Vi behöver en debatt om att pensionen kan bli mycket mindre än väntat

Dagens pensionärer har behållit en stor del av sin köpkraft långt upp i åldrarna. Merparten av dem är nöjda med livet och deras förväntningar på den egna ekonomin har infriats. Blickar vi några årtionden framåt ser vi att allt fler äldre pensionärer riskerar att bli beroende av bidrag från samhället för sin välfärd. Samtidigt kommer kampen om samhällets resurser att öka när antalet personer äldre än 80 år ökar från cirka 500 000 idag till närmare en miljon år 2050. Kostnaderna för vård och omsorg kommer att öka. Behovet av att de äldre är med och finansierar det genom skatter och avgifter kommer att öka.

Skillnaden på vården och omsorgen mellan de som har och inte har råd att betala riskerar att öka. Detta är inte bara ett bekymmer för de pensionärer som får låga pensioner, utan också för samhället som yttersta garant för deras välfärd.

Det är framför allt fyra förhållanden som bidrar till den här utvecklingen.

1. Ökad spridning i pensionsutfall på grund av egna val i allmänna premiepensionen och tjänstepensionen. En allt större valfrihet i hur pensionspengarna ska placeras kommer att resultera i en ökad spridning i såväl den allmänna pensionen som tjänstepensionen, för personer med samma inkomsthistorik. De sparare som gjort lyckosamma egna val inom den allmänna premiepensionen och i tjänstepensionen kan få drygt fem gånger så hög premie- och tjänstepension som dem som gjort mindre lyckosamma val.

2. Om 40 år har antalet svenskar äldre än 80 år fördubblats till en miljon personer. Kostnaden för vård och omsorg av de äldre kommer att öka kraftigt. Samtidigt sjunker andelen personer i yrkesverksam ålder.

3. En allt större grupp äldre pensionärer kommer enbart att ha allmän pension. Samtidigt som medellivslängden ökar, väljer allt fler bort det ekonomiska skyddet mot ett långt liv i tjänstepensionen genom att de tar ut sin tjänstepension under en tidsbegränsad period, istället för att ha den livsvarig. En anledning är att utformningen av avgifterna för vård- och omsorg till viss del straffar dem som har kvar tjänstepension genom högre avgifter. Detta innebär att en allt större grupp äldre pensionärer därför enbart kommer att ha inkomst från allmän pension, eftersom tjänstepensionen redan är förbrukad.

4. Efter 20 år som pensionär har man tappat ytterligare 37 procent i köpkraft gentemot löntagarna. Utöver att övergången från yrkesarbetande till pensionär innebär en sänkning i inkomsten, är inkomstpensionen utformad så att den sänks med 1,6 procent i förhållande till det allmänna löneläget för varje år man är pensionär. Vi kommer därför att se allt fler äldre pensionärer med relativt sett låga inkomster.

Hög tid att agera

Redan idag diskuteras flera viktiga lösningar på ovanstående problem, exempelvis hur samhället ska få ut de yngre i arbetslivet tidigare och möjligheten att arbeta längre upp i åldrarna. Vi vill dock lyfta fram fyra ytterligare förslag som kan bidra till att hantera den utmaning vi står inför. Om vi redan nu tar tag i problemen blir konsekvenserna betydligt mindre och därmed ökar chanserna att vi kan ta oss an framtidens utmaningar på ett betydligt bättre sätt än om vi väntar för länge.

1. Säkerställ att pensionen räcker hela livet. Pensionen bör ha livsvarig utbetalning för att skattemässigt klassas som pensionsförsäkring. Det är tveksamt om samhället ska fortsätta att gynna ett tjänstepensionssparande som kan tas ut under fem år. Den kan till och med tas ut samtidigt som man förvärvsarbetar.

2. Inför en begränsning i hur mycket tjänstepensionen ska tillåtas att sänkas efter att utbetalning påbörjats. Detta kan göras genom att alla pensioner under utbetalning måste vara förknippade med någon form av garanti för att skattemässigt klassas som pensionsförsäkring. Detta är en variant av den tidigare så kallade "Allan-regeln" som begränsade pensionsbolagens möjlighet att sänka pensionen de fem första åren efter utbetalningen. Det här kommer till viss del minska spridningen i pensionsnivåer.

