Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Insatsen i Libyen

Göran Greider om Insatsen i Libyen

Med Juholt vann demokratin över militären

Medierna - företrädesvis borgerliga - ger en bild av att socialdemokratin vacklat i Libyenfrågan, trots att det snarare är de långa linjernas konsekvens som synts i de senaste veckornas s-ledda debatt om insatsen i den pågående Nato-operationen.


Om författaren

Göran Greider, författare och debattör

Småleende slår jag av TV:n efter att ha sett den direktsända presskonferensen om överenskommelsen om den svenska Libyeninsatsen. Ett av de roligaste resultaten av presskonferensen var att medierna tycktes stå med brallorna nere vid fotanklarna. I veckor har s-ledningen fått löpa gatlopp i press och etermedia, anklagad för att vingla. Sedan visar det sig att det inte är någon större praktisk skillnad mellan regeringens och oppositionens hållning. "Litet skvalp i media", sammanfattade självaste Carl Bildt den uppjagade debatten. Möjligen borde det nu vara dags för det politiska kommentariatet att ge sig på regeringen för att den i denna samförståndsakt hamnat ganska nära det Håkan Juholt länge har pratat om, men det är förstås inget vi kommer att få se - det är Juholt de vill åt.

Men det var en annan sak som fick mig att småle: Att de tre politikerna på presskonferensen agerade inför kamerorna som skådespelare på en historisk scen. Grundmanuset skrevs redan för ett sekel sedan. Det har sedan dess bjudit på några få dramatiska vändpunkter, några centrala repliker har fått skrivas om, men grundmanuset består. Allra tydligast uppenbarade det sig kanske när militärnörden Carl Bildt inledningsvis meddelade att han själv skulle tala om de militära frågorna medan Åsa Romson från Miljöpartiet skulle ta upp "det humanitära" och socialdemokraten Urban Ahlin "FN". Sådan är rollfördelningen. Den ekar långt ner i svensk politisk historia.

Det brukar hävdas att den mest slagkraftiga pamflett som givits ut i svensk historia är "Det befästa fattighuset". Den publicerades 1913, av det socialdemokratiska ungdomsförbundet. "Inte en man, inte ett öre till försvaret" var budordet som ljöd ur stridsskriften som författats av bland annat Zäta Höglund. Höglund hade något år tidigare utmanövrerat Per Albin Hansson ur SSU:s ledning, men trots det var även Hansson känd som en av de ledande antimilitaristerna. I det utfattiga arbetar-Sverige, där arbetarklassen då inte ens var röstberättigad, rymde naturligtvis det budskapet en enorm sprängkraft: Militären var överhetens och den kostade pengar som kunde gå till det arbetande folket.


De tidiga arbetarrörelserna var principiellt antimilitaristiska - vilket är något annat än pacifistiska - och ville helt enkelt avskaffa militären. Den sågs som ett verktyg för kapitalism, borgarklass och imperialism.

Sedan kom första världskriget och de heliga löftena om att aldrig låta arbetarklasserna i de olika länderna offra varandras liv för överhetsstaternas skull, slogs i spillror. En kort sensommar 1914 och de antimilitaristiska principerna blev till sand. Runtom i Europa svek socialdemokraterna sina löften och föll undan för den våldsamt uppflammande chauvinism som grasserade även hos arbetarklassen i Tyskland, England, Frankrike. De få som vågade motsätta sig de militaristiska excesserna - en Rosa Luxemburg eller en Lenin - bröt sig ur socialdemokratin och bildade de kommunistiska rörelserna.

När socialdemokratin sedan kom till makten i bland annat Sverige accepterade man försvaret och det militära och då inte enbart av realpolitiska skäl. Känslan av att även arbetare nu hade ett hemland värt att försvara, och rösträtt i detta hemland, gjorde det för många socialdemokrater alldeles självklart att inte bara acceptera försvaret som ett nödvändigt ont - många såg det som något direkt gott. Jag har genom åren träffat många yrkesverksamma militärer som varit just övertygade socialdemokrater, särskilt inom armén (inom flyget och marinen är de mer sällsynta, de är mer av överklassens vapenslag).

