaras i barnets namn tills barnet är myndigt.

Varför inte? Femstjärning curling dygnet om finansierat med skattemedel! Kanonidé! Utan tvekan den idé som mest liknar den utopiska Socialistiska Välfärdsstaten. Kanske man t.o.m. skulle skilja barnen från föräldrar som du tidigt så att inte smittoeffekten av din nybakade kaka skulle bli för stor på avslutningsdagen.

- Gemensam frukost
- Gemensamma luciakläder
- Matlådor
- Utrustning för aktiviteter (skridskor)

Gemenskap, trygghet, mindre stress, miljövinster som följd av att man delar på vissa resurser och utnyttjar dem gemensamt, arbetstillfällen mm., beskrivs som fördelarna.

Detta står det att läsa om i artikeln. Sedan läser man 20+ kommentarer från diverse troll, som pratar om curling, Nordkorea, preventivmedel, kulturmarxism och dyl.

Jag kan inte förstå varför dessa förslag plötsligt innebär att 20+ vuxna förflyttas till sandlådan. Vad är det som är så vansinnigt hotfullt, att man inte har förmågan att antingen ignorera artikeln eller bemöta den någorlunda sakligt?

#18 Christina Lundqvist
Jag tycker också att det är alldeles för många som inte tar sig tid för sina barn. Jag har ingen aning om hur Helena Öberg lever sitt liv, men nog finns det folk som både kan tänka sig gemensam frukost och samtidigt eftersträvar korta dagar på dagis (jag vet att jag gör det).

Och de där med skridskor är väl bra att ha till alla. Köpa nya skridskor varje år känns ju som: antingen slöseri med resurser, eller med tid på andrahandsmarknaden.

Jag tycker absolut att man även måste se ekonomiskt på frågor som dessa. Åtminstone några av de förslag som presenteras här bör nog beskrivas som ekonomiska, d.v.s. att det bidrar till en mer effektiv och mindre resurskrävande tillvaro.

Det här experimentet som Helen vill starta har redan testats i Israel:

Rader av spädbarn, små sovande knyten som dagtid vistades ute i friska luften, i spjälsäng eller stora hagar, matade och ompysslade av effektiva sköterskor. Vid tre fyra års ålder utspisade i barnens matsal, med gemensamma pottstunder, dagens enda chans att bajsa ostraffat. Lite större barn lekande i grupp, sång- och danslekar och idrottsövningar - men aldrig tävlingar, ingen skulle vara förmer än någon annan. Så skulle den nya människan formas i Israels kommunistiska kibbutzer, vars mål var att bygga den sionistiska framtidsdrömmen.

I filmen "Solens barn" ("Children of the sun") skildrar dokumentärfilmaren Ran Tal detta konsekvent genomförda samhällsexperiment, som startade på 50-talet och pågick ända fram till 80-talet.

http://www.dn.se/kultur-noje/nostalgi-och-bitterhet-nar-kibbutzens-barn-...

http://hemmaforaldrar.blogspot.com/2007/11/svensk-familjepolitik-och-isr...

Jag måste säga att de här gamla vänsteridéerna som plockas fram igen är riktigt obehagliga. Men lite får vi skylla oss själva som har tillåtit att familjepolitiken har blivit så styrande. Naturligtvis kommer det inte att sluta här, det kommer att skruvas åt mer och mer hela tiden.. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi kämpar för att behålla vår frihet och vår VALFRIHET.

"All inclusive-dagis ett recept mot barnfattigdom"
_____________________________________

Ett ÄNNU bättre recept är att folk som inte har råd låter bli att skaffa barn!

"Utjämna skillnader mellan barn" skriver du. Det är ju precis som att säga att vi ska försöka fostra bort alla våra barns individuella förmågor och intressen. Toksocialism!