3. Inför möjligheten att välja traditionell försäkring i premiepensionssystemet även under sparandetiden. Idag är alla under sparandetiden tvingade att välja fondförsäkring inom premiepensionssystemet och kan alltså inte välja ett sparande där den framtida lägsta pensionsnivån är känd. Möjligheten att välja ett sparande med garanterat pensionsbelopp finns idag bara för dem som börjat ta ut sin pension.

4. Begränsa förmånstagarkretsen. Idag är efterlevande maka/make (eller motsvarande) och barn oavsett ålder möjliga förmånstagare. Genom att begränsa förmånstagarkretsen till efterlevande maka/make (eller motsvarande) samt minderåriga barn ökas försäkringsinslaget i pensionsförsäkringen och mer pengar fördelas till de som lever länge.

Förväntansgap

De åtgärder vi föreslår ovan kan bara delvis minska effekterna av den utveckling vi pekar på. Oavsett det, så har förväntningarna på oss som individer förändrats och samhället kommer att behöva anpassa vad som utlovas till framtidens pensionärer i form av vård och omsorg. Det innebär till exempel hur länge vi behöver arbeta, risken för spridning kring pensionsnivåer för personer med samma lönehistorik och på vilket sätt vården och omsorgen av de äldre ska finansieras.

Hur morgondagens pensionärer kommer att reagera den dagen de ser konsekvenserna av sina val och effekterna på vården och omsorgen av den åldrande befolkningen vet vi inte. Vi vet dock att få av morgondagens blivande pensionärer engagerar sig tillräckligt i sin kommande pension för att sätta sig in i dessa frågor redan nu.

För att minska ett eventuellt förväntansgap vill vi därför redan idag öppna upp för diskussion av vilka förväntningar morgondagens pensionärer har om de framtida pensionerna och på vad samhället ska leverera i form av trygghet. Men också kring vad samhället kommer att kunna leverera och vilka krav som ställs på den enskilda individen. Om vi inte lyckas skapa medvetenhet i denna fråga riskerar vi få ett framtida pensionärskollektiv vars förväntningar inte infrias.

Tomas Flodén (2 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37056

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi kan väl göra som grekerna? Låna oss till pensioner till alla!

Permalänk | Anmäl #1 Michael Lindblom, 2011-06-08, 12:14

Det orättvisa med pensionssystemet är att spararna tar alla riskerna och fondförvaltarna alla pengarna.

Feta avgifter för en värdelös förvaltning. Kan det bli mer bedrägeri?

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2011-06-08, 13:21

Pengar, vad är pengar??
Det är det minsta problemet, vi är ett rikt land.
Vi är också ett öppet land, alla ska med.

Vi är så ett så rikt land att det finns ingen anledning att vara orolig.
Inga nedskärningar på några områden när det gäller skola, vård och omsorg.

Eftersom vi är så rika att vi kan försörja jordens alla fattiga känner jag inte någon oro inför min pension. Vi är så rika att vi kan dela ut pensioner till alla illeg... förlåt, papperslösa menar jag, vi kan iallafall bistå med det dagliga som sjukvård och dylikt. Det finns nämligen ingen botten i vår svenska skattkista.

När Reinfeldt och company har satt alla analfabeter, arbetsovilliga och sjuklingar i arbete så genererar dessa en otrolig tillströmning av medel in på kontot för välfärden, så att vi kan få en värdig ålderdom både på hemmet och i sjukvården. Så alla pessimister sluta vara aviga, annars är ni rasister...

Det är tur att man inte är pessimist.

Permalänk | Anmäl #3 Stefan Jansson, 2011-06-08, 13:25

"Den underbara natten" som den kallades då pensionsöverenskommelsen blev klar för ett antal år sedan.
Och sen då löntagarna skulle bli "akiteägare" men premiepensionsvalet.