Tesen om det befästa fattighuset bleknade. Men försvann tankefiguren ur arbetarrörelsen? Nej, aldrig helt. Den antimilitaristiska linjen överlevde om ibland bara underjordiskt eller i de kvinnoförbund som patriarkatet oftast ignorerade. Olof Palme är på sätt och vis arketypisk. En antikommunistisk reservofficer från Östermalm, uppvuxen i Försvarsstabens kvarter och i grunden oerhört västvänlig, hade inget emot att kränga vapen utomlands samtidigt som han också uppträdde som antimilitaristisk fredsängel på världsscenen. Och det var ingen orimligt motsägelsefull hållning. Tesen var hela tiden ungefär denna: Absolut ett försvar och absolut militära muskler - men alltid under stenhård demokratisk kontroll, av riksdagen och av FN.

Socialdemokratin börjar som en utpräglat antimilitaristisk rörelse, men under den nationella välfärdskapitalismens era betraktas försvaret och det militära - sant eller inte - som ett slags verktyg för demokratin. Men pulserande under försvarsvänligheten har en antimilitaristisk impuls blivit kvar.

Om första världskriget och politiskt maktinnehav för arbetarrörelsen innebar den första stora förändringen i grundmanuset, så har EU-inträdet och därefter övergivandet av folkförsvaret varit den andra stora förändringen. Sverige är inte längre neutralt, vi har närmat oss Nato och vi har numera en yrkesarmé. Det har förändrat replikerna och hela atmosfären i den gamla teaterpjäsen. Problemet är att dessa förändringar skett utan någon egentlig folklig debatt. Kanske är det också det som gjort att det varit så pass lätt för medierna - företrädesvis borgerliga - att ge en bild av att socialdemokratin vacklat i Libyenfrågan, trots att det snarare är de långa linjernas konsekvens - urskiljbara mot en föränderlig bakgrund! - som synts i de senaste veckornas s-ledda debatt om insatsen i den pågående Nato-operationen.

Håkan Juholt är sannerligen ingen Zäta Höglund. Han är ingen vänsterman som av princip motsätter sig militärt våld. Men det som varit genomgående och logiskt i hans hållning under våren är att politiken och demokratin måste ha den avgörande makten när det gäller svenska Libyeninsatser. Borgerliga kommentatorer har på ett märkligt sätt accepterat att Sveriges uppgift knappast är någon annan än att effektuera de beställningar som Nato kommer med. Ibland har det låtit så även från den borgerliga regeringen, även om Carl Bildt under presskonferensen egentligen sade precis detta: Vi måste politiskt i Sverige avgöra vad vi kan göra för verkningsfulla insatser.

Jag menar att socialdemokratin under Juholt har varit så konsekvent man kan begära i frågan. Syftet har hela tiden varit att upprätta ett slags politikens överhöghet över de militära frågorna. Därvidlag har han agerat i överensstämmelse med en lång linje i arbetarrörelsens syn på dessa frågor. Det har hetat att man vill bredda insatserna. Min kritik är snarast att Juholt har varit för rädd för att tydligare våga tala om det som nu behöver sägas i Libyenkonflikten: Att behovet av förhandlingsglösningar är allt större, kanske också alltmer akuta.

Sedan länge går det utan tvivel en militaristisk ström genom svensk politisk offentlighet. Journalister på de stora tidningarna, liksom även dem i Public Service, har varit nästan oförmögna att frigöra sig från det slags militaristiska perspektiv som Nato självklart har. Exempelvis är det högst märkligt att ingen journalist hittills vågat vidröra frågan om i vilken mån Nato-insatsen de facto är på väg att avvika från det givna FN-mandatet. FN:s mandat säger att civila ska skyddas. När FNs beslut kom var det mycket välkommet. Det räddade sannolikt livet på tusentals rebeller i östra Libyen.

Men FN har aldrig gett klartecken till att störta Khadaffi och frågan är om det inte är just det Natoinsatserna - bombningarna av Tripoli tycks nu trappas upp - alltmer syftar till. Det råder inbördeskrig i Libyen. Libyen har. Till skillnad från Egypten eller Tunisien, heller ingen fungerande statsapparat som det bara är att byta regim på.

I värsta fall kan den militära konflikten dra ut i månader och kanske längre - och därmed ökar risken hundrafalt för riktigt stora civila offer. Och då har FN-mandatet vänts i sin motsats. Att detta inte alls debatteras är ett tecken på förfall i den demokratiska offentligheten och ett bevis för att militarismen vunnit terräng.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/37076

22 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack och lov att vi har Carl bildt som utrikesminister och Fredrik Reinfelt som stadsminister.Något veligare,inkompetent och hsab=han som aldrig kan bestämma sig än Håkan Juholt har väl sällan skådats i riksdagshuset.det är klart att Göran Greider skriver på newsmill.var skall inte sleven vara......när han inte är kallad till tv-sofforna eller p1 som tyckarproffs.Undertecknad är EU-vän för fredens skull.Men för att få stopp på Libyens vidriga diktator kan ju inte omvärlden stå vid sidan av och inte ingripa och då med den utvecklade teknologi Sverige kan stå till tjänst med.Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tycker inte om NATO.Undrar just vem som fyller på Gadaffis vapenarsenal?Kan det vara Ryssland,Kina eller Nordkorea måntro.Det är väl länder som faller Göran Greider i smaken.

Permalänk | Anmäl #1 Agneta Berglöw, 2011-06-08, 12:47

Bra Göran.

Partiet kommer belöna dig.

Permalänk | Anmäl #2 Johan, 2011-06-08, 12:55

"Militärt våld" som Göran kallar det, är som står mellan den våldsamma härskaren och folket och som skiljelinjen mellan de två, det är det som gör skillnaden mellan folkmord och befrielse, oavsett vilken tyrannisk stat står för förtrycker av sitt folk , Socialistisk, kommunistisk eller fascistisk. I det senaste fallen har man sett demokratiseringsprocessen av stater där tyranner utnyttjar vänsterrörelser i Europeiska länder för att komma undan med sina mångåriga styren och som använde ordet Socialistisk i sina benämningar för att beskriva sina stater i fallen Libyen och Syrien. En stark instans med möjlighet till militär intervention motsvarar polisväsendet i ett lands rättssystem och en del av ett demokratisk ramverk där man står för de svagast i samfundet och kan göra skillnad mellan folkmord och befrielse skona liv. Detta ser inte Göran utan som vanligt rabbla en historiebeskrivning tagen av Socialdemokratins museet och förbiser det som har hänt i Europa sedan början på 1900 talet och de blodiga konflikterna som Europa har genomgått genom Fascismen, Bolchevismen mm för att uppnå den utveckling vi åtnjuter i dag.

Anledningen till att (S) var just ambivalent i fallet Libyen, var för att de saknade politik inför liknande konflikter.

Den spontana, demokratiska processen i Arabländerna har sänts till oss genom folket själva genom sociala medierna och filmupptagningar. Genom dessa har vi fått se brutaliteten som dessa stater utövar mot sitt folk, inför denna situation har växt intresset, engagemang och empati att just stå mellan folkmord och befrielse. Men detta ser inte Göran.

Man kan lätt se att Göran har fått redan en ny messias i Juholt...som sig bör. Socialdemokratin alltid först!!! ..humanism och demokratisering kan man relativisera.

Permalänk | Anmäl #4 u_15282, 2011-06-08, 13:28

#3
Hahaha!!! :-)

Permalänk | Anmäl #5 Roger Moore, 2011-06-08, 13:31

Att Libyen inte skulle ha en fungerande statsapparat är ett felaktigt påstående. Landet hamnade innan kriget utbröt ganska högt i FN:s utvecklingsindex, bland annat högre än Ryssland och Venezuela. Det finns en väl utbyggd sjukvård där bland annat över 10 000 läkare och sjuksköterskor medverkar efter ett avtal mellan Libyens regering och Påven. Alfabetismen är 83 % vilket dock antyder att det finns avlägsna områden dit den bekväma medelklassen i städerna inte gärna beger sig. Detta är ett problem som Libyen delar med de flesta länder i Tredje världen.

Eftersom politiken organiserats kring sk revolutionsråd som väljer ett parlmanent för landet, så saknas en vana att organisera sig i politiska partier. Detta är ett problem som man måste ta itu med efter en fredsuppgörelse. AU:s fredsplan som regeringen i Libyen skrivit under stipulerar ju en demokratisering och hållandet av allmänna val.

Till skillnad från i Egypten finns heller ingen stark militär i Libyen, i ställer har man satsat på någon sorts folkförsvar och stammarna i Libyen har emottagit ca en miljon kalaschnikovs. Hittills har dock regeringen valt att försöka hålla stammarna utanför konflikten eftersom man vill undvika ett stamrkig där stammarna i västra Libeyn ställs mot upproriska stammar från Cyrenaica.

Men avsaknaden av en stark militär är knappast en nackdel när det gäller att försöka bygga upp ett fungerande civilt samhälle.