Oj, oj, oj, nu vet vi att löntagarna blivit så blåsta av "kapitalet" som tillochmed lurade sossarna så in i norden.
Dessa åtgärder har skapat nog den största penningöverförelsen från hårt arbetande människor till folk som bara sitter och flinar åt oss.

T.ex. dom som fixade det förstnämnda har nu, sent ska syndaren vaknat, medgett att det begicks vissa "fel" men dom bryr sig knappast för dom har sitt på det torra och dom är pensionärer idag och sitter och gottar sig i gungstolen..

Man kan ju hoppas att man får lite i pension då man går i pension om ett antal år, men f-n vet.

Oj, så blåsta vi har blivit....

Permalänk | Anmäl #4 Mats Jansson, 2011-06-08, 14:10

Dags kräva riksrätt hos Göran Persson för att förstört pensionen?

http://sannomin.wordpress.com/2011/06/08/forstord-pension/

Hans kollega förra statsministern i Island har ju ställts inför riksrätt på samma grunder

Korruption är acceptabel i Sverige där andra kallar det riksrätt?

Permalänk | Anmäl #5 Thomas Karlsson, 2011-06-08, 15:06

Nog är det märkligt att ekonomer som annars gärna pratar om tillväxt i alla andra sammanhang inte gör det när det handlar om våra framtida pensioner. Nu är tillväxt ett ganska missvisande begrepp men låt gå för den här gången. För vi har nämligen haft det vi brukar kalla "tillväxt" och kommer sannolikt att ha det framöver också. Vi har kontinuerligt haft en ökning av BNP, dvs. det producerade värdet per capita av varor och tjänster har ökat för varje år som går. Eftersom per capita inkluderar också barn och gamla finns det egentligen ingenting som säger att vi som jobbar inte skulle ha råd att dra försorg om våra barn och gamla också i framtiden. Som alltid handlar den saken om makt och politik och har ingenting med den demografiska utvecklingen att göra. Att hävda detta är egentligen lika absurt som att påstå att fler måste jobba i lantbruket annars kommer vi alla att svälta.

Permalänk | Anmäl #6 Bosse Johansson, 2011-06-08, 18:03

Det finns egentligen ingen anledning - förutom den ideologiska om den starka staten - att staten skall förvalta medborgarnas pensionspengar och kunna då och då sno några hundra miljarder.

Pengarna skulle lika gärna kunna förvaltas av, av medborgarna ägda, livbolag. Inget tjafs om pensionsstorlekar och den ev. vinsten går till de bäst behövande eftersom livbolagen är icke vinstdrivande.

Därmed får medborgarna bättre kontroll på sina egna pengar och slipper det politiska taskspeleriet.

Permalänk | Anmäl #8 Jörgen Trauner, 2011-06-11, 14:17

Med tanke på att av de avgifter som betalas in till systemet inte går fullt ut till systemet är ju egentligen debatten helt onödig. Politikerna har bara att ändra fördelningen som de varje år beslutar om. Förra året 2010 såg fördelningen ut som följer;
68,8 % går till Första-Fjärde AP-fonderna
19,8 % till konto i Riksgälden
10,4 % går till staten och förs inte till pensionssystemet utan stannar kvar på statsbudgeten??!!
Så det vore enkelt för regeringen att se till så att inte systemet "går back". Men det är politikerna som måste se det här. Att framtidens pensionärer skulle få betala för dagens måste ses som en inte helt korrekt analys om vi dessutom ser till det faktum att både förmögenhetsskatt och arvsskatt har avskaffats. Det har de flesta av dagens pensionärer inte fått del av, liksom jobbskatteavdrag.
Det vore olyckligt om vi hamnar i en diskussion där olika generationer krigar med varandra. Dagens pensionärer har ju faktiskt tagit hand om både våra barn och våra gamla och dessutom betalat höga skatter utan att klaga.
Idag lever vi i ett annat samhälle med standardökningar och statusjakt och framför allt konsumtion som överträffar det mesta.
Vi måste jobba tillsammans över generationsgränserna för att få "rätsida" på pensionerna men framför allt kräva att det ändras.

Permalänk | Anmäl #9 H Civic, 2011-06-14, 12:50