Att döma av de tal som hölls av stamledare i Tripoli nyligen saknar man i alla fall inte vana att diskutera politik. Stamledarna enades dör bakom förslag om en ny konstitution för Libyen som skulle garnatera utökade rättigheter för medborgarna och större tolerans. De ställde sig bakom regeringen men krävde att ingen som frivilligt lägger ned vapnen ska straffas. För detta fick man stöd från regeringen som under högtidliga ceremonier överlämnat avhoppade rebeller till stamledarna som lovat att behandla dem med respekt.

Permalänk | Anmäl #7 Björn Blomberg, 2011-06-08, 13:43

Newsmill har blivit ett tillhåll för vänsterextrema debattörer. Först Nalin Pekgul, sedan Veronica Palm och nu vänstertomten Göran Greider som skriver som vilken Pravda journalist som helst, med hyllningar till den store partiledaren. Vilket dravel.

Hur löjligt kan det bli?

Permalänk | Anmäl #8 Johnny Andersson, 2011-06-08, 13:45

"Så göra vi, när vi tvätta våra händer, tvätta våra händer, tvätta våra händer.
Så göra vi, när vi tvätta våra händer, tidigt en onsdagsmorgon.

Permalänk | Anmäl #9 Stig Bergman, 2011-06-08, 14:01

Så nu är Juholt frälsaren. Han går uppåt en del i opinionsundersökningar men det gjorde Mona S. också så länge hon bara kritiserade alliansen.

Så kom den dag då hon måste börja tala om vilket alternativ hon hade. Och då kom kraschen.

Hittills har Juholt uteslutande kritiserat alliansen men den dag kommer då han måste berätta vilken politik han erbjuder som alternativ.

Permalänk | Anmäl #10 Sune Svensson, 2011-06-08, 14:16

"Absolut ett försvar och absolut militära muskler - men alltid under stenhård demokratisk kontroll, av riksdagen och av FN."

Exakt vad skulle det finnas för samband mellan demokrati och FN, Göran Greider?

Känner du till vilka länder som ingår i FN?

Permalänk | Anmäl #12 Bo T, 2011-06-08, 15:11

Våra tankar går till Göran´s anhöriga.
Vanföreställningar och paranoia kan drabba vem som helst.

Permalänk | Anmäl #13 Lena Bengtsson, 2011-06-08, 17:59

De som hörde hur Greider formligen fabulerade igår i P1 mot en förvånad Peter Wolodarski som bara satt häpen inför flödet av Bagdad Bob hyllningar av Juholt inser att det nu är operation "Rädda Juholt" som sker.

Det Göran Greider & Co inte verkar förstå är att Sveriges skattebetalare (dvs vi som jobbar Göran!!!) ofta vet mer än den s.k. poeten och chefredaktören för den semi-socialistiska landsortsblaskan.

Vi har rest över hela jorden, vi har arbetskamrater som är perser och assyrier, vi har vänner i Tel Aviv och i Nairobi och vi vet att du är helt ute och hojjar Göran. Sorry, din cred är helt obefintlig.

Skriv på S-bloggar och hemma i D-demokraten - vi som vet hur världen är och gillar utvecklingen av allt mindre socialism och färre muslimska diktaturer vet att du inte har något att komma med.

Hej då Göran....

Permalänk | Anmäl #14 Tom Croker, 2011-06-08, 21:19

Att svensk socialdemokrati hela tiden ställt upp på NATOS angrepp på Libyen är en tragedi. Att så kritiklöst engagera sig för ena sidan i ett inbördeskrig som initierats av USA-England-Frankrike. Är man så okunnig om spelet kring oljan och likgiltig inför de liv som nu offras i detta nya smutsiga krig? Gaddafi och hans regering hade planer på en nationalisering av Libyens oljetillgångar Möjligen spelade detta in i USA-Englands-Frankrikes gemensamma angrepp på Libyen. Angreppet gäller olja, gäller ett totalgrepp över Nordafrika och USA:s möjlighet till konstant militär närvaro i området. Svenska medias naiva söndagsskoleläxa om "införande av demokrati" i Libyen är löjeväckande. Eller ondskefull. USA bygger sitt imperium, och miljontals liv offras. Vietnam, Irak, Afghanistan. Nu Libyen. Det är en fruktansvärd besvikelse att svensk socialdemokrati helt ställer sig bakom NATO-angreppet på Libyen. Gömmer sig bakom att "FN begärt" angreppet. Det är nog så att "FN" som beslutande organ blivit lurade av USA:s propaganda. Att Gaddafis regim skulle beskjutit och dödat civila upprorsmän var och är uppenbarligen inte sant. Det var ju den lögnen som fick igång västliga media och FN. Alla tycks ha glömt de tidigare lögnerna. Om Iraks massförstörelsevapen, om Nordvietnams anfall i Tonkinbukten. USA:s propagandan arbetar och vi sväljer alla lögnerna. Varför socialdemokratins erfarna politiker även de ställer upp bakom USA är oförståeligt. En socialdemokrati som understöder ett krig med syfte att på nytt kolonisera ett afrikanskt land - Jag ger här länken till en artikel i Pravdas engelska upplaga. 5/6-11. Artikeln har ett kanske väl högt tonläge men är värd att läsa. Om inte annat kan den vara en motvikt till svenska media. Som är så helt USA-dominerade.
http://english.pravda.ru/opinion/columnists/05-06-2011/118114-libya_nato-0/
Ulla Johansson

Permalänk | Anmäl #15 Ulla Johansson, 2011-06-08, 21:35

Det blir värre och värre. I senaste nyhetssändningen talar Juholt stolt om att han avvärjt att svenska bombplan skulle sättas in. BOMBPLAN? Sverige förfogar inte över några bombplan, och så vitt jag vet finns inga planer på att skaffa några heller. Kan man bara klämma ur sig vad som helst om man är partiledare i SAP?

Dessutom ska denna man vara expert på försvarsfrågor. Kanske vill han skicka några av våra hangarfartyg och atomubåtar i stället?

Permalänk | Anmäl #16 Michael Åhgren, 2011-06-08, 21:37

Ulla Johansson,

Göran Greider tackar dig för att du använder Pravda som underlag för din argumentation.

Militärdiktaturen i Vietnam fortsätter att tortera oliktänkande och SIDA sänder pengar.

Din världsbild är verkligen skev...

Permalänk | Anmäl #17 Tom Croker, 2011-06-08, 22:07

Juholt ooh Geider har rätt att det inte finns något mandat att avsätta Gadaffi men det heter att man vill tvinga honom till att dra tillbaka alla sina styrkor som begår illdåd, för att få ett slut på kriget fortare. Juholt föredrar tydligen en mer utdragen konflikt istället.

Kanske är det synd att alla inblandade inte gjorde som lite-lagom-sådär Sverige och bara flög runt och flygfottade bombmål utan att släppa en enda bomb. Då hade i alla fall Gaddafi vunnit och kriget varit avslutat för längesen med säkert färre döda trots utrensingar. För viljan att avsätta Gadaffi själva tycks bland Libyerna inte vara så impopulär i hela Libyen som de mediakåta rebellerna lyckats pracka på alla tokhumanitärer.

Permalänk | Anmäl #19 X, 2011-06-09, 12:24

Situationen i sig har inte med Libyen att göra, inte i sin helhet i alla fall. Julholt som partiledare för (S) och sina mediaparters som Göran m fl, vill se en vinnande taktik inför valet 2014 men saknar en motsatt position till Alliansen, en position som de kan vinna röster på, en kombination av populism och realpolitik som är svårt att hitta i denna konflikt, eftersom Moderaterna tog deras politiska plats (mitten) för länge sedan, och andra sidan vinner inga poäng genom att fördöma USA, som så många gånger tidigare och vinna sympatierna genom det, eftersom världen förändras och USA står enad med Europa för att befria det libyska folket ifrån tyrannen, samt att de saknar en Sovjetunion som kan ge ett alternativ till den världsliga konsensus som råder om denna konflikt. Svårt är det också att måla upp Gadaffi som en ny Castro efter de videoupptagningar som folk, alltså libyer skickar till alla medier i världen och kan visa hur hänsynslös Gadaffi är mot sitt folk och gör vad som helst för att behålla makten.

Så frågan är hur hittar (S) en motsatt position mot Alliansen utan att favorisera Gaddafi, situationen som har hjälp Gaddafi så många gånger tidigare. Och Göran man kan inte klämma ur sig vad som helst i media nu mera som på 70-talet...det finns många ”världsmedborgare” som bevakar osanningar som sägs för argumentationens skull och vet vad som händer i världen genom direkta kontakter med världen i olika språk

Permalänk | Anmäl #20 u_15282, 2011-06-09, 12:54

Med Göran Greiderr vinner känslorna över förnuftet.

Permalänk | Anmäl #21 Christer Eriksson, 2011-06-09, 13:27

Hitch22, du är glasklar!

Permalänk | Anmäl #22 Tom Croker, 2011-06-09, 15:21

Göran Greider säger att Demokratin vann över militären. Tycker då
G.G. att om vi tog hem alla våra plan, som Juholt ville från början, och övriga länder skulle göra likaså, skulle det då bli fullständig Demokrati
i Libyen, eller är det endast Socialdemokratiska förslag som är Demokratiska? Vad jag kan förstå så bidrar vi med militär insats i Libyen för att åstadkomma Demokrati i det landet så sakteliga, som det Libyska folket så väl behöver och landet i stort. Sveriges insats-er
är förankrat av FN och NATO efter det Libyska folkets vilja och jag
ser vår insats i Libyen som en del till att möjliggöra en Demokratisk
process i det landet och vill ej kalla vår insats för odemokratisk,( för så kan man ju tolka G.G. uttalande ) hur stor insatsen än blir om förfrågan från FN och NATO skulle komma. Hur lång tid det sedan kan ta, det
får ju framtiden utvisa, det finns inget bestämt datum för hur en
Diktaturstat förhoppningsvis kan förvandlas till ett Demokratiskt
sinnat Folkstyre, det tar sin naturliga tid, det bör vi förstå, som jag ser det.
RB
opol

Permalänk | Anmäl #23 Rolf Bardå, 2011-06-09, 20:56

Man kan verkligen fundera över Sveriges deltagande i Libyen insatsen. Men att som Juholt komma med egna militärä idéer utan att först lyssna vad insatsens samordnare vill ha för resurser, är direkt olämpligt. Tänk tanken Göran att alla deltagande länder i Libyen började plötsligt agera självständigt utan samordning av resurser. Det skulle tex plötsligt dyka upp massa militärä fartyg utan att någon bett om dem eller velat ha dem? Bättre i så fall packa ihop och komma hem, då stör man inte de andra.

Permalänk | Anmäl #24 Olli Miekk-oja, 2011-06-12, 10:47

Man kan verkligen fundera över Sveriges deltagande i Libyen insatsen. Men att som Juholt komma med egna militärä idéer utan att först lyssna vad insatsens samordnare vill ha för resurser, är direkt olämpligt. Tänk tanken Göran att alla deltagande länder i Libyen började plötsligt agera självständigt utan samordning av resurser. Det skulle tex plötsligt dyka upp massa militärä fartyg utan att någon bett om dem eller velat ha dem? Bättre i så fall packa ihop och komma hem, då stör man inte de andra.

Permalänk | Anmäl #25 Olli Miekk-oja, 2011-06-12, 10:47

CNN har en helt lysande rapport från Zaviyah 16/7 som bör vara av intresse både för motståndare och anhängare av Sveriges deltagande i Libyenkriget:

http://www.youtube.com/watch?v=zXaywUqVesg

Permalänk | Anmäl #26 Björn Blomberg, 2011-07-18, 21:28


Forsvar och sakerhet
annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  4. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Kalifornien kan bli USA:s Grekland
  7. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  8. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  9. Azerbajdzjanska Riksförbundet bör ta avstånd från regimen i Baku
  10. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  1. Imamerna upplyser om tron, inte om lagarna
  2. Varför nonchaleras muslimer som vill ha jämställdhet?
  3. Tar Newsmill ansvar för yttrandefriheten?
  4. Stryp inte mångfalden i den svenska skolan, MP
  5. Newsmill fyller en viktig funktion för sakkunniga röster
  6. Med RFSU:s retorik kan abort tillåtas fram till födelsen
  7. En bokstavstroende muslims svar till Uppdrag Granskning
  8. Stora risker med MP:s energipolitik
  9. Toppmoderater: Vi stödjer Loreens kamp mot diktaturen
  10. Röd-grön retorik bakom svensk nedrustning
  1. Stoppa bojkottsförsöken mot Israel
  2. Vad gjorde Jan Björklund på Bilderberg-gruppens möte 2009?
  3. Reaktionerna på den ekonomiska krisen hotar EU:s existens
  4. Dags för ett nytt svenskt förhållningssätt till EU
  5. Länderna måste undvika protektionism
  6. Censuren på arbetsplatser är ett demokratiproblem
  7. Missnöjda soldater blir dyrt för Försvarsmakten
  8. Dagstidningarna märkligt lågmälda om nya klimatfynd
  9. IVA-skandalen
  10. Miljöpartiet är en eko-fascistisk rörelse

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.